Visar 10 av 6236 träffar

Svar till Niklas Loman ang. Zoladexstudien

2020-10-12
Hej, Tack för det snabba svaret! (Jag frågade om ifall man kunde ta enbart Zoladex istället för Zoladex med letrozole alternativt fareston.) Här kommer några länkar till studien om Zoladex som jag nämnde i min fråga: 1) https://www.breastcancer.org/research-news/20090226 2) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2650713/ 3) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16545560/ 4) och här på svenska: https://www.lakemedelsvarlden.se/goserelin-lika-effektivt-som-tamoxifen/ Undrar om du tycker att resultaten av denna studie är trovärdiga?
Visa svar
Svar:
Hej, tack för din komplettering, och din intressanta fråga! Du har rätt i det mycket av det du skriver, och jag vill inte på något sätt ifrågasätta Zippstudiens resultat. ZIPP visar dock endast att två års tamoxifen och två års GNRH verkar ha likartad effekt. Det finns andra aspekter av detta att ta hänsyn till. Andra studier visar att 5 års tamoxifen är effektivare än 2 år, och nu även studier som visar att det finns en ytterligare effekt om man fortsätter att ta hormonell behandling upp till 10 år. Av detta skäl får man nog anse att resultaten i ZIPP är litet inaktuella. GNRH, liksom att ta bort äggstockarna kirurgiskt, har absolut en roll för att förebygga återfall efter bröstcancer om den används på rätt sätt. Det är en stark medicin som försätter även unga kvinnor i klimakteriet med allt vad det betyder för välbefinnande, långsiktig benhälsa och inte minst sexualitet. Det finns en stor sk metaanalys från 2007 som inkluderar data från 16 olika studier och antyder att effekten av GNRH (där Zoladex är den i Sverige mest använda) som enda behandling inte är som man säger statistiskt signifikant. Det ser ut som om det kan finnas en effekt, men den är inte statistiskt säkerställd. I gruppen som också fick tamoxifen är den däremot det. Den studie som har mest betydelse för dagens vårdprogram är SOFT-studien som tar utgångspunkt i aktuell behandling som även inkluderar kemoterapi och dessutom är smart på det sättet att den endast inkluderade patienter som var bekräftat (med blodprov) premenopausala efter eventuell behandling med kemo (de prognostiskt mest gynnsamma i den studien fick inte kemoterapi). I den studien finns inga patienter som endast fick GNRH så just den frågan som du ställer kan SOFT inte besvara. Man skulle dock med SOFT i bakhuvudet kunna fundera på varför GNRH i metaanalysen från 2007 inte bet lika bra ensamt som tillsammans med tamoxfen. Kanske vissa patienter inte hade någon äggstocksfunktion att tala om, d v s inte var helt premenapausala? För dessa kan man inte förvänta sig att GNRH ska bidra positivt till att förebygga återfall , vilket tam gör även hos dessa kvinnor eftersom tam funkar både för pre- och postmenopausala. Det är ju även känt att enstaka kvinnor med det jag kala "starka" äggstockar får en otillräcklig effekt av GNRH vilket gör att även dessa patienter inte har fullgod effekt av endast GNRH. . Det viktiga är att vi använder tillgängliga behandlingsverktyg på ett förståndigt sätt. Om det är så att en premenopausal kvinna inte kan ta tamoxifen p g a oacceptabla biverkningar får man förstås försöka finna på ett sätt att göra det bästa i den situationen. Ett sätt kan vara att kontrollera känsligt östrogen i blodet och om det är högt ge GNRH, samt kontrollera att effekten på äggstockarna är fullgod genom ett uppföljande prov och samtidigt utvärdera bieffekterna av den behandlingen. På så vis har man optimerat GNRH-behandlingen. Hur länge ska man då behandla? Om GNRH-behandlingen fungerar (bevisat genom mätning av östrogen) och är fördragbar skulle jag föreslå en längre behandling än två år. Litet beroende på omständigheterna kan man i en sådan situation även fundera på att småningom operera bort äggstockarna så slipper man gå till syster för ett stick i månaden. Som ett kuriosum kan jag nämna att effekt av den kirurgiska metoden att at bort äggstockarna vid spridd bröstcancer beskrevs redan av Beatson 1896 och är den äldsta kända hormonella terapin vid bröstcancer. Hoppas detta var till nytta.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Oro för läkemedelsbolagen

2026-10-30
Hej är 78 år och op för brcancer 2005. Invasiv men ingen spridning till lymfa eller blod. Åt tamoxifen tre år aromasin i 3 år.täthet i brösten fortfarande c. Min gyn.läkare vill att jagska använda Blissel för mina torra slemhinnor. Vågar jag börja med det. Man ska väl inte använda något med östrogen då man haft br.cancer. Nu får jag ju ingen mammografi längre trots remiss och oro.
Visa svar
Svar:
Hej. Ja, du törs använda Blissel för dina torra slemhinnor. Eftersom Blissel används lokalt är det en väldigt liten mängd östrogen som eventuellt går ut i kroppen. Studier har visat att det är säkert att använda, efter bröstcancer, om hormonfria preparat inte fungerar (vilket inte är ovanligt).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Oro för läkemedelsbolagen

Kisqali diarre.

