Visar 10 av 6063 träffar

Val av behandlingsalternativ DCIS grad 1

2022-02-11
Fråga 1. Medicinskt måste väl mitt önskemål om behandlingsalternativ reoperation och avstå RT vara bättre än det jag rekommenderats behålla två snäva marginaler och genomgå RT? Fråga 2. RT kan väl inte ersätta den riskreducering som en god marginal innebär? Fråga 3. Bör jag försöka en gång till att be om en reoperation? Bakgrund: 7 mm stor mikrokalk upptäcks vid mammografiscreening, ligger precis under huden, 1 cm från bröstvårta, kl 16, höger bröst. Corebiopsi x 2 (4 st + 3 st prov med grovnål) har inte visat något malignitetsmisstänkt men en finnålsbiopsi visar atypiska celler. Operation med sektorresektion genomförs. PAD visar ett 30x15 mm stort område med DCIS grad 1. Inga tecken invasiv cancer. Två snäva marginaler 1 mm kaudalt och mindre än 1 mm medialt, Ki-67 låg proliferationsaktivitet. Multidiciplinära rondens beslut att rekommendera mig RT får jag del av genom tfn-samtal med kirurgen. Han var inte med på ronden och kan inte berätta varför ronden kom fram till det beslutet, kirurgen kan inte berätta om för- eller nackdelar med olika behandlingsalternativ, eller svara på frågor om mastektomi och risker med att avstå RT etc. Han säger att jag måste prata med en onkolog. Vården flyttas över till annan region därför att jag flyttar. Jag ifrågasätter rondens beslut. Jag kan läsa i vårdplanen att marginalen vid DCIS bör vara minst 2 mm för att minska risk för recidiv. Jag har två snäva marginaler. Jag har fått träffa en kirurg som tittat på mitt bröst och sagt att det var enkelt att operera bort mer på de två sidor med snäv marginal. Jag har inga kontraindikationer för en operation. Men onkologen jag träffade tog inte mitt önskemål om reoperation och avstå RT på allvar utan viftade bort det. Jag får inga relevanta svar på mina frågor utan behandlas endast som en orolig patient som behöver lugnas. Onkologen avslutade mötet med att säga att det bästa var att jag kommer igång med strålningen så fort som möjligt. Jag har gjort CT-skanning, begärt ut handlingar och pratat med strålfysiker – efter skriftlig begäran. Enligt Dos-Volym histogram: medelvärde lunga 6 Gy, 25 % av lungan utsätts för stråldos över 5 Gy, strålfältet täcker hela nedre lungloben, två tilläggsfällt, strålfältet går in i lungan 3 cm, MLD. Jag har skolios, trattbröst/insjunket bröstben, liten lungvolym för min ålder, längd och vikt, bott 10 år som barn i hus med höga radongashalter. Mina stora bröst faller upp mot nyckelbenet och ut mot armhålan med ett hudveck utmed hela sidan. Jag är liten och smal. Jag har kvällar och nätter letat efter relevant info på nätet. På Socialstyrelsens webb står det att 50-75 % av DCIS aldrig blir till en cancer som behöver behandlas. Fakta från SweDCIS-studien: god marginal minskar risken för återfall från 40 % till 20 %, kvinnor under 52 år hade ingen signifikant nytta av RT, det var dem över 60 år som hade störst nytta (jag är 53 år), RT minskar risken för återfall av invasiv cancer från 12 % till 10 % på 20 år, efter 20 år hade gruppen med god marginal utan RT ett bättre utfall än gruppen med snäv marginal med RT. Studie, Umeå universitet, 2020: Efter 20 år hade 2 % fått lungcancer från RT. Om provtagning från 7 grovnålar vid mikrokalken endast visar helt friska celler är det väl inte sannolikt att DCIS-celler är spridda i hela området 30x15 mm. Det är väl mer troligt att det rör sig om DCIS i enstaka mjölkgång och eventuellt DCIS-celler ut i mjölkgångens mjölkkörtel. Skadorna på lunga, hjärta, muskler, leder och brosk i axeln, risk för ödem och risk för lungcancer mm från RT kan väl i mitt fall inte stå i proportion till eventuell nytta av RT? Jag är frustrerad eftersom ingen tar mitt önskemål om behandling på allvar eller lämnar relevanta svar på mina frågor om för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ. Jag bollas bara runt till nya läkare hela tiden och ingen verkar känna något ansvar för mig som patient eller hjälpa mig att vara delaktig i min egen vård. Jag står nu i kö för RT men funderar fortfarande på att avstå RT och i stället göra nytt försök att be om reoperation. Tacksam för svar på mina tre frågor ovan.
Visa svar
Svar:
Hej! Jag förstår din frustration och din upplevelse att ingen riktigt vill föra en diskussion om för- och nackdelar med reoperation respektive strålbehandling. Du har verkligen läst på, och som du kanske har fått en känsla av är det lite oklart "hur farligt" man ska bedöma att DCIS grad 1 är. Man har sett att det i många fall inte utvecklar sig till någon allvarligare cancer, men problemet är att man inte vet exakt hos vilken patient DCIS grad 1 försämras och hos vilken patient det inte gör det. DCIS växer lite mer diffust och det är därför man säger att man vill ha lite mer marginal vid DCIS för att vara mer säker på att man har fått bort allting. Jag tycker absolut att du ska be att få diskutera lite mer i detalj. Strålning kan i vissa fall kompensera för otillräckliga marginaler, men man vet också att DCIS svarar lite sämre på strålbehandling än utvecklad cancer. Strålbehandling innebär också vissa risker för skada på lungorna, även om det risken har minskat betydligt med modern teknik. Å andra sidan behöver man enligt riktlinjerna behandla med strålning även om du skulle genomgå utvidgad operation, såvida man inte opererar bort hela bröstet. Att operera bort hela bröstet skulle innebära en större operation och också en risk för snedbelastning om ditt kvarvarande bröst är stort och tungt. Sammantaget är detta inte en helt lätt fråga att ge ett entydigt svar på, men jag tycker absolut att du har rätt till ett mer uttömmande samtal med tydlig motivering om hur man har resonerat.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Övrigt

Nya riktlinjer

2026-08-24
Jag opererades för DCIS grad 3 med nekros 2020 och fick då besked om att få mammografiundersökning i 10 år. Nu har jag fått besked om att riktlinjerna har ändrats till 5 år. Det känns oroligt eftersom vad jag har förstått så är det inte helt ovanligt att DCIS kommer tillbaka och jag kände inte något själv i bröstet innan jag fick det 2020. Vad är anledningen till de nya riktlinjerna?
Visa svar
Svar:
5 års uppföljning har redan tidigare varit standard i stora delar av Sverige. Nu har det gjorts en uppdatering av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer, där rekommendationerna har förtydligats och baseras på den vetenskap som finns tillgänglig. Troligen har riktlinjerna i den region där du bor anpassats till att följa det uppdaterade nationella vårdprogrammet. Om du är i åldern för screening (40-74 år) kommer du därefter att fortsatt kallas till screening vartannat år.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nya riktlinjer

Funderingar återfall

2026-08-23
Har fått återfall efter 15 år! Vad händer?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att svara på din fråga då den inte innehåller så mycket information. Ställ gärna en fråga som ger lite mer information så kan vi svara lite bättre.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar återfall

Funderingar om smärta

2026-08-23
Jag måste fråga Jag har artros , osteoporos och neuropati. Upplever att mina smärtor har ökat väldigt sedan intag av letrozol. Vad gör ni åt det? Byta? Läst att man ska höra bentäthetsmätning innan intag av detta ! Jag har inte fått info alls!
Visa svar
Svar:
Hej. För en del kan byte av aromatashämmare göra att värken/smärtan minskar. Att den helt ska försvinna kanske man inte kan räkna med. Det blir kanske extra besvärligt för dig som har andra åkommor som ger värk (vilket inte är ovanligt). Hur man ska smärtlindra måste man individanpassat. Den som äter aromatashämmare (i minst 5 år) och inte har fått zoledronsyra (eller annan bisfosfonat/denosumab) som del i sin behandling eller via hälsocentralen pga benskörhet, bör erbjudas bentäthetsmätning efter 2-3 år. Prata med din sköterska/läkare.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar om smärta
Övrigt

Kan man äta osempil

2026-08-23
Hej, jag undrar om man kan äta Osempil om man haft en hormonell bröstcancer och äter Anastrozol? Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej. Nu tolkar jag att du skrivit fel och menar Osempic. Vad jag har kunnat hitta finns det inga direkta hinder, men kombinationen är inte välstuderad (Osempic är ju ett förhållandevis ganska nytt läkemedel) och därför svårt att ge något tydligt svar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kan man äta osempil

Bröstsmärta

2026-08-18
Jag är 25 år och har haft ömhet i vänster bröst i 4–5 veckor, främst på sidan och ovanför bröstvårtan. Just det ömma området på sidan av bröstet är mer svullet och buktar ut, och vänster bröst ser generellt lite fylligare ut än höger. Det känns även varmare. Huden är helt normal utan rodnad, apelsinhud eller andra förändringar. Jag gjorde ett normalt ultraljud för 2–3 månader sedan. Kan detta vara IBC?
Visa svar
Svar:
Hej! Nej, det låter inte som bröstcancer. Ömhet i bröst är väldigt vanligt. Bröstvävnad är känslig för kvinnliga könshormoner vilka kan göra att det blir lite svullet och mer ömt. Så länge du inte känner någon knöl tycker jag att du kan avvakta, men om du är orolig och tycker att det är svårt att avgöra om det finns knöl eller inte kan det vara bra att kolla upp det på vårdcentralen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröstsmärta

Funderande 34-åring

2026-08-18
Hej! Då och då upptäcker jag gult ”fnas” från bröstvårtan, alltså som små skorpor som går att plocka bort lätt. Ibland ser jag lite i klädesplagg, ibland bara på bröstvårtan, vänster. Detta har pågått i några år. Jag har aldrig haft någon spontan rinnande vätska! Aldrig något blod! Normal CRP och blodstatus. Lätt förhöjt TSH. Låter min beskrivning som tecken på bröstcancer? Hur vanligt är det att vätskan är cancer? Tack för svar! Mvh, Mikaela 34 år
Visa svar
Svar:
Hej! Nej, din beskrivning låter inte som bröstcancer utan bara att det kommer lite sekret från gångarna. Det är också ovanligt att det rör sig om bröstcancer när det kommer riktig vätska från bröstvårtan.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderande 34-åring

