Visar 10 av 6085 träffar
2021-05-04
Kände själv den 10 mars en knöl i bröstet två dagar senare kände jag en knöl i armhålan. Påvisades efter undersökning den 16 mars en 2,2 cm stor malign tumör Invasivt adenocarcinom. ER 100%, PR 0%, Ki-67 84%, HER2 2+ och FISH har påvisat amplifiering. C773-Sekundär malign tumör (metastas) i lymfkörtlar i axill.
När det blir dags för operation planeras för, i första hand, bröstbevarande kirurgi samt axillutrymning då det föreligger en cytologiverifierad axillmetastas.
Jag har nu fått Trastuzumab den 8 april (avslutades pga frossa när en halvtimma var kvar )och Docetaxel den 16 april och ska den 6 maj få Trastuzumab-Pertuzumab och Docetaxel + en gång till och därefter 3 kurer EC90.
Efter operation blir det 15 strålbehandlingar efter dessa antihormonell behandling och ytterligare 11 kurer Traztuzumab-Pertuzumab efter strålbehandlingen. Zoledronsyra var 6:e månad i tre år.
Jag har nu de senaste dagarna läst i flera undersökningar att strålbehandling mot armhålan är lika effektiv som axillutrymning avseende återfall och överlevnad - fast strålbehandling har klart mindre negativa biverkningar än axillutrymning. Så kortfattat tyder allt på att axillutrymning kan ersättas av annan efterbehandling som vi ändå ger trots att man alltså har en 30%-ig risk att ha kvarvarande metastaser i armhålan.
Min fråga är om jag kan begära strålbehandling istället för axillutrymning eftersom jag är reumatiker sedan 1997 och har haft problem med karpaltunnelsyndrom och onda händer/fingrar och vill inte utsätta mig för eventuella ödem som jag läst är mycket vanliga. Kan strålbehandling mot axillen ses som ett fullgott behandlingsalternativ. Tacksam för svar på en mycket viktig fråga för mig.
Hej, mycket bra fråga. Du har helt rätt att man bedömer axillär strålbehandling vara likvärdig axillutrymning vid begränsad spridning - men: De siffror du har läst om och skriver om gäller vid primär kirurgi, dvs om man inte har några misstankar på spridning till armhålan, inte ger kemoterapi först, och hittar en metastas i portvaktskörteln. Samma resonemang gäller inte (ännu) i de fall där man 1) upptäckt en metastas "kliniskt" (dvs den kändes och/eller sågs vid diagnos) och 2) erhåller kemoterapi innan operation. Men det pågår två stora amerikanska studier som vi alla väntar på. Den ena gäller kvinnor som har kvar spridning (en angripen portvaktskörtel) efter kemoterapin, där testar man om man kan ersätta axillutrymning med axillär strålbehandling. Den andra gäller kvinnor som inte har spridning kvar efter kemoterapin (en frisk portvaktskörtel), där testar man om man kan skippa både axillutrymning och strålbehandling mot armhålan.
Så enligt dagens riktlinjer bör du göra en axillutrymning. Samtidigt ska det sägas att det pågår en massa diskussioner om din situation också: vi tror att vi inom en relativt snar framtid kommer att markera den angripna körteln redan innan kemoterapi (görs redan på några sjukhus), och tar bort densamma sedan vid operation ihop med en portvaktskörtel. I vissa länder, t ex Italien, tycker man att det inte behövs någon markering: man tar bort en portvaktskörtel efter kemoterapin och nöjer sig med det ingreppet i armhålan (dvs skippar axillutrymning) ifall portvakten är frisk. Markering av den sjuka lymfkörteln möjliggör att just den körteln kan återfinnas, tas bort och undersökas i mikroskop, vilket ökar säkerheten att ligga rätt när man bedömer huruvida din armhåla har blivit frisk av kemoterapin eller inte.
Någon typ av kirurgi i armhålan görs alltså alltid i din situation, man bör inte avstå helt och hållet: det är superviktigt att veta hur det står till i armhålan efter kemoterapin.
Även i Sverige går vi mot nya riktlinjer där vi kommer att avstå från axillutrymning men ge strålbehandling ifall armhålan efter kemoterapin har blivit helt frisk (enligt t ex portvaktskörteln). Detta har inte spikats ännu i Sverige, men självklart borde du kunna diskutera detta med din kirurg.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svarLäkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket..
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3
Höger: Inget malignitetsmisstänkt.
Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.
Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..Hej.
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo.
Hur stor är ärftligheten för min dotter?
Tacksam för svar
ÄrftlighetOpererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
FunderarHej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Knöl insidan bröstetHej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar,
/Generad 19 åring
Fundering kring ärta på bröstvårtanHar sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Hudförändring på bröstetHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bcHej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Sparas tumörvävnad?