2026-10-30
Opererad i somras, tar Letrozol. Tagit Kisqali i 10 dagar. Då uppstod diarre,ljus färg, mörk urin. Våldsamma kräkreflexer. Ingen aptit. Utmattning, avbokade hela mitt liv utom att försöka äta/ besöka toaletten. I samråd med onkologsköterska, har jag gjort uppehåll, symptom minskat. Ska börja om nu när uppehåll varat 2 veckor. Jag är 74, vanligtvis aktiv,nu är det sofflocket som gäller . Vill veta vad det är med Kisqali som orsakar mina symptom. Har uteslutit matförgiftning. Jag har också IBS. Kan överkänslighet i tarmen ge denna reaktion?
Visa svar
Svar:
Hej. Det låter som att det varit jobbigt för dig. CDK4/6-hämmare kan ge biverkningar, tex diarreer, även Kisqali. Det är svårt att säga vad som orsakade diarrén i ditt fall, om det var Kisqali eller någon annan orsak. Jag vet inte om det togs några prover som kunde ge vägledning och förklaring till besvären, orsaken kan vara många. Om det dyker upp igen när du återstartar Kisqali kanske du behöver lägre dos eller avsluta den, men det måste din läkare ta ställning till.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kisqali diarre.

Kisqali och prognos

2026-10-30
Hej! Jag har en fråga om prognosen vid olika doseringar av ett läkemedel. Min tumör: pT3 pN1a cM0, L0V0R0, ER 100 %, PR 100 %, HER2 1+ (low), grad 2, Ki-67 20 %. Oncotype DX Recurrence Score (RS): 10. Risken för fjärrmetastaser 2 % efter 5 år. Behandling: bilateral mastektomi, Letrozol och Zoladex. Planerad behandling: Zometa och Kisqali. Min fråga gäller Kisqali. Standarddosen är 400 mg, men behandlingen kan medföra allvarliga biverkningar. Jag är ensamstående. Därför är det viktigt för mig att kunna fungera och klara av vardagen under behandlingen. Jag funderar på att föreslå för min onkolog att börja med 200 mg, eftersom jag har förstått att en lägre dos eventuellt kan innebära en lägre risk för biverkningar. Jag har dock inte lyckats hitta någon studie som visar om en sådan dosreduktion skulle försämra prognosen i någon betydande utsträckning. Hur ser ni på detta? Vilken ytterligare nytta kan jag förvänta mig av 400 mg jämfört med 200 mg när det gäller att minska risken för återfall och fjärrmetastaser? Finns det några studier som belyser skillnaden i behandlingseffekt mellan dessa doser? Jag vill gärna hitta en balans mellan behandlingens effekt och biverkningar, så att jag kan genomföra behandlingen på ett sätt som är hållbart för mig i längden. Tack på förhand för era synpunkter!
Visa svar
Svar:
Hej. I studien var det 400 mg per dag i 3 veckor följt av en veckas uppehåll, i upp till 3 år. Om man behövde sänka dosen till 200 mg (den lägsta dosen) pga biverkningar har man inte kunnat se någon försämrad effekt. Det kan ibland vara en vits att börja med 200 mg och om det går bra och biverkningarna är begränsade, kan dosen ökas till 400 mg (standarddos). Det var inte så man gjorde i studien men kan ibland vara ett alternativ för den som är tveksam och lite orolig över att livskvaliteten ska försämras påtagligt. Om 400 mg då blir för tufft, om och när dosen ökats, kan man gå ned till 200 mg igen. Det finns inga studier som jämfört olika doser. Prata med din läkare om hur ni ska lägga upp det.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kisqali och prognos

Spridd bröstcancer

2026-10-30
Har en spridd bröstcancer. Ätit Letrozol i 4,5 år med mycket biverkningar speciellt svettningar. Har nu försökt med Exemestan, svettningarna minimalt bättre däremot övriga biverkningar värre. Vad rekommenderar ni?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att ge en rekommendation, det är så individuellt hur olika biverkningar påverkar en individ. För någon kan ökad värk i leder vara värst och för andra är det svettningar. Det finns även anastrozol, som är en tredje sort aromatashämmare. Kanske den går att testa? Du kan även prata med din läkare och få tips på olika strategier man kan använda mot svettningar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Spridd bröstcancer
Övrigt

Vart kan jag vända mig

2026-10-27
Haft mina implantat sedan 1983. Ramlade på ena sidan och implantatet släppte från kapseln. Har fått röntgen via min försäkring där ser man att den är trasig men kapseln är hel de är också mycket kalk kring den båda Min plastkirug finns inte kvar Och försäkringen har de sagt att dom tar inte detta Jag kan betala men rädd vill få en ärlig läkare jag har börjat få ont i bröstet
Visa svar
Svar:
Eftersom du har ont kan första alternativet vara att prata med din vårdcentral om höra om de har möjlighet att remittera dig vidare. Ett annat alternativ är att du vänder dig till någon av de privata kliniker som har specialiserat sig på bröstrekonstruktioner. Många av dessa kliniker har mycket gott anseende. Flera av klinikerna har läkare som arbetat på de de stora universitetssjukhusen och har därför mycket stor erfarenhet av mycket avancerad bröstkirurgi.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vart kan jag vända mig

Oro trots vc bedömning

2026-10-27
Hej! Är gravid i v 36- upptäckte en liten knöl i armhålan- gick till VC dagen efter- läkaren med kollega bedömde inte behovet att utreda vidare bla då den var 6x4 mm, mjuk och kunde flyttas? Har dock hälsoångest så vill inte något missas..
Visa svar
Svar:
Det är mycket vanligt att det uppstår helt ofarliga knölar i armhålan under en graviditet, men om du känner dig orolig trots en bedömning på vårdcentralen kan du skriva en egenremiss till närmsta Bröstcentrum. Att göra så är möjligt i de flesta regioner. Du loggar in på1177.se. Sök efter närmaste Bröstcentrum. Gå till mottagningens e-tjänster och och välj Egenremiss eller Vårdbegäran. Saknas denna funktion kan du ringa Bröstcentrum.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Oro trots vc bedömning

Fatigue?

2026-10-27
Hej, Jag genomgick förra året cellgiftsbehandling (sista i augusti) och strålning (sista i slutet av oktober) och har sedan dess gått på tamoxifen. Har sedan augusti i år gått upp o jobbat 100% även om jag själv inte kände mig redo. Min läkare på vårdcentralen tyckte att jag fick diskutera om att gå ner i tid för att jag skulle inte göra mig sjukare än jag är och alla hade nog mått bra av att jobba 75%. Men jag är så trött. Jag är så ofattbart trött och innan lunch känns det som mitt batteri är på rött. Kan detta vara fatigue? Jag går på cancerrehabiliteringsprogram samtidigt och en skattning där tyder på att jag har en måttlig depression. Jag skulle tex vilja prova att börja träna men när arbetsdagen är slut kan jag bara lägga mig. Vet inte om jag vågar ta det en runda till med vårdcentralen, de känns inte så förstående för min situation.
Visa svar
Svar:
Jag tycker du ska ta det en runda till med vårdcentralen. Det finns många olika orsaker till att man är trött efter en cancerbehandling, och vad tröttheten beror på kan inte avgöras utan en ordentlig undersökning. En del av de problem som bidrar till tröttheten kan ofta avhjälpas så att tröttheten minskar. Om du inte redan har läst vad som står på Cancerfondens hemsida så rekommenderar jag att du läser detta.
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fatigue?
Övrigt

Rodnad

2026-10-20
Hej! Jag är 33 år och har varit öm i v bröst i ca 2 veckor. Idag hade jag även en rodnad på samma bröst. Denna rodnad har jag sett tidigare (är alltid på samma sida) men det kommer och går. Är detta något man bör kolla upp eller kan man avvakta ?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter inte i första hand som något farligt, men det är bra att kolla upp.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Rodnad

Vätska ur ena bröstet

2026-10-20
Hej! Jag är 36 år och har sedan 1.5 år tillbaka gulvit mjölkaktig vätska som jag kan pressa ut ur ena bröstet. Inget blod. Ser ut att komma från en mjölkgång. Har aldrig runnit spontant. Ammat för fem år sedan. Har inga nytillkomna knölar etc. Var på mammografi och ultraljud för ett år sedan som var ua men fick inte reda på vad det beror på. Nu orolig igen då min mamma haft bröstcancer två ggr (har ingen genmutation). Bör jag söka igen?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är vanligt att det kommer vätska ur bröstvårtorna och så länge det inte är blodigt är det inte tecken på cancer, särskilt om det bara kommer när man trycker. När man klämmer stimuleras bildning av mer vätska så rekommendationen är att låta bli att klämma så minskar det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vätska ur ena bröstet

Biopsi

2026-10-20
Svar på biopsi ER 90 % PR 80%HER2 0 % KI-67 48 % Vad innebär det
Visa svar
Svar:
Hej! Av flera skäl är det bättre att du väntar på läkarbesöket, då du kommer att få fullständigt besked. Din läkare har då hela bilden och du har också möjlighet att ställa eventuella följdfrågor direkt.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Biopsi

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss