Visar 10 av 6009 träffar
2021-02-26
Hej
Jag opererades i december 2020 för DCIS < 1 cm, kärngrad 2-3 med goda marginaler.
Precis påbörjat förebyggande behandling i form av strålning 15 ggr. Jag tror jag överbehandlas efter ha läst senaste forskningen och talat med en professor inom området, dock vågar jag inte frångå riktlinjerna även om jag innerst inne vill det pga alla de biverkningar jag kan tänkas drabbas av på kort men framförallt på lång sikt. Jag hittar väldigt lite info om långtidbiverkningarna och hur vanliga de är. Sjuksköterskorna på strålbehandlingen verkar inte särskillt pålästa mer än just de biverkningar man drabbas av under själva strålningensperioden.
Idag strålade jag 4e dagen mot höger bröst (hela bröstet men enbart bröstet, lite strålning kommer även på lunga och vänster bröst). Efter 3e strålingen, ca 4h senare blev jag yr och snurrig i huvudet. Hjärntrött kanske man kallar det? "Man kan inte bli yr" sa en sköterska till mig idag. Nu efter 4e strålningen (efter att ha vilat lördag och söndag) känner jag av samma symptom fast ca 2 h efter behandlingen. Yrsel, snurrig i hjärna, som om jag vore utmattad. Är rädd att detta ska påverka mig på längre sikt med sämre fungerande hjärna. Jag vet ju att utmattningsyndrom skadar hjärna för alltid mer eller mindre. Hur vanligt är det att man drabbas av hjärntrötthet som blir livslång eller håller i sig i flera år? Sedan undrar jag om andra långtidsbiverkningar som nervskador och lungpåverkan? Det måste ju finns ett register man anmäler dessa biverkningar till tänker jag. Läste följande: ”Den patientgrupp som rapporterar hjärntrötthet i störst utsträckning av alla är kvinnor som har behandlats för bröstcancer.”
Vidare undrar jag om vad som skulle hända om jag avbryter strålningsbehandlingen efter halva tiden? Någon verkan på cellerna måste det väl ändå ha med tanke på att man nyligen minskade den totala stråldosen och ändå anser det som tillräcklig dos. Det kan väl i alla fall inte ge upphov till ett förvärrat läge ur cancersynpunkt?
Med vänlig hälsning A
Hej. Det är förstås alltid svårt att vara tvärsäker, men jag vågar med bestämdhet hävda att de besvär du beskriver med yrsel och hjärntrotthet beror inte alls direkt på strålningen. Förklaringen måste sökas på annat håll. Jag kan på detta sätt inte ha en kvalificerad uppfattning om vad det kan bero på. Du behöver inte vara rädd för att strålningen leder till hjärntrötthet. Inte alls.
JAg håller med om att nyttan av strålning för att förebygga återfall av bröstcancer eller dcis i bröstet är liten, och till och med kan diskuteras. Men om du har börjat så tycker jag att du ska fullfölja. All joniserande strålning (som det kallas fysiskt) kan i sin tur faktiskt leda på mycket lång sikt till en cancerutveckling. det gäller även vid röntgenundersökningar. Den risken är inte så beroende av dosen, d v s om du fått halva dosen finns det en mikroskopisk risk (mindre än den lilla förebyggande effekten) för senare cancerutveckling.
Om du avbryter kan det hända att du inte kommer i åtnjutande av den lilla förebyggande nytta som behadnlingen medför utan endast just den pyttelilla risken. Det tycker jag är sämre.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej, Hur stor är återfallsrisken om man väljer att inte äta Letrozol? Min tumör var 16 mm, två portvakter togs bort, ingen spridning. Duktal hormonkänslig, grad 1, Her 2 negativ, Luminal A med Ki-67 3%. Har mycket kraftiga biverkningar och funderar på att inte ta denna sortens medicin. Hur ska jag tänka? Förstår att det bästa är att ta den men.
ÅterfallsriskHej! Jag var på mammografi i måndags (1/6) då jag känt en knöl i mitt högra bröst.. Man gjorde även ultraljud och finnålspunktion. På mammografi och ultraljud såg man att jag har flera cystor i brösten (som jag även undersöktes för i februari 2025, då man även tömde några cystor men vätskan skickades då inte på analys pga. att vätskan var klar och läkaren menade att det då inte behövdes) men läkaren sa att det inte var något som såg misstänkt ut. Han tog dock prover på knölen jag känt och skickade för analys, som jag skulle få svar på om cirka 2 veckor efter att de också tagit upp detta på någon konferens. Gör de alltid det? Sjuksköterskan som var med sa att jag inte skulle gå in och läsa min journal under tiden utan vänta på att de eller min läkare på VC tog kontakt när provsvaren kommit.. Varför säger de så? Är så orolig att det ska vara cancer och går under av denna väntan! Är det vanligt att de tar prover fast de inte misstänker något? Är det vanligt att dessa prover sedan visar sig vara cancer även om inget misstänkt syns på mammografi eller ultraljud? Är så ledsen och orolig :(
Hej. Anledningar till att man ibland avråder från att läsa i journalen är egentligen flera, bland annat att det kan vara jobbigt att få ett negativt besked och sedan inte kunna ställa följdfrågor. Det kan skapa mer oro, än nödvändigt. En annan anledning är att det som står i en journal, när anteckningen inte är signerad är att den kan vara felaktig. Det kan ha smugit sig in ett extra ord, eller att det saknas ett ord som gör att betydelsen blir tvärt om mot för vad som var tänkt. På cystor som tömmer sig på klar vätska och som minskar vid funktion skickas oftast inte vätskan för analys. Om det finns ett tätare område (som kan utgöras av en knöl man känner) tas prov, även om man kanske tycker att det ser ofarligt ut. Det kallas för trippeldiagnostik (att känna, göra röntgen och att ta prov). Det vanligaste är att man diskuterar på en konferens när det tagits ett prov, innan det svaras ut till patienten. Proceduren är alltså helt normal och behöver inte innebära att det är något "farligt". Detta ingår i rutinen och ger en bra kvalitet på bedömningen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Svar på finnålspunktionJag har en fundering kring behandling med kisqali. Jag opererades i oktober 2026 för hormonell bröstcancer i höger bröst, all cancer bortopererad och ingen cancer i lymfan. Jag har genomgått tre behandlingar med EC 70 och nio behandlingar med Paklitaxel även strålats fem gånger och äter ni letrosol och ska göra det i fem år. Nu vill min läkare att jag ska äta Kisqali i tre år . Jag känner stor oro för denna behandling eftersom jag också är typ1 diabetiker sedan 1976 och så har jag också parkinsons sjukdom sedan 20:24. Jag har mått väldigt dåligt speciellt i min parkinson under behandlingen och jag är rädd för att få problem med njurar och lever hjärta mm vid kisqali behandling. Jag skulle vilja veta hur en annan läkare tänker om min situation.
Hej. Jag kan inte svara på hur stark rekommendationen för Kisqali är för din del, då jag inte har hela bilden klar för mig. När vi planerar för behandling vid bröstcancer tar vi hänsyn till flera faktorer, tex tumörstorlek, om det finns cancerceller i lymfkörtlar och tumörbiologi. Andra viktiga faktorer är samsjuklighet, (ålder till viss del) och vad patienten själv vill. I det nationella vårdprogrammet för bröstcancer finns rekommendationer om när och hur vi ska välja bland alla läkemedel som finns att ta till. Rekommendationer innebär inte att vi alltid ska göra på ett eller annat sätt, det finns många faktorer som kan påverka vad den slutliga behandlingen blir, tex patientens egna önskemål. Jag tycker att det är viktigt att ha en dialog om för och nackdelar, så att beslutet fattas på en bra grund. Jag föreslår att du pratar med din läkare igen. I slutet måste det ändå i denna situation vara ditt önskemål som väger tyngst.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Funderingar kring behandlingenJag äter tamoxifen och b12 pga brist. Är det ok att ta dessa två tabletter samtidigt
Olika läkemedelHej! Jag är 49 år och jag fick en remiss från VC till en bröstmottagning för att kolla upp en ev knöl. Ultraljud och röntgen visade inget avvikande. Röntgenläkaren berättade att hen kunde se många cystor och att jag har täta bröst.
Nu är jag orolig för att vanlig screening med röntgen inte är tillräckligt utan att kanske även ultraljud bör göras som komplement.
Kan jag begära/kräva att få komplettera med ultraljud när det är dags för screening?
Rekommenderar ni termografi som komplement?
Blir lite osäker på hur jag ska tänka. Jag bor i Stockholm.
Funderingar kring täta bröstHej!
Jag har tagit Verzenios 100 mg i snart två månader. Tar också Letrozol sedan 5 månader tillbaka.
Har genomgått tårtbitsoperation och strålning 15 ggr. Operation och strålning har gått bra. Avböjde cytostatika.
Nu när jag tagit Verzenios i två månader 100 mg så har blodproverna varit ”tillräckligt bra” för att fortsätta. Har lägre värden på leukocyter och neutrofila leukocyter jämfört med referensvärden, men inom acceptabelt värde enligt läkaren. Jag har biverkningar med trötthet, sömnsvårigheter och ledvärk. Har sluppit diarré.
Nu vill läkaren höja dos till 150 mg. Det känns jobbigt. Är rädd för ytterligare biverkningar. Jag har nu kunnat komma tillbaka någorlunda med träning och det sociala, men är fortsatt sjukskriven 100%.
Hur viktigt är det att gå upp till 150mg? Kan det vara tillräckligt att stanna på 100 mg, och ändå få bra skydd mot cancer?
VerzeniosHejsan!
Jag diagnostiserades för invasiv lobulär bröstcancer i november 2025 i Italien och opererades här (mastektomi av hö bröst) den 18 december 2025. Den histologiska rapporten visade på två makrometastaser (2/4) och som alternativ till axillutrymning rekommenderas jag träffa en annan onkolog, som ansåg att strålning räcker gott i kombination med antihormonell behandling. Nödvändiga kompletterande undersökningar har dock tagit tid och jag hade återbesök hos onkologen förra veckan (11/5/2026) och påbörjade då Letrozol. Han sa då att det var 50/50 huruvida jag skulle få strålning. Först idag (18/5) kunde jag konsultera en radiolog. Radiologen sa att mitt fall inte är självklart för strålning:
Tumör: 30 mm
ER 99%, PR 99% Ki67: 8%, Her2 neg 0.
Han föreslår likväl strålning då det ytterligare kan minska risk för lokalt återfall, men tiden är svår. Det har redan gått fem månader sedan operationen och de kan ej påbörja strålningen förrän i juli, då är vi i Sverige. Nu har jag en tid i slutet av augusti, strålningsstart i september dvs 8,5 månader efter op. Riktlinjerna här är att strålning ska påbörjas inom fem månader (dvs idag). Mellan fem och nio månader blir det från fall till fall och därefter gör man det inte.
Svenska riktlinjer tycks vara ännu tightare. Hur resonerar man i Sverige mer specifikt?
Vad är nyttan av så sen strålning kontra risk för biverkningar så sent?
Nyttan med sen strålningKan jag ta bältrosvaccin när jag äter letrozol sedan 2.5 år tillbaka. Hade invasiv hormonkänslig tumör som opererades bort följt av strålning i fem dagar.
BältrosvaccinHur lång tid efter bröstoperation ( tårtbit o körtlar) ska , bör man man börja strålbehandling?
StrålningJag är en kvinna på 73 år, som fick en högersidig bröstcancer diagnos 2021. Opererad i mars 2021, med partiell mastektomi och sentinel node. Från min Journal: En tubulolobulär invasiv cancer grad II som mäter 10,7 mm. ER 100%, PR 60%, Ki-67 10%, HER2 1+. Radikalt avlägsnad, minsta marginal 8 mm kranialt, I axillen två friska lymfkörtlar. Blev strålad i 3 vecko och därefter fick jag Anastrozol i 5 år. Har precis avslutat denna behandling. Fick svar från min kontaktsjuksköterska att jag ska och kan avsluta min behandling efter att läkare tittat på min journal. Ingen ny behandling är planerad. Har gjort en mammografi nu i maj månad som visade inga tecken på bröstcancer. Ska prata med min läkare på min vårdcentral om remiss för ny mammografi nästa år, då jag är 74 år. Jag bor i Stockholm och får kallelse vartannat år.
Hur kan jag lita på detta svar att jag ska avsluta min behandling? Hur är det med återfall beroende på min bröstcancertumör? Finns det annan behandling som kan ta vid för att minska risken för återfall?
Efter behandling