Visar 10 av 6071 träffar

Svar till Niklas Loman ang. Zoladexstudien

2020-10-12
Hej, Tack för det snabba svaret! (Jag frågade om ifall man kunde ta enbart Zoladex istället för Zoladex med letrozole alternativt fareston.) Här kommer några länkar till studien om Zoladex som jag nämnde i min fråga: 1) https://www.breastcancer.org/research-news/20090226 2) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2650713/ 3) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16545560/ 4) och här på svenska: https://www.lakemedelsvarlden.se/goserelin-lika-effektivt-som-tamoxifen/ Undrar om du tycker att resultaten av denna studie är trovärdiga?
Visa svar
Svar:
Hej, tack för din komplettering, och din intressanta fråga! Du har rätt i det mycket av det du skriver, och jag vill inte på något sätt ifrågasätta Zippstudiens resultat. ZIPP visar dock endast att två års tamoxifen och två års GNRH verkar ha likartad effekt. Det finns andra aspekter av detta att ta hänsyn till. Andra studier visar att 5 års tamoxifen är effektivare än 2 år, och nu även studier som visar att det finns en ytterligare effekt om man fortsätter att ta hormonell behandling upp till 10 år. Av detta skäl får man nog anse att resultaten i ZIPP är litet inaktuella. GNRH, liksom att ta bort äggstockarna kirurgiskt, har absolut en roll för att förebygga återfall efter bröstcancer om den används på rätt sätt. Det är en stark medicin som försätter även unga kvinnor i klimakteriet med allt vad det betyder för välbefinnande, långsiktig benhälsa och inte minst sexualitet. Det finns en stor sk metaanalys från 2007 som inkluderar data från 16 olika studier och antyder att effekten av GNRH (där Zoladex är den i Sverige mest använda) som enda behandling inte är som man säger statistiskt signifikant. Det ser ut som om det kan finnas en effekt, men den är inte statistiskt säkerställd. I gruppen som också fick tamoxifen är den däremot det. Den studie som har mest betydelse för dagens vårdprogram är SOFT-studien som tar utgångspunkt i aktuell behandling som även inkluderar kemoterapi och dessutom är smart på det sättet att den endast inkluderade patienter som var bekräftat (med blodprov) premenopausala efter eventuell behandling med kemo (de prognostiskt mest gynnsamma i den studien fick inte kemoterapi). I den studien finns inga patienter som endast fick GNRH så just den frågan som du ställer kan SOFT inte besvara. Man skulle dock med SOFT i bakhuvudet kunna fundera på varför GNRH i metaanalysen från 2007 inte bet lika bra ensamt som tillsammans med tamoxfen. Kanske vissa patienter inte hade någon äggstocksfunktion att tala om, d v s inte var helt premenapausala? För dessa kan man inte förvänta sig att GNRH ska bidra positivt till att förebygga återfall , vilket tam gör även hos dessa kvinnor eftersom tam funkar både för pre- och postmenopausala. Det är ju även känt att enstaka kvinnor med det jag kala "starka" äggstockar får en otillräcklig effekt av GNRH vilket gör att även dessa patienter inte har fullgod effekt av endast GNRH. . Det viktiga är att vi använder tillgängliga behandlingsverktyg på ett förståndigt sätt. Om det är så att en premenopausal kvinna inte kan ta tamoxifen p g a oacceptabla biverkningar får man förstås försöka finna på ett sätt att göra det bästa i den situationen. Ett sätt kan vara att kontrollera känsligt östrogen i blodet och om det är högt ge GNRH, samt kontrollera att effekten på äggstockarna är fullgod genom ett uppföljande prov och samtidigt utvärdera bieffekterna av den behandlingen. På så vis har man optimerat GNRH-behandlingen. Hur länge ska man då behandla? Om GNRH-behandlingen fungerar (bevisat genom mätning av östrogen) och är fördragbar skulle jag föreslå en längre behandling än två år. Litet beroende på omständigheterna kan man i en sådan situation även fundera på att småningom operera bort äggstockarna så slipper man gå till syster för ett stick i månaden. Som ett kuriosum kan jag nämna att effekt av den kirurgiska metoden att at bort äggstockarna vid spridd bröstcancer beskrevs redan av Beatson 1896 och är den äldsta kända hormonella terapin vid bröstcancer. Hoppas detta var till nytta.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Bröstcanser.

2026-08-25
Hej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är svårt att säga. Det vanligaste är eksem, men det kan vara en infektion. I sällsynta fall kan det även bero på bröstcancer, men det är inte det troligaste. Oavsett tycker jag att du ska kontakta vårdcentralen igen då det inte blivit bättre utan snarare sämre.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröstcanser.
Övrigt

18 årig tjej

2026-08-25
Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här
Visa svar
Svar:
Se svar på tidigare fråga
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
18 årig tjej

18 årig tjej

2026-08-25
Hej jag är snart 18 år å de kommer lite vit genomskinliga värda ur båda mina bröst, märkte de fö någon dag sen bara. jag lider av extrem ångest å har stress ätit mycket på senaste vilket kanske har lätt till obalans i kroppen vilket jag läste kan va orsaken, men ä väldigt rädd att de ska va bröstcancer tycker ni de låter som något jag borde va orolig för
Visa svar
Svar:
Hej! Det är vanligt att det kommer sekret från bröstvårtorna. Då det kommer från flera gångar och från båda brösten och inte är blodigt. Jag tycker att du kan avvakta lite då det absolut inte låter som något farligt. Låt bli att klämma på bröstvårtorna då det stimulerar bildandet av mer vätska. Om det skulle fortsätta komma lite mer betydande mängd ändå är det bra att kontakta läkare då det kan vara bra att kontrollera blodnivån på prolaktin, som är ett hormon som stimulerar bildning av mjölk.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
18 årig tjej

Cysta

2026-08-25
Hej! Jag är 37 år och upptäckte en liten knöl i bröstet i maj och skickades på mammografi som jag var på i början av augusti. Då gjordes även ultraljud och läkaren kunde se att knölen var en cysta på ca 5 mm. Hon stack hål på den med en nål och vätskan var något grumlig så den skickades på analys. Jag fick snabbt svar att cystan inte var cancerogen och att jag inte skulle kallas för någon vidare undersökning/åtgärd. Redan efter någon vecka kändes jag cystan igen trots tömning och nu lite mer än två veckor efter är den lika stor som innan. Är detta något att oroa sig för? När jag har försökt läsa mig till på internet så verkar det som att det är rätt normalt? Jag vet ju att det är cystan som är tillbaka och ingen annan knöl eftersom den sitter på samma plats och läkaren undersökte hela bröstet och inget annat avvikande hittades. Jag vill inte gå och oroa mig, men kan cystan utvecklas till något farligt eller kan man bara låta den vara?
Visa svar
Svar:
Hej! Cystor är väldigt vanliga och det är inte ovanligt att de fyller på sig igen. Men det är ändå bra att kolla upp det om det återkommer.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cysta
Övrigt

Vänstra bröstet större

2026-08-25
Jag är i klimateriet och mina bröst har vuxit. Innan hade jag rätt jämnstora bröst, men nu hänger vänstra bröstet mer och är större än det högra. Bröötvårtan på vänster bröst är ca 2 cm längre ner än det högra. Är detta normalt? Har inte ont på något sätt. Är detta något jag behöver kolla upp? Eller kan jag vänta till mammografin om ett halvårbeller så. Känner inga knölar eller andra förändringar
Visa svar
Svar:
Hej! Bröst ändrar sig med tiden, och det är inte ovanligt att det ena ändrar sig mer. Det är således sannolikt inget farligt men kan ändå vara bra att kolla upp, till att börja med på vårdcentral.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vänstra bröstet större

Har ont

2026-08-25
Jag har så ont i mitt vänstra bröst och under armen och det ändå som hjälper är att jag ligger i sängen och har armen under en kudde och jag har varit hos doktorn i går och hon skickade en remiss till mammografi men den ska jag inte förrän på onsdag i nästa vecka
Visa svar
Svar:
Hej! Smärta i bröst är väldigt vanligt och beror sällan på något farligt. Ibland kommer det från själva bröstet, men det kan också vara muskeln under. Det är väl bra att du kollar upp det ändå. I väntan på det får du hantera det så gott det går, kanske med Alvedon och Ipren, eller värme.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Har ont

Öm knöl

2026-08-25
Hej! 30-årig kvinna som hittade en knöl i ena bröstet som även var ömt för 1 år sedan. Blev skickad på mammografi och ultraljud men syndes inget (fick ingen biopsi?!) så fick förklaringen att de är så ditt bröst ser ut. Men nu 1 år senare har jag fortfarande ont och precis hört av mig till vårdcentralen för ytterligare kolla upp de . Men till min fråga varför har jag en öm knöl i bröstet men de syns inget fel? Va kan de vara när de ömmat i mer än 1 år?
Visa svar
Svar:
Hej! Ömhet i bröstet/brösten är väldigt vanligt och väldigt sällan något farligt. Det är svårt att säga vad det beror på i varje enskilt fall, men svängningar i hormoner gör att bröstkörtlarna svullnar och kan bli ömma. Att det också är knöligt är inte heller ovanligt. Det finns olika typer av bröstuppbyggnad, där en del har lite mer bindväv i sina bröst, så kallad fibroadenos.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Öm knöl
Övrigt

Fundering kring bröstrekonstruktion

2026-08-25
Hej! Jag genomgick mastektomi ett par år sedan ( operation, cellgifter och strålning). Funderar nu igen på en bröstrekonstruktion då jag inte känner mig hel. Jag har tidigare fått info om bröstrekonstruktion med bröstimplantat, DIEP och LD ( Lattisimus Dorsi). Finns det andra alternativ än dessa? Vilken teknik är att föredra? Hur många operationer kräver de? Vill helst inte genomgå fler operationer efter att bröstrekonstruktionen är färdigställd. Jag känner även stor ångest/rädsla inför att opereras på nytt, varför jag skjutit på min rekonstruktion. Finns nåt stöd att få?
Visa svar
Svar:
Hej! De två huvudsakliga varianterna för rekonstruktion är antingen med inläggning av implantat eller att man flyttar kroppsegen vävnad, så kallad lambå. Den helt perfekta metoden finns tyvärr inte utan alla metoder har sina för- och nackdelar. När det gäller implantat kan man inte lägga in det om man tidigare har fått strålbehandling utan att också tillföra "frisk" vävnad. Detta då vävnaden efter strålbehandling förlorar mycket av sin elasticitet och läkningsförmåga. Fördelen är att det är den minsta operationen som tar kortast tid. Nackdelar är att det är en helt annan känsla i silikonimplantat än i kroppsegen vävnad och att det rekonstruerade bröstet inte åldras på samma sätt. Det är också ganska vanligt att man behöver göra korrigeringar med nya operationer, ibland även ganska lång tid efter rekonstruktionen. I ditt fall behöver man alltså göra någon form av lambå, vilket innebär en större operation med lite högre risker. Fördelen med dessa är att det blir mer samma känsla som ett eget bröst som åldras i takt med resten av kroppen och att, när det väl har läkt, behövs det inte ytterligare korrektioner. Man kan ta vävnad från lite olika ställen på kroppen, där en latissimus dorsi (LD)-lambå är det "säkraste" alternativet, då man inte behöver dela kärlet och risken för förlorad blodcirkulation är betydligt mindre än för de "fria" lambåerna. Vid LD-lambå lossar man en muskel på ryggen och använder den, plus hud och underhudsfett, som rekonstruktion. En nackdel kan vara att det inte blir så mycket vävnad att arbeta med (man kan dock då också "förstärka" med ett implantat). Andra nackdelar är att man kan få besvär med ärret från ryggen och en viss försvagning samt att det blir ryckningar i bröstet då det ju är en muskel (för att undvika det kan man dela nerven men det leder då till ytterligare förlust i volym). Den vanligaste fria lambån (dvs att man delar kärl och syr till ett nytt kärl vid bröstkorgen) är DIEP, alltså att man tar hud och underhudsfett från magen och flyttar upp. Det är en stor operation, som tar cirka 4-6 timmar, och man behöver vara kvar på sjukhus en vecka efteråt för att man ska kunna bevaka kärlförsörjningen, och återhämtningstiden är relativt lång. Man kan också ta vävnad från låret eller ändan. Vid alla lambå-operationer blir det mycket ärr. Den tråkigaste komplikationen är om kärlförsörjningen inte räcker till, utan det blir så kallad nekros (vävnaden dör). Det är dock ovanligt. Det är således inte helt lätta beslut att ta. Prata med din bröstmottagning i första hand. Det ska absolut finna möjligheter till stöd.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring bröstrekonstruktion
Övrigt

Nya riktlinjer

2026-08-24
Jag opererades för DCIS grad 3 med nekros 2020 och fick då besked om att få mammografiundersökning i 10 år. Nu har jag fått besked om att riktlinjerna har ändrats till 5 år. Det känns oroligt eftersom vad jag har förstått så är det inte helt ovanligt att DCIS kommer tillbaka och jag kände inte något själv i bröstet innan jag fick det 2020. Vad är anledningen till de nya riktlinjerna?
Visa svar
Svar:
5 års uppföljning har redan tidigare varit standard i stora delar av Sverige. Nu har det gjorts en uppdatering av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer, där rekommendationerna har förtydligats och baseras på den vetenskap som finns tillgänglig. Troligen har riktlinjerna i den region där du bor anpassats till att följa det uppdaterade nationella vårdprogrammet. Om du är i åldern för screening (40-74 år) kommer du därefter att fortsatt kallas till screening vartannat år.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nya riktlinjer

Funderingar återfall

2026-08-23
Har fått återfall efter 15 år! Vad händer?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att svara på din fråga då den inte innehåller så mycket information. Ställ gärna en fråga som ger lite mer information så kan vi svara lite bättre.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar återfall

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss