Visar 10 av 6071 träffar
2021-06-29
Jag känner mig väldigt osäker. Jag har inte fått göra någon cr eller mr på resten av kroppen. Känns inte ok
Her2+ 29 mm tumör, opererad med tårtbit, innan dess 7 cyto med antikroppar ,sedan strålad 15 gånger o snart 17/17 antikroppar
Enligt predict så överlever 71 % med min diagnos(57 år) känns ju sådär
Inget i de 3 portvakterna man tog ut o ingen cancer kvar i bröstet
Tycker det är tufft o tycker jag skulle bli hjälpt av att veta hur det ser ut i resten av kroppen. Vad tycker ni, ska jag kräva mer undersökningar?
Hej, detta är en sak som vi berört ett par gånger tidigare. Kärnfrågan är kanske vad man menar med att man ska bli hjälpt. Baserat på de studier som finns inget underlag att säga att det leder till en högre grad av bot genom att utföra t ex en CT-undersökning hos symtomfria personer efter avslutad bröstcancerbehandling (operation och kemoterapi t ex). Det finns inte heller något som entydigt talar för att den behandling som ges efter ett eventuellt återfall kan förväntas vara mer framgångsrik i något annat avseende, t ex längre överlevnad, eller så. Det är därför man inte rutinmässigt genomför det i uppföljningen i ett fall som ditt. Jag tänker att det viktigaste vid ett återfall är hur man svarar på den behandling man kan få efter återfallet, och att det är viktigare än att komma igång mycket tidigt med en återfallsbehandling. Det innebär förstås inte att man aldrig ska röntga någon i en situation som din. Men det är orsaken till att man inte "letar efter" återfall. Många har ju symtom och besvär som kanske inte i första hand talar för återfall, men där man kan känna att det kunde vara till glädje att "städa undan" tanken på återfall som orsak till t ex värk i skelett och leder. Men det kan vara en svår balans, många (de flesta?) mår inte heller bra av undersökningen och ffa inte av att vänta på svaret.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.
Bröstcanser.Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här
18 årig tjejHej jag är snart 18 år å de kommer lite vit genomskinliga värda ur båda mina bröst, märkte de fö någon dag sen bara. jag lider av extrem ångest å har stress ätit mycket på senaste vilket kanske har lätt till obalans i kroppen vilket jag läste kan va orsaken, men ä väldigt rädd att de ska va bröstcancer tycker ni de låter som något jag borde va orolig för
18 årig tjejHej!
Jag är 37 år och upptäckte en liten knöl i bröstet i maj och skickades på mammografi som jag var på i början av augusti. Då gjordes även ultraljud och läkaren kunde se att knölen var en cysta på ca 5 mm. Hon stack hål på den med en nål och vätskan var något grumlig så den skickades på analys. Jag fick snabbt svar att cystan inte var cancerogen och att jag inte skulle kallas för någon vidare undersökning/åtgärd. Redan efter någon vecka kändes jag cystan igen trots tömning och nu lite mer än två veckor efter är den lika stor som innan. Är detta något att oroa sig för? När jag har försökt läsa mig till på internet så verkar det som att det är rätt normalt? Jag vet ju att det är cystan som är tillbaka och ingen annan knöl eftersom den sitter på samma plats och läkaren undersökte hela bröstet och inget annat avvikande hittades.
Jag vill inte gå och oroa mig, men kan cystan utvecklas till något farligt eller kan man bara låta den vara?
CystaJag är i klimateriet och mina bröst har vuxit. Innan hade jag rätt jämnstora bröst, men nu hänger vänstra bröstet mer och är större än det högra. Bröötvårtan på vänster bröst är ca 2 cm längre ner än det högra. Är detta normalt? Har inte ont på något sätt. Är detta något jag behöver kolla upp? Eller kan jag vänta till mammografin om ett halvårbeller så. Känner inga knölar eller andra förändringar
Vänstra bröstet störreJag har så ont i mitt vänstra bröst och under armen och det ändå som hjälper är att jag ligger i sängen och har armen under en kudde och jag har varit hos doktorn i går och hon skickade en remiss till mammografi men den ska jag inte förrän på onsdag i nästa vecka
Har ontHej!
30-årig kvinna som hittade en knöl i ena bröstet som även var ömt för 1 år sedan. Blev skickad på mammografi och ultraljud men syndes inget (fick ingen biopsi?!) så fick förklaringen att de är så ditt bröst ser ut. Men nu 1 år senare har jag fortfarande ont och precis hört av mig till vårdcentralen för ytterligare kolla upp de . Men till min fråga varför har jag en öm knöl i bröstet men de syns inget fel? Va kan de vara när de ömmat i mer än 1 år?
Öm knölHej! Jag genomgick mastektomi ett par år sedan ( operation, cellgifter och strålning). Funderar nu igen på en bröstrekonstruktion då jag inte känner mig hel. Jag har tidigare fått info om bröstrekonstruktion med bröstimplantat, DIEP och LD ( Lattisimus Dorsi). Finns det andra alternativ än dessa? Vilken teknik är att föredra? Hur många operationer kräver de? Vill helst inte genomgå fler operationer efter att bröstrekonstruktionen är färdigställd. Jag känner även stor ångest/rädsla inför att opereras på nytt, varför jag skjutit på min rekonstruktion. Finns nåt stöd att få?
Hej!
De två huvudsakliga varianterna för rekonstruktion är antingen med inläggning av implantat eller att man flyttar kroppsegen vävnad, så kallad lambå. Den helt perfekta metoden finns tyvärr inte utan alla metoder har sina för- och nackdelar.
När det gäller implantat kan man inte lägga in det om man tidigare har fått strålbehandling utan att också tillföra "frisk" vävnad. Detta då vävnaden efter strålbehandling förlorar mycket av sin elasticitet och läkningsförmåga. Fördelen är att det är den minsta operationen som tar kortast tid. Nackdelar är att det är en helt annan känsla i silikonimplantat än i kroppsegen vävnad och att det rekonstruerade bröstet inte åldras på samma sätt. Det är också ganska vanligt att man behöver göra korrigeringar med nya operationer, ibland även ganska lång tid efter rekonstruktionen.
I ditt fall behöver man alltså göra någon form av lambå, vilket innebär en större operation med lite högre risker. Fördelen med dessa är att det blir mer samma känsla som ett eget bröst som åldras i takt med resten av kroppen och att, när det väl har läkt, behövs det inte ytterligare korrektioner. Man kan ta vävnad från lite olika ställen på kroppen, där en latissimus dorsi (LD)-lambå är det "säkraste" alternativet, då man inte behöver dela kärlet och risken för förlorad blodcirkulation är betydligt mindre än för de "fria" lambåerna. Vid LD-lambå lossar man en muskel på ryggen och använder den, plus hud och underhudsfett, som rekonstruktion. En nackdel kan vara att det inte blir så mycket vävnad att arbeta med (man kan dock då också "förstärka" med ett implantat). Andra nackdelar är att man kan få besvär med ärret från ryggen och en viss försvagning samt att det blir ryckningar i bröstet då det ju är en muskel (för att undvika det kan man dela nerven men det leder då till ytterligare förlust i volym).
Den vanligaste fria lambån (dvs att man delar kärl och syr till ett nytt kärl vid bröstkorgen) är DIEP, alltså att man tar hud och underhudsfett från magen och flyttar upp. Det är en stor operation, som tar cirka 4-6 timmar, och man behöver vara kvar på sjukhus en vecka efteråt för att man ska kunna bevaka kärlförsörjningen, och återhämtningstiden är relativt lång. Man kan också ta vävnad från låret eller ändan. Vid alla lambå-operationer blir det mycket ärr. Den tråkigaste komplikationen är om kärlförsörjningen inte räcker till, utan det blir så kallad nekros (vävnaden dör). Det är dock ovanligt.
Det är således inte helt lätta beslut att ta. Prata med din bröstmottagning i första hand. Det ska absolut finna möjligheter till stöd.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Fundering kring bröstrekonstruktionJag opererades för DCIS grad 3 med nekros 2020 och fick då besked om att få mammografiundersökning i 10 år. Nu har jag fått besked om att riktlinjerna har ändrats till 5 år. Det känns oroligt eftersom vad jag har förstått så är det inte helt ovanligt att DCIS kommer tillbaka och jag kände inte något själv i bröstet innan jag fick det 2020.
Vad är anledningen till de nya riktlinjerna?
Nya riktlinjer