Hej! Jag har nyligen opererats för bröstcancer. Jag hade två tumörer i ena bröstet , den ena 16 mm och den andra 23 mm. Ingen spridning till lymfkörtlarna. Man tog bort hela bröstet och 8 st sk portvakts körtlar som visade sig vara friska. Jag fick följande prognos: ER status positiv, HER2 status negativ, Ki-67 status positiv Tumör grad 3, detected by symptoms, positiv nodes 0. Jag är 46 år och känner mig i relativt bra fysisk kondition och har inte känt några avvikande besvär vare sig före upptäckten av cancer eller efter operationen. Har klarat operationen väl , har kunnat vara fysisk aktiv som att göra hemsysslor, lätt träning och gå långa promenader redan ett par dagar efter operationen. Det ska dock sägas att jag har varit deprimerad från och till sedan jag var 16 år och har idag diagnosen utmattningsdepression och äter antidepressiva mediciner vilket gör att jag behöver sova mycket och brukar sova mellan 10 och 12 timmar. Så även om jag känner att jag kan vara fysiskt aktiv det är förutsatt att jag är utvilad och behöver även vila på dagarna och så har det varit i många år . Senaste åren har jag varit mer i psykisk balans tack vare mer hälsosam kost (mycket råkost) och fysisk aktivitet såsom trädgårdsarbete, bär- och svampplockning, vistas mycket i naturen... Jag har fått rekommendation att behandlas med cytostatika och hormonbehandling och är mycket orolig för biverkningar då jag är övertygad om att det kommer förvärra min hälsa dvs att tröttheten blir än mer påtaglig, mer infektionskänslig, illamående och värk kommer göra att jag kommer inte orka ta mig ur sängen hela dagarna då det brukar bli så då jag drabbas av infektioner blir jag helt utslagen med extrem trötthet och då minskar effekt av mina antidepressiva medicin och jag grubblar mycket , blir orolig ... Att då prata med kurator och eventuellt får hjälp blir inte möjligt då jag blir så försvagad och förvirrad och blir inte mottaglig för samtalsterapi... Vilka risker medför om jag avstår kompletterande cancerbehandling? Om cancern skulle komma tillbaka hur snabbt kan man upptäcka det och i så fall blir eventuellt behandling mindre effektiv jämfört om jag skulle ha gjort behandlingen nu? Jag känner att det är alltför svårt för mig att kunna gå in helhjärtat och tro på att fördelarna överväger nackdelarna om jag skulle behandlas med bl a cytostatika att även om jag skulle mot förmodan gå med på att behandlas skulle jag må så mycket sämre framförallt psykiskt men också fysiskt att jag riskerar att drabbas av mycket försämrad hälsa och redan relativt dålig livskvalitet. I hopp om ett svar. Med vänlig hälsning Marina