Visar 10 av 6029 träffar
2021-01-26
Hej!
Nyupptäckt invasiv duktalcancer som jag hittade själv då jag är 37 år. HER2 negativ och hormonkänslig. Förstått det som att tumören var rätt liten men jag hade ett område runtomkring som det ej var taget vävnadsprov på. Valet föll på en mastektomi med SN som utfördes 7/1. Återhämtat mig väl efter en period med serom och väntar nu på åb. Blir lite nervös av att läsa alla frågor här för jag är ännu inte inne i alla förkortningar mer än de jag skrivit här.
Vilka kunskaper/förkortningar tycker ni att jag ska skaffa inför åb? Är själv i vården men ej jobbat med detta. Är trygg med att de olika professionerna kommer fram till en behandlingsplan men tänker att egen kunskap inte är av ondo.
Är det vanligt att man ger cytostatika trots att man ej hittar några cancerceller i lymfkörteln? Kan det bli så att jag pga min ålder får ”tyngre” behandling? Just nu får jag ingen behandling alls utan väntar på mitt åb.
Tacksam för guidning!
Man tittar på egenskaperna som tumören har, och ja det kan bli fråga om cytostatika även utan körtelspridning.
Såklart ingår det i läkarens och sköterskans pedagogiska uppgift att förklara vad aktuella förkortningar betyder. Men här kommer en kort lista över de viktigaste:
Grad (även Histologisk grad, eller Nottingham histologisk grad) avser ett översiktlig beskrivning av olika viktiga egenskaper som sammanfattas till tre nivåer Grad 1-3 där 1 har mest gynnsam och 3 minst gynnsam prognos, och större orsak att ge kemoterapi t ex.
ER, Östrogenreceptor (som i engelska Estrogene Receptor) Mottagarmolekyl som sitter i bröstcancer celler i ca 80% av fallen och förmedlar hormonell känslighet. Räknas som positivt om mer än 10% av cancercellerna är positiva vid mikroskopisk undersökning. Kan blockeras med tamoxifen t ex.
PgR eller PR, Progesteronreceptor Se ER. Ibland är PR negativ även om ER är positiv, det kan förekomma ffa vid sk Luminal B bröstcancer, hormonkänslig bröstcancer med hög grad och eller Ki67.
HER2 är en viktig gen som kan vara amplifierad (finnas i flera kopior) i drygt 10 % av bröstcancerfallen. I dessa fall finns även fler HER2-molekyler på utsidan av cancercellerna och ger möjlighet att behandla med speciella antikroppar som känner igen HER2. Sådan behandling har inneburit sn stor förbättring för patienter med HER2-positiv bröstcancer. HER2 analyseras i en tvåstegsprocedur där man först tittar på mängden HER2-op cellernas utsida med "Immunhistokemo" mängden graderas 0, 1+, 2+ och 3+, där 0 och 1+ räknas som negativa, och 3+ räknas som positiva. Vid 2+ (och ofta även vid 3+) gör man en ytterligare analys som kallas "ish" (in situ hybridisering) där man tittar på antalet kopior av genen för HER2 i cellkärnan på cancercellerna.
Ki67 är en markör som är uppkallad efter staden Kiel i norra Tyskland, där den uppfanns. Man mäter med en analys som anger hur stor andel av cancercellerna som håller på att dela sig. Ger litet liknande information som Grad. En hög % anger att cancercellerna delar sig livligt, en låg att cellerna inte delar sig så mycket. Detta har betydelse för prognos och hur benägen man är att föreslå cytostatikabehandling (Kemoterapi). Jag kan inte ange här vad som är ett högt, lågt eller ett mittemellanvärde, eftersom man har olika nivåer för detta på olika patologavdelningar.
Hoppas du har nytta av den lilla ordlistan.
Ibland tänker jag att det kan vara jobbigt att vara inom sjukvården för att man kan få för sig att man har större kunskaper på cancerområdet än man faktiskt har, eller att man tror att man "borde" känna till en massa saker som man inte gör. OK, om man arbetar som kontaktskörerska inom bröstcancer, eller bröstonkolog så har man ju rätt klart för sig, men annars tänker jag att det är helt orimligt att man själv tror, eller att vi som ska informera tror, att man eg vet ett jota mer om bröstcancerbehandling än vem som helst bara för att man jobbar inom sjukvården. Det kan t o m finnas besvärliga missuppfattningar som det gäller att försöka identifiera.
Jag vet ju med mig själv att om jag skulle drabbas t ex av tarmcancer så skulle jag behöva en mycket grundlig genomgång för att vara med på noterna.
.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej,
Mitt biopsisvar visade mikrogranulärt adenom och ev intraduktalt papillom. Tog bort knölen för några veckor sedan med VAE. Vad är mikrogranulärt adenom och medför det en ökad risk för cancer?
Hej!
MikroGLANDULÄRT adenom är tydligen en ganska ovanlig variant. Ordet är en beskrivning av att körtelvävnad (körtel=glandula) växer i små "bollar". På grund av växtsättet kan det i mikroskopet vara svårt att skilja från bröstcancer i vanliga små biopsier (och man vill därför ha större prov som vakuumexcision (VAE). Det finns teorier om att det skulle kunna vara ett förstadium till cancer, men det är som sagt ovanligt och finns inte jättemycket studier. Men man vill ta det säkra före det osäkra och ta bort dessa typer av förändringar.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Mikrogranulärt adenom och papillomHej!
Sökte, och fick tidigarelagd mammografi/ultraljud pgr a nytillkomna knöligheter.
7 år efter operation, cytostatika och strålning, har det opererade bröstet börjat utveckla fettcellsnekros med förkalkningar, samt förtjockning av huden med indragningar. Förutom det estetiska så har jag fått svårt att ligga på mage, det gör för ont.
Det jag undrar över är, varför händer detta? Är det immunförsvaret som har börjat reagera, och hur länge kan det här pågå? Tacksam för att det inte handlade om tumörer, men undrar ändå lite över slutresultatet.
Tack på förhand!
Hej!
Både kirurgi och strålning har stor påverkan på vävnaden. Det bildas alltid ärrvävnad som innehåller mer bindväv och brukar vara lite hårdare. Fettvävsnekroser orsakas av att fettväv skadas, till exempel om området inte har fått tillräckligt med syresättning för att blodtillflödet varit otillräckligt, och medför ofta att det blir förkalkningar i vävnaden. Vid kirurgi skär man av små blod- och lymfkärl (och dessa skador förvärras ofta av strålning) vilket påverkar vätskeavflödet från området och ger då en svullnad och förtjockning av huden bland annat. Allt detta förekommer hos alla som genomgått behandling men det varierar mycket hur omfattande besvären blir. Det mesta blir bättre med tiden, men tex svullnad kan uppstå även efter längre tid då framför allt strålning kan leda till en process i vävnaden som pågår under lång tid. När det gäller svullnaden och indragningen blir det ofta bättre om man masserar över området, och drar med handen ut mot armhålan.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Icke-maligna förändringar efter ingreppHej, jag upptäckte igår en pytteliten knöl/förhårdnad i mitt högra bröst, ungefär en cm från vårtgården. Jag skulle beskriva den som om det skulle sitta ett sandkorn i bröstet rent storleksmässigt, men den sticker ut på så sätt att den känns hårdare än resterande vävnad. Står eller sitter jag känner jag den direkt men den är svårare att hitta om jag ligger ned även om jag känner den då också till sist. Svårt att säga om den är flyttbar eller inte i och med storleken, hela bröstet följer liksom med när jag drar med fingertopparna över. Ömmar inte, utan den liksom bara är där plötsligt.
Jag är snart 38 år, tar inga hormonpreparat alls. Jag är skräckslagen och kan inte tänka på någonting annat än detta nu. Ringde mammografin och ska få en kallelse, men fick ingen vidare information annat än att det KAN vara en cysta men det är omöjligt att svara på utan att kontrollera. Jag har försökt leta information själv men ingenstans hittar jag något om såna här små, hårda knölar.
Orolig över liten knölHej!
Jag är en 32 åring som börjar bli lite orolig. Jag har under ett års tid haft ont och hugg i ena bröstet. Alltså inte p bröstkorgen utan i själva bröstet. Känner jag på det så är det svullet på olika ställen vilket det inte varit förr. Är inte precis innan mens ont utan kan komma till och från under månadens gång. Håller i sig i kanske ett dygn och sen försvinner. Är det något jag bör kolla upp? Vet att man inte brukar komma på mammografi förens man passerat 40. Tack
Fundering på om jag bör söka vårdHej! Jag gjorde biopsi 2/6 och har redan fått kallelse 17/6 för ny punktion? Kan inte läsa om varför någonstans? Nu orolig och ska vänta 2 veckor?
