Visar 10 av 6009 träffar

Göra lymfkörtelutrymning vid 2,1mm macrometastas?

2021-01-23
Hej  Jag är 41 år. Jag upptäckte min knöl när jag ammade mitt barn. Det var i slutet på maj och i juli kom jag till vården. Jag går på US i Linköping. Då gjordes biopsi, MR, ul och mammografi. Knölen var 24mm stor men det fanns även ett stort diffust område som mätte ca 75 x 50 x45 mm. Biopsin visade på ER+ och HER-.Ki 67 40%. Östrogenreceptorer till 100%.  I och med det stora diffusa området så påbörjades cytostatikabehandlingen i augusti med tre EC90 och tre Doc. Efter två behandlingar hade det stora området minskat till ca 50 mm i omkrets. Efter fem behandlingar hade det stora området inte krympt men däremot hade knölen krympt till 15 mm. Dessutom hittades två sateliter vid ul men oklart om de var maligna eller inte. Någon biopsi gjordes inte. Under samtliga mammografier, ul och MR, samt klinisk bedömning så har mina lymfkörtlar bedömts som rena.  Mellan femte och sjätte cytostatikabehandlingen gjorde bröstet ondare än tidigare och jag tyckte mig känna av lymfkörteln innan operation. Jag påtalade min oro för kirurgen och han gjorde en klinisk bedömming av mig och ansåg inte att det fanns något att vara rädd för. Den multidisciplinära konferensen föreslog antingen mastektomi utan strålning eller tårtbit med strålning. Mastektomi med strålning var aldrig aktuellt lät det som. Den 14 december operades jag med tårtbit.  Den 20 januari fick jag träffa kirurgen för återkoppling. Tumören var nu 20 mm, ductal av grad 2. Dessutom hittade de en in situ cancer på 35 mm som aldrig har setts tidigare. Den var av grad tre. Tumörens ki67 är nu nere på 4% och den har fortfarande 100% östrogenreceptorer. Det som är nytt är att den nu är HER2+ och inte HER2- samt att en macrometastas hittades i en av två lymfkörtlar som tog ut. Operationen var radikal.  Den multidisciplinära  konferensen föreslog:  Reoperation axillutrymning, kadcyla, postoperativ strålbehandling och antihormon.  Jag är inbokad på operation på måndag den 25 för axillutrymning. Nu tvekar jag dock, särskilt efter att ha läst ett sammandrag från forskning inom ämnet. Den största risken för spridning är via blodet än lymfkörtlar och dessvärre hade min tumör kontakt med blodbana. Är det verkligen vettigt att göra en lymfkörtelutrymning med allt vad det innebär, när en macrometastas på 2,1mm upptäcktes i två uttagna lymfkörtlar, dvs en av lymfkörtlarna var helt ren? Med facit på hand borde jag ha gjort mastektomi istället för tårtbit, särskilt med tanke på att strålbehandlingen dröjer och för att satelliterna finns inte med i Padsvaret och det stora området vet ingen fortfarande vad det var? Går det att ändra operation från axillutrymning till mastektomi? Oerthört tacksam om ni har möjlighet att svara på mina frågor.
Visa svar
Svar:
Hej, jag förstår att du har mycket tankar, det är ett komplext område! Först till axillen: om man har en makrometastas efter kemoterapi så är risken att ha kvarvarande metastaser ("efter" portvakten så att säga) hela 65 %. Därav rekommendationen att göra axillutrymning, vilket man inte riktigt kommer ifrån i dagens läge. Det finns en enda pågående studie i USA som testar om man kan avstå axillutrymning i den situationen och istället ge full strålning mot axillen, men några resultat finns inte ännu. Bröstbevarande kirurgi verkar, lite av oklar anledning, förknippad med bättre överlevnad. Det finns andra fördelar med, så klart (man behåller ju ändå sitt bröst, och återfallsrisken är inte ökad jf med mastektomi). Har man haft lite oklart fynd från början som du (och jag kan tyvärr inte uttala mig om vad det större oklara området var om man inte tagit biopsier) kan det dock vara jobbigt att behöva lägga alla pusselbitar (allt som bedömdes vara avvikande/sjuk måste ju vara med i det som togs bort) och för dig att behöva vänta på svaret: räckte den operationen eller inte? Om man har rekommenderat dig att göra en axillutrymning i övermorgon men inte samtidigt att göra någon kompletterande operation i bröstet så tolkar jag det som man var ändå nöjd med resultatet från bröstoperationen och mikroskopin, och i så fall finns ingen anledning att röra bröstet igen. Valet är ändå inte antingen mastektomi eller axillutrymning; bröstkirurgi och axillkirurgi fyller lika olika funktioner och kan inte ersätta eller kompensera för varandra.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Återfallsrisk

