Visar 10 av 6085 träffar
2021-01-23
Hej
Jag är 41 år. Jag upptäckte min knöl när jag ammade mitt barn. Det var i slutet på maj och i juli kom jag till vården. Jag går på US i Linköping. Då gjordes biopsi, MR, ul och mammografi. Knölen var 24mm stor men det fanns även ett stort diffust område som mätte ca 75 x 50 x45 mm. Biopsin visade på ER+ och HER-.Ki 67 40%. Östrogenreceptorer till 100%. I och med det stora diffusa området så påbörjades cytostatikabehandlingen i augusti med tre EC90 och tre Doc.
Efter två behandlingar hade det stora området minskat till ca 50 mm i omkrets. Efter fem behandlingar hade det stora området inte krympt men däremot hade knölen krympt till 15 mm. Dessutom hittades två sateliter vid ul men oklart om de var maligna eller inte. Någon biopsi gjordes inte. Under samtliga mammografier, ul och MR, samt klinisk bedömning så har mina lymfkörtlar bedömts som rena. Mellan femte och sjätte cytostatikabehandlingen gjorde bröstet ondare än tidigare och jag tyckte mig känna av lymfkörteln innan operation. Jag påtalade min oro för kirurgen och han gjorde en klinisk bedömming av mig och ansåg inte att det fanns något att vara rädd för. Den multidisciplinära konferensen föreslog antingen mastektomi utan strålning eller tårtbit med strålning. Mastektomi med strålning var aldrig aktuellt lät det som. Den 14 december operades jag med tårtbit.
Den 20 januari fick jag träffa kirurgen för återkoppling. Tumören var nu 20 mm, ductal av grad 2. Dessutom hittade de en in situ cancer på 35 mm som aldrig har setts tidigare. Den var av grad tre. Tumörens ki67 är nu nere på 4% och den har fortfarande 100% östrogenreceptorer.
Det som är nytt är att den nu är HER2+ och inte HER2- samt att en macrometastas hittades i en av två lymfkörtlar som tog ut. Operationen var radikal.
Den multidisciplinära konferensen föreslog:
Reoperation axillutrymning, kadcyla, postoperativ strålbehandling och antihormon.
Jag är inbokad på operation på måndag den 25 för axillutrymning. Nu tvekar jag dock, särskilt efter att ha läst ett sammandrag från forskning inom ämnet. Den största risken för spridning är via blodet än lymfkörtlar och dessvärre hade min tumör kontakt med blodbana.
Är det verkligen vettigt att göra en lymfkörtelutrymning med allt vad det innebär, när en macrometastas på 2,1mm upptäcktes i två uttagna lymfkörtlar, dvs en av lymfkörtlarna var helt ren?
Med facit på hand borde jag ha gjort mastektomi istället för tårtbit, särskilt med tanke på att strålbehandlingen dröjer och för att satelliterna finns inte med i Padsvaret och det stora området vet ingen fortfarande vad det var?
Går det att ändra operation från axillutrymning till mastektomi?
Oerthört tacksam om ni har möjlighet att svara på mina frågor.
Hej, jag förstår att du har mycket tankar, det är ett komplext område!
Först till axillen: om man har en makrometastas efter kemoterapi så är risken att ha kvarvarande metastaser ("efter" portvakten så att säga) hela 65 %. Därav rekommendationen att göra axillutrymning, vilket man inte riktigt kommer ifrån i dagens läge. Det finns en enda pågående studie i USA som testar om man kan avstå axillutrymning i den situationen och istället ge full strålning mot axillen, men några resultat finns inte ännu.
Bröstbevarande kirurgi verkar, lite av oklar anledning, förknippad med bättre överlevnad. Det finns andra fördelar med, så klart (man behåller ju ändå sitt bröst, och återfallsrisken är inte ökad jf med mastektomi). Har man haft lite oklart fynd från början som du (och jag kan tyvärr inte uttala mig om vad det större oklara området var om man inte tagit biopsier) kan det dock vara jobbigt att behöva lägga alla pusselbitar (allt som bedömdes vara avvikande/sjuk måste ju vara med i det som togs bort) och för dig att behöva vänta på svaret: räckte den operationen eller inte? Om man har rekommenderat dig att göra en axillutrymning i övermorgon men inte samtidigt att göra någon kompletterande operation i bröstet så tolkar jag det som man var ändå nöjd med resultatet från bröstoperationen och mikroskopin, och i så fall finns ingen anledning att röra bröstet igen.
Valet är ändå inte antingen mastektomi eller axillutrymning; bröstkirurgi och axillkirurgi fyller lika olika funktioner och kan inte ersätta eller kompensera för varandra.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svarLäkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket..
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3
Höger: Inget malignitetsmisstänkt.
Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.
Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..Hej.
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo.
Hur stor är ärftligheten för min dotter?
Tacksam för svar
ÄrftlighetOpererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
FunderarHej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Knöl insidan bröstetHej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar,
/Generad 19 åring
Fundering kring ärta på bröstvårtanHar sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Hudförändring på bröstetHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bcHej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Sparas tumörvävnad?