Visar 10 av 6175 träffar
2022-02-11
Fråga 1. Medicinskt måste väl mitt önskemål om behandlingsalternativ reoperation och avstå RT vara bättre än det jag rekommenderats behålla två snäva marginaler och genomgå RT?
Fråga 2. RT kan väl inte ersätta den riskreducering som en god marginal innebär?
Fråga 3. Bör jag försöka en gång till att be om en reoperation?
Bakgrund: 7 mm stor mikrokalk upptäcks vid mammografiscreening, ligger precis under huden, 1 cm från bröstvårta, kl 16, höger bröst. Corebiopsi x 2 (4 st + 3 st prov med grovnål) har inte visat något malignitetsmisstänkt men en finnålsbiopsi visar atypiska celler. Operation med sektorresektion genomförs.
PAD visar ett 30x15 mm stort område med DCIS grad 1. Inga tecken invasiv cancer. Två snäva marginaler 1 mm kaudalt och mindre än 1 mm medialt, Ki-67 låg proliferationsaktivitet.
Multidiciplinära rondens beslut att rekommendera mig RT får jag del av genom tfn-samtal med kirurgen. Han var inte med på ronden och kan inte berätta varför ronden kom fram till det beslutet, kirurgen kan inte berätta om för- eller nackdelar med olika behandlingsalternativ, eller svara på frågor om mastektomi och risker med att avstå RT etc. Han säger att jag måste prata med en onkolog.
Vården flyttas över till annan region därför att jag flyttar. Jag ifrågasätter rondens beslut. Jag kan läsa i vårdplanen att marginalen vid DCIS bör vara minst 2 mm för att minska risk för recidiv. Jag har två snäva marginaler. Jag har fått träffa en kirurg som tittat på mitt bröst och sagt att det var enkelt att operera bort mer på de två sidor med snäv marginal. Jag har inga kontraindikationer för en operation. Men onkologen jag träffade tog inte mitt önskemål om reoperation och avstå RT på allvar utan viftade bort det. Jag får inga relevanta svar på mina frågor utan behandlas endast som en orolig patient som behöver lugnas. Onkologen avslutade mötet med att säga att det bästa var att jag kommer igång med strålningen så fort som möjligt.
Jag har gjort CT-skanning, begärt ut handlingar och pratat med strålfysiker – efter skriftlig begäran. Enligt Dos-Volym histogram: medelvärde lunga 6 Gy, 25 % av lungan utsätts för stråldos över 5 Gy, strålfältet täcker hela nedre lungloben, två tilläggsfällt, strålfältet går in i lungan 3 cm, MLD. Jag har skolios, trattbröst/insjunket bröstben, liten lungvolym för min ålder, längd och vikt, bott 10 år som barn i hus med höga radongashalter. Mina stora bröst faller upp mot nyckelbenet och ut mot armhålan med ett hudveck utmed hela sidan. Jag är liten och smal.
Jag har kvällar och nätter letat efter relevant info på nätet. På Socialstyrelsens webb står det att 50-75 % av DCIS aldrig blir till en cancer som behöver behandlas. Fakta från SweDCIS-studien: god marginal minskar risken för återfall från 40 % till 20 %, kvinnor under 52 år hade ingen signifikant nytta av RT, det var dem över 60 år som hade störst nytta (jag är 53 år), RT minskar risken för återfall av invasiv cancer från 12 % till 10 % på 20 år, efter 20 år hade gruppen med god marginal utan RT ett bättre utfall än gruppen med snäv marginal med RT. Studie, Umeå universitet, 2020: Efter 20 år hade 2 % fått lungcancer från RT.
Om provtagning från 7 grovnålar vid mikrokalken endast visar helt friska celler är det väl inte sannolikt att DCIS-celler är spridda i hela området 30x15 mm. Det är väl mer troligt att det rör sig om DCIS i enstaka mjölkgång och eventuellt DCIS-celler ut i mjölkgångens mjölkkörtel. Skadorna på lunga, hjärta, muskler, leder och brosk i axeln, risk för ödem och risk för lungcancer mm från RT kan väl i mitt fall inte stå i proportion till eventuell nytta av RT?
Jag är frustrerad eftersom ingen tar mitt önskemål om behandling på allvar eller lämnar relevanta svar på mina frågor om för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ. Jag bollas bara runt till nya läkare hela tiden och ingen verkar känna något ansvar för mig som patient eller hjälpa mig att vara delaktig i min egen vård.
Jag står nu i kö för RT men funderar fortfarande på att avstå RT och i stället göra nytt försök att be om reoperation.
Tacksam för svar på mina tre frågor ovan.
Hej!
Jag förstår din frustration och din upplevelse att ingen riktigt vill föra en diskussion om för- och nackdelar med reoperation respektive strålbehandling. Du har verkligen läst på, och som du kanske har fått en känsla av är det lite oklart "hur farligt" man ska bedöma att DCIS grad 1 är. Man har sett att det i många fall inte utvecklar sig till någon allvarligare cancer, men problemet är att man inte vet exakt hos vilken patient DCIS grad 1 försämras och hos vilken patient det inte gör det.
DCIS växer lite mer diffust och det är därför man säger att man vill ha lite mer marginal vid DCIS för att vara mer säker på att man har fått bort allting. Jag tycker absolut att du ska be att få diskutera lite mer i detalj. Strålning kan i vissa fall kompensera för otillräckliga marginaler, men man vet också att DCIS svarar lite sämre på strålbehandling än utvecklad cancer. Strålbehandling innebär också vissa risker för skada på lungorna, även om det risken har minskat betydligt med modern teknik. Å andra sidan behöver man enligt riktlinjerna behandla med strålning även om du skulle genomgå utvidgad operation, såvida man inte opererar bort hela bröstet. Att operera bort hela bröstet skulle innebära en större operation och också en risk för snedbelastning om ditt kvarvarande bröst är stort och tungt.
Sammantaget är detta inte en helt lätt fråga att ge ett entydigt svar på, men jag tycker absolut att du har rätt till ett mer uttömmande samtal med tydlig motivering om hur man har resonerat.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svarFinns det några bra tips hur man kan motverka biverkningen kramp i ben och fötter som jag får av Tamoxifen. Nu har det blivit så mycket att det väcker mig på nätterna…
Tamoxifen / krampHej är det möjligt att använda viktminskningssprutor tex ozempic eller mounjaro samtidigt som Tamoxifenbehandling. Jag ska äta det i ett år till. Detta är min andra 5 årsbehandling då jag har haft bröst cancer i båda brösten vid med ca 10 års mellanrum. Jag har utretts på cancergenetiska och har en ärftlig sort ATM ?
Fundering kring viktminskningspreparat tillsammans med TamoxifenHej,
Jag, liksom flera andra, upplever att min sexlust/libido är helt borta av den endokrina efterbehandlingen efter hormonell bröstcancer. Då detta är en bieffekt av behandlingen så undrar jag vad det finns för medicinsk hjälp att få? Jag vet att det går att få vagotorier med lokalt östrogen (om de hormonfria inte funkar) och att man kan träffa en sexolog, men det är ingen behandling av kärnproblemet utan handlar mer om att jobba runt det. Jag har läst att det utomlands ges t.ex. testosteronbehandling, lokalt testosteron, DHEA-vagitorier och lusthöjande mediciner såsom addyi. Vad för hjälp kan man få? Jag tycker att det här är helt oacceptabla biverkningar.
Hej. Ja, det är en trist och för många jättejobbig biverkan av den antihormonella behandlingen, som ofta påverkar livskvaliteten. Kärnproblemet är ju svårt att lösa då det är en effekt av att östrogennivåerna sjunker så jag tänker att det sätt vi kan hjälpa till är att se hur man kan "jobba runt det", som du uttrycker det. Det finns ingen lösning som fungerar på alla utan det blir en individuell lösning. Att ha slemhinnor som mår bra kan vara en del av det, antingen med hormonfria preparat eller lokalt verkande östrogen. Riskerna med testosteronbehandling i låg dos för kvinnor efter bröstcancer är inte helt klarlagda. Det finns inga rekommendationer i nuläget att använda det. Om inte din onkolog har kunskap att hjälpa dig med dina frågor brukar en sexolog eller "rätt" gynekolog, kunna vara ett alternativ som kan ge fortsatt stöd och rekommendationer. Gynekologerna torde ha mer erfarenheter av testosteron till kvinnor som har minskad sexlust, än vad vi onkologer har.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Ingen sexlust/libido av endokrin efterbehandlingHej, Lynkuet är nu tillgängligt i Sverige sedan juni -2026 och läkare kan alltså förskriva det. Men iallafall på Sahlgrenska är det oerhört svårt att få tillgång till den medicinen då kunskapen är väldigt låg. Jag fick också veta att de var tvungna att ha en konferens innan de kunde börja skriva ut ett nytt läkemedel. Jag tycker det här är oerhört tråkigt då detta är en medicin som har tagits fram speciellt för klimakteriebesvär för kvinnor som har haft bröstcancer och äter hormonsänkande medicin. Jag gav upp om att få det utskrivet via Sahlgrenska och gick istället till min gynekolog som blev väldigt intresserad av den här medicinen och tyckte att det lät jättebra. Onkologen på Sahlgrenska känner till medicinen för de var på en konferens men bröstcentrum som han tillhör efter att cytostatika behandlingen är klar hade aldrig hört talas om den. Väldigt frustrerande! Varför är det så här? Varför får inte alla avdelningar som behandlar bröstcancer samma information och det snabbt? Det finns ju många kvinnor som har oerhört stora besvär av östrogensänkande medicin och att då inte direkt skriva ut den när den är tillgänglig tycker jag är bedrövligt.