PunktionVar hos vc pga känt lite diffus smärta i armhålan till och från senaste tiden och läkaren gjorde ett ultraljud med sin telefon och hittade en förstorad lymfkörtel 1,6 cm sa han. Inget man kan känna själv. Har fått en remiss till bröstenheten men väntan är jobbig. Är det stor risk att det är något farligt eller kan jag ändå hoppas att det är något ofarligt? Är 32 år.
Förstorad lymfkörtelHej! Har haft trippelnegativ bröstcancer och är bärare av brca1 genen. Gick på årliga kontroller i ca 20 år innan jag blev sjuk vid 60 års ålder. Opererade bort äggstockar o livmoder vid 41 års ålder. Tyvärr har mina barn ärvt genen, dottern får samma kontroller som jag haft men sonen har inte erbjudits ngn uppföljning, är det enligt rekommendationerna eller har det blivit ngn miss?
Brca12026-06-07
Törs jag äta denna då jag avråtts att äta hormoner av min mors läkare efter att hon avlidit i bröstcancer?
VeozaHej har opererats och strålats och ska börja jobba igen . Hormonkänslig lågaggressiv bröstcancer. Ej cyt behandling. Skall få zoledronsyradroop om ett par månader. Har också ADHD och skulle vilja återuppta min medicin (methylfenidat) igen för det underlättar oerhört i jobbet och jag mår känslomässigt bättre ffa kring min oro. Finns det någon ökad risk för bröstcancer med den typen av medicin . Krockar methylfenifat med anastrazol o zoledronsyra? Vad finns det för erfarenheter kring denna medicinering. Jag frågade min läkare och hon hade aldrig haft en patient med ADHD medicin.
MedicinkombinationJag fick min diagnos i oktober 2025 - hormonpositiv, her2-, lobulär bröstcancer. Jag opererades i november. De tog då bort tre "kluster" av tumörer i bröstet, där den största var 3cm. De tog även en (liten) makrotumör i en portvaktskörteln. De kunde konstatera i labbet att min tumör växte långsamt (3% i tillväxt).
Jag fick strålning, 15 omgångar, varav boost de sista dagarna.
Jag har ätit tamoxifen i några månader nu. Igår hade jag samtal med onkologen. Resultat på oncotype har kommit. 18 poäng på min typ av cancer.
Nu rekommenderas jag byta medicin till kisqali, i kombination med zoladex (jag är 40+, inte i klimakteriet) och förmodligen letrozol (jag minns faktiskt inte om jag ska vara ärlig).
Borde jag:
Be om second opinion? De är inte säkra på att de gjorde rätt val i att inte erbjuda mig cellgifter. Är den behandling jag erbjuds nu för att de helt enkelt vet mer om min tumör nu? Att jag kanske hade gynnats av cellgifter? Och är bytet av medicin helt motiverat nu?
Jag är också väldigt rädd för detta medicinbytet. Kisqali känns så... Insvasivt. Är rädd för biverkningarna från alla mediciner, och att de ska leda till att jag inte kan arbeta heltid, leva mitt liv mm.
Hej. Oncotype har givit ytterligare information och då hamnar du i en "mellanriskgrupp", om det har tippat över till att "de inte är säkra att det gjort rätt val" eller inte, kan jag inte svara på. Tillägget med Kisqali har egentligen inte något med om man ger cytostatika eller inte, men oncotype kan påverka val att ge Kisqali, och utifrån det du beskriver låter det rimligt. Jag tycker dock att du ska ställa dessa frågor till din läkare som har fler svar än vi kan ge på detta forum.
Behandlingsbytet innebär 2 ändringar: dels tillägget av Kisqali men också byte till zoladex och aromatashämmare (tex letrozol). I slutändan blir det hur du mår på behandlingen och vilken livskvalitet du får (tex återgång i arbete som du själv nämner) som avgör om du fullföljer de 3 rekommenderade åren med Kisqali eller inte. Om du känner dig tveksam kan du be om en second opinion via din läkare/sköterska.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Kesqali