Frågor & svar

Hej, I dagarna har jag fått besked om min BC efter operation och även kommande behandling. I anteckningarna i min journal står följande: 50-årig kvinna, premenopausal. Kliniskt upptäckt högersidig bröstcancer. Genomgått högersidig mastektomi och sentinel node-biopsi. PAD/CYT: Bifokal bröstcancer NST grad 2. T1: 14 x 11 mm. T2: 2 mm. ER 95%, PR 95%, Ki-67 37%, HER2-positiv. Därutöver utbredd DCIS inom ett område av 80 x 80 mm, grad 2-3. Tre friska sentinel node. Bedömning: T1 N0-tumör av Luminal HER2-positiv biologi. Onkologisk behandling: Aktuell för veckovis Paclitaxel x 12 i kombination med antikropp trastuzumab x 17. Därutöver endokrin behandling med Zoladex + Tamoxifen. Mina frågor: 1) Hur ser min prognos ut? 2) Varför får jag inte kombinationsbehandling med cytostatika, vilket kan utläsas vara mest effektivt och är mer standard? 3) Vad "missar" jag genom att inte få antracykliner? Vilken effekt har antracykliner som inte taxaner har? 4) Bedömer ni att föreslagen behandling är den bästa för mig? Är rädd att den är "för snäll" då jag läst att den kan övervägas till "lågriskpatienter" och äldre (sid 146 nationella riktlinjer). 5) Min biopsi hittade endast DCIS. Om det invasiva hade hittats då och HER2 konstaterats före operation, hade jag istället behandlats preoperativt? Har läst att Her2 bör behandlas preoperativt eftersom den i grunden är en aggressiv. Hade det varit bättre för mig? Är inte det ytterligare ett skäl att inte ge "för snäll" postoperativ behandling? 6) Jag rekommenderas inte strålbehandling. Har fått direktrekonstruktion, men det tar väl läkarna inte hänsyn till om det vore medicinskt motiverat med strålning? 7) Hur stor risk är det för att spridning finns i thoraxvägg, hud eller annat lokalt? Om så skulle vara fallet, "biter" cellgifter och antikropp även på det? 8) Håller ni med om bedömningen om ingen strålbehandling? 9) I APT-studien (Tolaney et al) sjuårsuppföljning läser jag att patienterna hade fått strålbehandling. Kan jag ändå jämföra mig med denna grupp och studiens resultat? 10) Förstår att det aldrig finns några garantier för framtiden. I studier läser man oftast om överlevnad i kortare perspektiv, 5-15 år. Det är svårt att förhålla sig till som 50-åring. Många tankar finns kring vilka chanser som finns att få leva ett normallångt liv, att cancern aldrig återkommer. Hur ska man tolka studierna? Är det många av dem som inte drabbas av återfall inom 5-10 år som förblir friska från cancern? Ledsen att det blev så väldigt många frågor, men jag vore otroligt tacksam för era svar. Tack för att ni finns!