Visar 10 av 6085 träffar
2022-03-07
Är min oro och önskan befogad?
Jag är 56 år och undrar om jag bör kontakta gynmottagningen igen för att be dem bränna bort min väldigt förtjockade livmoderslemhinna? Känns som jag har en ”tickande bomb” inombords med tanke på att jag haft hormonkänslig dubbelsidig bröstcancer. Går även med en ständig molande ”mensvärk” som aldrig släpper. Har fått till mig att även det är en biverkning av Tamoxifen.
• Skulle en borttagning av slemhinnan göra någon skillnad i risken att utveckla cancer i livmodern?
• Finns det anledning nog att önska en hysterektomi, inkl äggstockar? Vad kan jag som patient säga till om i den diskussionen?
Läs historiken nedan.
4 jan 2021 – opereras för dubbelsidig hormonkänslig bröstcancer.
Vänster sida:
Mastektomi samt nio friska lymfkörtlar. Ingen spridning. Lobulär 10 mm tumör med en 35 mm string in citu. HER 2+ negativ. Ki 67 10 %. Malignitetsgrad 2.
Höger sida
Tårtbit samt en frisk lymfkörtel borttagen. Tubulär 15 mm tumör. HER 2+ negativ.
Ki 67 1 %. Malignitetsgrad 1.
Behöver inte cellgifter, men strålas 15 gånger under april månad.
15 feb 2021 – påbörjar medicinering av Anastrozol då senaste menstruationen var februari 2020.
27 mars 2021 – menstruerar igen under 1 vecka. Kontaktar Onkologen och ber om remiss till gyn.
31 mars 2021 – avbryter medicinen Anastrozol efter råd från onkologen.
6 april 2021 – Påbörjar medicinering med Tamoxifen
8 april 2021 – Besök på gyn, lätt förtjockad slemhinna i livmodern, 6 mm. (Detta innan lång användning av Tamoxifen) I journalen kan jag sedan läsa att läkaren funderat på Hysterektomi, men det var inget hon tog upp med mig under besöket. Inga cellförändringar på biopsin som togs.
6 okt 2021 – Återbesök gyn. Har inte haft fler blödningar. Slemhinnan nu ca 9 mm tjock. Läkaren misstänker även en polyp. Även det var något jag fick läsa mig till i journalen efter besöket. Hon anser inte att det finns fog för en Hysterektomi utan föreslår en hysteroskopi för att med en kamera titta hur det ser ut.
18 jan 2022 – Hysteroskopi. Den läkare om utförde ingreppet (inte samma som jag träffat tidigare) sa att det inte fanns någon polyp, men att slemhinnan var enormt förtjockad runt om. Hon hyvlade bort en del för analys. Inga cellförändringar. Provtagande läkaren pratade också om att det kunde vara bra att bränna bort den förtjockade slemhinnan, alternativt att ta bort hela livmodern i förebyggande syfte eftersom Tamoxifen bidrar till förtjockningen. Det verkade på henne som att jag som patient ändå hade något att säga till om och önska.
10 feb 2022 – Telefonsamtal från den läkare jag träffat först. Det var ingen bokad telefontid, så jag var inte beredd på samtalet som kom precis innan jag skulle ha ett lönesättande Teamsmöte med min chef. Läkaren säger att det inte finns anledning till operation, det blir ju biverkningar av det också. Och hon nämner ingenting om att ta bort förtjockningen genom att bränna den, utan sa bara att det kommer att bli uppföljning om 1 år. Sen var samtalet slut. Mina önskningar och funderingar som fanns dokumenterade i journal från provtagningen 18 januari togs inte upp alls. Efteråt kände jag mig bara förvirrad och lämnad med frågor. Se mina två frågor i början av texten.
Skulle vara så tacksam för svar på mina funderingar!
Hmm, knepigt. Från bröstcancerperspektiv har du ju god prognos med två "snälla" bröstcancrar. Likväl vill man förstås att du kan genomgå en bra hormonell behandling under 5 år. Om du är postmenopausal (=äggstockarna har slutat att vara aktiva) skulle man förstås ge t ex anastrozol eller en annan av de sk aromatashämmarna. Det faktum att du trots din ålder verkar ha en kvarvarande äggstocksfunktion gjorde att man istället valde tamoxifen. Rimligen är du på vippen att bli postmenopausal. Jag håller med om att det förefaller vara så att din endometrieslemhinna verkar påverkas tydligt av tamoxifen, så ett sätt att hantera detta vore att göra en sk terapeutisk salpingooforektomi, d v s ta bort äggstockarna och äggledarna för att sedan kunna gå tillbaka till anastrozol. Det man är rädd för är förstås att det skulle kunna utvecklas en cancer i livmodern, där tamoxifen skulle kunna bidra till en sådan utveckling. Jag är inte tillräckligt väl insatt i endometriecancer för att riktigt kunna uttala mig om hur angeläget det vore att även ta bort livmodern, vilket ju en gång för alla skulle stoppa en sådan tänkbar utveckling. Det är förstås ett större ingrepp att även gära det, och det kan finnas faktorer att ta hänsyn till som jag inte riktigt kan överskåda, hur mycket du väger t ex (!).
Jag hade ändå bett att man funderar på en underlivsoperation i sförst hand för att möjliggöra en behandling med anastrozol.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarLäkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket..
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3
Höger: Inget malignitetsmisstänkt.
Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.
Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..Hej.
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo.
Hur stor är ärftligheten för min dotter?
Tacksam för svar
ÄrftlighetOpererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
FunderarHej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Knöl insidan bröstetHej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar,
/Generad 19 åring
Fundering kring ärta på bröstvårtanHar sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Hudförändring på bröstetHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bcHej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Sparas tumörvävnad?