Visar 10 av 6004 träffar
2022-02-11
Fråga 1. Medicinskt måste väl mitt önskemål om behandlingsalternativ reoperation och avstå RT vara bättre än det jag rekommenderats behålla två snäva marginaler och genomgå RT?
Fråga 2. RT kan väl inte ersätta den riskreducering som en god marginal innebär?
Fråga 3. Bör jag försöka en gång till att be om en reoperation?
Bakgrund: 7 mm stor mikrokalk upptäcks vid mammografiscreening, ligger precis under huden, 1 cm från bröstvårta, kl 16, höger bröst. Corebiopsi x 2 (4 st + 3 st prov med grovnål) har inte visat något malignitetsmisstänkt men en finnålsbiopsi visar atypiska celler. Operation med sektorresektion genomförs.
PAD visar ett 30x15 mm stort område med DCIS grad 1. Inga tecken invasiv cancer. Två snäva marginaler 1 mm kaudalt och mindre än 1 mm medialt, Ki-67 låg proliferationsaktivitet.
Multidiciplinära rondens beslut att rekommendera mig RT får jag del av genom tfn-samtal med kirurgen. Han var inte med på ronden och kan inte berätta varför ronden kom fram till det beslutet, kirurgen kan inte berätta om för- eller nackdelar med olika behandlingsalternativ, eller svara på frågor om mastektomi och risker med att avstå RT etc. Han säger att jag måste prata med en onkolog.
Vården flyttas över till annan region därför att jag flyttar. Jag ifrågasätter rondens beslut. Jag kan läsa i vårdplanen att marginalen vid DCIS bör vara minst 2 mm för att minska risk för recidiv. Jag har två snäva marginaler. Jag har fått träffa en kirurg som tittat på mitt bröst och sagt att det var enkelt att operera bort mer på de två sidor med snäv marginal. Jag har inga kontraindikationer för en operation. Men onkologen jag träffade tog inte mitt önskemål om reoperation och avstå RT på allvar utan viftade bort det. Jag får inga relevanta svar på mina frågor utan behandlas endast som en orolig patient som behöver lugnas. Onkologen avslutade mötet med att säga att det bästa var att jag kommer igång med strålningen så fort som möjligt.
Jag har gjort CT-skanning, begärt ut handlingar och pratat med strålfysiker – efter skriftlig begäran. Enligt Dos-Volym histogram: medelvärde lunga 6 Gy, 25 % av lungan utsätts för stråldos över 5 Gy, strålfältet täcker hela nedre lungloben, två tilläggsfällt, strålfältet går in i lungan 3 cm, MLD. Jag har skolios, trattbröst/insjunket bröstben, liten lungvolym för min ålder, längd och vikt, bott 10 år som barn i hus med höga radongashalter. Mina stora bröst faller upp mot nyckelbenet och ut mot armhålan med ett hudveck utmed hela sidan. Jag är liten och smal.
Jag har kvällar och nätter letat efter relevant info på nätet. På Socialstyrelsens webb står det att 50-75 % av DCIS aldrig blir till en cancer som behöver behandlas. Fakta från SweDCIS-studien: god marginal minskar risken för återfall från 40 % till 20 %, kvinnor under 52 år hade ingen signifikant nytta av RT, det var dem över 60 år som hade störst nytta (jag är 53 år), RT minskar risken för återfall av invasiv cancer från 12 % till 10 % på 20 år, efter 20 år hade gruppen med god marginal utan RT ett bättre utfall än gruppen med snäv marginal med RT. Studie, Umeå universitet, 2020: Efter 20 år hade 2 % fått lungcancer från RT.
Om provtagning från 7 grovnålar vid mikrokalken endast visar helt friska celler är det väl inte sannolikt att DCIS-celler är spridda i hela området 30x15 mm. Det är väl mer troligt att det rör sig om DCIS i enstaka mjölkgång och eventuellt DCIS-celler ut i mjölkgångens mjölkkörtel. Skadorna på lunga, hjärta, muskler, leder och brosk i axeln, risk för ödem och risk för lungcancer mm från RT kan väl i mitt fall inte stå i proportion till eventuell nytta av RT?
