Visar 10 av 5879 träffar

Får jag adekvat vård och uppföljning?

2021-11-02
Jag genomgick en sektor op vä bröst 2012 (Paget´s disease) med efterföljande strålning. Vid mammografikontroll 2021 upptäcktes en ny tumör i samma bröst och grovnålsbiopsi visade lobulär cancer grad 2 med ER 100%, PR 100% Her2 0 och Ki-67 30%. Jag genomgick en mastektomi av vänster bröst 24 augusti 2021. Operationen gick bra utan komplikationer. 15 september var jag på återbesök för kontroll på Bröstmottagningen och hen (en annan läkare än kirurgen som opererade mig) som tittade på mitt ärr att allt var i sin ordning förutom lite serom. Jag fick i samband med detta en besökstid till onkologen 5 oktober för vidare kontroll och behandlingsplanering. Vid besöket på onkologen kändes det som om onkologläkaren och jag pratade om olika saker vad gällde fortsatt behandling. Vi var överens om att jag skulle hormonbehandlas 5 år, men vad gällde den planerade mammografin av mitt vänstra bröst kunde jag inte förstå hur det skulle gå till; det skulle ju inte finnas något att ”klämma ihop” för mammografi, men läkaren försäkrade mig om att det även med väldigt små bröst går att genomföra mammografi. Då påpekade jag att eftersom det var en mastektomi av mitt bröst; hur kan det då finnas något att klämma ihop?, och jag var väldigt envis med att jag genomgått en mastektomi! Då började onkologläkaren ändra sig vad gällde fortsatt mammografi och kom fram till att det inte behövdes. Jag frågade om mitt högra bröst och fortsatt mammografi, men eftersom jag är över 75 år fick jag beskedet att jag ej kommer att kallas till mammografi i framtiden. Jag lämnade onkologdoktorn med mycket funderingar och oro; jag pratade med min kontaktsköterska på onkologen om mina funderingar angående mammografi eller inte. Hen hade också förstått att jag skulle fortsätta med mammografi, men hen skulle fråga lite mer och återkomma till mig. (Det gjorde hen inte) När jag kom hem satte jag mig vid min dator och kollade mina journaler och vad som då stack ut som felaktig journalanteckning, vilket förmodligen var vad onkologen grundat sina beslut på, var den journalanteckning återbesöksläkaren gjort 15 september 2021. I journalen redogör hen först om min sektoroperation och strålbehandling under 2012 och tillägger sedan ang senaste operationen 2021 ordagrant ”nu reopererad med sektor samt sentinel node…”. Sektoroperation har helt andra förutsättningar vad gäller behandling jämfört med mastektomi, och det var hens journalanteckningar som förmodligen lade grunden för onkologens missuppfattning! Om jag inte hade varit så välinformerad om mitt kirurgiska ingrepp och vågat hävda att jag genomgått mastektomi hade det kunnat gå i helt annan riktning! Att hen dessutom anger tumörstorlek 6mm i stället för 16mm är av mindre betydelse; allt gick att ta bort med marginal, och det förekommer alltid småfel i journalerna, men så länge de inte får några konsekvenser för den fortsatta behandlingen är det lätt att bortse från sådana felaktigheter. En notering i min journal gjord av bröstkirurgen (inte samma läkare som jag träffade vid återbesöket och som skrev fel i min journal) är: Frågeställning Standardiserat vårdförlopp: Patienten ej inkluderad i Standardiserat vårdförlopp Vad betyder detta? Finns det ett standardförfarande ang behandling och uppföljning som jag ej kan få ta del av? Är detta något som min ålder utesluter mig från? På internetmedicin.se går att läsa ( Källa se länken nedan): Definitionsmässigt räknas alla nya bröstcancrar i det tidigare behandlade bröstet som lokalrecidiv, men återfall i det kontralaterala bröstet räknas som ny cancer. Återfall i lymfkörtlar definieras som regionala recidiv. Vid diagnos av lokoregionalt recidiv förordas metastasstaging med åtminstone CT-thorax/buk/bäcken. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/onkologi/brostcancer-recidiv-och-palliativ-behandling/ Är det endast vid samtidigt recidiv i bröst OCH lymfkörtlar som ovanstående rekommendationer gäller? Jag är orolig att jag ej får adekvat vård och uppföljning. Jag har väldigt dåliga erfarenheter vad gäller min mors behandling och uppföljning efter recidiverande bröstcancer med åtföljande strålning. Hon avled pga levermetastaser, som ej upptäcktes förrän 2 månader efter avslutad strålning. Hon avled sedan 3 veckor efter upptäckten av metastaserna.
Visa svar
Svar:
Hej, jag vet inte vilka rekommendationer som gäller avseende mammografier efter tidigare cancerbehandling i din region. Det kan skilja sig åt litet grann. Vi talade nyligen om det på det sk SOTA-mötet där bröstcancerläkare och sköterskor träffas och talar om var som gäller. Jag tror det finns möjlighet till en likriktning i framtiden. Detta är ett exempel på att man helt enkelt inte riktigt vet vad som är det allra bästa och att det därför kan bli litet olika. Det hade ofta varit bra om man kom överens om en gemensam strategi i dessa fall, inte minst för att jag i så fall skulle kunna ge ett bättre svar på din fråga ;-). Det som blev fel i detta fall var ju att din onkologläkare inte hade läst journalen tillräckligt noga, så att hen inte upptäckte att en läkare på kirurgen råkat skriva att man fortfarande hade gjort en bröstbevarande operation (vilket man kunnat tänka sig) och inte mastektomi. Du måste nästan be dem förklara en gång till vad som gäller i ditt fall efter mastektomi. JAg uppfattar inte att det standardiserade vårdförloppet har med detta att göra utan det handlar med om hur man upptäckte ditt lokalrecidiv och hur man handlade dig inför den nyligen utförda operationen. Det är bra att du var uppmärksam och att du stod på dig, men det hade ju upptäckts av mammografisköterskorna ifall du kom till mammografi utan ett bröst. Om jag tolkar dig rätt verkar det vara så att man mammograferar mellan 75 och 80 ifall det varit bröstbevarande operation. Det finns regioner där man mammograferar det kvarvarande bröstet efter en canceroperation vid 75 års ålder. När det gäller metastasscreening tolkar vi hos oss instruktionen så att om det är ett lokalt ELLER regionalt recidiv så gör vi metastasscreening.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Svåra klimakteriebesvär innan Tamoxifen

