Visar 10 av 5978 träffar

Val av behandlingsalternativ DCIS grad 1

2022-02-11
Fråga 1. Medicinskt måste väl mitt önskemål om behandlingsalternativ reoperation och avstå RT vara bättre än det jag rekommenderats behålla två snäva marginaler och genomgå RT? Fråga 2. RT kan väl inte ersätta den riskreducering som en god marginal innebär? Fråga 3. Bör jag försöka en gång till att be om en reoperation? Bakgrund: 7 mm stor mikrokalk upptäcks vid mammografiscreening, ligger precis under huden, 1 cm från bröstvårta, kl 16, höger bröst. Corebiopsi x 2 (4 st + 3 st prov med grovnål) har inte visat något malignitetsmisstänkt men en finnålsbiopsi visar atypiska celler. Operation med sektorresektion genomförs. PAD visar ett 30x15 mm stort område med DCIS grad 1. Inga tecken invasiv cancer. Två snäva marginaler 1 mm kaudalt och mindre än 1 mm medialt, Ki-67 låg proliferationsaktivitet. Multidiciplinära rondens beslut att rekommendera mig RT får jag del av genom tfn-samtal med kirurgen. Han var inte med på ronden och kan inte berätta varför ronden kom fram till det beslutet, kirurgen kan inte berätta om för- eller nackdelar med olika behandlingsalternativ, eller svara på frågor om mastektomi och risker med att avstå RT etc. Han säger att jag måste prata med en onkolog. Vården flyttas över till annan region därför att jag flyttar. Jag ifrågasätter rondens beslut. Jag kan läsa i vårdplanen att marginalen vid DCIS bör vara minst 2 mm för att minska risk för recidiv. Jag har två snäva marginaler. Jag har fått träffa en kirurg som tittat på mitt bröst och sagt att det var enkelt att operera bort mer på de två sidor med snäv marginal. Jag har inga kontraindikationer för en operation. Men onkologen jag träffade tog inte mitt önskemål om reoperation och avstå RT på allvar utan viftade bort det. Jag får inga relevanta svar på mina frågor utan behandlas endast som en orolig patient som behöver lugnas. Onkologen avslutade mötet med att säga att det bästa var att jag kommer igång med strålningen så fort som möjligt. Jag har gjort CT-skanning, begärt ut handlingar och pratat med strålfysiker – efter skriftlig begäran. Enligt Dos-Volym histogram: medelvärde lunga 6 Gy, 25 % av lungan utsätts för stråldos över 5 Gy, strålfältet täcker hela nedre lungloben, två tilläggsfällt, strålfältet går in i lungan 3 cm, MLD. Jag har skolios, trattbröst/insjunket bröstben, liten lungvolym för min ålder, längd och vikt, bott 10 år som barn i hus med höga radongashalter. Mina stora bröst faller upp mot nyckelbenet och ut mot armhålan med ett hudveck utmed hela sidan. Jag är liten och smal. Jag har kvällar och nätter letat efter relevant info på nätet. På Socialstyrelsens webb står det att 50-75 % av DCIS aldrig blir till en cancer som behöver behandlas. Fakta från SweDCIS-studien: god marginal minskar risken för återfall från 40 % till 20 %, kvinnor under 52 år hade ingen signifikant nytta av RT, det var dem över 60 år som hade störst nytta (jag är 53 år), RT minskar risken för återfall av invasiv cancer från 12 % till 10 % på 20 år, efter 20 år hade gruppen med god marginal utan RT ett bättre utfall än gruppen med snäv marginal med RT. Studie, Umeå universitet, 2020: Efter 20 år hade 2 % fått lungcancer från RT. Om provtagning från 7 grovnålar vid mikrokalken endast visar helt friska celler är det väl inte sannolikt att DCIS-celler är spridda i hela området 30x15 mm. Det är väl mer troligt att det rör sig om DCIS i enstaka mjölkgång och eventuellt DCIS-celler ut i mjölkgångens mjölkkörtel. Skadorna på lunga, hjärta, muskler, leder och brosk i axeln, risk för ödem och risk för lungcancer mm från RT kan väl i mitt fall inte stå i proportion till eventuell nytta av RT? Jag är frustrerad eftersom ingen tar mitt önskemål om behandling på allvar eller lämnar relevanta svar på mina frågor om för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ. Jag bollas bara runt till nya läkare hela tiden och ingen verkar känna något ansvar för mig som patient eller hjälpa mig att vara delaktig i min egen vård. Jag står nu i kö för RT men funderar fortfarande på att avstå RT och i stället göra nytt försök att be om reoperation. Tacksam för svar på mina tre frågor ovan.
Visa svar
Svar:
Hej! Jag förstår din frustration och din upplevelse att ingen riktigt vill föra en diskussion om för- och nackdelar med reoperation respektive strålbehandling. Du har verkligen läst på, och som du kanske har fått en känsla av är det lite oklart "hur farligt" man ska bedöma att DCIS grad 1 är. Man har sett att det i många fall inte utvecklar sig till någon allvarligare cancer, men problemet är att man inte vet exakt hos vilken patient DCIS grad 1 försämras och hos vilken patient det inte gör det. DCIS växer lite mer diffust och det är därför man säger att man vill ha lite mer marginal vid DCIS för att vara mer säker på att man har fått bort allting. Jag tycker absolut att du ska be att få diskutera lite mer i detalj. Strålning kan i vissa fall kompensera för otillräckliga marginaler, men man vet också att DCIS svarar lite sämre på strålbehandling än utvecklad cancer. Strålbehandling innebär också vissa risker för skada på lungorna, även om det risken har minskat betydligt med modern teknik. Å andra sidan behöver man enligt riktlinjerna behandla med strålning även om du skulle genomgå utvidgad operation, såvida man inte opererar bort hela bröstet. Att operera bort hela bröstet skulle innebära en större operation och också en risk för snedbelastning om ditt kvarvarande bröst är stort och tungt. Sammantaget är detta inte en helt lätt fråga att ge ett entydigt svar på, men jag tycker absolut att du har rätt till ett mer uttömmande samtal med tydlig motivering om hur man har resonerat.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Tamoxifen