2026-06-03
Hej, Hur stor är återfallsrisken om man väljer att inte äta Letrozol? Min tumör var 16 mm, två portvakter togs bort, ingen spridning. Duktal hormonkänslig, grad 1, Her 2 negativ, Luminal A med Ki-67 3%. Har mycket kraftiga biverkningar och funderar på att inte ta denna sortens medicin. Hur ska jag tänka? Förstår att det bästa är att ta den men.
Visa svar
Svar:
Hej. Vinsten för din del kan jag tycka är ganska begränsad, även om jag inte vet din ålder, som ju påverkar till viss del. Du beskriver att du har mycket biverkningar, jag vet inte om du fått prova någon annan sort eller hur länge du ätit medicinen. Mitt förslag är att du kontaktar bröstsköterskan på ditt sjukhus och ber att få diskutera detta. Det är ofta bra att prata med sin läkare/sköterska om detta, även om det i slutändan är du själv som måste få bestämma.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfallsrisk

Svar på finnålspunktion

2026-06-03
Hej! Jag var på mammografi i måndags (1/6) då jag känt en knöl i mitt högra bröst.. Man gjorde även ultraljud och finnålspunktion. På mammografi och ultraljud såg man att jag har flera cystor i brösten (som jag även undersöktes för i februari 2025, då man även tömde några cystor men vätskan skickades då inte på analys pga. att vätskan var klar och läkaren menade att det då inte behövdes) men läkaren sa att det inte var något som såg misstänkt ut. Han tog dock prover på knölen jag känt och skickade för analys, som jag skulle få svar på om cirka 2 veckor efter att de också tagit upp detta på någon konferens. Gör de alltid det? Sjuksköterskan som var med sa att jag inte skulle gå in och läsa min journal under tiden utan vänta på att de eller min läkare på VC tog kontakt när provsvaren kommit.. Varför säger de så? Är så orolig att det ska vara cancer och går under av denna väntan! Är det vanligt att de tar prover fast de inte misstänker något? Är det vanligt att dessa prover sedan visar sig vara cancer även om inget misstänkt syns på mammografi eller ultraljud? Är så ledsen och orolig :(
Visa svar
Svar:
Hej. Anledningar till att man ibland avråder från att läsa i journalen är egentligen flera, bland annat att det kan vara jobbigt att få ett negativt besked och sedan inte kunna ställa följdfrågor. Det kan skapa mer oro, än nödvändigt. En annan anledning är att det som står i en journal, när anteckningen inte är signerad är att den kan vara felaktig. Det kan ha smugit sig in ett extra ord, eller att det saknas ett ord som gör att betydelsen blir tvärt om mot för vad som var tänkt. På cystor som tömmer sig på klar vätska och som minskar vid funktion skickas oftast inte vätskan för analys. Om det finns ett tätare område (som kan utgöras av en knöl man känner) tas prov, även om man kanske tycker att det ser ofarligt ut. Det kallas för trippeldiagnostik (att känna, göra röntgen och att ta prov). Det vanligaste är att man diskuterar på en konferens när det tagits ett prov, innan det svaras ut till patienten. Proceduren är alltså helt normal och behöver inte innebära att det är något "farligt". Detta ingår i rutinen och ger en bra kvalitet på bedömningen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Svar på finnålspunktion

