Visar 10 av 6085 träffar
2020-08-24
Hej! Jag fick i april diagnosen trippelnegativ bröstcancer med en delningshastighet på 40%. Får imorgon min 8:e cellgiftsdos (varav 4 Docetaxel och 4 EC) och skall inom kort opereras.
Är överlag väldigt missnöjd med läkarkontakt (eller rättare sagt bristen på den). Har i dagarna fått bekräftat att jag fallit ur systemet och ”glömts bort” och efter påtryckningar från både mig och min fina kontaktsjuksköterska har de senaste dagarna undersökningar gjorts som skulle gjorts för flera veckor sedan.
Jag har således inte fått möjlighet att diskutera operation med kunnig läkare (min läkare är ST-läkare och säger själv att han inte har tillräckligt med ”kött på benen”.)
Jag fick nyligen besked från Onkogenetiska på Akademiska sjukhuset att jag inte är bärare av BRCA1 eller BRCA2, vilket känns oerhört skönt. Däremot beräknas risken att jag får bröstcancer igen vara 20%, baserat på min ålder (41 år), min cancerform samt kartläggning av släktens cancerhistorik.
Enligt min läkare brukar man vid ett riskvärde på ÖVER 20% förespråka bilateral mastektomi. Han tror dock att det vid kommande läkarkonferens om mig (som är om två dagar) kommer att bestämmas tårtbitsoperation och att jag nog kommer få ”kriga” för mastektomi om jag önskar det istället.
Han säger även att man ”nu pratar om” att det är likvärdig risk för återfall efter tårtbitsoperation och strålning som när man tagit bort brösten.
Hur kan detta stämma?
Vad skulle ni säga minskar risken för återfall bäst och med hur mycket? Cancern jag har nu var från början ca 3 cm och sitter i mjölkkörtelgång.
Hej Martina,
du har viktiga frågor, och jag är ledsen att du inte fick diskutera dessa på ett tillfredsställande sätt vid ditt sjukhus.
Generellt kan man säga att den senare bulken av forskning (där man får notera att det inte finns någon superbra (=randomiserad) forskning på området men stora tillbakablickande studier) enhälligt visar att det inte är någon överlevnadsfördel att ta bort hela bröstet istället för en del. Detta gäller även för kvinnor som är 40 år eller yngre enligt en större sammanslagning av studier från 2015. Oftast tittar man då på överlevnad. Det finns äldre studier som visat en högre risk för återfall i bröstet vid bröstbevarande kirurgi men dessa resultat kan idag inte längre bekräftas, risken bedöms likvärdig för båda typer av operation. En viktigt förutsättning är att man strålar bröstvävnaden efter bröstbevarande kirurgi, och att man får fria "marginaler", dvs tumören sitter inte precis i kanten av den vävnadsbit man tagit bort, men det finns avstånd in i den friska vävnaden. Framförallt efter neoadjuvant kemoterapi (som du har fått) ser man ökade chanser till bröstbevarande kirurgi vilket anses vara en fördel. Någon studie visade då ökad risk för återfall i bröstet - men då hade man inte tagit bort de kvinnor där tumören faktiskt inte tagits bort med fria marginaler!
Så ja, i princip rekommenderar man bröstbevarande kirurgi i ditt läge, och man har inga bevis för att större kirurgi ger dig någon sorts överlevnadsvinst.
Det där med riskbedömningar är nästa fråga: man kan inte säga att 20 % risk innebär att vi "förespråkar" att ta bort bröstet, snarare att det kan diskuteras. Vanligt är då att man egentligen menar det andra bröstet (det friska), eftersom risken ju avser att utveckla en ny bröstcancer - inte ett återfall. 20-25 % risk är en "mellangrupp", och här skulle du nog diskutera om du ska följas på något annat sätt (mer intensivt och/eller med andra metoder, beroende på hur din tumör upptäcktes) eller om du vid ett senare tillfälle önskar en operation på den friska sidan. En sådan operation rekommenderas vanligtvis inte inom de första 2 åren efter din behandling: båda brösten kan anses vara skyddade av den behandling du har fått och det är ingen brådis att ta beslut om förebyggande kirurgi.
Nu blev det ett långt svar men jag hoppas du blev lite klokare. Kontentan är att du kan känna dig trygg med att välja bröstbevarande kirurgi - men det är din rätt att diskutera detta och ta ett beslut själv. Sedan borde du få diskutera kirurgi på den andra sidan eller anpassad uppföljning i lugn och ro efter din operation så du känner att du får ett bra underlag för att bestämma hur du vill ha det.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svarLäkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket..
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3
Höger: Inget malignitetsmisstänkt.
Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.
Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..Hej.
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo.
Hur stor är ärftligheten för min dotter?
Tacksam för svar
ÄrftlighetOpererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
FunderarHej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Knöl insidan bröstetHej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar,
/Generad 19 åring
Fundering kring ärta på bröstvårtanHar sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Hudförändring på bröstetHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bcHej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Sparas tumörvävnad?