2026-06-01
Min mamma fick Tamoxifen utskrivet efter att ha provat både Letrozol och Exemestan men inte tålt biverkningarna. Hon har ätit blodförtunnande i många år och det kan man ju inte kombinera med Tamoxifen. Hon blev upplyst av detta på apoteket och slutade då med blodförtunnande och startade Tamoxifen. Efter en vecka drabbades hon av blodproppar i hjärnan som påverkar henne svårt. Hur är det möjligt att skriva ut Tamoxifen som kan orsaka blodpropp till en kvinna som står på blodförtunnande?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag vet inte vilken blodförtunnande din mamma hade men för den som har en benägenhet att få blodproppar och står på blodförtunnande ska man inte sätta ut blodförtunnande om man har fått Tamoxifen utskrivet. Tamoxifen brukar inte krocka med blodförtunnande, förutom Waran, där man ska vara noggrann och kolla PK-värdet. Waran används inte lika ofta idag som tidigare. När någon står på blodförtunnande värderar vi vinsten med Tamoxifen och risken för blodproppar. Ibland väljer vi att avstå från Tamoxifen. Då jag inte vet mer om detta är det svårt att svara mer än generellt.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen

Anne Andersson

2026-06-01
Läste ditt svar på en fråga här nyligen, om biverkningar av hormonbehandling. Tycker inte du svarade på frågan som ställs. Om brist på östrogen anses vara stor hälsorisk, varför utsätts då bröstcancerpatienter för risken att ta bort östrogen helt när effekten är så liten? Varför tycker man att så många friska ska utsättas för dessa enorma hälsorisker. Det stämmer väl inte heller det du säger, att det leder till att 2 extra av 100 som får behandlingen inte dör. Det ska väl ändå vara att 2 extra av 100 som får behandlingen inte får återfall. Alla som får återfall dör inte. Håller med föregående frågeställare, att detta verkar vara otroligt märkligt. En massmedicinering av många friska kvinnor, en enorm kostnad för samhälle och för kvinnornas hälsa i form av oåterkalleliga biverkningar. Och förmodligen otroliga vinster för läkemedelsindustrin. Hur arbetar ni med uppföljning och övervakning av biverkningar?
Visa svar
Svar:
Hej. En sån fråga är ju svår att svara på i ett forum där det blir en envägskommunikation. Det brukar vara bättre att prata och resonera med sin läkare, men vi brukar försöka svara på de flesta frågor. Helt rätt att alla som får återfall inte dör av sin bröstcancer men jag menar det jag skrev, dvs att man halverar antalet som dör av bröstcancer efter 10 år, dvs i det exempel som gavs dör 2 istället för 4. Antalet som får återfall inom 10 år är högre och även den risken minskar tydligt med hormonsänkande behandling. Antalet som dör av bröstcancer inom 10 år efter diagnos varierar beroende på vilken risk för återfall man har. Hur man arbetar med uppföljning och övervakning av biverkningar varierar över landet, men alla kliniker som förskriver hormonsänkande behandling har kontaktsköterskor som patienten kan höra av sig till. Vissa kliniker har planerad uppföljning ett par månader efter insatt hormonsänkande behandling. Hormonnivåerna påverkas ju också av cytostatika (om man är ung), åtminstone delvis/tillfälligt. Ibland räcker sköterskekontakt och ibland blir vi läkare inkopplade. Jag tycker att det är jätteviktigt att man som patient känner att man kan höra av sig om man inte mår bra på eller efter sin behandling, det är så olika hur mycket biverkningar man får och hur de biverkningarna påverkar vardagen för patienten. Dessa (läs hormonsänkande), relativt billiga (men effektiva) läkemedel, där patentet gått ut för länge sedan, torde inte vara något som ger "otroliga vinster åt läkemedelsföretagen".
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Anne Andersson
Övrigt

PRP

2026-06-01
Hej! Efter cellgiftsbehandling och inkastad i klimakteriet så upplever jag mitt hår väldigt glest. Står på zoladex och tamoxifen. Funderar på att göra en PRP-behandling men min sjuksköterska kunde inte svara på om jag kan göra det. Tänker att detta måste vara vanligt efter behandling och frågan kanske dykt upp innan.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag har ingen erfarenhet av PRP. Glesare hår är inte helt ovanligt vid hormonsänkande behandling. Har försökt hitta något i litteraturen in PRP men inget som ger vägledning.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
PRP

Letrozol morgon eller kväll?

2026-05-31
Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att ta Letrozol på morgonen eller kvällen? Har fått rådet att testa mig fram, men vilket brukar föredras? Vet att det ska intas vid samma tidpunkt, men finns det ett tidspann som är ok? Hur hanterar man bäst bytet av morgon till kväll eller tvärtom om man upplever att det inte fungerar som man börjat? Tack för att ni finns här som ovärderligt stöd.
Visa svar
Svar:
Hej. Du kan ta tabletten på morgonen, mitt på dagen eller på kvällen. Det spelar inte så stor roll, ibland får vissa kvinnor mindre biverkningar om de tar den på en viss tid på dygnet, jämfört med andra tider. Man ska försöka ta tabletten ungefär vid samma tidpunkt, men man kan ju glömma tabletten en dag och då ska man inte ta 2 dagen efter. När du ska byta tid för medicinen, tex börja ta på kvällen istället för på morgonen, tar du bara tabletten nästa dag på kvällen istället för på morgonen. Att det blir längre mellan 2 doser gör inget. Inte heller gör det något om det går lite kortare tid mellan 2 doser för att man börjat ta tabletten på morgonen istället för på kvällen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Letrozol morgon eller kväll?

Fundering kring smärta och ovilja att utreda av läkare

2026-05-31
Hej, är färdigbehandlad sen ett år men har smärta i ben, rygg mm Pratade med en fysioterapeut som ville utesluta cancer innan vi går vidare. Men läkare rycker på axlarna och säger att man ska sluta oroa sig. Vad gör man? Var tar jag vägen? Känner mig maktlös och förminskad.
Visa svar
Svar:
Hej. Du kanske kan be att få prata med någon annan läkare (kirurg eller onkolog). Man har rätt att få en second opinion om man inte är nöjd med det beslut man får från sin behandlande läkare. Ibland kan den "nya" läkaren ha ytterligare förslag på hur en specifik situation kan hanteras, tex föreslå utredning med röntgen. I andra fall håller den "nya" läkaren med i den första läkarens bedömning.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring smärta och ovilja att utreda av läkare

Veoza

2026-05-31
Jag har fått Veoza utskrivet och gått på det i 2-3 år nu. Min läkare har aldrig nämnt att det inte rekommenderat efter bröst cancer. Hur ska jag tänka?
Visa svar
Svar:
Hej. Veoza är helt riktigt inte rekommenderat vid behandling mot vallningar hos den kvinna som haft bröstcancer. Jag tycker att du ska resonera med din läkare som skrivit ut medicinen och se hur ni ska göra i just ditt fall.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Veoza

Om cancer

2026-05-31
Jag har haft bröstcancer ! Har varit fri från det ” i 11år fick det runt 2015 ! Men är nu 61 år har plågats både med psykisk ohälsa , samt klimakteriet hemska påföljder ! Men har hört hela tiden att man inte fick ta östrogen för risk med få ny cancer! Vi vet inte om vi har ärftligt cancer ! Men troligtvis ” mormor fick livmoderhalscancer, pappa fick lugncacer , jag dera äldsta dottern fick bröstcancer ! Men nu har mamma fått ny bröstcancer som spred sig till lungorna ! Hon kommer inte klara sig ! Men jag vet inte riktigt varför Hon höll på dö av medicin som skulle ta cancer ! Men jag tycker allt detta är så hemskt ! Förstår inte varför hon inte kunde få någon form av bromsmedicin hon har medicin men det har vården låst in så vi vet inte vad hon får ! Men jag kan kanske få kontakt med er för ev se om vi har ärftliga cancerformer ! Så jag kan hjälpa mina älskade barn ! Ledsen mamma , kvinna
Visa svar
Svar:
Hej. Vi kan dessvärre inte hjälpa till med sådana frågor mer än att hänvisa dig till din kirurgklinik eller mottagning för ärftlig cancer i din region, som kanske kan hjälpa dig. Bröstsköterskorna på tex kirurgen bruka kunna vägleda. Lycka till.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Om cancer

Tamoxifen

2026-05-31
Jag tar Tamoxifen på morgonen för bröstcancer men blir väldigt trött under dagen, kan jag istället ta det på kvällen?
Visa svar
Svar:
Hej. Ja, du kan ta det på kvällen istället. Hoppas det hjälper, så att du känner dig mindre trött på dagen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen

Uppföljning av spridd bröstcancer

2026-05-31
Jag har spridd östrogenkänslig bröstcancer. I dag fick jag ett meddelande från röntgen på Ryhovs sjukhus i Jönköping om att jag inte längre får gå på årlig mammografi. Jag är helt förstörd, det har känts som en pålitlig årlig uppföljning och nu har den plötsligt upphört. Varför? Borde inte spridd bröstcancer ha någon form av uppföljning från sjukvården?
Visa svar
Svar:
Hej. Vi brukar inte göra mammografikontroller på patienter som har spridd bröstcancer. Sjukdomen som nu finns behandlas och följs upp regelbundet med andra röntgenmetoder. Värdet av en mammografi är då inte lika värdefullt.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Uppföljning av spridd bröstcancer

Risk för bröstcancer/mutation i BRCA pga cancer i familj

2026-05-31
Hej! Min mormor gick bort i bröstcancer när hon var 67 (hade då haft det i ca 3 år) och även mamma har haft det när hon var runt 50. Jag vet tyvärr ingen annan i släkten som haft det, men mamma är ensambarn så ingen syster att jämföra med. Jag är snart 25, men undrar om det skulle vara relevant att kolla risken för ärftlighet/mutation i BRCA-generna? Och hur man i så fall går till väga? Jag har även käkat p-piller under en lång tid, ca 10 år, men ingen i familjen har fått blodpropp eller stroke och jag har lågt blodtryck, så det är framförallt bröstcancer jag funderar på som "biverkning" i långa loppet. Tacksam för svar!
Visa svar
Svar:
Hej. Jag rekommenderar dig att kontakta Mottagningen för familjär cancer i den region du bor i. Dem kan du ställa dina frågor och få resonera med. Du hittar kontaktuppgifter på Regionalt Cancercentrums hemsida.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Risk för bröstcancer/mutation i BRCA pga cancer i familj

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss