2020-09-27
Hej!
Tacksam för Ni ger stöd.
Jag har avklarat cyto 6 mån, en op, sen cyto igen 6 kur med tabletter, dos 3600/dag, sista 6e kur klarade hälften, var tvungen avbryta av biverkningar, sen 15 gg strl, var färtida i början av sept.. Nu har tuffa biverkningar, hade faktiskt hela tiden fr oktober 2019 under hela onk resan.. Nu bara sämre (domningar, stickningar i fötterna, känns som proteser under dagen, stelhet, domningar i händer, huvudvärk, ångest, depression, känslig mot ljud och ljus, ont i skellet, nedsatt hörsel, ont i ögat, har dålig balans svårt att gå, äter smärtstillande 1 år, citodon, oxinorm, cabepentin mot nervsmärta, Saroten 25 mg /d, ipren o alvedon forte,omeprazol, kroppen tar inte emot mer värktabletter, har ont i magen, förstoppning, illamående, huvudvärk, sover inte i månader, baken till 04,oavs sömntabletter, tar inte på mig, har haft stor exem efter strl uppåt mot halsen, smörjar, svider, bränner, har ont i halsen, spasmer, ont över hela armen och axeln, tappat appetit och smack, känsliga tänder kan inte ta kall vatten i munnen gör ont, svårt konsentrera sig, glömsk, uppfattar dålig, pratar med en psykolog då o då, min års sjukskrivning slutar snart, är orolig, för att jag är helt orkeslös, ovanlig trötthet hela dagen, kan inte komma i kontakt med nhn onkolog, lovar bara mig att ringa upp varje dag men gör inte, vårdcentral vill inte blanda in, känns att vården bryr inte sig om biverkningar eller vet inte mycket, får alltid i svar ät smärtlindrande inte orkar mer, hur ska leva vidare? Varför säger inte att biverkningarna kan bli bestående en lång tid? Eller kvar inom livet,
MR visade diskbuktning i övre delen av ryggen, inte diskbråck än men smärtsamt, går inte över, så att bege armar (andra där Strålades) svårt att lyfta upp, hade haft axelutrymning i mars,
Känner att kroppen tottalt överlastad.
Vh Elisabet Stockholm...
Hej Elisabet!
Vilket år du har haft! Det är verkligen en lång och krävande behandling du gått genom.
Jag tänker först och främst att det behövs mer tid för dig att återhämta dig. En klok sköterska som jag tidigare jobbade med brukade säga att det tar lika lång tid att återhämta sig som att få behandlingen, fast då talade hon om ett behandlingsförlopp på ca 6 månader. Kanske du måste räkna med att det kan ta upp emot ett halvt år att komma igen i alla fall.
Det låter som du just kommit ut ur torktumlaren med många kroppsliga och kanske själsliga symtom som fortfarande plågar dig. Jag tänker att du måste ha ett återbesök inom kort där du kan få stämma av dina symtom med en läkare. Ring till kontaktsköterskan och boka en tid! Naturligtvis har din onkologiska enhet fortsatt ett ansvar för din sjukskrivning så snart efter avslutad behandling. Så småningom kan man hamna i en situation då det inte är rimligt att sjukskriva under diagnosen bröstcancer längre. I sådana fall kan det bli aktuellt att koppla in primärvården, men för mig låter det som om onkologen ska ta ansvaret ännu en tid.
Du är nog inte där ännu, men så småningom är det dags att återgå till jobbet, och du ska förstås återgå gradvis, till att börja med ett par timmar om dagen, högst på 25 %. Om du känner att det kommer att bli svårt att komma tillbaka till jobbet är det en möjlighet att arrangera med ett samrådsmöte med deltagande av arbetsgivare, försäkringskassa och sjukvården. Det brukar alltid bli ett bra möte och underlätta återgången till arbetet. Det är bra att arbetsgivaren får en förståelse för de problem som råder, ofta kan det gå att göra anpassningar som underlättar.
Det kommer att bli bättre, men det kan ta litet tid.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej!
I maj 2023 diagnosticerades jag vid 45 års ålder med bröstcancer ER, 2,2 cm, ki67 60%, genomgick 7 cellgiftsbehandlingar (3EC +4 DOC), operation (ej spridning till lymfkörtlar), 15 strålningstillfällen. 10 år med Anastrazole och Zoladex. Har ingen historik av bröstcancer eller annan cancer i släkten. Två år senare, i september 2025, diagnosticerades jag med kronisk myeloisk leukemi (KML), tar nu Imatinib livslångt och mår utöver tröttheten bra. Är det sannolikt att jag fått leukemin pga bröstcancerbehandlingen? Har förstått att det är ovanligt men kan uppstå.
Tack på förhand!
Hälsningar Caroline
Har fått kronisk myeloisk leukemi efter bröstcancerbehandlingHej!
Jag fick diagnos HER 2-positiv 3+, NHG 3, luminal bc i juni förra året. Med spridning till lymfkörtlar axill och vid nyckelbenet. (ER 85%, PR 5%, Ki67 38)
Jag fick avbryta behandling med Paklitaxel efter 10 doser (av 20) på grund av biverkningar och var inlagd på sjukhus 3 veckor. Men MR visade total regression. Det blev snabb mastektomi och axillutrymning på det. (Med ytterligare 2 operationer kort inpå pga av blödning och att man även hittat cancerceller i biopsi från bröstvårtan).
