2022-01-21
Hej bästa onkologer,
Jag fick följande diagnos i juni 2020. T2NO tumör som är trippelnegativ (ER 15%) med hög KI. DUK, GR3, 15/0, HER2 neg, 48% KI67. Tumör storlek 32 mm, ingen spridning enl DT. Är 56 år och fullt frisk. Har genomgått 6 cytostatika behandlingar var 3 vecka start 22 juli 2020. 2 Docetaxel & 4 EC90 bytte på kur 3 då Docetaxel inte gav tillfredsställande effekt. Operation 3 december 2020 med vänstersidig mastektomi och sentinel node efter preoperativ cytotstatika behandling. - PAD-mässigt partiell respons med duktal invasiv cancer 28mm X 28mm.0/2 sentinel. ER/PR 1/0%. Elstongrad 3 och HER2-negativ. Proliferation 50%. - Bedömning 55-årig kvinna med partiell respons efter genomgången neoadjuvant cytostatika. Pga detta föreslås postoperativ behandling med XELODA i 6 mån, vilket borde startas inom 3 mån efter operation. Tumören va radikalt avlägsnad och patienten behöver ingen postoperativ strålbehandling. Ingen heller hormonreglerande behandling då hormonreceptor negativ. I min journal från 29 okt 2020 står det att om man ser "viabla tumörceller i PAD-preparatet" blir det postoperativ behandling med Kabecitabin (Xeloda). Startade kur 1 Kapecitabin 2021-01-20 och tog sista tabletten Kur 8 2021-06-29, dos 4900 mg/dygn sänktes till 4800 mg/dygn på kur 7.
Bakgrund
Efter min kur 2 Docetaxel upptäckte jag knölar/utbuktningar/knutor från knappnålsstora till 4-5 cm. Vissa ömmar och vissa inte. enl läkare 1 journal notering: "Subkutant belägna förändringar bilateralt thorax"/ patient känner/upplever tillkomna "subkutana metastaser i thorax bilateralt" ”Främre akillarlinjen över cirka costa 8, en subcutan resistens om ca ½ cm”. Gjorde ultraljud men ingen biopsi Högst osannolikt att det är metastaser. Enl läkare 2 notering 29/10-20: journal patient känner multipla förändringar i muskulatur längs bålen. Mycket ovanlig lokalisering för metastaser och jag (läkaren) tycker vi får tolka det hela som ospecifika förändringar i samband med cellgiftsvbehandlingar i nuläget. Nytt ultraljud mars 2021 ingen biopsi, tros vara fettknölar då de sitter i översta fettlagret samt att dom är släta i strukturen.
22 juni 2021 på min sista behandlingsvecka av kur 8 ny knöl höger armveck samt underarm något svullen misstanke ev blodpropp. Ultraljud, ingen blodpropp.
1 sept 2021 ny knöl som en ärta vänster arms baksida (triceps) , 3 dagar senare ytterligare 3 st samt en ny i vänster knäveck, sen fortsatte det att komma flera. Har 15 st längs vänsterarmens baksida samt fler från vänster knäveck och upp mot låret. Verkar följa nervtrådar. Inom loppet om 14 dagar hade jag fått ca 20 st.
Överläkarna på Eskilstuna hade inte sett något liknande tidigare,fick göra en PET röntgen på Uppsala i slutet av september. Inga cancerceller i kroppen. Detta tros vara sk liphom/fettknölar. Det konstiga är att jag fått fler sen september. Har ni erfarenhet av denna typ av biverkningar av/efter cytotastikabehandling både intravenös och Kapecitabin? Fick även små varfyllda kvisslor på buk, som sedan försvann.
Frågor till er:
1) Har ni någon erfarenhet OM denna typ av misstänkt ”biverkning” av cellgifter (EC90/Docetaxel/Kapecitabin)? Jag antar att detta är väldigt ovanlig form eftersom onkologerna på Eskilstuna inte sett detta tidigare. Har inte gjort biopsi, fått ok på det nu väntar på remiss. De ”antar” att det är liphom eftersom knölarna sitter översta fettlagret. Bör man ha någon form av årlig uppföljning på dessa då jag fortfarande får fler.
2) PET resultatet påvisade ingen malignitet, minskar det risken att få återfall. Jag tolkar det som att inga celler har spridits via blodet. Kan detta minimera risken för återfall? Om jag skulle få återfall är det störst sannolikhet att det blir lokalt i bröst/armhåla?
