Visar 10 av 6085 träffar
2021-01-26
Hej!
Nyupptäckt invasiv duktalcancer som jag hittade själv då jag är 37 år. HER2 negativ och hormonkänslig. Förstått det som att tumören var rätt liten men jag hade ett område runtomkring som det ej var taget vävnadsprov på. Valet föll på en mastektomi med SN som utfördes 7/1. Återhämtat mig väl efter en period med serom och väntar nu på åb. Blir lite nervös av att läsa alla frågor här för jag är ännu inte inne i alla förkortningar mer än de jag skrivit här.
Vilka kunskaper/förkortningar tycker ni att jag ska skaffa inför åb? Är själv i vården men ej jobbat med detta. Är trygg med att de olika professionerna kommer fram till en behandlingsplan men tänker att egen kunskap inte är av ondo.
Är det vanligt att man ger cytostatika trots att man ej hittar några cancerceller i lymfkörteln? Kan det bli så att jag pga min ålder får ”tyngre” behandling? Just nu får jag ingen behandling alls utan väntar på mitt åb.
Tacksam för guidning!
Man tittar på egenskaperna som tumören har, och ja det kan bli fråga om cytostatika även utan körtelspridning.
Såklart ingår det i läkarens och sköterskans pedagogiska uppgift att förklara vad aktuella förkortningar betyder. Men här kommer en kort lista över de viktigaste:
Grad (även Histologisk grad, eller Nottingham histologisk grad) avser ett översiktlig beskrivning av olika viktiga egenskaper som sammanfattas till tre nivåer Grad 1-3 där 1 har mest gynnsam och 3 minst gynnsam prognos, och större orsak att ge kemoterapi t ex.
ER, Östrogenreceptor (som i engelska Estrogene Receptor) Mottagarmolekyl som sitter i bröstcancer celler i ca 80% av fallen och förmedlar hormonell känslighet. Räknas som positivt om mer än 10% av cancercellerna är positiva vid mikroskopisk undersökning. Kan blockeras med tamoxifen t ex.
PgR eller PR, Progesteronreceptor Se ER. Ibland är PR negativ även om ER är positiv, det kan förekomma ffa vid sk Luminal B bröstcancer, hormonkänslig bröstcancer med hög grad och eller Ki67.
HER2 är en viktig gen som kan vara amplifierad (finnas i flera kopior) i drygt 10 % av bröstcancerfallen. I dessa fall finns även fler HER2-molekyler på utsidan av cancercellerna och ger möjlighet att behandla med speciella antikroppar som känner igen HER2. Sådan behandling har inneburit sn stor förbättring för patienter med HER2-positiv bröstcancer. HER2 analyseras i en tvåstegsprocedur där man först tittar på mängden HER2-op cellernas utsida med "Immunhistokemo" mängden graderas 0, 1+, 2+ och 3+, där 0 och 1+ räknas som negativa, och 3+ räknas som positiva. Vid 2+ (och ofta även vid 3+) gör man en ytterligare analys som kallas "ish" (in situ hybridisering) där man tittar på antalet kopior av genen för HER2 i cellkärnan på cancercellerna.
Ki67 är en markör som är uppkallad efter staden Kiel i norra Tyskland, där den uppfanns. Man mäter med en analys som anger hur stor andel av cancercellerna som håller på att dela sig. Ger litet liknande information som Grad. En hög % anger att cancercellerna delar sig livligt, en låg att cellerna inte delar sig så mycket. Detta har betydelse för prognos och hur benägen man är att föreslå cytostatikabehandling (Kemoterapi). Jag kan inte ange här vad som är ett högt, lågt eller ett mittemellanvärde, eftersom man har olika nivåer för detta på olika patologavdelningar.
Hoppas du har nytta av den lilla ordlistan.
Ibland tänker jag att det kan vara jobbigt att vara inom sjukvården för att man kan få för sig att man har större kunskaper på cancerområdet än man faktiskt har, eller att man tror att man "borde" känna till en massa saker som man inte gör. OK, om man arbetar som kontaktskörerska inom bröstcancer, eller bröstonkolog så har man ju rätt klart för sig, men annars tänker jag att det är helt orimligt att man själv tror, eller att vi som ska informera tror, att man eg vet ett jota mer om bröstcancerbehandling än vem som helst bara för att man jobbar inom sjukvården. Det kan t o m finnas besvärliga missuppfattningar som det gäller att försöka identifiera.
Jag vet ju med mig själv att om jag skulle drabbas t ex av tarmcancer så skulle jag behöva en mycket grundlig genomgång för att vara med på noterna.
.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarLäkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket..
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3
Höger: Inget malignitetsmisstänkt.
Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.
Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..Hej.
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo.
Hur stor är ärftligheten för min dotter?
Tacksam för svar
ÄrftlighetOpererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
FunderarHej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Knöl insidan bröstetHej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar,
/Generad 19 åring
Fundering kring ärta på bröstvårtanHar sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Hudförändring på bröstetHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bcHej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Sparas tumörvävnad?