Visar 10 av 5879 träffar
2021-03-08
Jana de Boniface
Först på VC palperades en ca 25 mm avlång hård förändring. gjordes mammografi som inte visade mycket. Direkt gjordes ultraljud som visade 25 mm svårt avgränsad förändring, samt grovnålsbiopsi som visade förändring förenlig med invasiv bc. Grad 2. Inför preoperativ behandling gjordes MRI som visade 25 mm invasiv bc, och inom samma område 30 mm stråkig förändring med malignt utseende. Efter några behandlingar gjordes en till MRI som visade att tumören på 25 mm var borta men den stråkiga förändringen var kvar. Vid operation visade röntgen preparatet ingen tumör, men PAD resultatet visade på 1mm invasiv bc, och liten del DCIS. Min fundering är vad var den stråkig förändringen för något, var tumören 25 mm eller större. Oponera att den var 25mm + 30mm, borde inte det vara grad 3 och inte 2. Jag gjorde illa bröstet pga hårt tryck/lyft några månader innan och fick ett blåmärke, och det var Oktober månad så av en slump kontrollerade jag området och hittade förändringen, kan de ha något samband, jag menar att en inre blödning orsakat en inflammation som på mri ser suspect ut och som vid operation visar dcis. Man såg 1-2 sjuka lymfkörtelar som vid pad hade ca 0,1 mm metastasrest, så jag tror absolut det fanns br, bara att storleken på ursprungliga tumören i bröstet mitt fall spelar roll för prognos och då vill jag veta. Kirurgen hen har lite kort stubin och svarar inte så trevligt och tycker det som står i MR resultat och liknade är avsedda för läkare bara. Men fel kan hända de bästa och vi patienter är inga kycklingar på rullande band.
Hej, tack för förtydligandet. Då låter det ju som om man har sett två förändringar på MR inför din behandling/operation, men man hade bara konstaterat bröstcancer från den ena? Graden påverkas inte av storleken på förändringar, så graden skulle inte varit annorlunda om den stråkiga förändringen hade varit bröstcancer. Men jag antar ju att man har tagit biopsier och/eller opererat bort hela eller delar även av den stråkiga förändringen? Ditt slag mot bröstet skulle kunna varit synligt på MR om den förorsakade en blödning, men det brukar man då kunna urskilja just som ett hematom.
Så här tänker jag: har man noterat en stråkig förändring från början utgår jag ifrån att man drivit diagnostiken vidare på så sett att man bestämt huruvida den förändringen behövde opereras bort eller inte. Att den inte blev mindre efter dina behandlingar inför operationen kan tala för att det inte vara bröstcancer (eller åtminstone inte invasiv bröstcancer). Om du är orolig för att man har lämnat kvar den stråkiga förändringen i bröstet, och inte vet vad det är/var för något, så skulle jag ta upp det igen och diskutera om du skulle ha nytta av en ny MR.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar2026-04-23
Jag är 52 år, opererades i början av januari för hormonell bröstcancer i tidigt skede och har nyligen avslutat strålbehandling 5 fraktioner. Rekommenderad behandling med Tamoxifen 5 år har skjutits på då jag redan nu mår fruktansvärt dåligt av östrogenbortfallet som det är - ska utvärderas och diskuteras vid återbesök. Hade sedan 2022/2023 framgångsrikt behandlat mina svåra klimakteriebesvär med Lenzetto/Mirena hormonspiral samt lokalt östrogen i form av Vagidonna. Fick livet åter. Avslutade MHT i samband med diagnos och besvären kom snabbt tillbaka och nu dryga tre månader senare mår jag precis lika illa som för några år sedan. Svåra nattsvettningar, värmevallningar, allmän sjukdomskänsla, hjärtklappning, ledvärk, atrofi (vagina, klitoris, blygdläppar), illamående, yrsel, med mera med mera. Jag har redan uttömt alla råd om levnadsvanor och egenvård sedan tidigare. Broschyren om råd vid biverkningar av Tamoxifen känns som ett hån då jag redan genomlevt/genomlever samtliga utan att ens ha påbörjat behandlingen. Innebär redan svåra klimakteriebesvär att biverkningarna av tamoxifen blir värre, att man redan är känsligare så att säga? Min onkolog antydde något sådant.
Svåra klimakteriebesvär innan Tamoxifen2026-04-23
Jag avstod från hormonbehandling trots aggressiv cancer. Den hade inte spridit sig till lymfkörtlarna och för mig framstod vinsten på cirka tre procents skillnad i risk för återfall som marginell jämför med de enorma konsekvenser medicinen fick för mitt mående. Jag fick kognitiva problem, hjärtrusning, viktuppgång, depression/personlighetsförändring till att bli mycket hårdare och kallare. Ett flertal leder blev påverkade av kraftig artros och jag fick ett väldigt känsligt svagt skelett. Det kändes som att benen var äggskal, gjorde ont i varje steg, jag kunde inte gå i trappor. När jag slutade med medicinen upphörde alla problem och jag blev ganska snabbt mig själv igen (på cirka 6 mån). Jag är nu stark, glad, springer milen utan problem. Känner mig som mig själv med endast lite biverkningar från cellgifter. Men jag kämpar med att förstå vinsterna med medicineringen och vårdens orubbliga rekommendation. Ingen kan förklara det för mig, kan ni? Varför borde jag ta medicinen? Det känns som att jag blev utsatt för kraftig misshandel och jag har svårigheter att gå till läkare/sjukhus pga PTSD.
hormonbehandling2026-04-23
Hej,
Jag har en invasiv mammarcancer ( NST grad 2, östrogen 95% progesteron 80% HER2+ ej amplifierad Ki-67 25 %. Dessutom med DCSI inom tumören grad2 med nekros utan kalk) som är 9 × 6 × 3 cm och som har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. Jag genomgår nu cellgiftsbehandling (EC 90x4) och ska i slutet av april börja med Paclitaxel (x12).
Jag är orolig över risken att utveckla långvarig eller permanent neuropati av Paclitaxel, särskilt eftersom jag är 41 år gammal och har två små barn.
Sedan jag var 20 år har jag haft återkommande problem med ryggen (diskbråck m.m.) och upplever regelbundet ryggsmärta och ischias som även påverkar min högra fot och hand, med smärta och stickningar. Kan detta öka risken för att jag utvecklar neuropati under behandlingen?
Jag har läst att kryoterapi kan minska risken för permanenta nervskador, men också att evidensen ännu inte är helt tydlig. Där jag behandlas finns inte möjlighet till kryoterapi, men jag skulle eventuellt kunna ordna något själv, till exempel genom att köpa kylvantar och kylsockor för händer och fötter.
Samtidigt har jag läst att sådana kylvantar inte alltid är lika effektiva som kryoterapi som ges med medicinsk utrustning, eftersom temperaturen inte kan kontrolleras på samma sätt och det är oklart om de kyler de djupare vävnaderna i handen och foten tillräckligt. Jag undrar därför om ni anser att det ändå kan vara värt att försöka använda sådana hjälpmedel.
Jag har också läst att fysisk träning kan hjälpa till att minska eller lindra neuropatiska symtom. Stämmer det, och finns det i så fall någon typ av träningsårpgrogram som rekommenderas?
Tack på förhand.
Neuropati, tidigare Ischia problem, kryoterapi och träningHej, jag har fått en knöl I höger bröst som jag varit och kollat upp med mammografi, röntgen och biopsi. Svar på biopsi om 2 veckor. Direkt efter undersökning och provtagning fick jag träffa en kirurg som informerade att jag skulle ställa in mig på operation I maj för att ta bort knölen då det kan röra sig om cancer.
