Visar 10 av 6011 träffar
2021-10-24
Jag är en kvinna på 80 å,r änka, pigg för min ålder och helt "självgående"
I juni 2020 upptäcktes en cancertumör i vä bröst. Efter det följde 12 omgångar med cellgifter, operation och 15 strålbehandlingar på Karolinska sjukhuset i Solna Allt verkar ha gått bra, men jag vill fråga om biverkningar, som har uppstått.
I samband med cellgiftsbehandlingarna började jag frysa om tårna. Detta tilltog långt efter att cellgiftsbehandlingarna avslutats, och jag fick också en känsla av att ha kuddar under fötterna, allså neuropati. Detta påverkar balansen, men enligt en läkare på KS finns ingenting att göra.
Efter avslutade behandlingar började jag med Letrosol 26 januari, som jag inte mådde bra av. En av biverkningarna var karpaltunnelsyndrom i båda händerna, varav den högra måste opereras. Detta konstaterades på Neurofysiologen på KS, och jag erbjöds remiss till operation. Jag har emellertid skjutit upp denna, men hoppas få den gjord före jul.
Jag bytte från Letrosol till Tamoxifen. Nu kom andra biverkningar. Håret glesnade på hjässan, jag fick klåda och eksem (?) i hårbotten. Betnovat hjälper inte; det enda som lindrar i någon mån är äppelcidervinäger. Jag har också tappat ögonbryn och ögonfransar. Har läst att Tamoxifen har håravfall som en biverkan.
Sedan ett par veckor har jag på eget bevåg minskat Tamoxifen från 20 mg till 10 mg. Vad säger ni om detta?
Har alltså inte varit i kontakt med KS om detta. Tycker det är besvärligt med alla olika läkare. Har haft minst fem olika under min cancebehandling.
Mycket tacksam för era synpunkter!
lång efter att cellgiftsbehandlingarna
Hej, eftersom du fått 12 behandlingar tillåter jag mig att gissa att du åtminstone delvis fått paklitaxel som ju har som biverkan neuropati, precis som du säger. Det beror på att paklitaxel verkar genom att påverka en struktur i cellerna som heter mikrotubuli och som har med celldelning att göra. Kroppen använder dock mikrotubuli även som "armeringsjärn" i de långa nerverna, vilket är orsaken till att man får en påverkan på dem vid sådan behandling. Den är det detdär med håravfall, jag uppfattar att både tamoxifen och letrozol kan har den bieffekten, men inte lika uttalat som cytostatika förstås, mer så att man får mer hår i hårborsten än man brukar, jag uppfattar inte att man blir kal på huvudet av medicinen. Håravall är ett besvärligt symtom, jag får intrycket av att du varit hos en hudläkare redan, annars kunde du gott få träffa en för att diskutera saken, även om det leder till att du får träffa ytterligare en läkare... Jag kan förstås inte rekommendera att ta 10 mg istället för 20 mg, dokumentation om effekt på 20 mg är överväldigande och finns i mycket mindre omfattning för 10 mg.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarEfter behandlingen 2010 gjordes en rekonstruktion med Lambå och inplantat. Någon bröstvårta med vårtgård gjordes aldrig. Efter att ha blivit äldre och dessutom gått ner i vikt har jag nu en stenhård boll på vä sida och en tom påse på hö sida. Detta ser inte klok ut, inte ens med bh utan är helt osymmetriskt. Kan man efter så lång tid få hjälp att fixa till det så det ser någorlunda ok ut? Jag op i Västerås men bor nu i Sthlm.
BröstrekonstruktionKan man utveckla serom 1 år efter "tårtbits" operation? Hur känns ett serom, kan huden bli förändrad o spänd?
SeromHej, Hur stor är återfallsrisken om man väljer att inte äta Letrozol? Min tumör var 16 mm, två portvakter togs bort, ingen spridning. Duktal hormonkänslig, grad 1, Her 2 negativ, Luminal A med Ki-67 3%. Har mycket kraftiga biverkningar och funderar på att inte ta denna sortens medicin. Hur ska jag tänka? Förstår att det bästa är att ta den men.
ÅterfallsriskHej! Jag var på mammografi i måndags (1/6) då jag känt en knöl i mitt högra bröst.. Man gjorde även ultraljud och finnålspunktion. På mammografi och ultraljud såg man att jag har flera cystor i brösten (som jag även undersöktes för i februari 2025, då man även tömde några cystor men vätskan skickades då inte på analys pga. att vätskan var klar och läkaren menade att det då inte behövdes) men läkaren sa att det inte var något som såg misstänkt ut. Han tog dock prover på knölen jag känt och skickade för analys, som jag skulle få svar på om cirka 2 veckor efter att de också tagit upp detta på någon konferens. Gör de alltid det? Sjuksköterskan som var med sa att jag inte skulle gå in och läsa min journal under tiden utan vänta på att de eller min läkare på VC tog kontakt när provsvaren kommit.. Varför säger de så? Är så orolig att det ska vara cancer och går under av denna väntan! Är det vanligt att de tar prover fast de inte misstänker något? Är det vanligt att dessa prover sedan visar sig vara cancer även om inget misstänkt syns på mammografi eller ultraljud? Är så ledsen och orolig :(
Hej. Anledningar till att man ibland avråder från att läsa i journalen är egentligen flera, bland annat att det kan vara jobbigt att få ett negativt besked och sedan inte kunna ställa följdfrågor. Det kan skapa mer oro, än nödvändigt. En annan anledning är att det som står i en journal, när anteckningen inte är signerad är att den kan vara felaktig. Det kan ha smugit sig in ett extra ord, eller att det saknas ett ord som gör att betydelsen blir tvärt om mot för vad som var tänkt. På cystor som tömmer sig på klar vätska och som minskar vid funktion skickas oftast inte vätskan för analys. Om det finns ett tätare område (som kan utgöras av en knöl man känner) tas prov, även om man kanske tycker att det ser ofarligt ut. Det kallas för trippeldiagnostik (att känna, göra röntgen och att ta prov). Det vanligaste är att man diskuterar på en konferens när det tagits ett prov, innan det svaras ut till patienten. Proceduren är alltså helt normal och behöver inte innebära att det är något "farligt". Detta ingår i rutinen och ger en bra kvalitet på bedömningen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Svar på finnålspunktionJag har en fundering kring behandling med kisqali. Jag opererades i oktober 2026 för hormonell bröstcancer i höger bröst, all cancer bortopererad och ingen cancer i lymfan. Jag har genomgått tre behandlingar med EC 70 och nio behandlingar med Paklitaxel även strålats fem gånger och äter ni letrosol och ska göra det i fem år. Nu vill min läkare att jag ska äta Kisqali i tre år . Jag känner stor oro för denna behandling eftersom jag också är typ1 diabetiker sedan 1976 och så har jag också parkinsons sjukdom sedan 20:24. Jag har mått väldigt dåligt speciellt i min parkinson under behandlingen och jag är rädd för att få problem med njurar och lever hjärta mm vid kisqali behandling. Jag skulle vilja veta hur en annan läkare tänker om min situation.
Hej. Jag kan inte svara på hur stark rekommendationen för Kisqali är för din del, då jag inte har hela bilden klar för mig. När vi planerar för behandling vid bröstcancer tar vi hänsyn till flera faktorer, tex tumörstorlek, om det finns cancerceller i lymfkörtlar och tumörbiologi. Andra viktiga faktorer är samsjuklighet, (ålder till viss del) och vad patienten själv vill. I det nationella vårdprogrammet för bröstcancer finns rekommendationer om när och hur vi ska välja bland alla läkemedel som finns att ta till. Rekommendationer innebär inte att vi alltid ska göra på ett eller annat sätt, det finns många faktorer som kan påverka vad den slutliga behandlingen blir, tex patientens egna önskemål. Jag tycker att det är viktigt att ha en dialog om för och nackdelar, så att beslutet fattas på en bra grund. Jag föreslår att du pratar med din läkare igen. I slutet måste det ändå i denna situation vara ditt önskemål som väger tyngst.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Funderingar kring behandlingenJag äter tamoxifen och b12 pga brist. Är det ok att ta dessa två tabletter samtidigt
Olika läkemedelHej! Jag är 49 år och jag fick en remiss från VC till en bröstmottagning för att kolla upp en ev knöl. Ultraljud och röntgen visade inget avvikande. Röntgenläkaren berättade att hen kunde se många cystor och att jag har täta bröst.
Nu är jag orolig för att vanlig screening med röntgen inte är tillräckligt utan att kanske även ultraljud bör göras som komplement.
Kan jag begära/kräva att få komplettera med ultraljud när det är dags för screening?
Rekommenderar ni termografi som komplement?
Blir lite osäker på hur jag ska tänka. Jag bor i Stockholm.
Funderingar kring täta bröstHej!
Jag har tagit Verzenios 100 mg i snart två månader. Tar också Letrozol sedan 5 månader tillbaka.
Har genomgått tårtbitsoperation och strålning 15 ggr. Operation och strålning har gått bra. Avböjde cytostatika.
Nu när jag tagit Verzenios i två månader 100 mg så har blodproverna varit ”tillräckligt bra” för att fortsätta. Har lägre värden på leukocyter och neutrofila leukocyter jämfört med referensvärden, men inom acceptabelt värde enligt läkaren. Jag har biverkningar med trötthet, sömnsvårigheter och ledvärk. Har sluppit diarré.
Nu vill läkaren höja dos till 150 mg. Det känns jobbigt. Är rädd för ytterligare biverkningar. Jag har nu kunnat komma tillbaka någorlunda med träning och det sociala, men är fortsatt sjukskriven 100%.
Hur viktigt är det att gå upp till 150mg? Kan det vara tillräckligt att stanna på 100 mg, och ändå få bra skydd mot cancer?
VerzeniosHejsan!
Jag diagnostiserades för invasiv lobulär bröstcancer i november 2025 i Italien och opererades här (mastektomi av hö bröst) den 18 december 2025. Den histologiska rapporten visade på två makrometastaser (2/4) och som alternativ till axillutrymning rekommenderas jag träffa en annan onkolog, som ansåg att strålning räcker gott i kombination med antihormonell behandling. Nödvändiga kompletterande undersökningar har dock tagit tid och jag hade återbesök hos onkologen förra veckan (11/5/2026) och påbörjade då Letrozol. Han sa då att det var 50/50 huruvida jag skulle få strålning. Först idag (18/5) kunde jag konsultera en radiolog. Radiologen sa att mitt fall inte är självklart för strålning:
Tumör: 30 mm
ER 99%, PR 99% Ki67: 8%, Her2 neg 0.
Han föreslår likväl strålning då det ytterligare kan minska risk för lokalt återfall, men tiden är svår. Det har redan gått fem månader sedan operationen och de kan ej påbörja strålningen förrän i juli, då är vi i Sverige. Nu har jag en tid i slutet av augusti, strålningsstart i september dvs 8,5 månader efter op. Riktlinjerna här är att strålning ska påbörjas inom fem månader (dvs idag). Mellan fem och nio månader blir det från fall till fall och därefter gör man det inte.
Svenska riktlinjer tycks vara ännu tightare. Hur resonerar man i Sverige mer specifikt?
Vad är nyttan av så sen strålning kontra risk för biverkningar så sent?
Nyttan med sen strålningKan jag ta bältrosvaccin när jag äter letrozol sedan 2.5 år tillbaka. Hade invasiv hormonkänslig tumör som opererades bort följt av strålning i fem dagar.
Bältrosvaccin