Visar 10 av 5978 träffar
2020-12-31
Hej! Har frågat er tidigare men nytt problem har dykt upp.
49 år. I somras kände en knöl som m var 17x22 mm o visade sig vara BC. Inget i axillen. HER2+, ES 95%, PR100%.Ki-67 57%. Misstanke om hereditet o jag uppfattade då läkaren som man började med neoadjuvant för man ville ha svar på cancergenetisk utredning först för att slippa operera 2 ggr. Tumören lättillgänglig precis under mamill. Fick 9 doser Paklitaxel, 3 doser Perjeta o 4 doser Herceptin. Vid kontroll hade tumören inte minskat i storlek alls o jag fick själv välja fortsätta neoadjuvant spår eller operation. Cancergenetisk utredning var då ua. Det var ett besvärligt läge med Covid på min dotters skola så jag vågade inte fortsätta neoadjuvant utan tänkte att då bättre att operera då innan spridning o få resten av behandling sedan. Man hade vid tre tillfällen gjort UL axill o dessa ua och jag har inte känt något. Total mastektomi med SN o nu har svaret kommit som visar tumör med ki-67 på 8% men makrometastas i SN på 8 cm. Detta gör mig så väldigt väldigt förtvivlad eftersom jag inser att jag skulle fortsatt neoadjuvant spår. Varit utan cytostatika nu i 5 veckor o om 2 veckor planeras total axillutrymning o efter 3 veckor EC start x 3. Det blir 10 veckor utan cytostatika. Förstår att jag mest sannolikt har fler makrometastaser o väldigt många veckor utan cytostatika. Sedan planerad också strålning. Jag har svårt att förlåta mig själv att jag ville bli opererad när tumören inte minskade i storleken. Jag var rädd när jag tog beslutat om operation. Jag inser nu att min rädsla drivit mig till en situation som förvärrat saken. Jag kan ju inte göra operation ogjord men jag hade önskat att något stått på sig och sagt att ändå vänta. Jag var väldigt tydlig med att jag ville opereras (tror att många känner att man vill bli av med tumören direkt) men jag sa också att jag ville göra det som var onkologiskt det bästa. Jag är kirurg själv o rädd att inte kunna operera efter axillarutrymning. Annan röntgen är inte gjord att leta fler makrometastas metastaser. Just nu har jag svårt att leva mitt beslut att opereras innan neoadjuvant behandling var slut men vet inte hur jag kan avsluta. Jag har utan att förstå det själv satt mig i en mycket sämre situation.
Hmm, jag förstår tror jag. Du kan dock inte ta på dig hela ansvaret för ett olyckligt beslut. JGA håller med om att det varit bättre att ha is i magen. Problemet är ju att man på detta sätt inte kan värdera effekten av den initiala behandlingen till fullo. Du uppfyller därför inte gängse kriterier för att t ex ge kadcyla efter operationen.
Du kan också tänka såhär: för 2 år sedan var behandlingen av HER2-positiv bröstcancer inte dålig heller, vi hade visserligen inte tillgång till kadcyla efter inte patologisk komplett remission, vilket ytterligare förfinat behandlingen, men det vi då kunde åstadkomma var ju inte dåligt.
Sammantaget är situationen litet ovanlig och det är klart att corona ställer till det på fler sätt än man i förstone tänker sig. Man måste tänka sig någon form av specialdesignad behandling i ett enskilt fall.
Det finns som jag ser det i ditt fall indikation att efter avslutad HER2-blockad ge ett års tablettbehandling med neratinib, en behandling som inte är rimlig efter kadcyla-switch.
Jag blir inte klok på hur mycket dubbelblockad du hittills fått, om den avbröt kan även se till att du får en bra dubbelblockad x 4-6, det spelar sannolikt ingen roll om den ges före eller efter operationen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarMin mamma fick Tamoxifen utskrivet efter att ha provat både Letrozol och Exemestan men inte tålt biverkningarna. Hon har ätit blodförtunnande i många år och det kan man ju inte kombinera med Tamoxifen. Hon blev upplyst av detta på apoteket och slutade då med blodförtunnande och startade Tamoxifen. Efter en vecka drabbades hon av blodproppar i hjärnan som påverkar henne svårt. Hur är det möjligt att skriva ut Tamoxifen som kan orsaka blodpropp till en kvinna som står på blodförtunnande?
TamoxifenLäste ditt svar på en fråga här nyligen, om biverkningar av hormonbehandling. Tycker inte du svarade på frågan som ställs. Om brist på östrogen anses vara stor hälsorisk, varför utsätts då bröstcancerpatienter för risken att ta bort östrogen helt när effekten är så liten? Varför tycker man att så många friska ska utsättas för dessa enorma hälsorisker. Det stämmer väl inte heller det du säger, att det leder till att 2 extra av 100 som får behandlingen inte dör. Det ska väl ändå vara att 2 extra av 100 som får behandlingen inte får återfall.
Alla som får återfall dör inte.
Håller med föregående frågeställare, att detta verkar vara otroligt märkligt. En massmedicinering av många friska kvinnor, en enorm kostnad för samhälle och för kvinnornas hälsa i form av oåterkalleliga biverkningar. Och förmodligen otroliga vinster för läkemedelsindustrin. Hur arbetar ni med uppföljning och övervakning av biverkningar?
Hej. En sån fråga är ju svår att svara på i ett forum där det blir en envägskommunikation. Det brukar vara bättre att prata och resonera med sin läkare, men vi brukar försöka svara på de flesta frågor.
Helt rätt att alla som får återfall inte dör av sin bröstcancer men jag menar det jag skrev, dvs att man halverar antalet som dör av bröstcancer efter 10 år, dvs i det exempel som gavs dör 2 istället för 4. Antalet som får återfall inom 10 år är högre och även den risken minskar tydligt med hormonsänkande behandling. Antalet som dör av bröstcancer inom 10 år efter diagnos varierar beroende på vilken risk för återfall man har.
Hur man arbetar med uppföljning och övervakning av biverkningar varierar över landet, men alla kliniker som förskriver hormonsänkande behandling har kontaktsköterskor som patienten kan höra av sig till. Vissa kliniker har planerad uppföljning ett par månader efter insatt hormonsänkande behandling. Hormonnivåerna påverkas ju också av cytostatika (om man är ung), åtminstone delvis/tillfälligt. Ibland räcker sköterskekontakt och ibland blir vi läkare inkopplade. Jag tycker att det är jätteviktigt att man som patient känner att man kan höra av sig om man inte mår bra på eller efter sin behandling, det är så olika hur mycket biverkningar man får och hur de biverkningarna påverkar vardagen för patienten.
Dessa (läs hormonsänkande), relativt billiga (men effektiva) läkemedel, där patentet gått ut för länge sedan, torde inte vara något som ger "otroliga vinster åt läkemedelsföretagen".
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Anne AnderssonHej! Efter cellgiftsbehandling och inkastad i klimakteriet så upplever jag mitt hår väldigt glest. Står på zoladex och tamoxifen. Funderar på att göra en PRP-behandling men min sjuksköterska kunde inte svara på om jag kan göra det. Tänker att detta måste vara vanligt efter behandling och frågan kanske dykt upp innan.
PRPVilka är fördelarna respektive nackdelarna med att ta Letrozol på morgonen eller kvällen? Har fått rådet att testa mig fram, men vilket brukar föredras? Vet att det ska intas vid samma tidpunkt, men finns det ett tidspann som är ok? Hur hanterar man bäst bytet av morgon till kväll eller tvärtom om man upplever att det inte fungerar som man börjat?
Tack för att ni finns här som ovärderligt stöd.
Hej. Du kan ta tabletten på morgonen, mitt på dagen eller på kvällen. Det spelar inte så stor roll, ibland får vissa kvinnor mindre biverkningar om de tar den på en viss tid på dygnet, jämfört med andra tider. Man ska försöka ta tabletten ungefär vid samma tidpunkt, men man kan ju glömma tabletten en dag och då ska man inte ta 2 dagen efter. När du ska byta tid för medicinen, tex börja ta på kvällen istället för på morgonen, tar du bara tabletten nästa dag på kvällen istället för på morgonen. Att det blir längre mellan 2 doser gör inget. Inte heller gör det något om det går lite kortare tid mellan 2 doser för att man börjat ta tabletten på morgonen istället för på kvällen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Letrozol morgon eller kväll?Hej, är färdigbehandlad sen ett år men har smärta i ben, rygg mm Pratade med en fysioterapeut som ville utesluta cancer innan vi går vidare. Men läkare rycker på axlarna och säger att man ska sluta oroa sig. Vad gör man? Var tar jag vägen? Känner mig maktlös och förminskad.
Fundering kring smärta och ovilja att utreda av läkareJag har fått Veoza utskrivet och gått på det i 2-3 år nu. Min läkare har aldrig nämnt att det inte rekommenderat efter bröst cancer. Hur ska jag tänka?
Veoza2026-05-31
Jag har haft bröstcancer ! Har varit fri från det ” i 11år fick det runt 2015 ! Men är nu 61 år har plågats både med psykisk ohälsa , samt klimakteriet hemska påföljder ! Men har hört hela tiden att man inte fick ta östrogen för risk med få ny cancer! Vi vet inte om vi har ärftligt cancer ! Men troligtvis ” mormor fick livmoderhalscancer, pappa fick lugncacer , jag dera äldsta dottern fick bröstcancer ! Men nu har mamma fått ny bröstcancer som spred sig till lungorna ! Hon kommer inte klara sig ! Men jag vet inte riktigt varför Hon höll på dö av medicin som skulle ta cancer ! Men jag tycker allt detta är så hemskt ! Förstår inte varför hon inte kunde få någon form av bromsmedicin hon har medicin men det har vården låst in så vi vet inte vad hon får ! Men jag kan kanske få kontakt med er för ev se om vi har ärftliga cancerformer ! Så jag kan hjälpa mina älskade barn ! Ledsen mamma , kvinna
Om cancerJag tar Tamoxifen på morgonen för bröstcancer men blir väldigt trött under dagen, kan jag istället ta det på kvällen?
TamoxifenJag har spridd östrogenkänslig bröstcancer. I dag fick jag ett meddelande från röntgen på Ryhovs sjukhus i Jönköping om att jag inte längre får gå på årlig mammografi. Jag är helt förstörd, det har känts som en pålitlig årlig uppföljning och nu har den plötsligt upphört. Varför? Borde inte spridd bröstcancer ha någon form av uppföljning från sjukvården?
Uppföljning av spridd bröstcancerHej!
Min mormor gick bort i bröstcancer när hon var 67 (hade då haft det i ca 3 år) och även mamma har haft det när hon var runt 50. Jag vet tyvärr ingen annan i släkten som haft det, men mamma är ensambarn så ingen syster att jämföra med. Jag är snart 25, men undrar om det skulle vara relevant att kolla risken för ärftlighet/mutation i BRCA-generna? Och hur man i så fall går till väga?
Jag har även käkat p-piller under en lång tid, ca 10 år, men ingen i familjen har fått blodpropp eller stroke och jag har lågt blodtryck, så det är framförallt bröstcancer jag funderar på som "biverkning" i långa loppet.
Tacksam för svar!
Risk för bröstcancer/mutation i BRCA pga cancer i familj