Ringde till dem dagen efter för att kolla om jag förstått rätt och då sa de att det såg ut på röntgen och mammografi som att det med största sannolikhet kan vara cancer. Kan man verkligen bedöma det utifrån dessa undersökningar nör man inte har svaret på biopsi? Hur sannolikt kan det vara att det är cancer och hur sannolikt är det godartat?
Hej
I samband med mammografi och ultraljudsundersökningen gör röntgenläkaren en bedömning av hur de uppfattar risken för att en förändring de ser i bröstet är en cancer, dels på mammografibilden och dels med ultraljud. Bedömningen är olika för olika förändringar, beroende på hur de ser ut, allt ifrån att man kan säga med hög sannolikhet att det ser ut som en cancer, till att förändringen kan vara godartad men cancer inte kan uteslutas.
Det är ändå viktigt att en biopsi tas för att veta säkert, och för att få mer information om vilken typ av cancer som det rör sig om.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Funderingar kring mammografi och ultraljudhyaluronsyra Kapslar mot torra slemhinnor i vagina?
Haft bröstcancer och skall undvika östrogen.
Torra slemhinnorJag är en (med annars mkt god hälsa) 54 årlig kvinna med trippelnegativ cancer med begränsad spridning till lymfkörtlar och lungorna tre metastaser 10mm, 15 mm, 16 mm. Huvudtumör i armhålan ER 0, PR 0, HER2 1+, Ki-67 90%. Ingen BRCA-mutation.
Jag undrar om kommande mediciner och behandlingar för spridd bröstcancer. Pågår studier som eventuellt gör att man i nära framtid 1-2 år behandla metastaser och förhoppningsvis eliminera dem helt eller få dem att vara stabila och inte växa?
Hur kan man behandla metastaser i lungorna förutom cellgifter? Jag känner till att studier pågår med steriotaktisk strålning.
Jag har också läst om kommande mediciner som ska kunna göra att tumörer inte blir resistenta mot cellgifter. Det vore ett stort genombrott om sjukdomen går att betrakta som kronisk istället för palliativ.
Stämmer det att man nyligen har godkänt en del nya behandlingar i USA. Följer EU/Sverige den utvecklingen aktivt och hur det går för patienter med spridd bröstcancer?
Hej. Jag tänker nog att den behandling vi ger vid "kronisk" bröstcancer (dvs metastaserad, eller icke botbar, bröstcancer) är palliativ. Till palliativ behandling räknas den behandling som ges med syfte att lindra, bromsa och hålla en "icke botbar" sjukdom i schack. Det finns idag sådan behandling, men vi kan aldrig veta innan vi påbörjat behandlingen vilken effekt den har hos en specifik individ. Vi har inte heller någon medicinsk behandling där vi förväntar oss att målet ska vara "elimination" men enstaka individer svara väldigt bra på behandling. Sverige och EU följer aktivt utvecklingen i tex USA (och vice versa) för att hela tiden erbjuda den bästa behandlingen för våra patienter, oavsett typ av cancer.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandling av metastaser och ny behandlingsmetoder?Hej!
I maj 2023 diagnosticerades jag vid 45 års ålder med bröstcancer ER, 2,2 cm, ki67 60%, genomgick 7 cellgiftsbehandlingar (3EC +4 DOC), operation (ej spridning till lymfkörtlar), 15 strålningstillfällen. 10 år med Anastrazole och Zoladex. Har ingen historik av bröstcancer eller annan cancer i släkten. Två år senare, i september 2025, diagnosticerades jag med kronisk myeloisk leukemi (KML), tar nu Imatinib livslångt och mår utöver tröttheten bra. Är det sannolikt att jag fått leukemin pga bröstcancerbehandlingen? Har förstått att det är ovanligt men kan uppstå.
Tack på förhand!
Hälsningar Caroline
Har fått kronisk myeloisk leukemi efter bröstcancerbehandlingJag tar Letrozol Accord och ska inte ha några krämer med hormonmedel. Vilka lotions och ansiktskrämer, schampo kan man använda?
Hormonbaserade krämerHej
Jag är opererad av bröstcancer för 2 år sen. Allt har gått bra och idag mår jag bra eller hyfsad bra kämpar med ont i kropp och leder vilken tror jag kommer från solendronsyra vilken jag har kvar som behandling 3år var 6månad. Min onkologen tyckte att det kommer inte från det men jag känner min kropp och har blivit sämre sen har jag börjat med syra. Vad tycker ni ? Sen har en till fråga kan man dricka olika te som innehåller antioxidanter eller får man aldrig mer göra det?
Tack på för hand❤️varma hälsningar Aka.
FunderingarHej!
Jag fick diagnos HER 2-positiv 3+, NHG 3, luminal bc i juni förra året. Med spridning till lymfkörtlar axill och vid nyckelbenet. (ER 85%, PR 5%, Ki67 38)
Jag fick avbryta behandling med Paklitaxel efter 10 doser (av 20) på grund av biverkningar och var inlagd på sjukhus 3 veckor. Men MR visade total regression. Det blev snabb mastektomi och axillutrymning på det. (Med ytterligare 2 operationer kort inpå pga av blödning och att man även hittat cancerceller i biopsi från bröstvårtan).
20× strålning (med boost mot nyckelbenet). Sedan december har jag fått Kadcyla var 3e vecka och ska fortsätta med det till slutet på september.
Häromveckan även börjat med Tamoxifen (10 år).
Det känns verkligen som att jag fått alla behandlingar som finns och jag är otroligt tacksam för all fin vård jag fått.
För ett par veckor sedan var jag hos onkologen. Hon påpekade att det är otroligt viktigt att jag är vaksam över nya symtom, då det finns risk för spridning.
Jag är nog lite för lugn och har inte oroat mig under hela den här resan. Jag litar på behandlingen och processen och är säker på att allt kommer gå bra. Jag är också så van vid att vifta bort symtom som dyker upp.
Men nu har jag några funderingar. Sedan ca 10 dagar har jag en svullen, hård, oöm lymfkörtel vid käkbenet, under örat (samma sida som bc). Jag ringde min kssk i veckan, som inte tyckte att det var konstigt. Hon kollade bara upp att det inte skulle utgöra ett hinder för att ge mig Kadcyla i veckan.
Men nu undrar jag, kan det vara spridning av cancerceller till lymfkörteln? Så högt upp? Hur vanligt är det med spridning högt upp på halsen?
Jag ska naturligtvis ringa onkologen igen i veckan.
Men jag är nyfiken på att veta. Om det skulle vara spridning dit, räknas det då som fjärrmetastas?
Hur vanligt är det med fjärrmetastaser generellt när man haft metastaser vid nyckelbenet (3C)? Finns siffror på det?Tar gärna emot tips om vad som bör kollas upp. Bör jag be om röntgen av hela huvudet eller bara UL av lymfkörtel?
Vänligen Emilia
Hej. Först vill jag säga att det är svårt att ge några siffror på din fråga om hur vanligt det är med fjärrmetastaser när man haft metastaser vid nyckelbenet. Bröstcancer kan sprida sig till i princip alla lymfkörtlar, även de under käken, men ju närmare bröstet körteln ligger, desto vanligare är det med lymfkörtelmetastas. Dock ör det många som inte fått någon spridning till lymfkörtlarna. Jag skulle inte i första hand tycka att det behövs en röntgen av hela huvudet, om det inte finns andra symtom. Ofta börjar man med ultraljud eller datortomografi av halsen, men först behöver någon göra en klinisk bedömning. Ibland kan man avvakta röntgenundersökning om man haft symtom en kort tid (om det finns annan orsak till körteln som är mer trolig).
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Ny hård lymfkörtel på halsen