Visar 10 av 5963 träffar
2021-01-23
Hej
Jag är 41 år. Jag upptäckte min knöl när jag ammade mitt barn. Det var i slutet på maj och i juli kom jag till vården. Jag går på US i Linköping. Då gjordes biopsi, MR, ul och mammografi. Knölen var 24mm stor men det fanns även ett stort diffust område som mätte ca 75 x 50 x45 mm. Biopsin visade på ER+ och HER-.Ki 67 40%. Östrogenreceptorer till 100%. I och med det stora diffusa området så påbörjades cytostatikabehandlingen i augusti med tre EC90 och tre Doc.
Efter två behandlingar hade det stora området minskat till ca 50 mm i omkrets. Efter fem behandlingar hade det stora området inte krympt men däremot hade knölen krympt till 15 mm. Dessutom hittades två sateliter vid ul men oklart om de var maligna eller inte. Någon biopsi gjordes inte. Under samtliga mammografier, ul och MR, samt klinisk bedömning så har mina lymfkörtlar bedömts som rena. Mellan femte och sjätte cytostatikabehandlingen gjorde bröstet ondare än tidigare och jag tyckte mig känna av lymfkörteln innan operation. Jag påtalade min oro för kirurgen och han gjorde en klinisk bedömming av mig och ansåg inte att det fanns något att vara rädd för. Den multidisciplinära konferensen föreslog antingen mastektomi utan strålning eller tårtbit med strålning. Mastektomi med strålning var aldrig aktuellt lät det som. Den 14 december operades jag med tårtbit.
Den 20 januari fick jag träffa kirurgen för återkoppling. Tumören var nu 20 mm, ductal av grad 2. Dessutom hittade de en in situ cancer på 35 mm som aldrig har setts tidigare. Den var av grad tre. Tumörens ki67 är nu nere på 4% och den har fortfarande 100% östrogenreceptorer.
Det som är nytt är att den nu är HER2+ och inte HER2- samt att en macrometastas hittades i en av två lymfkörtlar som tog ut. Operationen var radikal.
Den multidisciplinära konferensen föreslog:
Reoperation axillutrymning, kadcyla, postoperativ strålbehandling och antihormon.
Jag är inbokad på operation på måndag den 25 för axillutrymning. Nu tvekar jag dock, särskilt efter att ha läst ett sammandrag från forskning inom ämnet. Den största risken för spridning är via blodet än lymfkörtlar och dessvärre hade min tumör kontakt med blodbana.
Är det verkligen vettigt att göra en lymfkörtelutrymning med allt vad det innebär, när en macrometastas på 2,1mm upptäcktes i två uttagna lymfkörtlar, dvs en av lymfkörtlarna var helt ren?
Med facit på hand borde jag ha gjort mastektomi istället för tårtbit, särskilt med tanke på att strålbehandlingen dröjer och för att satelliterna finns inte med i Padsvaret och det stora området vet ingen fortfarande vad det var?
Går det att ändra operation från axillutrymning till mastektomi?
Oerthört tacksam om ni har möjlighet att svara på mina frågor.
Hej, jag förstår att du har mycket tankar, det är ett komplext område!
Först till axillen: om man har en makrometastas efter kemoterapi så är risken att ha kvarvarande metastaser ("efter" portvakten så att säga) hela 65 %. Därav rekommendationen att göra axillutrymning, vilket man inte riktigt kommer ifrån i dagens läge. Det finns en enda pågående studie i USA som testar om man kan avstå axillutrymning i den situationen och istället ge full strålning mot axillen, men några resultat finns inte ännu.
Bröstbevarande kirurgi verkar, lite av oklar anledning, förknippad med bättre överlevnad. Det finns andra fördelar med, så klart (man behåller ju ändå sitt bröst, och återfallsrisken är inte ökad jf med mastektomi). Har man haft lite oklart fynd från början som du (och jag kan tyvärr inte uttala mig om vad det större oklara området var om man inte tagit biopsier) kan det dock vara jobbigt att behöva lägga alla pusselbitar (allt som bedömdes vara avvikande/sjuk måste ju vara med i det som togs bort) och för dig att behöva vänta på svaret: räckte den operationen eller inte? Om man har rekommenderat dig att göra en axillutrymning i övermorgon men inte samtidigt att göra någon kompletterande operation i bröstet så tolkar jag det som man var ändå nöjd med resultatet från bröstoperationen och mikroskopin, och i så fall finns ingen anledning att röra bröstet igen.
Valet är ändå inte antingen mastektomi eller axillutrymning; bröstkirurgi och axillkirurgi fyller lika olika funktioner och kan inte ersätta eller kompensera för varandra.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svarOp mastektomi hö bröst juli 2022. Mammografi årligen efter det ua
Nu vill de att jag kommer tillbaka för ett ultraljud. Är jätteorolig över detta för har inte haft några problem efter op.
UltraljudHej.
Gjorde en rutin mammografi i slutet av 2025 som såg bra ut. I jan i år kände jag en knöl i mitt bröst. Jag fick tid till bröstmottagningen och kom dit i feb. Fick gjort en mammografi igen, såg bra ut men UL visade något så man gjorde en corebiopsi, området var svårbedömt men UL-läkaren bedömde 15 mm just då. På operationsdagen gjordes ännu en mammografi och där syntes inget heller fast de hade trådat mig inför op och då visste var området var.
Kirurgen har uttryckt att jag har svåra knöliga bröst, men när jag senast frågade UL-läkaren hur täta bröst jag har svara de lite svävande att de är rätt så täta. Vet att ålder påverkar tätheten men jag är 52 år.
Har jag rätt att få veta hur täta enligt BI-RADS? Stämmer det också att om man har väldigt täta bröst (D i BI-RADS-skalan) löper större risk att få bröstcancer?
Efter op visade det sig var ADP, så jag kommer att få fortsätta endast med den vanliga screeningen vilket gör att jag nu funderar på detta.
Hej
Risken att få bröstcancer är något högre om man har tät bröstvävnad. Tumörer kan vara svårare att se på mammografibilderna av olika anledningar, varav en är att bröstvävnaden är tät. Många tumörer syns dock även när bröstvävnaden är tät. Även till exempel typen av tumör och platsen i bröstet kan påverka hur bra en tumör syns.
Vi brukar inte använda BI-RADS klassificering av täthet i Sverige. Det finns inte heller någon annan undersökning än mammografi som kan göras i screeningen även om bröstvävnaden är tät. Oavsett vilken täthetsgrad man har är rekommendationen att regelbundet känna på sina bröst, och att söka vård för bedömning vid nytillkomna knölar eller andra besvär från brösten.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Täta bröstHej, jag är 45 år och har haft her2 positiv bröstcancer och vill kolla om det är ovanligt att efter genomgått mastektomi, strålning, Antikroppsbehandlingen att behöva gå ner till 50% ett tag ? Det efter att varit sjukskriven på 75% i 2 månader innan dess 50% men var mkt sjuk med infektioner så kände ville gå tillbaka till 50%, började med heltid sjukskriven under all behandling och sedan 25% under tiden jag fick antikroppsbehandling traztezumab efter strålning och cellgift var klart(ingen hormonellbehandling) Onokologen skickade nämligen remiss till vårdcentral utan att meddela mig och stängde ner stöd och behandling när hade skickat meddelande till dem och läkaren sa att det är mycket ovanligt att vara sjukskriven så här länge så känndes väldigt märkligt och ensamt ingen som ville prata med mig när ville gå ner i tid som att konstigt att det tar tid att återgå jobb och liv. Jobbar mkt kognitivt och känner fortfarande mkt trött från dag till dig och glömsk m.m inte som innan diagnosen.
Vad är vanligt och inte och är det inte mkt individuellt? Känns inte så respektfullt av läkaren och säga att brukar inte alls ta så här lång tid som att det är något fel på mig. Tack på förhand för hjälpen och ert svar.
Fundering kring sjukskrivning och rättigheter som patientJag blir lite fundersam. Eller väldigt fundersam. Jag läser så oerhört mycket om hur skadligt klimakteriet kan vara, och att minskade nivåer av östrogen leder till hjärtproblem, benskörhet, hjärntrötthet, demens, minskad sexlust etc etc. Att hormonbehandling med tillsatt hormon är nödvändigt för många för att inte förkorta livet och bli sjuka. Det gör mig förvirrad kring behandlingen av bröstcancerpatienter. Varför tar ni bort allt östrogen om det nu är så farligt ur ett holistiskt perspektiv? Effekten är minimal, bara ett par procents skillnad i risk för återfall. Jag ser här i historiken av svar kring detta att ni för några år sedan svarade 40-50 procent skillnad i risk för återfall, men nu säger ni unisont runt 2 procent. Det är väldigt märkligt att era svar på den här sidan har ändrats så extremt, upplever jag. Är det nya forskningsrön tydliggjort att effekten är så liten, knappt ens statistiskt signifikant? Då blir det ju också extremt många som medicineras i onödan och som således, om man nu ska förlita sig på den mycket gedigna klimakterieforskningen, utsätts för stora risker för hälsan, och ett stort lidande. Helt i onödan. Varför sker ändå medicinering i så stor omfattning och under så lång tid? Kommer detta ändras i framtiden? Vill gärna ha så utförligt svar som möjligt.
Hej. Att det blir olika svar när det gäller procent beror på att man kan använda relativ eller absolut riskminskning. Jag väljer att inte förklara skillnaden här, då det kanske bara rör till det ännu mer. Den absoluta vinsten är ofta ett par procent medan den relativa riskminskningen kan vara tex 50%. Riskminskningen med hormonsänkande behandling har inte försämrats över tid, hellre ökat. Det är förstås en avvägning att värdera risk för biverkningar och den riskminskande effekt man får. Om vinsten är att tex 2 % fler lever efter 10 år innebär det att ytterligare 2 st av 100 inte har dött av bröstcancer efter 10 år (jämfört med grundrisken med "bara" operation). Riskminskningen beror av flera faktorer som tex tumörstorlek, typ och ålder.
Det viktiga är att vi inom sjukvården har en dialog med vår patient och diskuterar för och nackdelar med behandlingen. I slutändan är det patientens val att tacka ja eller nej till behandling, men vi måste ändå fungera som rådgivare och bollplank utifrån de evidens som finns.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar farligt med hormonbehandling?Hej,
Jag ska starta endokrin behandling efter operation av en grad 1, luminal cancer, starkt ER-positiv.
Min fråga gäller hormonpanelen som tagits och visar:
Östradiol (P) 75
LH (P) 45
FSH (S) 128
Känsligt östradiol 20
Är 54 år och förmodligen postmenopausal, har använt olika typer av hormonen så vet inte säkert när blödning upphört. Är mina värden tillräckligt låga för Anatrozol?
Tillräckligt lågt östrogen?Upptäckte plötsligt en plommonstor knöl i ena armhålan samt två mindre i den andra för en vecka sedan.
Har nu fått gjort mammografi, ultraljud samt provtagning.
Har känt som jag hållit på att bli sjuk ( förlyld)i flera veckors tid, kan mina lymfkörtlar reagerat på detta eller tyder det mer på en annan förändring?
Fråga om knök i armhålanHej! Efter cellgiftsbehandling och inkastad i klimakteriet så upplever jag mitt hår väldigt glest. Står på zoladex och tamoxifen. Funderar på att göra en PRP-behandling men min sjuksköterska kunde inte svara på om jag kan göra det. Tänker att detta måste vara vanligt efter behandling och frågan kanske dykt upp innan.
PRPHej!
Jag opererades 2015, tårtbit,luminal B,2 cm.Hormonell och väldigt snabb tillväxt.Spridning till fler körtlar. Behandlades med cytostatika, 25 strålning och åt Tamoxifen i 10 år. Slutade för ett par månader sedan med dessa.
Idag är jag 55 år.
Hur stora chanser är att få återfall eller metastaser i kroppen?
Tacksam för svar.
PrognosHej!
Jag har en HER 2 Positiv bröstcancer och min 8 cm knöl i bröstet försvann efter 2 cytostatika behandlingar. Vid operationen av bröstet var 5 av 8 lymfkörtlar påverkade men samtliga var döda och visade inte på ytterligare spridning. Dec 2024 avslutades cytostatika behandling och jag opererade bröstet, strålades och fick fortsatt antikroppsbehandling t.o.m. juli 2025. Mars 2026 upptäcktes en hjärnmetastas efter att jag tappade synen totalt under en dag på ena ögat. Onkologen tror med ganska stor säkerhet att metastasen satt där redan innan första behandlingen och att det inte skulle vara ett återfall. Nu ska jag behandlas med Trazstuzumab deruxtekan på obestämd tid. Både kirurg och onkolog anser att jag egentligen är botad så metastasen är bortopererad med marginal, men vågar inte chansa på att det finns aktuella cancerceller kvar.
Varför vet man inte hur länge behandlingen ska pågå med cytostatikan? Finns det inte tillräckligt med forskning på denna cytostatika?. Går det inte att ta ett blodprov vid denna cancertyp för att se om det föreligger cancerceller i lymfsystemet?.
Har haft 2 behandlingar nu och mår fruktansvärt och ser inget ljus i tunneln framåt.
Tacksam för svar!
Trazstuzumab deruxtekanHej! Jag har spridd bröstcancer och har en chef som använder sig av kränkande särbehandling och utfrysning gentemot mig…. Jag behöver stöd i någon som kan arbetsrätt i samband med sjukdom
Arbetet