Visar 10 av 5963 träffar
2021-01-26
Hej!
Nyupptäckt invasiv duktalcancer som jag hittade själv då jag är 37 år. HER2 negativ och hormonkänslig. Förstått det som att tumören var rätt liten men jag hade ett område runtomkring som det ej var taget vävnadsprov på. Valet föll på en mastektomi med SN som utfördes 7/1. Återhämtat mig väl efter en period med serom och väntar nu på åb. Blir lite nervös av att läsa alla frågor här för jag är ännu inte inne i alla förkortningar mer än de jag skrivit här.
Vilka kunskaper/förkortningar tycker ni att jag ska skaffa inför åb? Är själv i vården men ej jobbat med detta. Är trygg med att de olika professionerna kommer fram till en behandlingsplan men tänker att egen kunskap inte är av ondo.
Är det vanligt att man ger cytostatika trots att man ej hittar några cancerceller i lymfkörteln? Kan det bli så att jag pga min ålder får ”tyngre” behandling? Just nu får jag ingen behandling alls utan väntar på mitt åb.
Tacksam för guidning!
Man tittar på egenskaperna som tumören har, och ja det kan bli fråga om cytostatika även utan körtelspridning.
Såklart ingår det i läkarens och sköterskans pedagogiska uppgift att förklara vad aktuella förkortningar betyder. Men här kommer en kort lista över de viktigaste:
Grad (även Histologisk grad, eller Nottingham histologisk grad) avser ett översiktlig beskrivning av olika viktiga egenskaper som sammanfattas till tre nivåer Grad 1-3 där 1 har mest gynnsam och 3 minst gynnsam prognos, och större orsak att ge kemoterapi t ex.
ER, Östrogenreceptor (som i engelska Estrogene Receptor) Mottagarmolekyl som sitter i bröstcancer celler i ca 80% av fallen och förmedlar hormonell känslighet. Räknas som positivt om mer än 10% av cancercellerna är positiva vid mikroskopisk undersökning. Kan blockeras med tamoxifen t ex.
PgR eller PR, Progesteronreceptor Se ER. Ibland är PR negativ även om ER är positiv, det kan förekomma ffa vid sk Luminal B bröstcancer, hormonkänslig bröstcancer med hög grad och eller Ki67.
HER2 är en viktig gen som kan vara amplifierad (finnas i flera kopior) i drygt 10 % av bröstcancerfallen. I dessa fall finns även fler HER2-molekyler på utsidan av cancercellerna och ger möjlighet att behandla med speciella antikroppar som känner igen HER2. Sådan behandling har inneburit sn stor förbättring för patienter med HER2-positiv bröstcancer. HER2 analyseras i en tvåstegsprocedur där man först tittar på mängden HER2-op cellernas utsida med "Immunhistokemo" mängden graderas 0, 1+, 2+ och 3+, där 0 och 1+ räknas som negativa, och 3+ räknas som positiva. Vid 2+ (och ofta även vid 3+) gör man en ytterligare analys som kallas "ish" (in situ hybridisering) där man tittar på antalet kopior av genen för HER2 i cellkärnan på cancercellerna.
Ki67 är en markör som är uppkallad efter staden Kiel i norra Tyskland, där den uppfanns. Man mäter med en analys som anger hur stor andel av cancercellerna som håller på att dela sig. Ger litet liknande information som Grad. En hög % anger att cancercellerna delar sig livligt, en låg att cellerna inte delar sig så mycket. Detta har betydelse för prognos och hur benägen man är att föreslå cytostatikabehandling (Kemoterapi). Jag kan inte ange här vad som är ett högt, lågt eller ett mittemellanvärde, eftersom man har olika nivåer för detta på olika patologavdelningar.
Hoppas du har nytta av den lilla ordlistan.
Ibland tänker jag att det kan vara jobbigt att vara inom sjukvården för att man kan få för sig att man har större kunskaper på cancerområdet än man faktiskt har, eller att man tror att man "borde" känna till en massa saker som man inte gör. OK, om man arbetar som kontaktskörerska inom bröstcancer, eller bröstonkolog så har man ju rätt klart för sig, men annars tänker jag att det är helt orimligt att man själv tror, eller att vi som ska informera tror, att man eg vet ett jota mer om bröstcancerbehandling än vem som helst bara för att man jobbar inom sjukvården. Det kan t o m finnas besvärliga missuppfattningar som det gäller att försöka identifiera.
Jag vet ju med mig själv att om jag skulle drabbas t ex av tarmcancer så skulle jag behöva en mycket grundlig genomgång för att vara med på noterna.
.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarOp mastektomi hö bröst juli 2022. Mammografi årligen efter det ua
Nu vill de att jag kommer tillbaka för ett ultraljud. Är jätteorolig över detta för har inte haft några problem efter op.
UltraljudHej.
Gjorde en rutin mammografi i slutet av 2025 som såg bra ut. I jan i år kände jag en knöl i mitt bröst. Jag fick tid till bröstmottagningen och kom dit i feb. Fick gjort en mammografi igen, såg bra ut men UL visade något så man gjorde en corebiopsi, området var svårbedömt men UL-läkaren bedömde 15 mm just då. På operationsdagen gjordes ännu en mammografi och där syntes inget heller fast de hade trådat mig inför op och då visste var området var.
Kirurgen har uttryckt att jag har svåra knöliga bröst, men när jag senast frågade UL-läkaren hur täta bröst jag har svara de lite svävande att de är rätt så täta. Vet att ålder påverkar tätheten men jag är 52 år.
Har jag rätt att få veta hur täta enligt BI-RADS? Stämmer det också att om man har väldigt täta bröst (D i BI-RADS-skalan) löper större risk att få bröstcancer?
Efter op visade det sig var ADP, så jag kommer att få fortsätta endast med den vanliga screeningen vilket gör att jag nu funderar på detta.
Hej
Risken att få bröstcancer är något högre om man har tät bröstvävnad. Tumörer kan vara svårare att se på mammografibilderna av olika anledningar, varav en är att bröstvävnaden är tät. Många tumörer syns dock även när bröstvävnaden är tät. Även till exempel typen av tumör och platsen i bröstet kan påverka hur bra en tumör syns.
Vi brukar inte använda BI-RADS klassificering av täthet i Sverige. Det finns inte heller någon annan undersökning än mammografi som kan göras i screeningen även om bröstvävnaden är tät. Oavsett vilken täthetsgrad man har är rekommendationen att regelbundet känna på sina bröst, och att söka vård för bedömning vid nytillkomna knölar eller andra besvär från brösten.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Täta bröstHej, jag är 45 år och har haft her2 positiv bröstcancer och vill kolla om det är ovanligt att efter genomgått mastektomi, strålning, Antikroppsbehandlingen att behöva gå ner till 50% ett tag ? Det efter att varit sjukskriven på 75% i 2 månader innan dess 50% men var mkt sjuk med infektioner så kände ville gå tillbaka till 50%, började med heltid sjukskriven under all behandling och sedan 25% under tiden jag fick antikroppsbehandling traztezumab efter strålning och cellgift var klart(ingen hormonellbehandling) Onokologen skickade nämligen remiss till vårdcentral utan att meddela mig och stängde ner stöd och behandling när hade skickat meddelande till dem och läkaren sa att det är mycket ovanligt att vara sjukskriven så här länge så känndes väldigt märkligt och ensamt ingen som ville prata med mig när ville gå ner i tid som att konstigt att det tar tid att återgå jobb och liv. Jobbar mkt kognitivt och känner fortfarande mkt trött från dag till dig och glömsk m.m inte som innan diagnosen.
Vad är vanligt och inte och är det inte mkt individuellt? Känns inte så respektfullt av läkaren och säga att brukar inte alls ta så här lång tid som att det är något fel på mig. Tack på förhand för hjälpen och ert svar.
Fundering kring sjukskrivning och rättigheter som patientJag blir lite fundersam. Eller väldigt fundersam. Jag läser så oerhört mycket om hur skadligt klimakteriet kan vara, och att minskade nivåer av östrogen leder till hjärtproblem, benskörhet, hjärntrötthet, demens, minskad sexlust etc etc. Att hormonbehandling med tillsatt hormon är nödvändigt för många för att inte förkorta livet och bli sjuka. Det gör mig förvirrad kring behandlingen av bröstcancerpatienter. Varför tar ni bort allt östrogen om det nu är så farligt ur ett holistiskt perspektiv? Effekten är minimal, bara ett par procents skillnad i risk för återfall. Jag ser här i historiken av svar kring detta att ni för några år sedan svarade 40-50 procent skillnad i risk för återfall, men nu säger ni unisont runt 2 procent. Det är väldigt märkligt att era svar på den här sidan har ändrats så extremt, upplever jag. Är det nya forskningsrön tydliggjort att effekten är så liten, knappt ens statistiskt signifikant? Då blir det ju också extremt många som medicineras i onödan och som således, om man nu ska förlita sig på den mycket gedigna klimakterieforskningen, utsätts för stora risker för hälsan, och ett stort lidande. Helt i onödan. Varför sker ändå medicinering i så stor omfattning och under så lång tid? Kommer detta ändras i framtiden? Vill gärna ha så utförligt svar som möjligt.
