2021-02-09
Jag har frågat många frågor här då det är lättare än att nå sin egen onkolog för samtal. Jag hoppas att detta kan bli sista frågan. Förstår om det kan bli svårt när man frågar många olika. 49 år. Haft en HER2+ 17 mm ki-67 på 57% 100% ER o 95% PR som man i somras startades neoadjuvant behandling Paklitaxel och dubbelblockad o sedan planerades EC X3 och sedan operation. Efter 7 gånger med Plaxitaxel var tumören fortfarande 17 mm och jag fick välja antingen operation eller fortsätta. Jag valde operation mest pga rädsla då jag fått höra att tumören smälter bort så lätt och jag själv trodde att jag inte svarade på behandling fullständigt. Man sa från onkologen sa man kunde göra vilket som. Dessvärre visade det en makrometastas i SN som jag inte visste om (då hade nog det varit lättare med att välja att stå kvar på cytostatika) med aktiva tumörceller o även tumören med aktiva celler ungefär som tidigare men ki-67 hade sjunkit till 8 % vilket ändå visar svar. Däremot ingen HER amplifiering längre pga enl onkolog heterogenicitet alt bortbehandlat men tydlig HER2 pre cytostatika. Axillutrymning några veckor senare som inte visade malignitet i någon av dessa 12 körtlar. Hade då 2 mån uppehåll i cytostatikabehandlingen varför helt regelbundna menstruationer kommit igång igen. Tumör o metastas var starkt E och P känsliga. Står nu på EC men trots detta helt normala menstruationer. Planen från onkologen är att inte förlänga cytostatika pga viktigt med endokrin behandling vilket jag förstår. Min rädsla (som jag verkligen jobbar med för att nu inte känna) är ändå att EC inte har någon effekt alls på kvarvarande systemiska tumörceller eftersom ki-67 är så lågt. Tänker att EC i detta läge tar bara mina egna snabbväxande celler men tar inga tumörceller om ki-67 är på 8%. Kan de kommit in i vilofas o inte nåbara såhär? Min rädsla (igen dessvärre kommer rädslan in) är att jag kommer ha högre risk för återfall när hela cytostatikabehandlingen inte genomfördes som det skulle trots att jag får EC nu efteråt. Tänker också att man ev skall lägga till LnRH analog direkt ihop med Tamoxifen pga blödningarna. (Min egen önskan är egentligen uterus o ovarier bort pga mångåriga blödningsrubbningar o ovarialcystor). Planeras också strålbehandlingar och ev Kalcyda om jag klarar EC bra vilket jag gör på basen av pre HER2+. Fick 70% av taxol.
I denna långa och brokiga berättelsen är det prognos och risk för återfall jag funderar på. Jag tänker själv att jag haft grad 2 tumör och 80% överlevnad på 10 år men ev lite högre risk för återfall pga ej fullt program. Verkar detta rimligt? Mvh
Hej
det är lätt att förstå och känna att ditt huvud är fyllt av tusen tankar. Jag kan inte ge en procentuell prognos, och kanske är det inte heller det viktigaste?
Jag tänker såhär om ditt resonemang om Ki67: Jag håller inte med om att det låga värdet skulle indikera att det inte fungerar med EC. Skillnaden i ditt fall i jämförelse med andra fall är att det i ditt fall finns en mätning av Ki67 under pågående behandling, det har vi vanligen inte. Hur är det med Ki67 i mikrometastaserna i andra fall i halvtid då vi byter från taxanbehadnling till EC? Ja det vet vi inte, men troligen i de flesta fall lägre än vid behadnlingsstart skulle jag tro. Man kan inte ta ditt Ki67värde som intäkt för att EC inte skulle bidra till att förebygga allvarliga återfall i ditt fall.
EC brukar påverka äggstockarna mer än EC, skulle ändå gissa att mensen försvinner inom kort. Men det kan man ju följa upp med provtagning när kemoterapin är överstånden.
Du ska inte ge tappt, läget är inte hopplöst, långt därifrån!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar2026-02-25
Hej, min bästa vän har fått bröstcancer, trippel negativ. Jag vill hjälpa henne med det jag kan. Vilka fonder kan hon ansöka om? Är det något annat som jag kan tipsa henne om eller hjälpa henne med förutom att vara ett stöd som en vän?
Vänligen Kristin
Fonder2026-02-25
Jag har fått min sista zoledronsyrabehandling och undrar hur länge jag ska fortsätta att äta kalciumtabletter?
Tack för att ni finns!
Zoledronsyra2026-02-23
Hej,
jag har frågor kring min behandling. Jag har hormonkänslig och her2-positiv bröstcancer, tumörstorlek 1,9 cm, Ki67 30 %, grad 3. Första biopsin visade endast hormonkänslig och därför opererades jag först (tårtbit). Efter operationen framkom att 10–20 % av tumören var HER2-positiv samt att en lymfkörtel var angripen (2,9 mm). MR 10 dagar före operation visade inga påverkade lymfkörtlar. Ultraljud av lymfkörtlar för en vecka sedan (1,5 månad efter op) då såg lymfkörtlar bra ut.
Jag får nu docetaxel + Phesgo i tre omgångar, därefter EC i tre omgångar. Planen är sedan strålning, trastuzumab i totalt ett år samt antihormonell behandling i 10 år.
Jag är orolig över att endast få tre doser Phesgo, då jag läst om liknande fall med 17 doser. Vad tänker ni? Enligt onkolog var phesgo inte tänkt att tas med initialt men man la till det i 3 omgångar. Finns utrymme för ytterligare her2-riktad behandling, eller för Kadcyla? Är mastektomi något som bör övervägas (har ingen känd gen)?Tumörmarkörer via blodet är det något man kan titta på för att utvärdera?
Jag är så orolig över att ha opererats först och att behandlingssvar inte kan utvärderas. Har mycket tankar om att det är kört. Tar all behandling jag kan få. Jag har små barn och är så himla rädd.
Her-2, hormonkänslig2026-02-23
Jag undrar om jag kan ta gurkmeja kosttillskott när jag äter exemestan? Jag har artros i mina fingrar o handleder. Det är 4 året jag äter exemestan.
Gurkmeja kosttillskott2026-02-23
Hej.
Jag har själv haft bröstcancer och opererades 2016 jag är i dag 76 år. Min fråga gäller en väninna som fick bröstcancer några år före mig. I början av 2025 genomgick hon en mastektomi i sitt andra bröst något inträffade efter operationen då hon fick en stor svårt smärtande svullnad under armen i direkt efter operationen men skulle ändå skickas hem - då det ansågs vara normalt - tills det plötsligt rann ut en massa blod från ett dränage- ytterligare en operation gjordes nästa dag. Hon har hittills inte fått några besked vad svullnaden och blödningen berodde på.
När jag i går besökte henne har hon tydliga smärtor som hon dras med dagligen i det bröst hon opererade senast. Vid flera tillfällen har hon försökt berätta för behandlande läkare om sina besvär och blivit avfärdad - som jag uppfattar det på ett kränkande sätt. Hon visar mig operationsärren som går kors och tvärs som om någon har försökt lappa ihop huden men har svårt att få den att räcka till - den är mycket hårt stramad. Jag blir chockad och min väninna är uppgiven.
Det hör till saken att min väninna ursprungligen kommer från Eritrea och Etiopien. Hon kom till Sverige som 20 åring. Hon är i dag 75 år
Jag har tidigare upplevt att hon har haft svårt att hävda sig inom vården. Hon har arbetat i hemtjänsten sen hon kom till Sverige och var omtyckt av sina kollegor och brukarna - men fick förslitningar och värk efter alla år i tjänst som hon fortsatt kämpar med.
När jag fick se hennes operationsärr och den smärta hon fortsatt har så funderar jag återigen om hennes ursprung har något med hennes svårigheter med vården att göra.
Jag anser att min väninna behöver få en second opinion i förhoppning om att det finns något att göra för att avhjälpa hennes smärtor i bröstet och runt armhålan.
Med vänlig hälsning
Gällande en väninna2026-02-23
Opererades i augusti för en liten tumör som inte var spridd. Strålning 5 dagar, sedan var det meningen att jag skulle äta Anastrozol i 5 år. Jag mådde dock så dåligt av den, fick ännu ondare i kroppen är vad jag redan har på grund av artros etc. Fick också något slags panikångestattacker eller något liknande. Väldigt obehagligt. Har meddelat kirurgen detta (vi får inte någon kontakt med onkolog i Göteborg) och han föreslår naturligtvis att jag ska byta medicin. Jag bad honom räkna ut hur stor risk det är för återfall, och jag minns inte riktigt hur han räknade, men det var en väldigt liten procent. Anastrozol förvärrar dessutom inkontinens om man har det, vilket jag har. Men det var ingen som frågade mig om det.
Jag är fullkomligt övertygad om att jag får biverkningar också av Tamoxifen om jag skulle börja med det, och jag känner nu att jag orkar inte med livet och smärtorna om jag ska ha ytterligare biverkningar att kämpa med. Jag är 81 år och skulle önska att någon sa att "vid din ålder är det viktigare med livskvalité". Ska jag leva (kanske mina sista) 5 år och må dåligt? Eller ska jag få må någorlunda tills det är dags?
Funderingar kring livskvalité2026-02-23
Hej, inne på femte året av 10 med Exemestan och lider verkligen av muskel och ledsmärta, rejäl viktuppgång , nedstämdhet och trötthet. 47 år. Har provat Tamoxifen, Anastrozol också men allt lika illa. Opererat bort äggstockarna också. Onkologen hänvisar till vårdcentral för stöttning och hjälp men får som vanligt bara rådet att motionera, äta bra, sova, yoga, meditera, akupunktur fysioterapi, vattengympa, kuratorsamtal, acceptans osv. Har provat ALLT nämnt och lite till, men inget hjälper mer än för ögonblicket och jag står inte ut längre! Har t.o.m. pausat med medicineringen ngn månad ibland, men tycker att det blir föga bättre. Funderar på att avbryta behandlingen helt, men 2 barn och rädslan för återfall gör att jag ändå fortsätter. Tar även maxdos av Naproxen dagligen. Finns det verkligen ingen bättre medicinsk hjälp/ smärtlindring att ta till? Antidepressiva som inte påverkar vikten med +? Vilka isf??
VAD ska jag göra/rekommendera min vårdcentral att hjälpa mig med?? De verkar lika handfallna som jag, vilket också är extremt frustrerande. Oerhört ledsamt att ett avbrott av behandlingen är det alternativ som tycks kvarstå. Hjälp!
Smärtan av Exemestan2026-02-23
Hej på er och tack för att ni finns! Jag är mastektomerad vä för en 2 cm stor tumor, ingen spridning till lymfarna och inte snabbväxande. Fick cellgifter och tragglar nu med antihormonbehandling sen ett par månader tillbaka. Först Tamoxifen + Zoladex, men mådde jätte dåligt psykiskt så jag fick göra uppehåll från T och började igår på Exemestan + Zoladex. Jag är 46 år.
Jag har stor oro kring antihormonbehandlingen iom alla biverkningar. Det känns som att den gör mig sjukare än själva cancern. Min fråga är: hur stor är risken att jag får ett återfall? Ni kanske inte kan svara på detta men jag testar. Finns det några tabeller eller uträkningar jag själv kan hitta nånstans för att se hur min återfallsrisk ser ut (på ett ungefär)?
Tack på förhand! 🌸
Återfall2026-02-23
Hej.
Fick bröstcancer för tredje gången förra året och blev opererad och fick strålning.
Var på årlig mammografi förra veckan och fick fortsätta med ultraljud och biopsi på en förändring på 3 till 4 mm på ett tätare område. Dom visste inte om det var cancer eller ärrbildning.
Jag är så fruktansvärt rädd och har sån ångest. Jag har ingen kraft att göra någonting. Vad ska jag göra ? 😥
Mvh
Anette
Oro2026-02-19
Min mamma (56 år) opererades för ADH/DCIS 2020. Ingen strålbehandling. Går nu på regelbundna kontroller. Jag har inte graden eller storleken i minnet men oron finns ju såklart ständigt där för återfall, och då tänker jag främst på vanlig invasiv bröstcancer. ADH och DCIS respekterar ju gränserna som bröstvävnaden sätter, dvs in situ och kan inte ta sig utanför bröstet. Min egentliga undran är väl egentligen hur en ADH/DCIS blir till en invasiv bröstcancer, när eller ens om det sker, och hur man då i så fall tänker och går till väga. Är dålig på statistiken vad gäller ADH/DCIS.
Orolig dotter2026-02-19
Hej, finns det några risker med att smörja kortison (som tex Ovixan) på bröstets vårtgård och själva bröstvårtan vid eksem och klåda? Kan det utveckla cancer?
Kortison på bröst2026-02-19
Jag fick besked av överläkaren i Kristianstad att det inte spelade någon med mastektomi eller inte, nu svarar ni här att det spelar stor roll. Har min läkare gjort fel som inte förordade mastektomi? Jag har haft en hemsk resa med personal jag inte litar på och som har gjort alla fel.
Återfall2026-02-18
Hej, Hur farligt är mammografi, eftersom vi vet hur mycket bröstet trycks under undersökningen? Allt oftare läser jag varningar på internet om att man bör undvika den undersökningen. Jag opererades för bröstcancer förra året och snart väntar den här undersökningen på mig och jag börjar känna rädsla och panik. Tack för svar. MVH
Mamografi2026-02-18
Hej, jag har två frågor;
- Det är så att jag i och med hudförändringar på bröstet i form av utslag/eksem fick remiss av läkare på VC att ta mammografi. Detta eftersom eksemet återkom efter locoidbehandling. Var detta rätt åtgärd eller är det onödigt då pagets sjukdom inte hade gått bort så synligt med locoid som mitt eksem gjorde?
