2020-09-27
Hej!
Tacksam för Ni ger stöd.
Jag har avklarat cyto 6 mån, en op, sen cyto igen 6 kur med tabletter, dos 3600/dag, sista 6e kur klarade hälften, var tvungen avbryta av biverkningar, sen 15 gg strl, var färtida i början av sept.. Nu har tuffa biverkningar, hade faktiskt hela tiden fr oktober 2019 under hela onk resan.. Nu bara sämre (domningar, stickningar i fötterna, känns som proteser under dagen, stelhet, domningar i händer, huvudvärk, ångest, depression, känslig mot ljud och ljus, ont i skellet, nedsatt hörsel, ont i ögat, har dålig balans svårt att gå, äter smärtstillande 1 år, citodon, oxinorm, cabepentin mot nervsmärta, Saroten 25 mg /d, ipren o alvedon forte,omeprazol, kroppen tar inte emot mer värktabletter, har ont i magen, förstoppning, illamående, huvudvärk, sover inte i månader, baken till 04,oavs sömntabletter, tar inte på mig, har haft stor exem efter strl uppåt mot halsen, smörjar, svider, bränner, har ont i halsen, spasmer, ont över hela armen och axeln, tappat appetit och smack, känsliga tänder kan inte ta kall vatten i munnen gör ont, svårt konsentrera sig, glömsk, uppfattar dålig, pratar med en psykolog då o då, min års sjukskrivning slutar snart, är orolig, för att jag är helt orkeslös, ovanlig trötthet hela dagen, kan inte komma i kontakt med nhn onkolog, lovar bara mig att ringa upp varje dag men gör inte, vårdcentral vill inte blanda in, känns att vården bryr inte sig om biverkningar eller vet inte mycket, får alltid i svar ät smärtlindrande inte orkar mer, hur ska leva vidare? Varför säger inte att biverkningarna kan bli bestående en lång tid? Eller kvar inom livet,
MR visade diskbuktning i övre delen av ryggen, inte diskbråck än men smärtsamt, går inte över, så att bege armar (andra där Strålades) svårt att lyfta upp, hade haft axelutrymning i mars,
Känner att kroppen tottalt överlastad.
Vh Elisabet Stockholm...
Hej Elisabet!
Vilket år du har haft! Det är verkligen en lång och krävande behandling du gått genom.
Jag tänker först och främst att det behövs mer tid för dig att återhämta dig. En klok sköterska som jag tidigare jobbade med brukade säga att det tar lika lång tid att återhämta sig som att få behandlingen, fast då talade hon om ett behandlingsförlopp på ca 6 månader. Kanske du måste räkna med att det kan ta upp emot ett halvt år att komma igen i alla fall.
Det låter som du just kommit ut ur torktumlaren med många kroppsliga och kanske själsliga symtom som fortfarande plågar dig. Jag tänker att du måste ha ett återbesök inom kort där du kan få stämma av dina symtom med en läkare. Ring till kontaktsköterskan och boka en tid! Naturligtvis har din onkologiska enhet fortsatt ett ansvar för din sjukskrivning så snart efter avslutad behandling. Så småningom kan man hamna i en situation då det inte är rimligt att sjukskriva under diagnosen bröstcancer längre. I sådana fall kan det bli aktuellt att koppla in primärvården, men för mig låter det som om onkologen ska ta ansvaret ännu en tid.
Du är nog inte där ännu, men så småningom är det dags att återgå till jobbet, och du ska förstås återgå gradvis, till att börja med ett par timmar om dagen, högst på 25 %. Om du känner att det kommer att bli svårt att komma tillbaka till jobbet är det en möjlighet att arrangera med ett samrådsmöte med deltagande av arbetsgivare, försäkringskassa och sjukvården. Det brukar alltid bli ett bra möte och underlätta återgången till arbetet. Det är bra att arbetsgivaren får en förståelse för de problem som råder, ofta kan det gå att göra anpassningar som underlättar.
Det kommer att bli bättre, men det kan ta litet tid.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej,
Utan att ni har en helhetsbild undrar jag hur er tolkning och er rekommendation av min situation är. Jag har ett vårdteam som överlag känns bra även om jag ibland har lite av rullande band känsla, därav frågan om en second opinion.
Jag diagnostiserades med 45 mm stort område minst höger bröst. Corebiopsi visar invasiv NST. ER positiv 99%, PgR 99%, HER2 negativ, Ki67 35%. Tumören är grad 3 och med inslag av kärlväxt. Dessutom DCIS grad 3.
Jag fick neoadjuvant cytostatika, 8 doser EC och 12 doser paxitaxel. Syftet var att försöka minska tumören för att kunna göra bröstbevarande kirurgi.
Resultatet på OP visar 55 mm stor bröstcancer NST, NHG 2, ER 90%, PgR 50%, HER2 1+, Ki67 mindre än 1%. Läkarna anser det vara svårbedömt vad gäller marginaler, där det eventuellt är mindre än 0,1-0,2 mm mot perifer, grön kant. Även SN gjordes där två lymfkörtlar tagits ut varav en har en mikrometastas på 1,5mm. De rekommenderar axillutrymmning.
Därefter strålning samt tablettbehandling.
Min fundering, oro och rädsla är kring axillutrymmningen. Jag har läst diverse rapporter, studier och dokument och undrar för personer som har/har liknande situation som mig (alla är så klart individuella) är verkligen borttagande av axillen enda/bästa vägen att gå med tanke på de höga riskerna för armmorbiditet och försämrad livskvalité?
Jag har läst och förstått att det inte finns studier för personer som fått neoadjuvant behandling vad gäller alternativ till axillutrymmning och riktlinjer som finns nationellt säger axillutrymmning. Samtidigt finns dokument som säger att detta gäller vid minst två lymfkörtlar påverkade.
Är det möjligt att göra en axillbiopsi för att se om fler kan tänkas ha påverkan?
Kan man göra en ’mellan’ operation där man inte plockar bort allt utan ett par igen för att se om fler har metastaser och på så sätt minska biverkningarna?
Kan man helt hoppa över axillutrymmning och istället få en ’extra’ dos och omgång cytostatika?
Jag är 40år, har en del andra fysiska besvär och mental ohälsa samtligt som jag är högt träningsaktiv. Att det finns så hög risk för biverkningar vid axillutrymmning skrämmer mig.
Tack på förhand.
Hej!
När det gäller primär operation (utan neoadjuvant onkologisk behandling före) finns det nu flera studier som visar att det är säkert att avstå från axillutrymning vid mikrometastas (>0,2-2 mm) eller max två makrometastaser (>2 mm) i sentinel node.
Efter neoadjuvant behandling finns det ännu inte lika många studier, och då blir läget lite annorlunda eftersom man ju redan har fått en del av den behandling som man tänker ska "täcka upp". I vårdprogrammet rekommenderar man därför axillutrymning vid mikro- eller makrometastas i sentinel node efter neoadjuvant behandling. Förut rekommenderade man axillutrymning även vid sk isolerade tumörceller (max 0,2 mm) i sentinel node. Vid primär operation räknas isolerade tumörceller inte som någon spridning alls, men efter neoadjuvant behandling tänker man att det mer är ett tecken på att tumören inte har svarat lika bra på behandlingen. Nu tycker man ändå att det finns tillräckligt med studier som stödjer att man kan avstå från axillutrymning vid isolerade tumörceller.
De vårdprogram som vi har är riktlinjer. Men dessa måste man se i ljuset av andra faktorer som är viktiga för patienten, och jag tycker absolut att du och din läkare kan diskutera risker med olika alternativ. Om man inte gör axillutrymning ökar det sannolikt risken lite för återfall i lymfkörtlar i armhålan. Det är dock mycket oklar om det påverkar överlevnaden. Jag antar att man också planerar strålbehandling? Det är också en bra behandling för att minska risken för återfall och ger inte lika stor risk för besvär från armen.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Alternativ till axillutrymmning