LynkuetJag opererades för 4 veckor sen. Såret är inte läkt utan glipar fortfarande lite och jag har inte fått tid för återbesök med provsvar. Läkaren sa idag när vi la om såret igen att det måste läka för vi har bara 2 månader från operationsdagen på oss innan det är bortkastat med strålning. Men vad händer om såret inte läker i tid och det drar ut på tiden innan jag får provsvar och tid på onkologen? Gör man något annat då eller får jag bara leva med oron att cancern kanske inte är helt borta? Varför är det bortkastat om det gått mer än 6-8 veckor efter operation?
Om man inte hinner strålasHej,avslutat bröstcancerbehandling,HER2 positiv hormonkänslig spridd till lymfkörtlar, för ca tre år sen
Tar ingen cancermedicin,är nu 49 år
Samlag tog tvärt slut vid diagnos och nu ca 3 år efter avslutad behandling enbart hänt ca en gång per år
Upplever obehag av rakblads skärande i yttre delar samt känns som’ växt ihop”
Mycket ledsen och orolig över detta
Varit bra innan och min man är omtänksam,
Testat olika kräm,vagivital,klick med flera
Fick ej respons av gyn mfl,ej gjort gyn und. på drygt tio år pga ptsd
Vi sörjer båda detta och står rådlösa
Halland medlem
Inget sex/samliv tre år efter bröstcancerHej
Vad är rekommendationen när det gäller D vitamin/kalcium när du behandlas med Zoledronsyra 6ggr under 3 års tid.
Ska få min sista dos snart och undrar hur länge jag bör ta vitaminerna??Tar även Exemestan sen snart 3 år. Ska jag inte få bentäthetsprovning efter tid p g a detta?
Zoledronsyra och vitaminerÄr i klimakteriet,är så osäker om man vågar påbörja östrogen beh för vissa symtom.
Min mamma hade bröstcancer tyvärr två gånger hon var 60 år första gången det ska inte vara ärftlig
Hur ska man tänka är så osäker
ÖstrogenHej! Jag har blivit rekommenderad 5 års antihormonell behandling efter att ha genomgått en total mastektomi i år pga 100%-ig hormonkänslig bröstcancer. (Dock med en väldigt låg återfallsrisk på drygt 1%). Jag provade först med Tamoxifen men biverkningar gjorde min situation outhärdlig, så nu gör jag istället ett försök med Letrozol i kombination med Zoladex-injektion varje månad. Hormonprover som togs innan insättningen av Zoladex visade ett FSH på 30 och östradiol på 390, så min onkolog ansåg att jag alltså måste komplettera Letrozol-behandlingen med denna spruta för att försätta mig i klimakteriet. (Trodde själv dock jag redan var i klimakteriet då jag inte haft mens på över ett år, är 50 år). Jag behandlas nu alltså med Letrozol i kombination med Zoladex och har det väldigt jobbigt med biverkningarna. Jag lider av stora sömnproblem; vaknar vid 03-04-tiden varje natt med illamående, huvudvärk, hjärtklappning, svettningar och det är omöjligt att somna om. Det känns som kroppen är ”speedad” och inte kan gå ner i varv. Får alltså bara några få timmars sömn per natt vilket leder till att jag känner mig helt slut dagtid. Har dessutom värk i muskler och leder. Har de sista veckorna känts som att jag håller på att ”gå in i väggen” - känner mig helt slutkörd, stundtals svimfärdig och energilös, troligtvis på grund av att jag aldrig får någon ”riktig” sömn. Kontaktade min onkolog om han kunde vara behjälplig med deltidssjukskrivning under en kortare period då jag hört att biverkningarna är värst i början och förhoppningsvis klingar av med tiden. Känner att jag kan klara deltid men full tid är övermäktigt. Har nu tvingats ta ut strödagar med semester lite då och då för att orka. Fick dock till svar av min onkolog att han inte kunde bevilja sjukskrivning då Försäkringskassan ändå inte brukar godkänna den typen av sjukskrivning! Känner mig helt uppgiven nu och vet inte vad jag ska göra. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer står det ju att en deltidssjukskrivning är fullt rimlig vid dessa typer av besvär och behandlingar. (Har det dessutom jobbigt med värk och svullnad över operationsområdet efter en hel dags arbete - sitter vid dator. Har gjort en mastektomi med direktkonstruktion). Vilka är Era råd och erfarenheter i ett sådant här läge? Borde man inte bli berättigad till deltidssjukskrivning i min situation? Känner helt uppgiven och förvirrad och vet inte vad jag ska ta mig till då jag känner att jag inte klarar av att jobba full tid. Ska jag tvingas sätta ut den antihormonella medicinen på grund av detta? Livskvaliteten nu är lika med noll och är rädd för att krascha totalt som jag mår nu.
Biverkningar av Letrozol/ZoladexHej! Jag läste ett uttalande av Theodor Foukakis på KI i tidningen Tara nr 12/26. Enligt artikeln säger Foukakis att det finns studier på att lokalt östrogen är ok om man får tamoxifen men inte om man tar aromatashämmare. Hur ska man förstå det(givet att han är korrekt citerad)? Kan man ta Ovesterin om man tar Tamoxifen?
Lokalt östrogen