Visar 10 av 6132 träffar
2021-02-21
Hej!
Jag har tidigare frågat er om min bröstcancer och tackar för svaret jag fick då. Jag återkommer nu för att om möjligt få en form av "second opinion" angående en eventuell cellgiftsbehandling.
Jag är en 59-årig kvinna som just opererats för bröstcancer för andra gången i mitt liv. Första gången var 2008 då jag hade en lobulär, hormonkänslig tumör, 10 cm, ingen spridning till Sentinel node. Då behandlades jag med cellgifter FEC, följt av strålning och hormonterapi i fem år. Behandlingen avslutades i februari 2014.
Nu har jag då fått en ny tumör som upptäcktes via mammografi i november 2019 och jag opererades den 12 januari i år. Denna gång var tumören ductal, 2,2 cm (varav 1,3 cm invasiv) 100% hormonkänslig, HER2 negativ, grad 3, Ki-67 18% vid första biopsin, 26% vid analysen, ingen spridning till Sentinel node. Man har nu haft en konferens om mig och förslagit EC90 * 3 följt av Paklitaxel *9.
Idag träffade jag en onkolog på Jubileumskliniken på Sahlgrenska för att prata om förslaget på behandling. Det var ett bra och givande samtal och jag förstod att baserat på tumörens egenskaper är det inte är allt igenom givet att cellgiftsbehandlingen ger mig en väldigt mycket förbättrad chans till överlevnad. Det är nu upp till mig att fundera över om jag ska eller inte ska acceptera förslaget och det är naturligtvis ett svårt beslut speciellt om jag väger in vad en cellgiftsbehandling innebär för livskvaliteten (något som jag är väl medveten om) och hur lång tid rehabiliteringen efteråt tar.
Jag förstår ju att ingen kan ge mig ett 100% säkert svar på vad det skulle innebära att avstå eller på om någon eller några celler har tagit sig vidare ut i min kropp men jag skulle vara väldigt tacksam för er bedömning i denna fråga som en hjälp i mitt beslut.
Jag skall ha en kontakt med onkologen igen den 25/2 och ett svar innan dess vore såklart optimalt men om det inte går så får jag väl helt enkelt gå på min magkänsla.
Många tack för att ni finns som stöd i de här svår frågorna!
Hälsningar /Anna S
Hej
Jag får tillgripa mitt vanliga vapen, "Predict" som ger en uppfattning om vinsten av olika onkologiska behandlingar. Modellen är rakt på sak och anger hur stor risk man har att dö av olika saker, bröstcancer eller annat . För att den ska fungera får man tänka att den nya tumören är en helt ny bröstcancer, inget återfall, och det verkar ju rimligt om den förra var lobulär och den nya är duktal. Jag joppas förresten att tumören upptäcktes i november 2020, inte 2019?
Modellen ger en uppfattning om utsikterna, den kan dock inte räkna med de effekter som den gamla bröstcancern fortfarande står för, men kanske den ändå kan vara till nytta för ditt beslut.
Om man bortser från den förra bröstcancernm som handen på hjärtat fortsatt innebär en liten risk för dig, så är sannolikheten att du är i livet om 10 år är 79 %. Med tillägg av hormonbehandling blir den 83 % och lägger man till cytostatika blir det 86 %.
Modellen säger också att risken att dö av något annat är 8 %, den "bröstcancerspecifika" överlevnaden blir därför 94 %, inte så dåligt (men detta inkluderar som sagt inte den tidigare cancern, då får man nog dra ifrån ett par tre %).
Jag tycker att detta motiverar att seriöst överväga en cytostatikabehandling, min uppfattning är att de som får en sådan återhämtar sig efteråt, vilket kan ta längre eller kortare tid. Den nu aktuella behandlingen kommer att utöver det du känner till leda till en viss grad av neuropati, d v s stickningar i fingrar och tår och ibland även fumlighet.