Hantering av val av behandling

2026-08-18
Träffade läkare och sjuksköterska för några veckor sedan. Fick besked om att jag har en trippelnegativ bröstcancer. Fick besked om att planen var att göra en sektorresektion. På operationsavdelningen träffade jag en läkare precis innan operationen. På honom lät det väldigt allvarligt och stor risk för spridning och vi kom därför överens om att det bästa var att ta hela bröstet. Dagen efter ringde jag min kontaktperson i ett annat ärende. Hon hade svårt att förstå mitt beslut att operera bort hela bröstet ”det var ju inte planen”. Jag blev chockad dels att det lät som min önskan enl det som står i journalen och att man gjort något som inte skulle ha gjort. Ältar detta ibland arg ibland jätteledsen. Har man gjort fel?
Visa svar
Svar:
Hej! När det gäller valet mellan mastektomi och bröstbevarande kirurgi är det svårt att säga säkert vad som är rätt eller fel. Valet kan bero på många olika saker (som tex tumörens storlek i förhållande till bröstets storlek och eventuell fördel av att kanske kunna slippa strålbehandling), och det finns för- och nackdelar med bägge. Däremot är det väldigt beklagligt att olika läkare, med kort varsel, säger olika saker till dig utan att förklara i lugn och ro varför man kan se olika på det, och utan att ge dig tid att fundera. Det är inte heller bra att du inte tycker att det som står i journalen stämmer. När det gäller formuleringen i journalen kan du be att de rättar det. Jag tror också att det vore bra om du kan få en tid bokad med en läkare och gå igenom det som hänt.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hantering av val av behandling

Minnesproblem av Letrozol Viatris?

2026-07-14
Är det vanligt att minnet påverkas av Letrozol Viatris? Bör jag byta medicin?
Visa svar
Svar:
Hej. Oavsett vilken hormonsänkande behandling (men även cytostatika) man får så kan en del uppleva negativ påverkan på minnet. Prata din läkare och hör om ni kanske kan byta till annat märke eller annan aromatashämmare. Det kan ofta vara bra att ha en paus först, för att se att besvären blir bättre, men bäst är att prata med sin vårdgivare som har all information om din bröstcancer som du haft.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Minnesproblem av Letrozol Viatris?
Övrigt

Fundering kring alt medicin mot klimakteriebesvär

2026-06-25
Jag har nyligen op för Her2 negativ. Ingen spridning i lymfan, borttaget med god marginal. Jag har genomgått en 5 dagars strålning och är färdig behandlad. Efter att jag nu slutat med östrogen- lenzetto, har klimakteriebesvären kommit med vallningar, nedstämdhet, humörskiftnigar. Min fråga är om det finns alternativ till östrogenet mot klimakteruebesvären?
Visa svar
Svar:
Hej. Det finns olika sätt att få hjälp mot klimakteriebesvär, hur bra den enskilda metoden fungerar varierar mellan individer. Jag tänker att de olika besvären ofta går in i varandra, tex att svettningar kan leda till sömnbesvär som kan leda till trötthet och humörskiftningar osv. Jag rekommenderar dig att prata med din läkare för att bena ut hur du kan få den bästa hjälpen beroende på de besvär som du har. Läkaren på hälsocentralen är ofta van med denna frågeställning. En del blir hjälpta av tex akupunktur, motion osv, men det finns även olika läkemedel man kan prova.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring alt medicin mot klimakteriebesvär

Östrogen kan orsaka bröstcancer?

2026-06-25
Hej! Jag har fått dessa journalsvar: *Tumörstorlek 20 mm (T1c) * Inga lymfkörtelmetastaser (N0) * Grad 1 * Luminal A-lik * ER- och PR-positiv * HER2-negativ * Ingen multifokalitet Det jag undrar är varför man fortfarande ger östrogen som kan orsaka bröstcancer? Jag har använt östrogen + hormonspiral mot klimakteriebesvär i 3 år.
Visa svar
Svar:
Hej. Riskökningen för bröstcancer med tex östrogen har genom åren varit väldigt omdebatterad. Riskökningen är inte så stor de första 5 åren och när man ger östrogentillskott till en kvinna som kommit in i klimakteriet bör man ge så kort tid som möjligt. För vissa kvinnor är klimakteriesymtom väldigt livskvalitetssänkande och det är därför bra ändå att det finns hjälp. Tidigare gavs östrogentillskott i många år, ibland 10-15 år. Det var innan man visste om riskerna. En ung kvinna som tappat sin östrogenproduktion tidigt, tex pga cancerbehandling, ges tillskott en längre tid eftersom det då ersätter kroppens egen produktion som nu försvunnit för tidigt. Jag vet inte om du blev klokare av detta.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Östrogen kan orsaka bröstcancer?

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss