Visar 10 av 6071 träffar
2022-01-21
Hej bästa onkologer,
Jag fick följande diagnos i juni 2020. T2NO tumör som är trippelnegativ (ER 15%) med hög KI. DUK, GR3, 15/0, HER2 neg, 48% KI67. Tumör storlek 32 mm, ingen spridning enl DT. Är 56 år och fullt frisk. Har genomgått 6 cytostatika behandlingar var 3 vecka start 22 juli 2020. 2 Docetaxel & 4 EC90 bytte på kur 3 då Docetaxel inte gav tillfredsställande effekt. Operation 3 december 2020 med vänstersidig mastektomi och sentinel node efter preoperativ cytotstatika behandling. - PAD-mässigt partiell respons med duktal invasiv cancer 28mm X 28mm.0/2 sentinel. ER/PR 1/0%. Elstongrad 3 och HER2-negativ. Proliferation 50%. - Bedömning 55-årig kvinna med partiell respons efter genomgången neoadjuvant cytostatika. Pga detta föreslås postoperativ behandling med XELODA i 6 mån, vilket borde startas inom 3 mån efter operation. Tumören va radikalt avlägsnad och patienten behöver ingen postoperativ strålbehandling. Ingen heller hormonreglerande behandling då hormonreceptor negativ. I min journal från 29 okt 2020 står det att om man ser "viabla tumörceller i PAD-preparatet" blir det postoperativ behandling med Kabecitabin (Xeloda). Startade kur 1 Kapecitabin 2021-01-20 och tog sista tabletten Kur 8 2021-06-29, dos 4900 mg/dygn sänktes till 4800 mg/dygn på kur 7.
Bakgrund
Efter min kur 2 Docetaxel upptäckte jag knölar/utbuktningar/knutor från knappnålsstora till 4-5 cm. Vissa ömmar och vissa inte. enl läkare 1 journal notering: "Subkutant belägna förändringar bilateralt thorax"/ patient känner/upplever tillkomna "subkutana metastaser i thorax bilateralt" ”Främre akillarlinjen över cirka costa 8, en subcutan resistens om ca ½ cm”. Gjorde ultraljud men ingen biopsi Högst osannolikt att det är metastaser. Enl läkare 2 notering 29/10-20: journal patient känner multipla förändringar i muskulatur längs bålen. Mycket ovanlig lokalisering för metastaser och jag (läkaren) tycker vi får tolka det hela som ospecifika förändringar i samband med cellgiftsvbehandlingar i nuläget. Nytt ultraljud mars 2021 ingen biopsi, tros vara fettknölar då de sitter i översta fettlagret samt att dom är släta i strukturen.
22 juni 2021 på min sista behandlingsvecka av kur 8 ny knöl höger armveck samt underarm något svullen misstanke ev blodpropp. Ultraljud, ingen blodpropp.
1 sept 2021 ny knöl som en ärta vänster arms baksida (triceps) , 3 dagar senare ytterligare 3 st samt en ny i vänster knäveck, sen fortsatte det att komma flera. Har 15 st längs vänsterarmens baksida samt fler från vänster knäveck och upp mot låret. Verkar följa nervtrådar. Inom loppet om 14 dagar hade jag fått ca 20 st.
Överläkarna på Eskilstuna hade inte sett något liknande tidigare,fick göra en PET röntgen på Uppsala i slutet av september. Inga cancerceller i kroppen. Detta tros vara sk liphom/fettknölar. Det konstiga är att jag fått fler sen september. Har ni erfarenhet av denna typ av biverkningar av/efter cytotastikabehandling både intravenös och Kapecitabin? Fick även små varfyllda kvisslor på buk, som sedan försvann.
Frågor till er:
1) Har ni någon erfarenhet OM denna typ av misstänkt ”biverkning” av cellgifter (EC90/Docetaxel/Kapecitabin)? Jag antar att detta är väldigt ovanlig form eftersom onkologerna på Eskilstuna inte sett detta tidigare. Har inte gjort biopsi, fått ok på det nu väntar på remiss. De ”antar” att det är liphom eftersom knölarna sitter översta fettlagret. Bör man ha någon form av årlig uppföljning på dessa då jag fortfarande får fler.
2) PET resultatet påvisade ingen malignitet, minskar det risken att få återfall. Jag tolkar det som att inga celler har spridits via blodet. Kan detta minimera risken för återfall? Om jag skulle få återfall är det störst sannolikhet att det blir lokalt i bröst/armhåla?
3) Eftersom min tumör inte svarade optimalt på Docetaxel och EC90, dvs då bet inte dessa på min tumör. OM jag skulle få återfall, då är min slutsats att man måste ta till en annan typ av cellgifter om den nya har samma egenskaper.
4) CA15-3 resultat 24 efter 8 kurer Kapecitabin. Detta görs inte på alla sjukhus per automatik. Kan man begära det via vårdcentral eller går det via remiss från onkolog. Det är ju en markör på att det pågår en aktivitet i kroppen. Bra som komplement till årliga kontrollen? eller använder man den som ett ”verktyg” för att mäta behandlingseffekt?
5) Om man är lite stel marginellt öm i knäleder och ljumskar/höftböjaren, är receptet träning?
Hej,
1) om jag fattar det rätt verkar det vara så att du har du utvecklat ett stort antal lipom. Det är inget som jag sett i samband med behandling tidigare, eller hört talas om. Om det är så kunde man ju tänka sig att ta ut någon av dem för att granska den mikroskopiskt. Det finns ett eller flera ärftligt tillstånd där man tenderar att utveckla lipom, men inte som hänger ihop med bröstcancer vad jag vet. Är det verkligen säkert att dessa lipom (?) nu dyker upp och inte att de funnits där tidigare och att du nu upptäcker dem? Finns det någon anmärkningsvärd släkthistoria i ditt fall? Någon annan med lipom till exempel? I så fall kunde man överväga remiss till genetiska kliniken.
2) Om PET utfaller bra och utan fynd så talar det om för oss att det i alla fall just nu inte finns några tecken till återfall, men det säger i sig inte något om risken för framtida återfall.
3) Om du skulle drabbas av ett återfall får man förstås göra en noggrann genomgång av hur situationen ser ut då i den helt hypotetiska situationen och baserat på det, men förstås även tidigare behandlingar, bestämma hur man ska angripa problemet. Det blir litet spekulativt att diskutera det i detalj nu när du är frisk. Och mest sannolikt kommer att fortsätta vara frisk efter din bröstcancer.
4) Jag rekommenderar inte att ta ca15-3 under uppföljningen. Många bröstcancrar har inte heller ca 15-3. Det är precis som du säger, att det kan vara ett hjälpmedel vid utvärdering av behandling hos personer med spridd sjukdom. Vi träffade i veckan en kvinna där man på röntgen beskrev att skelettförändringarna var mycket mer framträdande efter en tids behandling p g a spridd sjukdom, man misstänkte att det kunde vara en försämring. Men tittade man noga på detta så var det nog bara så att de var mer förkalkade än vide den förra undersökningen, inte större och några som inte syntes innan hade nu framträtt (därav misstanken om att det var sämre), samtidigt hade Ca15-3 sjunkit tydligt från 300 till 100, och damen mådde bättre. I den situationen var ca 15-3 till glädje och kunde bekräfta att patienten har god nytta av sin behandling. Men att ta provet för att "leta efter" återfall är inte tillförlitligt eller till nytta.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.
Bröstcanser.Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här
18 årig tjejHej jag är snart 18 år å de kommer lite vit genomskinliga värda ur båda mina bröst, märkte de fö någon dag sen bara. jag lider av extrem ångest å har stress ätit mycket på senaste vilket kanske har lätt till obalans i kroppen vilket jag läste kan va orsaken, men ä väldigt rädd att de ska va bröstcancer tycker ni de låter som något jag borde va orolig för
18 årig tjejHej!
Jag är 37 år och upptäckte en liten knöl i bröstet i maj och skickades på mammografi som jag var på i början av augusti. Då gjordes även ultraljud och läkaren kunde se att knölen var en cysta på ca 5 mm. Hon stack hål på den med en nål och vätskan var något grumlig så den skickades på analys. Jag fick snabbt svar att cystan inte var cancerogen och att jag inte skulle kallas för någon vidare undersökning/åtgärd. Redan efter någon vecka kändes jag cystan igen trots tömning och nu lite mer än två veckor efter är den lika stor som innan. Är detta något att oroa sig för? När jag har försökt läsa mig till på internet så verkar det som att det är rätt normalt? Jag vet ju att det är cystan som är tillbaka och ingen annan knöl eftersom den sitter på samma plats och läkaren undersökte hela bröstet och inget annat avvikande hittades.
Jag vill inte gå och oroa mig, men kan cystan utvecklas till något farligt eller kan man bara låta den vara?
CystaJag är i klimateriet och mina bröst har vuxit. Innan hade jag rätt jämnstora bröst, men nu hänger vänstra bröstet mer och är större än det högra. Bröötvårtan på vänster bröst är ca 2 cm längre ner än det högra. Är detta normalt? Har inte ont på något sätt. Är detta något jag behöver kolla upp? Eller kan jag vänta till mammografin om ett halvårbeller så. Känner inga knölar eller andra förändringar
Vänstra bröstet störreJag har så ont i mitt vänstra bröst och under armen och det ändå som hjälper är att jag ligger i sängen och har armen under en kudde och jag har varit hos doktorn i går och hon skickade en remiss till mammografi men den ska jag inte förrän på onsdag i nästa vecka
Har ontHej!
30-årig kvinna som hittade en knöl i ena bröstet som även var ömt för 1 år sedan. Blev skickad på mammografi och ultraljud men syndes inget (fick ingen biopsi?!) så fick förklaringen att de är så ditt bröst ser ut. Men nu 1 år senare har jag fortfarande ont och precis hört av mig till vårdcentralen för ytterligare kolla upp de . Men till min fråga varför har jag en öm knöl i bröstet men de syns inget fel? Va kan de vara när de ömmat i mer än 1 år?
Öm knölHej! Jag genomgick mastektomi ett par år sedan ( operation, cellgifter och strålning). Funderar nu igen på en bröstrekonstruktion då jag inte känner mig hel. Jag har tidigare fått info om bröstrekonstruktion med bröstimplantat, DIEP och LD ( Lattisimus Dorsi). Finns det andra alternativ än dessa? Vilken teknik är att föredra? Hur många operationer kräver de? Vill helst inte genomgå fler operationer efter att bröstrekonstruktionen är färdigställd. Jag känner även stor ångest/rädsla inför att opereras på nytt, varför jag skjutit på min rekonstruktion. Finns nåt stöd att få?
Hej!
De två huvudsakliga varianterna för rekonstruktion är antingen med inläggning av implantat eller att man flyttar kroppsegen vävnad, så kallad lambå. Den helt perfekta metoden finns tyvärr inte utan alla metoder har sina för- och nackdelar.
När det gäller implantat kan man inte lägga in det om man tidigare har fått strålbehandling utan att också tillföra "frisk" vävnad. Detta då vävnaden efter strålbehandling förlorar mycket av sin elasticitet och läkningsförmåga. Fördelen är att det är den minsta operationen som tar kortast tid. Nackdelar är att det är en helt annan känsla i silikonimplantat än i kroppsegen vävnad och att det rekonstruerade bröstet inte åldras på samma sätt. Det är också ganska vanligt att man behöver göra korrigeringar med nya operationer, ibland även ganska lång tid efter rekonstruktionen.
I ditt fall behöver man alltså göra någon form av lambå, vilket innebär en större operation med lite högre risker. Fördelen med dessa är att det blir mer samma känsla som ett eget bröst som åldras i takt med resten av kroppen och att, när det väl har läkt, behövs det inte ytterligare korrektioner. Man kan ta vävnad från lite olika ställen på kroppen, där en latissimus dorsi (LD)-lambå är det "säkraste" alternativet, då man inte behöver dela kärlet och risken för förlorad blodcirkulation är betydligt mindre än för de "fria" lambåerna. Vid LD-lambå lossar man en muskel på ryggen och använder den, plus hud och underhudsfett, som rekonstruktion. En nackdel kan vara att det inte blir så mycket vävnad att arbeta med (man kan dock då också "förstärka" med ett implantat). Andra nackdelar är att man kan få besvär med ärret från ryggen och en viss försvagning samt att det blir ryckningar i bröstet då det ju är en muskel (för att undvika det kan man dela nerven men det leder då till ytterligare förlust i volym).
Den vanligaste fria lambån (dvs att man delar kärl och syr till ett nytt kärl vid bröstkorgen) är DIEP, alltså att man tar hud och underhudsfett från magen och flyttar upp. Det är en stor operation, som tar cirka 4-6 timmar, och man behöver vara kvar på sjukhus en vecka efteråt för att man ska kunna bevaka kärlförsörjningen, och återhämtningstiden är relativt lång. Man kan också ta vävnad från låret eller ändan. Vid alla lambå-operationer blir det mycket ärr. Den tråkigaste komplikationen är om kärlförsörjningen inte räcker till, utan det blir så kallad nekros (vävnaden dör). Det är dock ovanligt.
Det är således inte helt lätta beslut att ta. Prata med din bröstmottagning i första hand. Det ska absolut finna möjligheter till stöd.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Fundering kring bröstrekonstruktionJag opererades för DCIS grad 3 med nekros 2020 och fick då besked om att få mammografiundersökning i 10 år. Nu har jag fått besked om att riktlinjerna har ändrats till 5 år. Det känns oroligt eftersom vad jag har förstått så är det inte helt ovanligt att DCIS kommer tillbaka och jag kände inte något själv i bröstet innan jag fick det 2020.
Vad är anledningen till de nya riktlinjerna?
Nya riktlinjer