- Gjort mammografi nu och det var inga tumörer. Så nu känns det jobbigt att frisk vävnad har utsatts för strålning. Kan det bli cancer för att man gått på mammografi innan 40? Mår så dåligt över att jag strålat friska bröst och nu kanske jag istället får bröstcancer av detta.
Fråga om mammografi2026-02-18
Hej!
Jag har blivit tillbaka kallad efter mammografi screening. Det behövs kompletterande undersökning. Det står De bilder som tagits vid mammografi screeningen
är inte tillräckliga för att göra en säker bedömning.
Innebär det att bilderna är dåliga eller kan det också innebära att de hittat ex en knöl?
Fundering kring återkallelse mammografi2026-02-15
Varför pratas det så lite om kronisk bröstcancer? Kände mig trygg då jag opererat bort båda brösten men så var det inte. Efter mer än 30 år fanns metastaser i lungorna och blev en chock för mig.
Kronisk bröstcancer2026-02-15
Hej! Jag har opererats för bc och i mina papper står att det var en ductal grad II. Ki67 var 13%. Östrogenreceptorer 100% och progresteronreceptorer 80%. 2/3 portvaktskörtlar .
Man gjorde en PAM 50 analys och idag fick jag veta att det visat högrisktumör av snälla varianten. Tid bokat för träff med läkare nästa v. Är nu väldigt orolig och undrar om prognos och behandling. Är det självklart med cellgifter? Är 66 år. Har lungsjukdom och är allergisk mot aclasta
PAM 502026-02-11
Hej!
Är 41 år. I sommar har jag genomgått 5 års behandling med Tamoxifen efter hormonkänslig bröstcancer. Hade fem små grad 1-tumörer, opererades med mastektomi och axillutrymning. Ingen spridning och behövde inte behandlas med strålning eller cellgifter, men däremot 5 års Tamoxifenbehandling. Genomgått ärftlighetutredning (pga låg ålder vid diagnos) som inte visade på några mutationer.
I samband med att jag skulle börja äta Tamoxifen slutade jag med Paroxetin på onkologens inrådan. Har under de senaste åren istället behandlats med Escitalopram för oro och ångest (har haft problem med detta sedan innan cancerdiagnosen). Undrar om det är säkert för mig att återgå till Paroxetin efter att min Tamoxifen-behandling är klar, eller om Paroxetin även fortsättningsvis kan påverka celler/hormonnivåer och därmed öka återfallsrisk?
Jag tyckte att Paroxetin fungerade bättre för min psykiska hälsa än vad Escitalopram gjort, så det är därför jag undrar.
Paroxetin efter Tamoxifen-behandling2026-02-11
Hej! Jag har som biverkan av Tamoxifen fått en dvt i vaden. Står nu på Eliquis och får inte ta Tamoxifen mer. Det diskuteras nu om jag ska sättas in på Letrosol och Zoladex istället. Min tumör var liten, ”snäll” ingen spridning till lymfkörtlar, men 100 % känslig för östrogen och 99 % för progesteron. Gjorde en mastektomi så behövde varken strålning eller cytostatika. När jag läser om Letrosol och Zoladex känns det ju som om även det kan ge tromboser och liknande biverkningar som Tamoxifen varav jag såklart bli skeptisk till behandlingen. Jag har ingen heriditet eller några riskfaktorer (förutom tät bröstvävnad) för varken bröstcancer eller trombossjukdom, tränar löpning och crossfit sex dagar i veckan, har ingen övervikt, röker inte osv. Min fråga är: jag är mastektomerad och borde väl då ha väldigt liten risk för återfall i det bröstet?? Kan jag välja att ta bort mitt friska bröst för att inte få cancer där och därmed slippa adjuvant endokrin behandling?
Djup ventrombos av Tamoxifen.2026-02-11
Hej, hur kommer vården av bröstcancer att ändras nu när man i hjärnforskningen tydligt ser hur skadligt låga nivåer av östrogen är för hjärnan och kroppen? Varför utsätts fortfarande så många friska kvinnor utan spridd cancer för risken att skadas, i och med den här starka medicineringen. Borde inte det omprövas när effekten är så marginell? Och vad finns det för uppföljning på förekomst av ex demens, utmattningssyndrom, benskörhet, hjärtproblem och andra skador i grupper som medicinerats med antihormoner? Var kan jag hitta den dokumentationen?
Effekter av östrogenbrist