2026-04-23
Jag är 52 år, opererades i början av januari för hormonell bröstcancer i tidigt skede och har nyligen avslutat strålbehandling 5 fraktioner. Rekommenderad behandling med Tamoxifen 5 år har skjutits på då jag redan nu mår fruktansvärt dåligt av östrogenbortfallet som det är - ska utvärderas och diskuteras vid återbesök. Hade sedan 2022/2023 framgångsrikt behandlat mina svåra klimakteriebesvär med Lenzetto/Mirena hormonspiral samt lokalt östrogen i form av Vagidonna. Fick livet åter. Avslutade MHT i samband med diagnos och besvären kom snabbt tillbaka och nu dryga tre månader senare mår jag precis lika illa som för några år sedan. Svåra nattsvettningar, värmevallningar, allmän sjukdomskänsla, hjärtklappning, ledvärk, atrofi (vagina, klitoris, blygdläppar), illamående, yrsel, med mera med mera. Jag har redan uttömt alla råd om levnadsvanor och egenvård sedan tidigare. Broschyren om råd vid biverkningar av Tamoxifen känns som ett hån då jag redan genomlevt/genomlever samtliga utan att ens ha påbörjat behandlingen. Innebär redan svåra klimakteriebesvär att biverkningarna av tamoxifen blir värre, att man redan är känsligare så att säga? Min onkolog antydde något sådant.
Visa svar
Svar:
Hej, Jag skulle inte säga att det blir värre för de som har mycket klimakteriersymtom, faktiskt.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Svåra klimakteriebesvär innan Tamoxifen

hormonbehandling

2026-04-23
Jag avstod från hormonbehandling trots aggressiv cancer. Den hade inte spridit sig till lymfkörtlarna och för mig framstod vinsten på cirka tre procents skillnad i risk för återfall som marginell jämför med de enorma konsekvenser medicinen fick för mitt mående. Jag fick kognitiva problem, hjärtrusning, viktuppgång, depression/personlighetsförändring till att bli mycket hårdare och kallare. Ett flertal leder blev påverkade av kraftig artros och jag fick ett väldigt känsligt svagt skelett. Det kändes som att benen var äggskal, gjorde ont i varje steg, jag kunde inte gå i trappor. När jag slutade med medicinen upphörde alla problem och jag blev ganska snabbt mig själv igen (på cirka 6 mån). Jag är nu stark, glad, springer milen utan problem. Känner mig som mig själv med endast lite biverkningar från cellgifter. Men jag kämpar med att förstå vinsterna med medicineringen och vårdens orubbliga rekommendation. Ingen kan förklara det för mig, kan ni? Varför borde jag ta medicinen? Det känns som att jag blev utsatt för kraftig misshandel och jag har svårigheter att gå till läkare/sjukhus pga PTSD.
Visa svar
Svar:
Hej, Det var tråkigt att höra att du känner på det viset. När man ska starta en adjuvant behandling väger man fördelar och nackdelar mot varandra och har i bästa fall en god kommunikation om det. När det gäller risk för återfall, och möjlig riskminskning med tex antihormonell behandling, så har olika patienter väldigt olika syn på vad som är en tillräcklig vinst för att vilja ta medicinen. Det som är rätt för den ena, är fel för den andra. Jag råder dig att prata med en doktor på ditt sjukhus för att mer i detalj gå igenom hur det var just för dig.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
hormonbehandling

Neuropati, tidigare Ischia problem, kryoterapi och träning

2026-04-23
Hej, Jag har en invasiv mammarcancer ( NST grad 2, östrogen 95% progesteron 80% HER2+ ej amplifierad Ki-67 25 %. Dessutom med DCSI inom tumören grad2 med nekros utan kalk) som är 9 × 6 × 3 cm och som har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. Jag genomgår nu cellgiftsbehandling (EC 90x4) och ska i slutet av april börja med Paclitaxel (x12). Jag är orolig över risken att utveckla långvarig eller permanent neuropati av Paclitaxel, särskilt eftersom jag är 41 år gammal och har två små barn. Sedan jag var 20 år har jag haft återkommande problem med ryggen (diskbråck m.m.) och upplever regelbundet ryggsmärta och ischias som även påverkar min högra fot och hand, med smärta och stickningar. Kan detta öka risken för att jag utvecklar neuropati under behandlingen? Jag har läst att kryoterapi kan minska risken för permanenta nervskador, men också att evidensen ännu inte är helt tydlig. Där jag behandlas finns inte möjlighet till kryoterapi, men jag skulle eventuellt kunna ordna något själv, till exempel genom att köpa kylvantar och kylsockor för händer och fötter. Samtidigt har jag läst att sådana kylvantar inte alltid är lika effektiva som kryoterapi som ges med medicinsk utrustning, eftersom temperaturen inte kan kontrolleras på samma sätt och det är oklart om de kyler de djupare vävnaderna i handen och foten tillräckligt. Jag undrar därför om ni anser att det ändå kan vara värt att försöka använda sådana hjälpmedel. Jag har också läst att fysisk träning kan hjälpa till att minska eller lindra neuropatiska symtom. Stämmer det, och finns det i så fall någon typ av träningsårpgrogram som rekommenderas? Tack på förhand.
Visa svar
Svar:
Hej, Köldbehandling under kemoterapi studeras bla i Sverige. Jag har inte kännedom kring de tekniska frågorna, tyvärr. Paclitaxel kan ge neuropati, men det är inte alla som får den biverkan, och den kommer inte från en dag till en annan. Det finns ett annat cytostatikapreparat som liknar paclitaxel, det heter docetaxel, och det ger inte lika mycket neuropati. Det kan dock finnas andra skäl till att paclitaxel är mer lämpligt för dig, så jag föreslår att du pratar med din doktor om det.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Neuropati, tidigare Ischia problem, kryoterapi och träning

Funderingar kring mammografi och ultraljud

2026-04-21
Hej, jag har fått en knöl I höger bröst som jag varit och kollat upp med mammografi, röntgen och biopsi. Svar på biopsi om 2 veckor. Direkt efter undersökning och provtagning fick jag träffa en kirurg som informerade att jag skulle ställa in mig på operation I maj för att ta bort knölen då det kan röra sig om cancer. Ringde till dem dagen efter för att kolla om jag förstått rätt och då sa de att det såg ut på röntgen och mammografi som att det med största sannolikhet kan vara cancer. Kan man verkligen bedöma det utifrån dessa undersökningar nör man inte har svaret på biopsi? Hur sannolikt kan det vara att det är cancer och hur sannolikt är det godartat?
Visa svar
Svar:
Hej I samband med mammografi och ultraljudsundersökningen gör röntgenläkaren en bedömning av hur de uppfattar risken för att en förändring de ser i bröstet är en cancer, dels på mammografibilden och dels med ultraljud. Bedömningen är olika för olika förändringar, beroende på hur de ser ut, allt ifrån att man kan säga med hög sannolikhet att det ser ut som en cancer, till att förändringen kan vara godartad men cancer inte kan uteslutas. Det är ändå viktigt att en biopsi tas för att veta säkert, och för att få mer information om vilken typ av cancer som det rör sig om.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring mammografi och ultraljud

Torra slemhinnor

2026-04-20
hyaluronsyra Kapslar mot torra slemhinnor i vagina? Haft bröstcancer och skall undvika östrogen.
Visa svar
Svar:
Hej. Du kan använda hyaluronsyra mot torra slemhinnor.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Torra slemhinnor

Behandling av metastaser och ny behandlingsmetoder?

2026-04-20
Jag är en (med annars mkt god hälsa) 54 årlig kvinna med trippelnegativ cancer med begränsad spridning till lymfkörtlar och lungorna tre metastaser 10mm, 15 mm, 16 mm. Huvudtumör i armhålan ER 0, PR 0, HER2 1+, Ki-67 90%. Ingen BRCA-mutation. Jag undrar om kommande mediciner och behandlingar för spridd bröstcancer. Pågår studier som eventuellt gör att man i nära framtid 1-2 år behandla metastaser och förhoppningsvis eliminera dem helt eller få dem att vara stabila och inte växa? Hur kan man behandla metastaser i lungorna förutom cellgifter? Jag känner till att studier pågår med steriotaktisk strålning. Jag har också läst om kommande mediciner som ska kunna göra att tumörer inte blir resistenta mot cellgifter. Det vore ett stort genombrott om sjukdomen går att betrakta som kronisk istället för palliativ. Stämmer det att man nyligen har godkänt en del nya behandlingar i USA. Följer EU/Sverige den utvecklingen aktivt och hur det går för patienter med spridd bröstcancer?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tänker nog att den behandling vi ger vid "kronisk" bröstcancer (dvs metastaserad, eller icke botbar, bröstcancer) är palliativ. Till palliativ behandling räknas den behandling som ges med syfte att lindra, bromsa och hålla en "icke botbar" sjukdom i schack. Det finns idag sådan behandling, men vi kan aldrig veta innan vi påbörjat behandlingen vilken effekt den har hos en specifik individ. Vi har inte heller någon medicinsk behandling där vi förväntar oss att målet ska vara "elimination" men enstaka individer svara väldigt bra på behandling. Sverige och EU följer aktivt utvecklingen i tex USA (och vice versa) för att hela tiden erbjuda den bästa behandlingen för våra patienter, oavsett typ av cancer.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Behandling av metastaser och ny behandlingsmetoder?
Övrigt

Har fått kronisk myeloisk leukemi efter bröstcancerbehandling

2026-04-20
Hej! I maj 2023 diagnosticerades jag vid 45 års ålder med bröstcancer ER, 2,2 cm, ki67 60%, genomgick 7 cellgiftsbehandlingar (3EC +4 DOC), operation (ej spridning till lymfkörtlar), 15 strålningstillfällen. 10 år med Anastrazole och Zoladex. Har ingen historik av bröstcancer eller annan cancer i släkten. Två år senare, i september 2025, diagnosticerades jag med kronisk myeloisk leukemi (KML), tar nu Imatinib livslångt och mår utöver tröttheten bra. Är det sannolikt att jag fått leukemin pga bröstcancerbehandlingen? Har förstått att det är ovanligt men kan uppstå. Tack på förhand! Hälsningar Caroline
Visa svar
Svar:
Hej. Jag skulle tänka att sannolikheten är stor att du fått din leukemi efter cytostatikabehandlingen, men 100% säker kan vi inte vara. Det är inte vanligt att utveckla leukemi efter cytostatika, men man brukar säga ca 0,5% av de som behandlats för bröstcancer insjuknar i leukemi. Risken att drabbas av ett återfall, särskilt utan behandling, är dock högre än att insjukna i en leukemi.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Har fått kronisk myeloisk leukemi efter bröstcancerbehandling

Hormonbaserade krämer

2026-04-20
Jag tar Letrozol Accord och ska inte ha några krämer med hormonmedel. Vilka lotions och ansiktskrämer, schampo kan man använda?
Visa svar
Svar:
Hej. Det bästa är att kolla vad produkten innehåller (tex fytoöstrogen, dvs ett växtöstrogen) om du vill avstå från sådana produkter. Ett schampo som innehåller fytoöstrogen kan jag inte tänka mig skulle ge några stora, betydande, mängder östrogen till kroppen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hormonbaserade krämer

Funderingar

2026-04-20
Hej Jag är opererad av bröstcancer för 2 år sen. Allt har gått bra och idag mår jag bra eller hyfsad bra kämpar med ont i kropp och leder vilken tror jag kommer från solendronsyra vilken jag har kvar som behandling 3år var 6månad. Min onkologen tyckte att det kommer inte från det men jag känner min kropp och har blivit sämre sen har jag börjat med syra. Vad tycker ni ? Sen har en till fråga kan man dricka olika te som innehåller antioxidanter eller får man aldrig mer göra det? Tack på för hand❤️varma hälsningar Aka.
Visa svar
Svar:
Hej. Du behöver inte sluta dricka te som innehåller antioxidanter. Vad gäller zoledronsyran tycker jag att du ska prata med din läkare som vet hur stark indikationen för den behandlingen är för just dig. I slutändan är det du själv som avgör om du vill ha behandling eller inte. Det är dock bra att prata med sin läkare och diskutera för- och nackdelar av att avbryta/fullfölja en behandling.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar

Ny hård lymfkörtel på halsen

2026-04-19
Hej! Jag fick diagnos HER 2-positiv 3+, NHG 3, luminal bc i juni förra året. Med spridning till lymfkörtlar axill och vid nyckelbenet. (ER 85%, PR 5%, Ki67 38) Jag fick avbryta behandling med Paklitaxel efter 10 doser (av 20) på grund av biverkningar och var inlagd på sjukhus 3 veckor. Men MR visade total regression. Det blev snabb mastektomi och axillutrymning på det. (Med ytterligare 2 operationer kort inpå pga av blödning och att man även hittat cancerceller i biopsi från bröstvårtan). 20× strålning (med boost mot nyckelbenet). Sedan december har jag fått Kadcyla var 3e vecka och ska fortsätta med det till slutet på september. Häromveckan även börjat med Tamoxifen (10 år). Det känns verkligen som att jag fått alla behandlingar som finns och jag är otroligt tacksam för all fin vård jag fått. För ett par veckor sedan var jag hos onkologen. Hon påpekade att det är otroligt viktigt att jag är vaksam över nya symtom, då det finns risk för spridning. Jag är nog lite för lugn och har inte oroat mig under hela den här resan. Jag litar på behandlingen och processen och är säker på att allt kommer gå bra. Jag är också så van vid att vifta bort symtom som dyker upp. Men nu har jag några funderingar. Sedan ca 10 dagar har jag en svullen, hård, oöm lymfkörtel vid käkbenet, under örat (samma sida som bc). Jag ringde min kssk i veckan, som inte tyckte att det var konstigt. Hon kollade bara upp att det inte skulle utgöra ett hinder för att ge mig Kadcyla i veckan. Men nu undrar jag, kan det vara spridning av cancerceller till lymfkörteln? Så högt upp? Hur vanligt är det med spridning högt upp på halsen? Jag ska naturligtvis ringa onkologen igen i veckan. Men jag är nyfiken på att veta. Om det skulle vara spridning dit, räknas det då som fjärrmetastas? Hur vanligt är det med fjärrmetastaser generellt när man haft metastaser vid nyckelbenet (3C)? Finns siffror på det?Tar gärna emot tips om vad som bör kollas upp. Bör jag be om röntgen av hela huvudet eller bara UL av lymfkörtel? Vänligen Emilia
Visa svar
Svar:
Hej. Först vill jag säga att det är svårt att ge några siffror på din fråga om hur vanligt det är med fjärrmetastaser när man haft metastaser vid nyckelbenet. Bröstcancer kan sprida sig till i princip alla lymfkörtlar, även de under käken, men ju närmare bröstet körteln ligger, desto vanligare är det med lymfkörtelmetastas. Dock ör det många som inte fått någon spridning till lymfkörtlarna. Jag skulle inte i första hand tycka att det behövs en röntgen av hela huvudet, om det inte finns andra symtom. Ofta börjar man med ultraljud eller datortomografi av halsen, men först behöver någon göra en klinisk bedömning. Ibland kan man avvakta röntgenundersökning om man haft symtom en kort tid (om det finns annan orsak till körteln som är mer trolig).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ny hård lymfkörtel på halsen

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss