Visar 10 av 6272 träffar
2022-02-11
Fråga 1. Medicinskt måste väl mitt önskemål om behandlingsalternativ reoperation och avstå RT vara bättre än det jag rekommenderats behålla två snäva marginaler och genomgå RT?
Fråga 2. RT kan väl inte ersätta den riskreducering som en god marginal innebär?
Fråga 3. Bör jag försöka en gång till att be om en reoperation?
Bakgrund: 7 mm stor mikrokalk upptäcks vid mammografiscreening, ligger precis under huden, 1 cm från bröstvårta, kl 16, höger bröst. Corebiopsi x 2 (4 st + 3 st prov med grovnål) har inte visat något malignitetsmisstänkt men en finnålsbiopsi visar atypiska celler. Operation med sektorresektion genomförs.
PAD visar ett 30x15 mm stort område med DCIS grad 1. Inga tecken invasiv cancer. Två snäva marginaler 1 mm kaudalt och mindre än 1 mm medialt, Ki-67 låg proliferationsaktivitet.
Multidiciplinära rondens beslut att rekommendera mig RT får jag del av genom tfn-samtal med kirurgen. Han var inte med på ronden och kan inte berätta varför ronden kom fram till det beslutet, kirurgen kan inte berätta om för- eller nackdelar med olika behandlingsalternativ, eller svara på frågor om mastektomi och risker med att avstå RT etc. Han säger att jag måste prata med en onkolog.
Vården flyttas över till annan region därför att jag flyttar. Jag ifrågasätter rondens beslut. Jag kan läsa i vårdplanen att marginalen vid DCIS bör vara minst 2 mm för att minska risk för recidiv. Jag har två snäva marginaler. Jag har fått träffa en kirurg som tittat på mitt bröst och sagt att det var enkelt att operera bort mer på de två sidor med snäv marginal. Jag har inga kontraindikationer för en operation. Men onkologen jag träffade tog inte mitt önskemål om reoperation och avstå RT på allvar utan viftade bort det. Jag får inga relevanta svar på mina frågor utan behandlas endast som en orolig patient som behöver lugnas. Onkologen avslutade mötet med att säga att det bästa var att jag kommer igång med strålningen så fort som möjligt.
Jag har gjort CT-skanning, begärt ut handlingar och pratat med strålfysiker – efter skriftlig begäran. Enligt Dos-Volym histogram: medelvärde lunga 6 Gy, 25 % av lungan utsätts för stråldos över 5 Gy, strålfältet täcker hela nedre lungloben, två tilläggsfällt, strålfältet går in i lungan 3 cm, MLD. Jag har skolios, trattbröst/insjunket bröstben, liten lungvolym för min ålder, längd och vikt, bott 10 år som barn i hus med höga radongashalter. Mina stora bröst faller upp mot nyckelbenet och ut mot armhålan med ett hudveck utmed hela sidan. Jag är liten och smal.
Jag har kvällar och nätter letat efter relevant info på nätet. På Socialstyrelsens webb står det att 50-75 % av DCIS aldrig blir till en cancer som behöver behandlas. Fakta från SweDCIS-studien: god marginal minskar risken för återfall från 40 % till 20 %, kvinnor under 52 år hade ingen signifikant nytta av RT, det var dem över 60 år som hade störst nytta (jag är 53 år), RT minskar risken för återfall av invasiv cancer från 12 % till 10 % på 20 år, efter 20 år hade gruppen med god marginal utan RT ett bättre utfall än gruppen med snäv marginal med RT. Studie, Umeå universitet, 2020: Efter 20 år hade 2 % fått lungcancer från RT.
Om provtagning från 7 grovnålar vid mikrokalken endast visar helt friska celler är det väl inte sannolikt att DCIS-celler är spridda i hela området 30x15 mm. Det är väl mer troligt att det rör sig om DCIS i enstaka mjölkgång och eventuellt DCIS-celler ut i mjölkgångens mjölkkörtel. Skadorna på lunga, hjärta, muskler, leder och brosk i axeln, risk för ödem och risk för lungcancer mm från RT kan väl i mitt fall inte stå i proportion till eventuell nytta av RT?
Jag är frustrerad eftersom ingen tar mitt önskemål om behandling på allvar eller lämnar relevanta svar på mina frågor om för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ. Jag bollas bara runt till nya läkare hela tiden och ingen verkar känna något ansvar för mig som patient eller hjälpa mig att vara delaktig i min egen vård.
Jag står nu i kö för RT men funderar fortfarande på att avstå RT och i stället göra nytt försök att be om reoperation.
Tacksam för svar på mina tre frågor ovan.
Hej!
Jag förstår din frustration och din upplevelse att ingen riktigt vill föra en diskussion om för- och nackdelar med reoperation respektive strålbehandling. Du har verkligen läst på, och som du kanske har fått en känsla av är det lite oklart "hur farligt" man ska bedöma att DCIS grad 1 är. Man har sett att det i många fall inte utvecklar sig till någon allvarligare cancer, men problemet är att man inte vet exakt hos vilken patient DCIS grad 1 försämras och hos vilken patient det inte gör det.
DCIS växer lite mer diffust och det är därför man säger att man vill ha lite mer marginal vid DCIS för att vara mer säker på att man har fått bort allting. Jag tycker absolut att du ska be att få diskutera lite mer i detalj. Strålning kan i vissa fall kompensera för otillräckliga marginaler, men man vet också att DCIS svarar lite sämre på strålbehandling än utvecklad cancer. Strålbehandling innebär också vissa risker för skada på lungorna, även om det risken har minskat betydligt med modern teknik. Å andra sidan behöver man enligt riktlinjerna behandla med strålning även om du skulle genomgå utvidgad operation, såvida man inte opererar bort hela bröstet. Att operera bort hela bröstet skulle innebära en större operation och också en risk för snedbelastning om ditt kvarvarande bröst är stort och tungt.
Sammantaget är detta inte en helt lätt fråga att ge ett entydigt svar på, men jag tycker absolut att du har rätt till ett mer uttömmande samtal med tydlig motivering om hur man har resonerat.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svarJag vill gärna göra regelbundna kontroller när jag blir kallad, men mammografi gör då förfärligt ont på mig att jag inte vågar gå dit. Det ger mig massor av ångest att missa kontrollen men jag klarar det inte. Vad ska jag göra?
Jag tycker att du ska kontakta mammografiavdelningen när du blir kallad och berätta om att du har svårt att delta på grund av att det gör ont.
Det är viktigt att pressa ihop bröstet vid undersökningen, dels för att mindre strålning ska kunna användas, men också för att vävnaden sprider ut sig och blir lättare att bedöma.
Det finns dock ganska mycket man kan göra för att det ska bli mer uthärdligt, som att vara noggrann när man lägger in bröstet i maskinen, att ta det lugnt och att ibland anpassa hur mycket tryck man använder. Ofta blir också undersökningen mindre smärtsam när man blir äldre, kanske på grund av att brösten förändras något med åldern.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar MammografiFått återkallelse ang sista mammografi
Om du har blivit återkallad från screeningundersökningen är det på grund av att man har sett något på bilderna som man behöver undersöka närmare för att ta reda på om det kan vara en bröstcancer. Oftast tar man ytterligare några bilder och gör en ultraljudsundersökning av bröstet. Ibland kan det också bli aktuellt att ta prov från bröstet.
Det är viktigt att delta i undersökningen för att man ska upptäcka en eventuell bröstcancer så tidigt som möjligt, men undersökningen kan också visa att bröstet är helt normalt eller att det man såg på bilderna är en godartad förändring.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Vad händerVar på mammografi 7 september. Idag ringer de och vill ta kompletterande bilder och ultraljud den 8 november. Har haft bröstcancer och min ena syster har dött i bröstcancer. Blir VÄLdIGT orolig. Vill inte prata med mina barn just nu då båda har tentaperioder på universitetet. Finns det någon jag kan vända mig till med frågor och oro?
Oro ny mammografiJag är en kvinna på 46 år som gör mammografier enligt screeningprogrammet och självundersöker brösten/armhålorna noga däremellan. Har ingen ärftlighet för bc i släkten. Har gjort extra mammografier och UL genom åren pga egenhittade knölar där alla varit ofarliga.
I april i år kände jag för första gången lite mer "utanför" armhålan. Ungefär två centimeter utanför behåringslinjen mot ryggen sett (alltså ej in mot bröstet) har jag en samling pyttesmå ljusa (nästan vita) prickar i huden. Stryker jag med fingret över dem så känns de inte alls men lägger jag fingret mot och trycker lätt så känns en (1) av dessa vass. Den är liten, mindre än ett knappnålshuvud och känns nästan som ett lite större sandkorn. Högre upp och ytterligare några centimeter längre ut mot ryggen har jag en liknande ljus prick som är pyttelite större och som känns likadan (vass) men den kan jag även känna om jag bara stryker lätt med fingret över huden (alltså att den står upp lite). Min fråga är om bröstcancer/lymfkörtlar kan se ut som små ljusa prickar just under huden och kännas som vassa små korn? Har läst om aterom och milier men dessa två känns vassa när jag trycker lätt med fingertoppen vilket gör mig fundersam. De andra ljusa små prickarna ser i stort sett likadana ut men känns inte vassa (de känns inte alls, varken med eller utan lätt tryck). Vill inte belasta vården i onödan men eftersom min vita vassa prick inte försvunnit sedan i april kände jag att det var dags att fråga bästa frågelådan. Tack för att ni finns!
Kan cancer och/eller lymfkörtlar ligga just under huden?Varit på kompletterande ct och ultraljud och fått kod 2. Dock har man upptäckt en lågekogen struktur bestående av kärl som kan följas från hud till muskel. Läkaren gav lugnande besked och sa att hon inte var orolig men skickar mig ändå vidare på MR. Min oro kvarstår dock, hur vanligt är det att man upptäcker saker på magnetröntgen och kodar om fynden? Hur orolig bör jag vara?
Kod 2Hej,
Har haft detta så länge jag kan minnas. Men när jag klämmer på bröstvårtorna så kommer det ibland vitt/genomskinligt eller grön-vattnig vätska ut mjölkgångarna. Det är ingenting som ”läcker” eller så utan det kommer endast när jag masserar/trycker. Är det normalt?
Vätska ut bröstvårtorÄr 39 år och har de senaste två veckorna uppmärksammat att det kommer en liten mängd vätska (som en liten droppe, rinner inte utan hänger kvar) ur höger bröstvårta efter träning eller ansträngning. Aldrig annars. Det ser ut att endast komma från ett ställe, klar till lite mjölkaktig. Inga andra förändringar. Ingen bröstcancer i familjen. Bör jag söka vidare för detta?
VätskaHej!
På mammografin upptäcktes man i vänster bröst sett ett 8 cm långt stråk som går fram till mamillen. Man har beskrivit detta som en linjär non mass-uppladdning bedömd som kod 4. Första biopsin visade enbart B2-lesion och man gick därför vidare med VAB. Efter VAB har jag fått svar från patologen att det ser ut som DCIS grad 3, man har inte fått någon invasiv komponent med i proverna.
I min journal står att det är oklart om det går att göra någon bröstbevarande kirurgi på detta.
Jag ska träffa läkare till veckan och diskutera en sektorresektion med sentinel node eller en mastektomi med sentinel node.
Jag vill göra en mastektomi med platt stängning. För symmetri och för att minska problem med rygg pga ojämn vikt (jag har E-kupor) vill jag att de tar bort båda brösten helt.
Är detta en rimlig åtgärd?
Dubbel mastektomiHej, Opererade bort hela höger bröst år 2007 efter bröstcancer. (Har ett bröstimplantat för att rekonstruera.) Har helt känselbortfall i huden där. Sen några månader tillbaka får jag klåda då och då i det området. Igår eftermiddag kom det igen och nu håller det i sig fortfarande. Är det troligt att det är nervtrådarna som spökar så här lång tid efter?
Klåda där jag har känselbortfallKan seromet komma tillbaks igen efter 6 månader
Serom igen