Funderingar kring behandlingen

2026-06-03
Jag har en fundering kring behandling med kisqali. Jag opererades i oktober 2026 för hormonell bröstcancer i höger bröst, all cancer bortopererad och ingen cancer i lymfan. Jag har genomgått tre behandlingar med EC 70 och nio behandlingar med Paklitaxel även strålats fem gånger och äter ni letrosol och ska göra det i fem år. Nu vill min läkare att jag ska äta Kisqali i tre år . Jag känner stor oro för denna behandling eftersom jag också är typ1 diabetiker sedan 1976 och så har jag också parkinsons sjukdom sedan 20:24. Jag har mått väldigt dåligt speciellt i min parkinson under behandlingen och jag är rädd för att få problem med njurar och lever hjärta mm vid kisqali behandling. Jag skulle vilja veta hur en annan läkare tänker om min situation.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag kan inte svara på hur stark rekommendationen för Kisqali är för din del, då jag inte har hela bilden klar för mig. När vi planerar för behandling vid bröstcancer tar vi hänsyn till flera faktorer, tex tumörstorlek, om det finns cancerceller i lymfkörtlar och tumörbiologi. Andra viktiga faktorer är samsjuklighet, (ålder till viss del) och vad patienten själv vill. I det nationella vårdprogrammet för bröstcancer finns rekommendationer om när och hur vi ska välja bland alla läkemedel som finns att ta till. Rekommendationer innebär inte att vi alltid ska göra på ett eller annat sätt, det finns många faktorer som kan påverka vad den slutliga behandlingen blir, tex patientens egna önskemål. Jag tycker att det är viktigt att ha en dialog om för och nackdelar, så att beslutet fattas på en bra grund. Jag föreslår att du pratar med din läkare igen. I slutet måste det ändå i denna situation vara ditt önskemål som väger tyngst.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring behandlingen

Olika läkemedel

2026-06-03
Jag äter tamoxifen och b12 pga brist. Är det ok att ta dessa två tabletter samtidigt
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns inga kända interaktioner mellan de 2 preparaten så det går bra att kombinera.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Olika läkemedel
Övrigt

Funderingar kring täta bröst

2026-06-03
Hej! Jag är 49 år och jag fick en remiss från VC till en bröstmottagning för att kolla upp en ev knöl. Ultraljud och röntgen visade inget avvikande. Röntgenläkaren berättade att hen kunde se många cystor och att jag har täta bröst. Nu är jag orolig för att vanlig screening med röntgen inte är tillräckligt utan att kanske även ultraljud bör göras som komplement. Kan jag begära/kräva att få komplettera med ultraljud när det är dags för screening? Rekommenderar ni termografi som komplement? Blir lite osäker på hur jag ska tänka. Jag bor i Stockholm.
Visa svar
Svar:
Hej Ultraljud rekommenderas inte som screeningmetod utan rekommendationen är att delta i screeningundersökningen med mammografi som vanligt när du blir kallad även om du har tät bröstvävnad och cystor. Cystor kan man ibland känna som en knöl i bröstet. Om du känner en ny knöl som inte försvinner av sig självt på ett par veckor är rådet att du söker vård för bedömning. I sådana fall kan det bli aktuellt att göra en ultraljudsundersökning. Termografi är inte en tillräckligt känslig och säker metod och kan inte rekommederas.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring täta bröst

Verzenios

2026-06-02
Hej! Jag har tagit Verzenios 100 mg i snart två månader. Tar också Letrozol sedan 5 månader tillbaka. Har genomgått tårtbitsoperation och strålning 15 ggr. Operation och strålning har gått bra. Avböjde cytostatika. Nu när jag tagit Verzenios i två månader 100 mg så har blodproverna varit ”tillräckligt bra” för att fortsätta. Har lägre värden på leukocyter och neutrofila leukocyter jämfört med referensvärden, men inom acceptabelt värde enligt läkaren. Jag har biverkningar med trötthet, sömnsvårigheter och ledvärk. Har sluppit diarré. Nu vill läkaren höja dos till 150 mg. Det känns jobbigt. Är rädd för ytterligare biverkningar. Jag har nu kunnat komma tillbaka någorlunda med träning och det sociala, men är fortsatt sjukskriven 100%. Hur viktigt är det att gå upp till 150mg? Kan det vara tillräckligt att stanna på 100 mg, och ändå få bra skydd mot cancer?
Visa svar
Svar:
Hej, Svår fråga. Vi brukar vilja ge högsta möjliga dos, men som samtidigt inte påverkar livskvaliteten för mycket. Du skulle kunna gå upp till 150 mg och se hur det går, och om du får för mycket biverkningar gå ned till 100 mg igen.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Verzenios

Nyttan med sen strålning

2026-06-02
Hejsan! Jag diagnostiserades för invasiv lobulär bröstcancer i november 2025 i Italien och opererades här (mastektomi av hö bröst) den 18 december 2025. Den histologiska rapporten visade på två makrometastaser (2/4) och som alternativ till axillutrymning rekommenderas jag träffa en annan onkolog, som ansåg att strålning räcker gott i kombination med antihormonell behandling. Nödvändiga kompletterande undersökningar har dock tagit tid och jag hade återbesök hos onkologen förra veckan (11/5/2026) och påbörjade då Letrozol. Han sa då att det var 50/50 huruvida jag skulle få strålning. Först idag (18/5) kunde jag konsultera en radiolog. Radiologen sa att mitt fall inte är självklart för strålning: Tumör: 30 mm ER 99%, PR 99% Ki67: 8%, Her2 neg 0. Han föreslår likväl strålning då det ytterligare kan minska risk för lokalt återfall, men tiden är svår. Det har redan gått fem månader sedan operationen och de kan ej påbörja strålningen förrän i juli, då är vi i Sverige. Nu har jag en tid i slutet av augusti, strålningsstart i september dvs 8,5 månader efter op. Riktlinjerna här är att strålning ska påbörjas inom fem månader (dvs idag). Mellan fem och nio månader blir det från fall till fall och därefter gör man det inte. Svenska riktlinjer tycks vara ännu tightare. Hur resonerar man i Sverige mer specifikt? Vad är nyttan av så sen strålning kontra risk för biverkningar så sent?
Visa svar
Svar:
Hej, Det är besvärligt när saker drar ut på tiden. I Sverige pågår just nu en studie som undersöker värdet av strålbehandling mot armhålan mm när man opererat bort 2 lymfkörtelmetastser i armhålan, så frågan om hur nödvändigt det är är aktuell. Det är bra att du börjat med letrozoltabletterna. Det är svårt att sätta några säkra datum för när strålbehandlingen inte är lika effektiv längre. Biverkningarna brukar vara rätt så milda så just den aspekten behöver du inte lägga så stor vikt vid.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nyttan med sen strålning
Övrigt

Bältrosvaccin

2026-06-02
Kan jag ta bältrosvaccin när jag äter letrozol sedan 2.5 år tillbaka. Hade invasiv hormonkänslig tumör som opererades bort följt av strålning i fem dagar.
Visa svar
Svar:
Hej, Det går bra att ta vacciner när man tar letrozole.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bältrosvaccin

Strålning

2026-06-02
Hur lång tid efter bröstoperation ( tårtbit o körtlar) ska , bör man man börja strålbehandling?
Visa svar
Svar:
Hej, Målet är att man ska starta inom 6 veckor, men tyvärr finns det på många ställen väntetider så att det drar ut på tiden.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning

Efter behandling

2026-06-02
Jag är en kvinna på 73 år, som fick en högersidig bröstcancer diagnos 2021. Opererad i mars 2021, med partiell mastektomi och sentinel node. Från min Journal: En tubulolobulär invasiv cancer grad II som mäter 10,7 mm. ER 100%, PR 60%, Ki-67 10%, HER2 1+. Radikalt avlägsnad, minsta marginal 8 mm kranialt, I axillen två friska lymfkörtlar. Blev strålad i 3 vecko och därefter fick jag Anastrozol i 5 år. Har precis avslutat denna behandling. Fick svar från min kontaktsjuksköterska att jag ska och kan avsluta min behandling efter att läkare tittat på min journal. Ingen ny behandling är planerad. Har gjort en mammografi nu i maj månad som visade inga tecken på bröstcancer. Ska prata med min läkare på min vårdcentral om remiss för ny mammografi nästa år, då jag är 74 år. Jag bor i Stockholm och får kallelse vartannat år. Hur kan jag lita på detta svar att jag ska avsluta min behandling? Hur är det med återfall beroende på min bröstcancertumör? Finns det annan behandling som kan ta vid för att minska risken för återfall?
Visa svar
Svar:
Hej, Utifrån uppgifterna om din tumör som du skriver om så är det rimligt och i enlighet med vårdprogrammet för bröstcancer att du slutar nu efter 5 år, vinsten av att fortsätta är liten och du behöver ingen annan behandling.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Efter behandling

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss