Visar 10 av 6029 träffar
2020-09-06
Har opererats för bröstcancer våren 2017 samt fått strålbehandling och behandling med Tamoxifen. Det återstår ca 1, 5 år tills jag är klar med den behandlingen. Cancergenetisk utredning visade att jag har ca 20% risk för återfall. Är frisk från cancern, men har flera andra sjukdomar, bl a hypothyreos, reumatism och utmattning som blev tuffare efter cancerbehandlingarna med påföljd att jag är extrem trött. Nu till orsaken till varför jag hör av mig. På ett gyn besök under våren upptäcktes att livmoderslemhinnan blivit förtjockad, med största sannolikhet beroende på Tamoxifenet, då jag ej haft problem med detta förut. Prov togs, vilket för mig var besvärligt då jag under denna tid och på grund av alla olika sjukdomar med respektive provtagning blivit smärtkänslig. Provsvar var utan anmärkning men det krävs att jag fortsätter gå på täta kontroller tills behandling Tamoxifen är klar.Ville byta till aromatashämmare på grund av biverkningar i form av vallningar och att den är hård mot kroppen och särskilt på grund av att jag inte vill ha förtjockad slemhinna i livmodern. Fick ej det, då blodprov visade att jag ej ännu helt genomgått kkimakteriet. Inservikten av att fullfölja behandlingen men har kommit till en gräns, inte minst på grund av att jag är så trött och dr andra sjukdomarna.Det känns helt övermäktigt att göra om den här provtagningen-och inte bara en gång till. Överväger allvarligt att avbryta behandlingen för att slippa fler provtagningar men inser att det är dumt(milt sagt.)Samtidigt som jag funderar på hur jag ska komma vidare på ett "överkomligt" sätt så undrar jag över detta att yngre kvinnor som ännu ej kommit in i klimakteriet får lov att ta aromatashämmare. Hur fungerar det jämfört med tex de som vill ha det men inte får det pga ej genomgånget klimakterium?och är aromasashämmare en garanti för att slippa förtjockade livmoder slemhinnor? Tacksam för svar och förslag hur man tar sig igenom denna djungeln!
Hej,
Först ett litet påpekande. Jag skulle tippa att utfallet efter ärftlighetsutredingen handlar om risken för en ny cancer i det andra bröstet, snarare än om risken för återfall av den cancer du redan har haft.
Du är alltså som du skriver frisk efter bröstcancer, men det finns en viss risk för återfall av den tidigare cancern, och en viss risk att räka ut för bröstcancer igen i det andra bröstet. Båda dessa risker påverkas gynnsamt av din hormonella behandling. Så det är önskvärt att du kan genomföra den.
Det finns ett antal saker i din historia som inte framgår av din fråga, din ålder och hur din bröstcancer såg ut t ex. Oavsett det så kan man säga att det skulle vara möjligt att gå över på aromatashämmare om du samtidigt fick medicin som stänger av äggstockarna, Zoladex t ex, vilket är en spruta man tar en gång i månaden.
När det gäller kontrollerna av livmodern är det tillrådligt att hålla koll på den ett tag till även om du skulle byta från tamoxifen till aromatashämmare. Tamoxifen stimulerar livmoderslemhinnan vilket kan leda till att den förtjockas, och i värsta fall kan det leda till utveckling mot livmodercancer. Jag tänker dock att risken för en sådan olycklig utveckling det i din ålder inte är så stor, den risken ökar ffa efter 55. Jag gissar att du är yngre än så. Även om risken är låg är det rimligt att vara försiktig och hålla koll, det är ju vår uppgift inom sjukvården att vara misstänksamma.
Detta blev nog ett litet rörigt svar. Jag tycker att du ska kontakta din bröstenhet och diskutera att antingen ändå fortsätta med tamoxifen i ytterligare 18 månader, eller att byta till aromatashämmare med zoladexsprutor. Oavsett skulle det vara bra att hålla koll på livmodern.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej,
Mitt biopsisvar visade mikrogranulärt adenom och ev intraduktalt papillom. Tog bort knölen för några veckor sedan med VAE. Vad är mikrogranulärt adenom och medför det en ökad risk för cancer?
Hej!
MikroGLANDULÄRT adenom är tydligen en ganska ovanlig variant. Ordet är en beskrivning av att körtelvävnad (körtel=glandula) växer i små "bollar". På grund av växtsättet kan det i mikroskopet vara svårt att skilja från bröstcancer i vanliga små biopsier (och man vill därför ha större prov som vakuumexcision (VAE). Det finns teorier om att det skulle kunna vara ett förstadium till cancer, men det är som sagt ovanligt och finns inte jättemycket studier. Men man vill ta det säkra före det osäkra och ta bort dessa typer av förändringar.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Mikrogranulärt adenom och papillomHej!
Sökte, och fick tidigarelagd mammografi/ultraljud pgr a nytillkomna knöligheter.
7 år efter operation, cytostatika och strålning, har det opererade bröstet börjat utveckla fettcellsnekros med förkalkningar, samt förtjockning av huden med indragningar. Förutom det estetiska så har jag fått svårt att ligga på mage, det gör för ont.
Det jag undrar över är, varför händer detta? Är det immunförsvaret som har börjat reagera, och hur länge kan det här pågå? Tacksam för att det inte handlade om tumörer, men undrar ändå lite över slutresultatet.
Tack på förhand!
Hej!
Både kirurgi och strålning har stor påverkan på vävnaden. Det bildas alltid ärrvävnad som innehåller mer bindväv och brukar vara lite hårdare. Fettvävsnekroser orsakas av att fettväv skadas, till exempel om området inte har fått tillräckligt med syresättning för att blodtillflödet varit otillräckligt, och medför ofta att det blir förkalkningar i vävnaden. Vid kirurgi skär man av små blod- och lymfkärl (och dessa skador förvärras ofta av strålning) vilket påverkar vätskeavflödet från området och ger då en svullnad och förtjockning av huden bland annat. Allt detta förekommer hos alla som genomgått behandling men det varierar mycket hur omfattande besvären blir. Det mesta blir bättre med tiden, men tex svullnad kan uppstå även efter längre tid då framför allt strålning kan leda till en process i vävnaden som pågår under lång tid. När det gäller svullnaden och indragningen blir det ofta bättre om man masserar över området, och drar med handen ut mot armhålan.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Icke-maligna förändringar efter ingreppHej, jag upptäckte igår en pytteliten knöl/förhårdnad i mitt högra bröst, ungefär en cm från vårtgården. Jag skulle beskriva den som om det skulle sitta ett sandkorn i bröstet rent storleksmässigt, men den sticker ut på så sätt att den känns hårdare än resterande vävnad. Står eller sitter jag känner jag den direkt men den är svårare att hitta om jag ligger ned även om jag känner den då också till sist. Svårt att säga om den är flyttbar eller inte i och med storleken, hela bröstet följer liksom med när jag drar med fingertopparna över. Ömmar inte, utan den liksom bara är där plötsligt.
Jag är snart 38 år, tar inga hormonpreparat alls. Jag är skräckslagen och kan inte tänka på någonting annat än detta nu. Ringde mammografin och ska få en kallelse, men fick ingen vidare information annat än att det KAN vara en cysta men det är omöjligt att svara på utan att kontrollera. Jag har försökt leta information själv men ingenstans hittar jag något om såna här små, hårda knölar.
Orolig över liten knölHej!
Jag är en 32 åring som börjar bli lite orolig. Jag har under ett års tid haft ont och hugg i ena bröstet. Alltså inte p bröstkorgen utan i själva bröstet. Känner jag på det så är det svullet på olika ställen vilket det inte varit förr. Är inte precis innan mens ont utan kan komma till och från under månadens gång. Håller i sig i kanske ett dygn och sen försvinner. Är det något jag bör kolla upp? Vet att man inte brukar komma på mammografi förens man passerat 40. Tack
Fundering på om jag bör söka vårdHej! Jag gjorde biopsi 2/6 och har redan fått kallelse 17/6 för ny punktion? Kan inte läsa om varför någonstans? Nu orolig och ska vänta 2 veckor?
PunktionVar hos vc pga känt lite diffus smärta i armhålan till och från senaste tiden och läkaren gjorde ett ultraljud med sin telefon och hittade en förstorad lymfkörtel 1,6 cm sa han. Inget man kan känna själv. Har fått en remiss till bröstenheten men väntan är jobbig. Är det stor risk att det är något farligt eller kan jag ändå hoppas att det är något ofarligt? Är 32 år.
Förstorad lymfkörtelHej! Har haft trippelnegativ bröstcancer och är bärare av brca1 genen. Gick på årliga kontroller i ca 20 år innan jag blev sjuk vid 60 års ålder. Opererade bort äggstockar o livmoder vid 41 års ålder. Tyvärr har mina barn ärvt genen, dottern får samma kontroller som jag haft men sonen har inte erbjudits ngn uppföljning, är det enligt rekommendationerna eller har det blivit ngn miss?
Brca12026-06-07
Törs jag äta denna då jag avråtts att äta hormoner av min mors läkare efter att hon avlidit i bröstcancer?
VeozaHej har opererats och strålats och ska börja jobba igen . Hormonkänslig lågaggressiv bröstcancer. Ej cyt behandling. Skall få zoledronsyradroop om ett par månader. Har också ADHD och skulle vilja återuppta min medicin (methylfenidat) igen för det underlättar oerhört i jobbet och jag mår känslomässigt bättre ffa kring min oro. Finns det någon ökad risk för bröstcancer med den typen av medicin . Krockar methylfenifat med anastrazol o zoledronsyra? Vad finns det för erfarenheter kring denna medicinering. Jag frågade min läkare och hon hade aldrig haft en patient med ADHD medicin.
MedicinkombinationJag fick min diagnos i oktober 2025 - hormonpositiv, her2-, lobulär bröstcancer. Jag opererades i november. De tog då bort tre "kluster" av tumörer i bröstet, där den största var 3cm. De tog även en (liten) makrotumör i en portvaktskörteln. De kunde konstatera i labbet att min tumör växte långsamt (3% i tillväxt).
Jag fick strålning, 15 omgångar, varav boost de sista dagarna.
Jag har ätit tamoxifen i några månader nu. Igår hade jag samtal med onkologen. Resultat på oncotype har kommit. 18 poäng på min typ av cancer.
Nu rekommenderas jag byta medicin till kisqali, i kombination med zoladex (jag är 40+, inte i klimakteriet) och förmodligen letrozol (jag minns faktiskt inte om jag ska vara ärlig).
Borde jag:
Be om second opinion? De är inte säkra på att de gjorde rätt val i att inte erbjuda mig cellgifter. Är den behandling jag erbjuds nu för att de helt enkelt vet mer om min tumör nu? Att jag kanske hade gynnats av cellgifter? Och är bytet av medicin helt motiverat nu?
Jag är också väldigt rädd för detta medicinbytet. Kisqali känns så... Insvasivt. Är rädd för biverkningarna från alla mediciner, och att de ska leda till att jag inte kan arbeta heltid, leva mitt liv mm.
Hej. Oncotype har givit ytterligare information och då hamnar du i en "mellanriskgrupp", om det har tippat över till att "de inte är säkra att det gjort rätt val" eller inte, kan jag inte svara på. Tillägget med Kisqali har egentligen inte något med om man ger cytostatika eller inte, men oncotype kan påverka val att ge Kisqali, och utifrån det du beskriver låter det rimligt. Jag tycker dock att du ska ställa dessa frågor till din läkare som har fler svar än vi kan ge på detta forum.
Behandlingsbytet innebär 2 ändringar: dels tillägget av Kisqali men också byte till zoladex och aromatashämmare (tex letrozol). I slutändan blir det hur du mår på behandlingen och vilken livskvalitet du får (tex återgång i arbete som du själv nämner) som avgör om du fullföljer de 3 rekommenderade åren med Kisqali eller inte. Om du känner dig tveksam kan du be om en second opinion via din läkare/sköterska.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Kesqali