Visar 10 av 6154 träffar
2021-08-31
Hej
Jag följer denna frågespalt med stort intresse och undrar nu över bröstcancercellernas förmåga att metastasera. Har alla celler i en invasiv tumör förmåga att sprida sig? alltså fastna och växa vidare på annan plats. Är förmågan att sprida sig fristående eller hänger den ihop med tumörtyp, grad, storlek och tillväxthasthet? Jag trodde det hängde ihop, men ser i denna frågespalt när kvinnor berättar sin historia, att det verkar variera. Små låggradiga långsamtväxande tumörer kan ha en metastas medan större höggradiga snabbväxande tumörer inte behöver ha någon spridning? Hur hänger allt ihop?
Oj det var en knepig fråga, men mycket bra och intressant. Jag hoppas kunna besvara den. Det är av allt att döma exakt som du säger Vissa celler har specifika egenskaper som gör att de har förmågan att smita iväg från bröstet, transportera sig via blod eller lymbanor, slå sig ner i en annan vävnad och ha förmågan att växa där mm. Det är det som gör dem till cancerceller. Detta är en stegvis process, där specifika händelser i cellerna leder till olika av dessa förmågor. Det finns en forskare som heter Hanahan och som beskrivit detta som "hallmarks of cancer". Man vet inte exakt vilka egenskaper som står för var och en av dessa förmågor i alla olika former av cancer som finns. Det är olika i olika cancertyper. Det är inte så att de markörer man använder för att klassificera bröstcancer, t ex tumörstorlk, körtelspridning, östrogenreceptor och Ki67 DIREKT är ansvariga för dessa steg och sammantaget egenskapen att "kunna sprida sig". Däremot är det t ex så att bland tumörer som är små, saknar körtelengagemang, är östrogenreceptorpositiva och långsamväxande är det en mindre andel som även besitter den specifika egenskapen "att kunna sprida sig" än i gruppen stora körtelpositiva ER-negativa med högt Ki67. Man kan tycka att det vore bättre om vi direkt kunde mäta exakt de egenskaper som är ansvariga för spridningen. Forskningen vet en del om detta men det är en bit kvar till att man ska kunna mäta dessa egenskaper i klinisk rutinsjukvård. Observera att detta inte betyder att dagens markörer är dåliga. Det är ju stor skillnad i spridningsrisk mellan de tumörer som har gynnsamma egenskaper med dagens metoder och de som har ogynnsamma egenskaper. Men det finns förstås utrymme för förbättringar. Om man kunde göra det skulle t ex andelen patienter som rekommenderas tilläggsbehandling med cytostatika kunna minska.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej
Har inte fått svar på den här fråga. Som jag skickat in 2 ggr nu.
Hur länge ska man ta kalcium/d vitamin efter den sista av 6 behandlingar (under 3 år).
De finns olika bud. 2 veckor , 3 mån eller 6 mån?
Tackar på förhand!
ZoledronsyraUndrar över axillutrymning, när är det nödvändigt?
Hej!
Många studier har visat att axillutrymning oftast inte förbättrar prognosen, och absolut inte överlevnaden. Därför görs axillutrymning numera väldigt sällan. Det är dock fortfarande aktuellt om man redan före operationen har diagnosticerat metastaser i lymfkörtlarna och då första behandlingen är kirurgi, eller om den sk portvaktskörtelbiopsin (sentinel node-biopsi, första körteln dit lymfan rinner från bröstet) påvisar mer än två lymfkörtlar med metastas. Ofta ger man, vid kända lymfkörtelmetastaser, onkologisk behandling före operationen (neoadjuvant). I många fall krymper då tumören ihop och även lymfkörtelmetastaserna kan gå tillbaka. Men om det finns spridning kvar efter den neoadjuvanta behandlingen gör man också axillutrymning. Den fjärde situationen som motiverar axillutrymning är om metastaser i armhålan kommer som återfall efter tidigare bröstcancer.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar AxillutrymningHejsan.
För över två år sedan upptäckte jag att det kommer svart/brun vätska ur en körtel bredvid min ena bröstvårta. Bröstvårtan var vid tillfället även lite inåtvänd men gick enkelt att ”peta ut”. Efter ca ett halvår gick jag till en läkare under 2024 som fick kika på det. Han sa att det inte var något att oroa sig för och bad mig att sluta peta på det.
Nu två år senare så kommer det fortfarande vätska från samma ställe i vårtgården och bröstvårtan är nästan helt inåtvänd. Det går med lite våld att få ut den, men är inte bekvämt.
Lite extra info som gör mig extra vaksam är att både min mormor samt mamma har och har haft bröstcancer. Mamma har haft cancer vid två tillfällen under sitt liv.
Till min fråga då.. bör jag uppsöka vård igen då vätskan hållit i sig nästan 3år samt att bröstvårtan i sig blir mer och mer inåtvänd, eller bör jag endast sluta peta på det? Jag var 27 när jag upptäckte vätskan och är idag 30.
MVH, Sanna
Vätska ur vårtgårdHej, jag är 54 år och har sedan några dagar ont lateralt, proximalt i höger bröst. Det är ömt om jag palperar och det finns små, små knutor ytligt mellan bröst och armhåla. Jag har mammografi nästa vecka. Kan jag avvakta eller ska jag söka hjälp?
Smärta och ömhet mellan bröst och armhålaVad är Dcis?
Undrar också hur det kommer att se ut efter en tårtbits operation.
Kan jag ha min bh som förut? Kommer det att se insjuket ut?
Höger bröst, höger sida.
Hej!
DCIS är en förkortning av duktal cancer in situ. Det innebär en mycket tidig form av bröstcancer (en del säger förstadium) som inte har någon förmåga att sprida sig då tumörcellerna håller sig inom det så kallade basalmembranet i cellerna. Man vill operera bort det då det kan utvecklas till så kallad invasiv cancer (mer utvecklad cancer som har förmåga att sprida sig.
Hur bröstet kommer att se ut efteråt beror på hur stort bröstet är, hur stort område man behöver operera bort och var i bröstet det sitter. Oftast vill man också ge strålbehandling efteråt för att minska risken för återfall och det kan också påverka bröstet. Men en förutsättning för att man ska rekommendera bröstbevarande kirurgi är att man bedömer att bröstet efteråt ska ha en bra form. I de flesta fall ser man ingen större skillnad förutom ärret.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar DcisJag undrar om det är vanligt att en cancerknöl sitter intill bröstvårtan? Det är inget som syns men när jag känner så känns det som att det ligger en ärta där inne.
Knöl bid bröstvårtan?Ätit Letrozol i ett år (av 5). Är 58 år. Gjorde ett tre veckors uppehåll och då mådde jag fantastiskt. Nu är jag tillbaka i ledvärk och fatigue. Bentäthetsundersökningen var bra.
Läkaren tycker att jag ska byta till Tamoxifen. Men jag är tveksam. Inte lika starkt skydd och biverkningar som skrämmer mig mer, som lungemboli. Är det inte bättre att känna sig skruttig i 4 år till.
LäkemedelsbyteHej, Jag har en fråga angående mina provsvar , jag behandlades för 7år sedan för hormonell bröst cancer med metastas i portvakt körteln just nu är jag i stabil remission, jag har inte fått dropp behandlingar intravenöst för att stärka skelletet utan min onk skrivit ut istället Kalcium D forte 500/800 vilket jag tagit under alla dessa år. Nyligen tog jag prover visar att mitt kalciumvärde förhöjt Kalcium totalt 2,65 Kalcium joniserad 1,31 PTH 3.0 och fosfat 1,0 Kan jag fortsätta ta mina kalcium och vitamin D eller måste göra ett uppehåll, min onkolog är inte i tjänsten nu, Åldern 50++ lagom osteoporos finns , Tackar för svar ! Elen
Frågan om provsvarÄter kapicetabin omgång 5.Har väldigt biverkningar, men nu har börjat tappa ögonfransar. Har inte fått någon information om att hår skulle påverkas av denna behandling . Kommer övrig behåring påverkas?
Fundering kring biverkningarMin väninna i Nordmakedonien har opererats för bröstcancer för ca 3 v sedan - nu har hon börjat kemoterapi och har en kombination av dessa läkemedel Doxorubicin och Cyclophosphamide. Hon ska få 4 behandlingar. Är detta en god väg framåt enligt svenska standarder?
De har fått betala operationen själva (4000 Euro) då deras offentliga vårdsystem inte fungerar.
Kan det finnas ekonomiskt stöd att söka?
Kemoterapi