Annars tänker jag att du vet betydligt mer än jag om hur det är att genomgå en cytostatikabehandling och vad det kostar i form av nedsatt livskvalitet och annat.
Detta blev rätt statistiskt... Om 100 år är sannolikheten att vi alla som läser detta är döda 100 %!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarKirurgen sa att tumören va 12mm stor och att bröstet inte behövde opereras bort. Hur går operationen till då?
OperationJag har haft så ont i leder o stela muskler i ett par månader o nu funderar jag om detta kan bero på intag av exemestan el tamoxifen. Har ont i fingrar rygg o ben. Känns jobbigt.
BiverkningarHej!
Jag är gravid med barn nr 2 i v.10 och har upptäckt att mitt högra bröst är betydligt ”knöligare” än det vänstra. Jag kan inte känna nån avgränsad knöl utan uppfattar det som det är bröstvävnaden som är mycket mer svullen och tjock. Upplever också att jag har mer bröstvävnad i hö än vä. Inget jag tänkt på innan jag blev gravid. Hö bröst ser även något större ut.
Är detta någon varningssignal som man borde utreda inom vården ?
Är 32 år utan ärftlighet.
Tack på förhand :)
Knölig bröstvävnadJag är 14 år oxh har en knöl i båsa brösten som är cirka 5cm. De är fasta och är under vårtan är som en cirkel runt den. De går att röra runt. Undra bara om de är nått jag ska vara orolig över eller om de e bara en vanilg körtel
Knöl i bröstetHur skiljer sig biopsin åt phyllodes kontra fibroadenom? Jag har tagit biopsi 3 ggr och sista gången anser man att det inte går att säga om det är det ena eller det andra så undrar hur andra kunnat få diagnosen via biopsi? Nu vill man ta bort hela knölen som växt stadigt i ca 4-5 år. De två första gångerna var svaret tvärsäkert fibroadenom. Nu på ett annat sjukhus kan man inte utesluta phyllodestumör!
Phyllodes?Hej!
Jag är 23 år gammal och Jag hade en bröstabscess i februari utan anledning, är inte gravid eller ammar. Gjorde ultraljud och fick antibiotika Uppföljningsultraljudet var normalt, men nu har jag ensidig klåda/sveda i bröstvårtan och kan få fram en liten mängd klar vätska och känner en strängliknande struktur bakom bröstvårtan. När jag inte rör brösten och sitter vanligt så kan det svida och kännas från bröstet, kliar och känns obehagligt!
Kan detta vara något farligt, något underliggande?
Blir jätte oroligt.
BröstabscessHej,
Är 26 år gammal och har under flera år haft smärta i vänstra bröstet som på senaste tiden börjat stråla ut till armhålan och armen. Vänstra bröstet är fastare än det högra, bröstvårtan är styvare, och jag tycker mig känna en knöl i övre delen av bröstet och ibland en under bröstvårtan. Är inte säker om ”knölarna” ändrar storlek beroende på menscykeln, men har ibland svårt att urskilja dem. Två olika läkare har under åren palperat mina bröst och inte hittat något ovanligt, men senast jag gick till läkaren kände hen en liten knöl, så nu jag väntar på ultraljudsundersökning. Jag oroar mig mycket medan jag väntar skulle uppskatta insyn till vad det skulle kunna vara eftersom allt jag läser om symptomen ger mig mera ångest.
Smärta i vänster bröstHej! Står i kö för rekonstruktion med egen vävnad, troligtvis från magen. Är 63 år och en aktiv person. Vad är risken med operation? Har läst någon som böjer sig efteråt pga de har sydd magen för hård. Känns ovanligt dock. Vad är annars riskerna?
Hej!
Som med all kirurgi finns det risker, och ju större kirurgi, desto större risker. Att ta vävnad från magen är en stor operation. Som med all kirurgi finns det risker för blödning och infektion. Det blir stora ärr som stramar varför det kan vara svårt att räta ut sig i början innan huden har töjts ut igen. Den största risken är att blodförsörjningen inte räcker till till det nya bröstet och att vävnaden kan gå i nekros, dvs dö. Detta är ovanligt men man behöver vara medveten om riskerna innan man bestämmer sig. Jag hoppas att du väntar på ett läkarbesök till en plastikkirurg först? Vid det besöket kommer du att få all information och det är viktigt att du ställer frågor om det är något som är oklart.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar RekonstruktionFör att känna optimism och motivering att tackla ev. tunga biverkningar i flera år så önskar jag få veta nyttan av de olika behandlingarna som jag har fått/ska få.
Jag är 62 år. BMI 22,1. Fysiskt aktiv. Varken röker eller dricker alkohol.
Fakta om min cancerresa:
2024 i januari upptäcktes en förstorad lymfkörtel i armhålan, den följdes av några kontroller med ultraljud under året men avskrevs då den inte ansågs växa. Inga provtagningar.
2025 i oktober kände jag den själv vid mina egna kontroller.
2025 i december gjordes mammografi, samt ultraljud då jag har täta bröst. Provtagning med finnålsbiopsi och man fann maligna celler.
2026 i januari gjordes MR av brösten och DT av thorax och buk. Man fann varken primärtumör (tyvärr) eller fler metastaser (jättebra). Gjorde även mellannålsbiopsi av lymfkörteln som visade att den är hormonkänslig, HER2 negativ.
2026 i februari gjordes blodprov för gentester, jag hade lyckligtvis inga sådana gener. Detta var avgörande för om mastektomi skulle utföras eller inte, vilket då inte behövdes.
2026 i mars opererades jag för axillutrymning. Man tog bort 13 lymfkörtlar varav 1 med cancer, som var en 19 mm metastas.
Således är detta pT0N1, dvs ockult.
Jag har bett om PET scan eller CESM för att finna primärtumören. För mig hade det känts avgörande att finna primärtumören och få den avlägsnad. Men ej fått gehör.
Fakta om metastasen:
Atypiska cellerna ses med delvis apokrin utseende, positiva för GATA3
Ingen extraglandulär växt
Ki67 20%
ER (Östrogenreceptorn) 40%
PR (Progesteronreceptorn) 0%
AR (Androgenreceptorn) 95%
PAM50 ger subtyp Luminal A med ROR50
Under sommaren har jag fått 3 st EC90 och 3 st DOC80 med 3 veckors mellanrum.
Om en månad ska jag strålas 15 ggr (3 veckor).
Då ska jag även börja med aromatashämmaren Letrozole för i första hand 5 år, och ev förlängning.
Efter ytterligare en månad ska jag börja med CDK4/6 hämmaren Kisqali i 3 år.
Kommer få Zometa varje halvår i 3 år.
Verkar behandlingarna rimliga för mitt fall?
Hur mycket minskas återfallsrisken för var och en av dom?
Cytostatika
Strålning
Zometa
Letrozole
Kisqali
Kan det beskrivas i siffror som om 100 kvinnor har denna diagnos och hur många av dom som då slipper återfall, så att jag förstår utfallet.
Hoppas på positivt svar som ger mig framtidshopp!
Hej. Jag kan hålla med om att den behandling du fått och som planeras låter rimlig.
Jag är inte röntgenläkare, men vad jag förstått är MR av brösten en känsligare metod än CESM, vilket kanske var anledningen till att inte göra den undersökningen.
Däremot är det dessvärre inte möjligt att svara på återfallsrisken för var och en av behandlingarna, vilket kanske blev ett tråkigt svar.
Vi vet att varje behandling minskar risken och när man kombinerar behandlingar ökar chansen att inte få ett återfall. Man kan dock inte räkna ut en %-siffra för att sedan addera ihop dem då de påverkas av varandra. Det finns heller inte några beräkningsinstrument för detta. Riskvärdering används framförallt för att värdera vilken behandlingsstrategi som är motiverad, även om jag kan förstå att en del gärna vill ha en risk i form av en siffra.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Nyttan av olika behandlingar