Visar 10 av 6071 träffar
2021-05-04
Kände själv den 10 mars en knöl i bröstet två dagar senare kände jag en knöl i armhålan. Påvisades efter undersökning den 16 mars en 2,2 cm stor malign tumör Invasivt adenocarcinom. ER 100%, PR 0%, Ki-67 84%, HER2 2+ och FISH har påvisat amplifiering. C773-Sekundär malign tumör (metastas) i lymfkörtlar i axill.
När det blir dags för operation planeras för, i första hand, bröstbevarande kirurgi samt axillutrymning då det föreligger en cytologiverifierad axillmetastas.
Jag har nu fått Trastuzumab den 8 april (avslutades pga frossa när en halvtimma var kvar )och Docetaxel den 16 april och ska den 6 maj få Trastuzumab-Pertuzumab och Docetaxel + en gång till och därefter 3 kurer EC90.
Efter operation blir det 15 strålbehandlingar efter dessa antihormonell behandling och ytterligare 11 kurer Traztuzumab-Pertuzumab efter strålbehandlingen. Zoledronsyra var 6:e månad i tre år.
Jag har nu de senaste dagarna läst i flera undersökningar att strålbehandling mot armhålan är lika effektiv som axillutrymning avseende återfall och överlevnad - fast strålbehandling har klart mindre negativa biverkningar än axillutrymning. Så kortfattat tyder allt på att axillutrymning kan ersättas av annan efterbehandling som vi ändå ger trots att man alltså har en 30%-ig risk att ha kvarvarande metastaser i armhålan.
Min fråga är om jag kan begära strålbehandling istället för axillutrymning eftersom jag är reumatiker sedan 1997 och har haft problem med karpaltunnelsyndrom och onda händer/fingrar och vill inte utsätta mig för eventuella ödem som jag läst är mycket vanliga. Kan strålbehandling mot axillen ses som ett fullgott behandlingsalternativ. Tacksam för svar på en mycket viktig fråga för mig.
Hej, mycket bra fråga. Du har helt rätt att man bedömer axillär strålbehandling vara likvärdig axillutrymning vid begränsad spridning - men: De siffror du har läst om och skriver om gäller vid primär kirurgi, dvs om man inte har några misstankar på spridning till armhålan, inte ger kemoterapi först, och hittar en metastas i portvaktskörteln. Samma resonemang gäller inte (ännu) i de fall där man 1) upptäckt en metastas "kliniskt" (dvs den kändes och/eller sågs vid diagnos) och 2) erhåller kemoterapi innan operation. Men det pågår två stora amerikanska studier som vi alla väntar på. Den ena gäller kvinnor som har kvar spridning (en angripen portvaktskörtel) efter kemoterapin, där testar man om man kan ersätta axillutrymning med axillär strålbehandling. Den andra gäller kvinnor som inte har spridning kvar efter kemoterapin (en frisk portvaktskörtel), där testar man om man kan skippa både axillutrymning och strålbehandling mot armhålan.
Så enligt dagens riktlinjer bör du göra en axillutrymning. Samtidigt ska det sägas att det pågår en massa diskussioner om din situation också: vi tror att vi inom en relativt snar framtid kommer att markera den angripna körteln redan innan kemoterapi (görs redan på några sjukhus), och tar bort densamma sedan vid operation ihop med en portvaktskörtel. I vissa länder, t ex Italien, tycker man att det inte behövs någon markering: man tar bort en portvaktskörtel efter kemoterapin och nöjer sig med det ingreppet i armhålan (dvs skippar axillutrymning) ifall portvakten är frisk. Markering av den sjuka lymfkörteln möjliggör att just den körteln kan återfinnas, tas bort och undersökas i mikroskop, vilket ökar säkerheten att ligga rätt när man bedömer huruvida din armhåla har blivit frisk av kemoterapin eller inte.
Någon typ av kirurgi i armhålan görs alltså alltid i din situation, man bör inte avstå helt och hållet: det är superviktigt att veta hur det står till i armhålan efter kemoterapin.
Även i Sverige går vi mot nya riktlinjer där vi kommer att avstå från axillutrymning men ge strålbehandling ifall armhålan efter kemoterapin har blivit helt frisk (enligt t ex portvaktskörteln). Detta har inte spikats ännu i Sverige, men självklart borde du kunna diskutera detta med din kirurg.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svarHej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.
Bröstcanser.Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här
18 årig tjejHej jag är snart 18 år å de kommer lite vit genomskinliga värda ur båda mina bröst, märkte de fö någon dag sen bara. jag lider av extrem ångest å har stress ätit mycket på senaste vilket kanske har lätt till obalans i kroppen vilket jag läste kan va orsaken, men ä väldigt rädd att de ska va bröstcancer tycker ni de låter som något jag borde va orolig för
18 årig tjejHej!
Jag är 37 år och upptäckte en liten knöl i bröstet i maj och skickades på mammografi som jag var på i början av augusti. Då gjordes även ultraljud och läkaren kunde se att knölen var en cysta på ca 5 mm. Hon stack hål på den med en nål och vätskan var något grumlig så den skickades på analys. Jag fick snabbt svar att cystan inte var cancerogen och att jag inte skulle kallas för någon vidare undersökning/åtgärd. Redan efter någon vecka kändes jag cystan igen trots tömning och nu lite mer än två veckor efter är den lika stor som innan. Är detta något att oroa sig för? När jag har försökt läsa mig till på internet så verkar det som att det är rätt normalt? Jag vet ju att det är cystan som är tillbaka och ingen annan knöl eftersom den sitter på samma plats och läkaren undersökte hela bröstet och inget annat avvikande hittades.
Jag vill inte gå och oroa mig, men kan cystan utvecklas till något farligt eller kan man bara låta den vara?
CystaJag är i klimateriet och mina bröst har vuxit. Innan hade jag rätt jämnstora bröst, men nu hänger vänstra bröstet mer och är större än det högra. Bröötvårtan på vänster bröst är ca 2 cm längre ner än det högra. Är detta normalt? Har inte ont på något sätt. Är detta något jag behöver kolla upp? Eller kan jag vänta till mammografin om ett halvårbeller så. Känner inga knölar eller andra förändringar
Vänstra bröstet störreJag har så ont i mitt vänstra bröst och under armen och det ändå som hjälper är att jag ligger i sängen och har armen under en kudde och jag har varit hos doktorn i går och hon skickade en remiss till mammografi men den ska jag inte förrän på onsdag i nästa vecka
Har ontHej!
30-årig kvinna som hittade en knöl i ena bröstet som även var ömt för 1 år sedan. Blev skickad på mammografi och ultraljud men syndes inget (fick ingen biopsi?!) så fick förklaringen att de är så ditt bröst ser ut. Men nu 1 år senare har jag fortfarande ont och precis hört av mig till vårdcentralen för ytterligare kolla upp de . Men till min fråga varför har jag en öm knöl i bröstet men de syns inget fel? Va kan de vara när de ömmat i mer än 1 år?
Öm knölHej! Jag genomgick mastektomi ett par år sedan ( operation, cellgifter och strålning). Funderar nu igen på en bröstrekonstruktion då jag inte känner mig hel. Jag har tidigare fått info om bröstrekonstruktion med bröstimplantat, DIEP och LD ( Lattisimus Dorsi). Finns det andra alternativ än dessa? Vilken teknik är att föredra? Hur många operationer kräver de? Vill helst inte genomgå fler operationer efter att bröstrekonstruktionen är färdigställd. Jag känner även stor ångest/rädsla inför att opereras på nytt, varför jag skjutit på min rekonstruktion. Finns nåt stöd att få?
Hej!
De två huvudsakliga varianterna för rekonstruktion är antingen med inläggning av implantat eller att man flyttar kroppsegen vävnad, så kallad lambå. Den helt perfekta metoden finns tyvärr inte utan alla metoder har sina för- och nackdelar.
När det gäller implantat kan man inte lägga in det om man tidigare har fått strålbehandling utan att också tillföra "frisk" vävnad. Detta då vävnaden efter strålbehandling förlorar mycket av sin elasticitet och läkningsförmåga. Fördelen är att det är den minsta operationen som tar kortast tid. Nackdelar är att det är en helt annan känsla i silikonimplantat än i kroppsegen vävnad och att det rekonstruerade bröstet inte åldras på samma sätt. Det är också ganska vanligt att man behöver göra korrigeringar med nya operationer, ibland även ganska lång tid efter rekonstruktionen.
I ditt fall behöver man alltså göra någon form av lambå, vilket innebär en större operation med lite högre risker. Fördelen med dessa är att det blir mer samma känsla som ett eget bröst som åldras i takt med resten av kroppen och att, när det väl har läkt, behövs det inte ytterligare korrektioner. Man kan ta vävnad från lite olika ställen på kroppen, där en latissimus dorsi (LD)-lambå är det "säkraste" alternativet, då man inte behöver dela kärlet och risken för förlorad blodcirkulation är betydligt mindre än för de "fria" lambåerna. Vid LD-lambå lossar man en muskel på ryggen och använder den, plus hud och underhudsfett, som rekonstruktion. En nackdel kan vara att det inte blir så mycket vävnad att arbeta med (man kan dock då också "förstärka" med ett implantat). Andra nackdelar är att man kan få besvär med ärret från ryggen och en viss försvagning samt att det blir ryckningar i bröstet då det ju är en muskel (för att undvika det kan man dela nerven men det leder då till ytterligare förlust i volym).
Den vanligaste fria lambån (dvs att man delar kärl och syr till ett nytt kärl vid bröstkorgen) är DIEP, alltså att man tar hud och underhudsfett från magen och flyttar upp. Det är en stor operation, som tar cirka 4-6 timmar, och man behöver vara kvar på sjukhus en vecka efteråt för att man ska kunna bevaka kärlförsörjningen, och återhämtningstiden är relativt lång. Man kan också ta vävnad från låret eller ändan. Vid alla lambå-operationer blir det mycket ärr. Den tråkigaste komplikationen är om kärlförsörjningen inte räcker till, utan det blir så kallad nekros (vävnaden dör). Det är dock ovanligt.
Det är således inte helt lätta beslut att ta. Prata med din bröstmottagning i första hand. Det ska absolut finna möjligheter till stöd.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Fundering kring bröstrekonstruktionJag opererades för DCIS grad 3 med nekros 2020 och fick då besked om att få mammografiundersökning i 10 år. Nu har jag fått besked om att riktlinjerna har ändrats till 5 år. Det känns oroligt eftersom vad jag har förstått så är det inte helt ovanligt att DCIS kommer tillbaka och jag kände inte något själv i bröstet innan jag fick det 2020.
Vad är anledningen till de nya riktlinjerna?
Nya riktlinjer