20× strålning (med boost mot nyckelbenet). Sedan december har jag fått Kadcyla var 3e vecka och ska fortsätta med det till slutet på september.
Häromveckan även börjat med Tamoxifen (10 år).
Det känns verkligen som att jag fått alla behandlingar som finns och jag är otroligt tacksam för all fin vård jag fått.
För ett par veckor sedan var jag hos onkologen. Hon påpekade att det är otroligt viktigt att jag är vaksam över nya symtom, då det finns risk för spridning.
Jag är nog lite för lugn och har inte oroat mig under hela den här resan. Jag litar på behandlingen och processen och är säker på att allt kommer gå bra. Jag är också så van vid att vifta bort symtom som dyker upp.
Men nu har jag några funderingar. Sedan ca 10 dagar har jag en svullen, hård, oöm lymfkörtel vid käkbenet, under örat (samma sida som bc). Jag ringde min kssk i veckan, som inte tyckte att det var konstigt. Hon kollade bara upp att det inte skulle utgöra ett hinder för att ge mig Kadcyla i veckan.
Men nu undrar jag, kan det vara spridning av cancerceller till lymfkörteln? Så högt upp? Hur vanligt är det med spridning högt upp på halsen?
Jag ska naturligtvis ringa onkologen igen i veckan.
Men jag är nyfiken på att veta. Om det skulle vara spridning dit, räknas det då som fjärrmetastas?
Hur vanligt är det med fjärrmetastaser generellt när man haft metastaser vid nyckelbenet (3C)? Finns siffror på det?Tar gärna emot tips om vad som bör kollas upp. Bör jag be om röntgen av hela huvudet eller bara UL av lymfkörtel?
Vänligen Emilia
Hej. Först vill jag säga att det är svårt att ge några siffror på din fråga om hur vanligt det är med fjärrmetastaser när man haft metastaser vid nyckelbenet. Bröstcancer kan sprida sig till i princip alla lymfkörtlar, även de under käken, men ju närmare bröstet körteln ligger, desto vanligare är det med lymfkörtelmetastas. Dock ör det många som inte fått någon spridning till lymfkörtlarna. Jag skulle inte i första hand tycka att det behövs en röntgen av hela huvudet, om det inte finns andra symtom. Ofta börjar man med ultraljud eller datortomografi av halsen, men först behöver någon göra en klinisk bedömning. Ibland kan man avvakta röntgenundersökning om man haft symtom en kort tid (om det finns annan orsak till körteln som är mer trolig).
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Ny hård lymfkörtel på halsen2026-04-15
Jag har utvecklat ett trauma för mammografi efter att ha blivit återkallad en gång för 12 år sedan. Jag trodde det var slut, så efter flera bilder och ultraljud utan anmärkning bröt jag ihop av lättnad. Efter det hoppade jag över en gång men gick vid nästa kallelse och fick ett brev där det stod att det inte fanns tecken på bröstcancer. Jag bara grät och kunde andas och sova igen. Pandemin kom, perfekt tyckte jag som hade all anledning i världen "att hoppa över" det obehagliga. Köerna växte och oj så lång väntetid vilket jag återigen tyckte var skönt: jag slapp "elefanten i rummet". Man vet ju att man ska gå, att det är en förmån och att det räddar liv! Ändå skapar det hos mig ångest och det blir en existensiell fråga mot allt förnuft. För två år sedan tog jag mod till mig och knallade dit igen när jag blev kallad. Återkallad igen, samma ställe i samma bröst. Fler bilder och ultraljud, återigen släpptes jag fri "utan anmärkning" med detta utlåtande:
Mammografi visar bilateralt måttligt tät bröstvävnad. Patienten har återkallats på grund av ett misstänkt detta område på projektion 2 upptill i vänster bröst. På de tagna bilder har dock området samma utseende som på tidigare undersökningar. Ultraljud visar i detta område lite mer samlat körtelvävnad och inget malignitetsmisstänkt. Inga patologiska lymfkörtlar i vänster axill. Patienten får kraftigt lugnande besked och återgår till screeningen.
Nu fick jag en ny kallelse och traumat väcktes återigen. Jag läste flitigt på om "fakta" för att "slippa" men jag är ju rädd om mig... Jag tog på mig mina modigaste skor, bokade om till en tid samma dag och gick. Nu är det en vecka sedan och jag sover inte av oro. Jag är bokstavligen livrädd för att bli återkallad igen! Jag är 56 år så jag borde vara vuxen! Jag har små, mjuka bröst utan kännbara eller synliga förändringar eller hårdheter och ingen cancer i släkten. Kan ni hjälpa mig att sova om nätterna genom något slags lugnande sätt att tänka? Jag är orimligt rädd.
Hej
Vad tråkigt att det blivit så att mammografiundersökningen orsakar så mycket oro för dig. Mitt bästa råd är att prata med sköterskorna när de gör undersökningen om hur du känner, och vid behov även ringa till avdelningen innan undersökningen om du känner att det är svårt att orka gå dit, för att du ska få det stöd du behöver för att klara av att delta.
Det bästa är att delta vid varje tillfälle du blir kallad. Eftersom bilderna varje gång jämförs med tidigare bilder kan en säkrare bedömning göras när det finns flera tidigare undersökningar att jämföra med.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Om mammografi allmänt