Hej. Att det blir olika svar när det gäller procent beror på att man kan använda relativ eller absolut riskminskning. Jag väljer att inte förklara skillnaden här, då det kanske bara rör till det ännu mer. Den absoluta vinsten är ofta ett par procent medan den relativa riskminskningen kan vara tex 50%. Riskminskningen med hormonsänkande behandling har inte försämrats över tid, hellre ökat. Det är förstås en avvägning att värdera risk för biverkningar och den riskminskande effekt man får. Om vinsten är att tex 2 % fler lever efter 10 år innebär det att ytterligare 2 st av 100 inte har dött av bröstcancer efter 10 år (jämfört med grundrisken med "bara" operation). Riskminskningen beror av flera faktorer som tex tumörstorlek, typ och ålder.
Det viktiga är att vi inom sjukvården har en dialog med vår patient och diskuterar för och nackdelar med behandlingen. I slutändan är det patientens val att tacka ja eller nej till behandling, men vi måste ändå fungera som rådgivare och bollplank utifrån de evidens som finns.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar farligt med hormonbehandling?Hej,
Jag ska starta endokrin behandling efter operation av en grad 1, luminal cancer, starkt ER-positiv.
Min fråga gäller hormonpanelen som tagits och visar:
Östradiol (P) 75
LH (P) 45
FSH (S) 128
Känsligt östradiol 20
Är 54 år och förmodligen postmenopausal, har använt olika typer av hormonen så vet inte säkert när blödning upphört. Är mina värden tillräckligt låga för Anatrozol?
Tillräckligt lågt östrogen?Upptäckte plötsligt en plommonstor knöl i ena armhålan samt två mindre i den andra för en vecka sedan.
Har nu fått gjort mammografi, ultraljud samt provtagning.
Har känt som jag hållit på att bli sjuk ( förlyld)i flera veckors tid, kan mina lymfkörtlar reagerat på detta eller tyder det mer på en annan förändring?
Fråga om knök i armhålanHej! Efter cellgiftsbehandling och inkastad i klimakteriet så upplever jag mitt hår väldigt glest. Står på zoladex och tamoxifen. Funderar på att göra en PRP-behandling men min sjuksköterska kunde inte svara på om jag kan göra det. Tänker att detta måste vara vanligt efter behandling och frågan kanske dykt upp innan.
PRPHej!
Jag opererades 2015, tårtbit,luminal B,2 cm.Hormonell och väldigt snabb tillväxt.Spridning till fler körtlar. Behandlades med cytostatika, 25 strålning och åt Tamoxifen i 10 år. Slutade för ett par månader sedan med dessa.
Idag är jag 55 år.
Hur stora chanser är att få återfall eller metastaser i kroppen?
Tacksam för svar.
PrognosHej!
Jag har en HER 2 Positiv bröstcancer och min 8 cm knöl i bröstet försvann efter 2 cytostatika behandlingar. Vid operationen av bröstet var 5 av 8 lymfkörtlar påverkade men samtliga var döda och visade inte på ytterligare spridning. Dec 2024 avslutades cytostatika behandling och jag opererade bröstet, strålades och fick fortsatt antikroppsbehandling t.o.m. juli 2025. Mars 2026 upptäcktes en hjärnmetastas efter att jag tappade synen totalt under en dag på ena ögat. Onkologen tror med ganska stor säkerhet att metastasen satt där redan innan första behandlingen och att det inte skulle vara ett återfall. Nu ska jag behandlas med Trazstuzumab deruxtekan på obestämd tid. Både kirurg och onkolog anser att jag egentligen är botad så metastasen är bortopererad med marginal, men vågar inte chansa på att det finns aktuella cancerceller kvar.
Varför vet man inte hur länge behandlingen ska pågå med cytostatikan? Finns det inte tillräckligt med forskning på denna cytostatika?. Går det inte att ta ett blodprov vid denna cancertyp för att se om det föreligger cancerceller i lymfsystemet?.
Har haft 2 behandlingar nu och mår fruktansvärt och ser inget ljus i tunneln framåt.
Tacksam för svar!
Trazstuzumab deruxtekanHej! Jag har spridd bröstcancer och har en chef som använder sig av kränkande särbehandling och utfrysning gentemot mig…. Jag behöver stöd i någon som kan arbetsrätt i samband med sjukdom
Arbetet