Jag är frustrerad eftersom ingen tar mitt önskemål om behandling på allvar eller lämnar relevanta svar på mina frågor om för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ. Jag bollas bara runt till nya läkare hela tiden och ingen verkar känna något ansvar för mig som patient eller hjälpa mig att vara delaktig i min egen vård.
Jag står nu i kö för RT men funderar fortfarande på att avstå RT och i stället göra nytt försök att be om reoperation.
Tacksam för svar på mina tre frågor ovan.
Hej!
Jag förstår din frustration och din upplevelse att ingen riktigt vill föra en diskussion om för- och nackdelar med reoperation respektive strålbehandling. Du har verkligen läst på, och som du kanske har fått en känsla av är det lite oklart "hur farligt" man ska bedöma att DCIS grad 1 är. Man har sett att det i många fall inte utvecklar sig till någon allvarligare cancer, men problemet är att man inte vet exakt hos vilken patient DCIS grad 1 försämras och hos vilken patient det inte gör det.
DCIS växer lite mer diffust och det är därför man säger att man vill ha lite mer marginal vid DCIS för att vara mer säker på att man har fått bort allting. Jag tycker absolut att du ska be att få diskutera lite mer i detalj. Strålning kan i vissa fall kompensera för otillräckliga marginaler, men man vet också att DCIS svarar lite sämre på strålbehandling än utvecklad cancer. Strålbehandling innebär också vissa risker för skada på lungorna, även om det risken har minskat betydligt med modern teknik. Å andra sidan behöver man enligt riktlinjerna behandla med strålning även om du skulle genomgå utvidgad operation, såvida man inte opererar bort hela bröstet. Att operera bort hela bröstet skulle innebära en större operation och också en risk för snedbelastning om ditt kvarvarande bröst är stort och tungt.
Sammantaget är detta inte en helt lätt fråga att ge ett entydigt svar på, men jag tycker absolut att du har rätt till ett mer uttömmande samtal med tydlig motivering om hur man har resonerat.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svarHej!
Jag har tagit Verzenios 100 mg i snart två månader. Tar också Letrozol sedan 5 månader tillbaka.
Har genomgått tårtbitsoperation och strålning 15 ggr. Operation och strålning har gått bra. Avböjde cytostatika.
Nu när jag tagit Verzenios i två månader 100 mg så har blodproverna varit ”tillräckligt bra” för att fortsätta. Har lägre värden på leukocyter och neutrofila leukocyter jämfört med referensvärden, men inom acceptabelt värde enligt läkaren. Jag har biverkningar med trötthet, sömnsvårigheter och ledvärk. Har sluppit diarré.
Nu vill läkaren höja dos till 150 mg. Det känns jobbigt. Är rädd för ytterligare biverkningar. Jag har nu kunnat komma tillbaka någorlunda med träning och det sociala, men är fortsatt sjukskriven 100%.
Hur viktigt är det att gå upp till 150mg? Kan det vara tillräckligt att stanna på 100 mg, och ändå få bra skydd mot cancer?
VerzeniosHejsan!
Jag diagnostiserades för invasiv lobulär bröstcancer i november 2025 i Italien och opererades här (mastektomi av hö bröst) den 18 december 2025. Den histologiska rapporten visade på två makrometastaser (2/4) och som alternativ till axillutrymning rekommenderas jag träffa en annan onkolog, som ansåg att strålning räcker gott i kombination med antihormonell behandling. Nödvändiga kompletterande undersökningar har dock tagit tid och jag hade återbesök hos onkologen förra veckan (11/5/2026) och påbörjade då Letrozol. Han sa då att det var 50/50 huruvida jag skulle få strålning. Först idag (18/5) kunde jag konsultera en radiolog. Radiologen sa att mitt fall inte är självklart för strålning:
Tumör: 30 mm
ER 99%, PR 99% Ki67: 8%, Her2 neg 0.
Han föreslår likväl strålning då det ytterligare kan minska risk för lokalt återfall, men tiden är svår. Det har redan gått fem månader sedan operationen och de kan ej påbörja strålningen förrän i juli, då är vi i Sverige. Nu har jag en tid i slutet av augusti, strålningsstart i september dvs 8,5 månader efter op. Riktlinjerna här är att strålning ska påbörjas inom fem månader (dvs idag). Mellan fem och nio månader blir det från fall till fall och därefter gör man det inte.
Svenska riktlinjer tycks vara ännu tightare. Hur resonerar man i Sverige mer specifikt?
Vad är nyttan av så sen strålning kontra risk för biverkningar så sent?
Nyttan med sen strålningKan jag ta bältrosvaccin när jag äter letrozol sedan 2.5 år tillbaka. Hade invasiv hormonkänslig tumör som opererades bort följt av strålning i fem dagar.
BältrosvaccinHur lång tid efter bröstoperation ( tårtbit o körtlar) ska , bör man man börja strålbehandling?
StrålningJag är en kvinna på 73 år, som fick en högersidig bröstcancer diagnos 2021. Opererad i mars 2021, med partiell mastektomi och sentinel node. Från min Journal: En tubulolobulär invasiv cancer grad II som mäter 10,7 mm. ER 100%, PR 60%, Ki-67 10%, HER2 1+. Radikalt avlägsnad, minsta marginal 8 mm kranialt, I axillen två friska lymfkörtlar. Blev strålad i 3 vecko och därefter fick jag Anastrozol i 5 år. Har precis avslutat denna behandling. Fick svar från min kontaktsjuksköterska att jag ska och kan avsluta min behandling efter att läkare tittat på min journal. Ingen ny behandling är planerad. Har gjort en mammografi nu i maj månad som visade inga tecken på bröstcancer. Ska prata med min läkare på min vårdcentral om remiss för ny mammografi nästa år, då jag är 74 år. Jag bor i Stockholm och får kallelse vartannat år.
Hur kan jag lita på detta svar att jag ska avsluta min behandling? Hur är det med återfall beroende på min bröstcancertumör? Finns det annan behandling som kan ta vid för att minska risken för återfall?
Efter behandlingÄr det rimligt att ta Letrozol i åtta år ihop med Salazopyrin EN och Levaxin.
Har också Endometrios sedan tidiga år. Jag är 74 år. Har nu haft blödningar
både från urinblåsa och tarm i Mars och Maj månad.
MVH BMWiik
Bröstcancer Her 2 östrogenpositiv 2021Blev opererad för hormonkänslig bröstcancer i mars. Har nu strålats 5 gånger och ska äta Letrozol i 5 år. Har varit i klimakteriet i flera år varpå mitt hår har blivit så tunnt så skalpen syns.. och värre blir det känns det som. Undrar om det finns någon hjälp mot det? Och finns det möjlighet att få någon hjälp mot detta?
Hormon känslig bröstcancerHej, 2011 fick jag beskedet hormonell bröstcancer, då var jag 44 år. Opererade bort en del av bröstet fick cellgifter och strålning följt av Tamoxifen i 10 år -> 2021 som jag mådde pyton av men jag höll ut.
Nu (59 år) har jag fått väldigt jobbiga klimakteriebesvär och jag får ingen hjälp någonstans. Blir bara bollade fram och tillbaka mellan hälsovårdcentralen och Gyn. Ingen verkar ha kunskap om klimakteriebesvär för en som haft bröstcancer.
Antidepressiva läkemedel har dom erbjudit men som jag aldrig har tagi. Det jag mest lider av nu är värk i hela kroppen och jag är fruktansvärt stel, men värst i vänster höft, ben och ländrygg. Jag vet inte vad jag ska ta mig till och är så förtvivlad och ledsen över att ingen verkar kunna hjälpa mig. Går hos en sjukgymnast som gett mig övningar som jag gör varannan dag men det blir ingen skillnad. Vänder mig till er med ett sista hopp om hjälp/råd. Vad kan jag göra?
Mvh.
Tillhör Västernorrlands landsting
HjälpHej, jag hade hormoniell bröstcancer sommaren 24. Jag kan därav inte äta östrogen. Jag har därmed blivit mycket stel i ledet samt lite ledvärk.Fick råd om att äta collagen samt metylerad B-vitamin komplex (B12). Googlade sen och läste att det är risk för cancer. Vad säger ni om att äta framför allt collagen?
Kosttillskottjag tar anastrozol och undrar om det går bra att jag tar Hjärtats Vitamin B-komplex Forte, är 73 år opererade bort en liten tumör augusti 2024 ingen påverkan på lymfar
ettårskontroll sept 2025 ua
kosttillskott