3) Eftersom min tumör inte svarade optimalt på Docetaxel och EC90, dvs då bet inte dessa på min tumör. OM jag skulle få återfall, då är min slutsats att man måste ta till en annan typ av cellgifter om den nya har samma egenskaper.
4) CA15-3 resultat 24 efter 8 kurer Kapecitabin. Detta görs inte på alla sjukhus per automatik. Kan man begära det via vårdcentral eller går det via remiss från onkolog. Det är ju en markör på att det pågår en aktivitet i kroppen. Bra som komplement till årliga kontrollen? eller använder man den som ett ”verktyg” för att mäta behandlingseffekt?
5) Om man är lite stel marginellt öm i knäleder och ljumskar/höftböjaren, är receptet träning?
Hej,
1) om jag fattar det rätt verkar det vara så att du har du utvecklat ett stort antal lipom. Det är inget som jag sett i samband med behandling tidigare, eller hört talas om. Om det är så kunde man ju tänka sig att ta ut någon av dem för att granska den mikroskopiskt. Det finns ett eller flera ärftligt tillstånd där man tenderar att utveckla lipom, men inte som hänger ihop med bröstcancer vad jag vet. Är det verkligen säkert att dessa lipom (?) nu dyker upp och inte att de funnits där tidigare och att du nu upptäcker dem? Finns det någon anmärkningsvärd släkthistoria i ditt fall? Någon annan med lipom till exempel? I så fall kunde man överväga remiss till genetiska kliniken.
2) Om PET utfaller bra och utan fynd så talar det om för oss att det i alla fall just nu inte finns några tecken till återfall, men det säger i sig inte något om risken för framtida återfall.
3) Om du skulle drabbas av ett återfall får man förstås göra en noggrann genomgång av hur situationen ser ut då i den helt hypotetiska situationen och baserat på det, men förstås även tidigare behandlingar, bestämma hur man ska angripa problemet. Det blir litet spekulativt att diskutera det i detalj nu när du är frisk. Och mest sannolikt kommer att fortsätta vara frisk efter din bröstcancer.
4) Jag rekommenderar inte att ta ca15-3 under uppföljningen. Många bröstcancrar har inte heller ca 15-3. Det är precis som du säger, att det kan vara ett hjälpmedel vid utvärdering av behandling hos personer med spridd sjukdom. Vi träffade i veckan en kvinna där man på röntgen beskrev att skelettförändringarna var mycket mer framträdande efter en tids behandling p g a spridd sjukdom, man misstänkte att det kunde vara en försämring. Men tittade man noga på detta så var det nog bara så att de var mer förkalkade än vide den förra undersökningen, inte större och några som inte syntes innan hade nu framträtt (därav misstanken om att det var sämre), samtidigt hade Ca15-3 sjunkit tydligt från 300 till 100, och damen mådde bättre. I den situationen var ca 15-3 till glädje och kunde bekräfta att patienten har god nytta av sin behandling. Men att ta provet för att "leta efter" återfall är inte tillförlitligt eller till nytta.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar2025-12-04
Min mamma fick bröstcancer förra året och fick veta att tumören var liten och den opererades bort, samt ingen spridning till lymfkörtlarna. Hon valde sen att inte ta fler behandlingar pga skör kropp. Men hur orolig behöver man vara för att det ska ha spridits på annat sätt? Går det att kolla upp på någon slags undersökning?
Orolig för spridning2025-12-04
Hej!
Jag får just nu zoladex, anastrazole och kadcyla. Har börjat få plötsliga molande känningar i ryggen, inget som egentligen gör ont, men det känns. Kan det bero på medicinerna?
Funderingar kring biverkningar2025-12-04
Hej!
Jag har opererats för DCIS grad 2 och nu fått rekommenderat strålbehandling med tillägget att Tamoxifen också kan övervägas.
Det som enligt min läkare talar för Tamoxifen är kombinationen av följande: relativt stort DCIS (3 cm), ställvisa kärlinvasioner, en mikroinvasion (0,8 mm), tät bröstvävnad, aktivitet i bröstvävnaden (har haft många cystor under åren och ett fibroadenom 2021, har även "överlopps" bröstkörtelvävnad i armhålan, men vet inte om det ingår i "aktiviteten", allt på vänster sida).
Jag ser också i journalen att det finns delvis komatonekros och att marginalerna är bara 0,5 och 0,6 mm anteriort och posteriort, borde man inte i det fallet operera en gång till? Enligt meetingen var operationen tillräcklig.
Vi väntar på resultat på vilken sorts celler (alltså hormonnegativa eller -positiva) det är, osäkert om det går att se när invasionen är så liten, om jag förstått rätt.
Jag är 46 år, har inte varit gravid, ammat eller fött barn och är kanske i förklimakteriet, eftersom min mens blivit oregelbunden under det här året.
Jag litar på mina läkare, men vill gärna förstå så mycket som möjligt, och som de också säger är det jag själv i sista hand som måste bestämma om jag vill ta Tamoxifen. Jag känner bara att det är svårt att fatta beslutet, eftersom jag är rädd för biverkningar (framför allt risk för sömnlöshet, synförändringar, nedsatt kognitiv förmåga och blodpropp i hjärnan).
Enligt min läkare är det här ett gränsfall, samt att man inte vet så mycket om Tamoxifens effekt på DCIS, och därför lite svårare att ge en riktigt klar rekommendation vad gäller Tamoxifen, men just därför blir det ännu svårare för mig att veta vad jag ska välja. När jag talar med min läkare får jag helt klart intrycket att hon tycker jag borde ta Tamoxifen, kanske speciellt pga "aktiviteten" i bröstvävnaden, men i journalen formuleras rekommendationen vagare vilket gör mig osäker. Det står att det är "befogat" att inleda behandling med Tamoxifen, det är oklart för mig hur stark en sådan rekommendation är.
Jag vore väldigt tacksam om ni har några synpunkter som kan hjälpa mig att fatta beslutet!
Tamoxifen eller inte?2025-12-04
Hej!
Kan "sovande" cancerceller aktiveras av julmat/julgodis? Vill själv tro att jag kan leva som "vanligt folk" efter alla dessa behandlingar (op, cyto, strål, antihormon). Är fortfarande cancerfri 7 år efter diagnos, och ser fram emot julens läckerheter.
Tänker jag fel? Tacksam för kommentarer!
Spekulationer kring julmat2025-12-03
Hej! Jag har opererats två gånger för dcis grad 1 i vänster bröst för två år sedan, och sedan strålbehandlats. Sen på årliga kontrollen som då var förra året, upptäcktes dcis grad 3 i det andra bröstet, högra alltså, jag opererades då och fick strålbehandling på det bröstet med. Min årliga kontroll som består av MR, mammografi och UL. Nu i fredags gjorde jag MR, den har då visat följande: (Tät körtelvävnad och måttlig till kraftig bakgrundsuppladdning ses bilateralt.
Det tidigare påvisade postoperativa seromet i mediala hälften av vänster bröst har minskat i storlek från 5,5 x 2,5 cm till 2,5 x 0,5 cm. Strax kaudalt och lateralt om seromet, kl. 6-7 i vänster bröst i dorsala tredjedelen och 6,5 cm från mammillen, finns kontrastladdande T2 lågsignalerande stråkigheter som skulle kunna betingas av postoperativa förändringar men de uppvisar ingen uppenbar regress, lätt diffusionsinskränkning och uppladdningskurva typ 1-2. Vidare utredning med biopsi föreslås. I övrigt påvisas inga nytillkomna kontrastladdande förändringar i vänster bröst.
Den tidigare påvisade svåravgränsade kontrastladdande fokus en kl. 12 i höger bröst kan ej återfinnas. Det ses nu postoperativa förändringar kl. 12 i höger bröst i dorsala tredjedelen och 5,5 cm från mammillen där det även finns nu ett serom som mäter 2,5 x 1 cm. Inga påvisbara nytillkomna kontrastladdande förändringar i höger bröst.
Inga förstorade lymfkörtlar i axillerna.
Höger: BI-RADS 2/Vänster: BI-RADS 4).
Visst låter det som att det stället de vill biopsiera har funnits förra året också men att det inte har gått i regress? Låter detta som att det kan vara ärrvävnad eller låter det mycket dåligt och tyder på malignitet? Är superorolig, har opererats två år i rad, vill inte ha mer nu. Om detta har funnits förra året, varför har man inte reagerat då?
MR svar, till radiologi läkare?2025-12-03
Hej,
min cancer upptäcktes på mammografin, men det var en lymfkörtelmetastas i bröstet som syntes. Tumörerna satt bakom bröstvårtan och sågs bara på MR, man försökte biopsera två ggr med ultraljud, men de såg egentligen inte tumörerna med ultraljudet och misslyckades. Istället opererades jag och området man såg på MR togs bort. ER och PR+, HER2 neg. KI67 13%. 6/10 lymfkörtlar positiva. Fått cyto, strålning, nu Zoladex, Letrozol och Verzenios. Är 45 år. Jag ska göra årskontroller med mammografi. Jag har förstått att det inte finns nåt vetenskapligt stöd för att uppföljning med MR ökar överlevnaden. Men, jag begriper inte hur jag ska kunna lita på, och känna mig lugnad av mammografisvaret, eller ens ett ultraljud om jag skulle få det. Min tumör sågs ju inte med de metoderna! Onkologen har försökt förklara med att mammografi kan upptäcka mindre förändringar än vad MR kan, men min 21mm tumör syntes ju inte... Dessutom fick jag veta att jag har icke täta bröst, vilket ska göra det lättare att upptäcka förändringar. Hur jag än vrider och vänder på det så förstår jag verkligen inte. Vill inte misstro vården för jag tycker att jag fått vård och bemötande i världsklass, men jag funderar på att betala själv för en MR.
Årskontroll2025-12-02
Hej! Går det att lindra hudutslagen som är en biverkning av Anastrozole?
Hudutslag biverkning2025-12-02
Hej! För några veckor sedan upptäckte jag att jag plötsligt fått röd-lila streck på båda brösten, mest på ena. Det är den undre delen av bröstet. Först tänkte jag att det var bristningar men det ser inte ut som vanliga bristningar. Det ser mer ut som ytliga blodkärl ca 3 cm långa. Vad tror ni detta kan vara? Finns det anledning att kolla upp det? Har ej gått upp i vikt plötsligt. Är 26 år
Röd-lila streck på brösten2025-12-02
Hej,
Jag diagnostiseras med BIA ALCL. Hur stor sannolikhet är det att insjukna åter efter borttagning av implantat med kirurgi?
BIA ALCL2025-12-02
Hej! Jag födde min son i april 2024, ammade då under ett års tid. Jag ammade mest på vänster bröst då höger bröst gjorde så ont att amma på. Jag svullnade upp i armhålan där även efter graviditeten. Jag slutade amma min son ganska så exakt ett år efter, i april 2025 då jag blev gravid på nytt med bebis nr 2 och fick hyperemesis, så medicinerna tvingade mig att sluta amma.
Nu har svullnaden inte gått ner de 8 månaderna sen jag slutade amma, det ömmar även i armhålan när jag trycker där. Svullnaden är mjuk men väldigt synlig, som en golfboll i storlek jämfört med andra bröstet. Jag känner inga knölar någon annanstans.
Jag var på vårdcentralen igår och träffade en läkare som blev helt förfärad över hur jag ”kunnat vänta så länge med att söka hjälp” han kände på mitt bröst och min svullnad i ca 30 sekunder innan han sa att han måste skriva en akut remiss till bröstmottagningen. Han sa att jag väntat för länge och att jag MÅSTE svara i telefonen när sjukvården försöker ringa mig närmsta dagarna. Han var väldigt allvarlig. Jag blev helt knäckt. Sitter här nu gravid i vecka 32 och tänker alla möjliga skräckscenarion. Fick idag veta av mammografienheten att sånt här tar veckor att utreda, särskilt om man ska ta biopsi också. Känns som jag kommer gå i blindo fram till förlossningen, jag går ju i aurora för förlossningsrädsla så det här gör inte saken bättre.
Jag är 31 år. Ingen bröstcancer i släkten vad jag vet. Har inga andra symtom.
Vad tänker ni?
Tack på förhand, Fanny
Orolig inför svullnad i armhåla2025-11-26
Jag problem med förhöjd puls. Ska nu pausa Letrozol i 4 v för utvärdering om ev byte av medicin. Känner oro att pausa så länge hur ska jag tänka?
Pausa Letrozol2025-11-25
Hej!
Jag läste på nätet att en graviditet kan utlösa bröstcancer. Stämmer detta ? Hur orolig bör man vara ?
Står även att tumörer under en graviditet ofta är mer avancerade och aggressiva.
Hade planer på ett till barn men när man läser nåt sånt här blir man lite tveksam. Är 33 år, 1 barn och ingen ärftlighet.
Tack på förhand :)
Bröstcancer och graviditet2025-11-25
Min mamma opererades för DCIS 2020. Ingen strålning gjordes. Jag har hört att man har en högre risk att få tillbaka DCIS eller vanlig bröstcancer om man opererats för DCIS. Hur stor är risken? Tänker främst på vanlig bröstcancer. Minskar risken ytterligare med strålning? Man valde att inte strålbehandla i mammas fall. Tack för att ni finns och för svar.
Funderande dotter2025-11-25
Jag har ibland gulaktig vätska som kommer ut från mitt högra bröst . Allra helst om jag trycker ihop bröstvårtan . Varit hos läkaren som kollat allmänt men läkaren sa att det inte var någon fara . Men jag är orolig lite grann även smärta ibland i bröstet . Är det tecken på cancer. ?
Gul vätska2025-11-25
Hej! Fick för 8 månader sedan reda på att jag hade tre mindre tumörer, multifokal total extent 3cm (duktal) i ena bröstet och en mindre ca 1 cm (lobulär) i andra. Östrogendrivna tumörer med låg tillväxthastighet. Tumören i VB syntes bara med MR. Ingen av tumörerna syntes året innan på mammografin. Jag kände ingen knöl men fick via husläkaren ytterligare en mammografi i våras då jag vill kolla en extra gång då mitt ena bröst var ngt svullet. Pga cancer i båda brösten samt stor hereditet gjordes en bilateral mastektomi samt direktrekonstruktion. Jag fick tyvärr blödningar i båda brösten och genomgick dagen efter op en omoperation då implantaten togs ut, blödningarna stoppades och jag fick ngt mindre implantat. Jag är i övrigt en frisk hälsosam 54-åring. Efter operation ingen annan behandling förutom Anastrozol i 5 år.
Har svårt att känna mig frisk, vet ju av erfarenhet att man kan gå runt med flera tumörer och ändå känna sig frisk. Hur ska jag tänka kring återfall? Hur ska jag förstå om något är fel, implantaten är knöliga, "ripplade" och till och från smärtsamma på olika sätt. Enligt onkologen ska jag följas upp årligen med mammografi/ultraljud, men mina implantat ligger framför muskeln så förstår inte hur man ska kunna kontrollera bröstväggen vid dessa kontroller. Ska jag känna mig lugn med återbesök en gång per år och få mammografi/ultraljud? Eller bör jag be om att få göra MR undersökning så man säkert ser runt hela implantaten? Om man är orolig och har svårt att känna vad som är normalt kring implantaten, kan man be att få komma till bröstmottagning bara för att någon ska känna att allt är normalt kring implantaten? Jag får känslan av att de tycker jag oroar mig helt i onödan.
Uppföljning efter direkrekonstruktion2025-11-24
Hej
Står på mitt recept att jag ska ta tamoxifen sandoz men ser nu att alla senaste gången fick jag tamoxifen ebb......går det bra att byta sort?
Tamoxifen2025-11-24
Hej! Är 66 år med TrippelNegativ cancer 10 mm ej spridd . Har fått tårtbitoperation och behandlats med Ec var tredje vecka vilket har fungerat bra. Har nu påbörjat behandling med Docetaxel var tredje vecka , tre behandlingar. Fick också förslag att få behandling en gång i veckan nio ggr. Är nu rädd att jag valt fel efter att ha läst i en studie att veckovis behandling är mer effektivt för att minska återfall. Är det så?
Docetaxel2025-11-24
Opererades mars 2025 för invasiv lobulär cancer samt en del LCIS, strålbehandlades 5 ggr efter det och påbörjade anastrozolbehandling 5 år. Har många biverkningar som inte ger sig; illamående, magproblem, huvudvärk, ledvärk och hjärndimma. Är 73 år.
Själva tumören 6 mm , utskott 14 mm. BRE 5=grad 1 tumör, Ki67 8%,ER 100%, PR 0%, herceptest 1+. Lymfkörtlar0/2
Min fråga: är anastrozolbehandling i 5 år nödvändig i förh till min diagnos.Kan man göra uppehåll en period? Vad är återfallsrisken om jag slutar? Tror inte jag orkar må så här i 5 år och kommer vara 78 år vid avslut.
Tacksam för en bedömning.
Anastrozolbehandling2025-11-24
Hej,
Jag är BRCA1-bärare, haft TNBC för ca 3 år sen, utan någon upptäckt spridning.
Opererats med dubbel masktektomi (plattstängning) och fått cellgiftsbehandling.
Efter min cellgiftsbehandling fick jag till svar att några vidare kontroller inte var aktuellt.
Jag fick med mig att försöka leva mitt liv, ta hand om mig och själv observera min kropp.
Även att någon skanning, för att leta efter cancer inte är relevant. För jobbigt för mig som
patient och livskvalitén skulle förmodligen påverkas av oro som kanske inte ens är befogad.
Om cancern kommer tillbaks, så kan det gå många år innan jag ens har några symtom.
Vet ej om jag uppfattas som friskförklarad, för cancern kan ju komma tillbaks.
Detta är ju för att vid avslut av behandlingen, fanns ingen som kunde säga att: "Nu är du frisk! Nu kan du slappna av och leva vidare."
Det vet man ju inte, eller hur? Jag brottas förstås med tanken, om cancern lömskt växer inom mig.
Den känslan kommer och går, så är det nog för alla som drabbats av cancer.
Underförstått fick jag veta att man räknar med att man nu fått bort cancern genom den behandling som gjorts.
Jag försöker leva och förhålla mig till denna information.
Det som är svårt, är att jag väldigt ofta får frågan: "-Men du går väl på kontroller?"
Ofta säger jag Javisst, för jag orkar inte förklara. Då blir folk nöjda och ställer inga fler frågor.
När jag säger att så inte är fallet, så blir folk väldigt förvånade, arga och frustrerade.
Jag kan få svar liknande: "JA min kompis dog, då hon inte fick vård i rätt tid!"
eller "Nog är det väl konstigt, du har ju haft allvarlig cancer? Då går man väl på kontroll?"
eller "Hur allvarlig är det egentligen, när du inte ens får gå på kontroll? Är det kört för dig?"
"Hur mår du... egentligen? Säg som det ääär!"
Frågorna är många och väldigt jobbiga att svara på. Suck!
Jag får försvara beslutet från sjukvården, att min kropp inte "skannas" varje år för en eventuell
cancer upptäckt eller för att hitta eventuella metastaser i min kropp. Upplever att jag saknar argument som lugnar mina frågeställare.
Oftast drar det igång mina egna tankar, ibland funderar jag på om jag borde fått frågan nån gång hur jag mår?
Ibland tänker jag, är jag dum? Borde jag inte stå på mig att få en kontroll? Jag har ju faktiskt drabbats
av den allvarligare cancersorten Trippelnegativ cancer, som inte stöds av någon efterbehandling.
I samma stund tänker jag, vilka kontroller borde man då göra? Ett ultraljud kring operationsområderna, nån gång?
Skanna lever, lungor nån gång?
På nåt sätt lever jag i detta vakuum, får ta hand om frågor som ständigt dyker upp.
Människor som är frustrerade, oroliga, plumpa i sina uttryck. Samtidigt som jag brottas med mina
egna tankar.
Så min fråga är, bör jag kontakta sjukvården för en rutin cancerkontroll? I så fall, vem gör jag det för?
Mina vänner? Eller för att jag ska kunna säga ärligt till folk som undrar. "-Nä, det var okej denna gång!"
Hur gör man i övriga Sverige?
ps. helt okej att korta ner mitt mejl.
BRAC1 med TNBC - kontroller?2025-11-24
Hej!
Jag har haft oturen att diagnostiseras med bröstcancer under graviditet. Jag har opererats med mastektomi där paden visar luminal A tumör er 80%, pr >95%, her2 negativ, ca 1x1x1,3 cm, grad 1, stadie 1, KI67 5%, rena SN och ca 5 mm marginal till tumörceller. Jag har inte blivit rekommenderad cytostatika. Jag har ca 4,5 månader kvar till förlossning och är livrädd att fördröjningen av starten för min endokrina behandling (min onkolog rekommenderar endast tamoxifen) kommer försämra min prognos som från en början är gynnsam. Jag har läst varenda studie som är tillgäng för allmänheten kring detta och resultaten verkar inkonsekventa. Har ni någon mer information kring hur fördröjd start av endokrin behandling påverkar prognosen för någon med liknade tumörbiologi? Eller om abort är något som förbättrar prognosen för kvinnor i min situation.
Undrar också om cytostatika som jag skulle kunna få nu i andra trimestern kan förbättra mina odds trots låggradig tumör i och med graviditetens förhöjning av er.
Tack
Gravid med bröstcancer behandlingsalternativ