Visar 10 av 6064 träffar
2022-10-02
Hej!
Jag är en 55-årig kvinna och fick förra hösten en klinisk högersidig bröstcancer. Blev opererad med sektor och sentinel node 22-09-29 där PAD visade invasiv lobulär cancer 17 x 14 mm, radikal opererad, grad II. ER 80%, PR 30%, ki-67 1%, HER2-negativ samt, sentinel node utan metastaser. pT1c N0 Luminal A. Jag har genomgått adjuvant strålbehandling till 21-12-10.
Sen fick jag antihormonell behandling med initialt Letrozol och sen Exemestan, men fick avsluta bägge på grund av kraftig ledvärk och och fick sen Tamoxifen istället, vilken jag började med i februari 2022. Med Tamoxifen går det bättre med lederna, men istället har jag fått jättejobbiga svettningar/vallningar flera gånger om dagen och natten.
Har fått tips av en vännina om att prova Klimadynon, men undrar nu om jag kan äta det med min cancerform?
Min läkare på Bröstcentrum tipsade annars om ett läkemedel som heter Duloxetin, som tydligen också skulle kunna lindra svettningar, men jag blev lite osäker när jag hörde att det egentligen är ett antidepressivt läkemedel..stämmer det? Och finns det några kända biverkningar av det? Och kan det ev. vara lämpligare för mig att kanske prova det än Klimadynon?
Tacksam för svar snarast!
Hej, brukar tänka som så att om ett växtbaserat preparat hjälper så beror det sannolikt på att ett innehåller sk fytoöstrogener som liknar östrogen och i så fall inte kan anses lämpligt efter att ha haft en hormonkänslig bröstcancer. Jag skulle avråda alltså. Det är riktigt att det finns mediciner mot depression som har visat sig ha en effekt mot vallningar, jag har själv här inte erfarenhet av duloxetin, utan brukar använda venlafaxin och i så fall i låg dos. 37 mg till att börja med, om det inte hjälper brukar jag föreslå att man höjer till 75 mg under ett par veckor och så utvärderar man effekten.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej! Jag genomgick mastektomi ett par år sedan ( operation, cellgifter och strålning). Funderar nu igen på en bröstrekonstruktion då jag inte känner mig hel. Jag har tidigare fått info om bröstrekonstruktion med bröstimplantat, DIEP och LD ( Lattisimus Dorsi). Finns det andra alternativ än dessa? Vilken teknik är att föredra? Hur många operationer kräver de? Vill helst inte genomgå fler operationer efter att bröstrekonstruktionen är färdigställd. Jag känner även stor ångest/rädsla inför att opereras på nytt, varför jag skjutit på min rekonstruktion. Finns nåt stöd att få?
Hej!
De två huvudsakliga varianterna för rekonstruktion är antingen med inläggning av implantat eller att man flyttar kroppsegen vävnad, så kallad lambå. Den helt perfekta metoden finns tyvärr inte utan alla metoder har sina för- och nackdelar.
När det gäller implantat kan man inte lägga in det om man tidigare har fått strålbehandling utan att också tillföra "frisk" vävnad. Detta då vävnaden efter strålbehandling förlorar mycket av sin elasticitet och läkningsförmåga. Fördelen är att det är den minsta operationen som tar kortast tid. Nackdelar är att det är en helt annan känsla i silikonimplantat än i kroppsegen vävnad och att det rekonstruerade bröstet inte åldras på samma sätt. Det är också ganska vanligt att man behöver göra korrigeringar med nya operationer, ibland även ganska lång tid efter rekonstruktionen.
I ditt fall behöver man alltså göra någon form av lambå, vilket innebär en större operation med lite högre risker. Fördelen med dessa är att det blir mer samma känsla som ett eget bröst som åldras i takt med resten av kroppen och att, när det väl har läkt, behövs det inte ytterligare korrektioner. Man kan ta vävnad från lite olika ställen på kroppen, där en latissimus dorsi (LD)-lambå är det "säkraste" alternativet, då man inte behöver dela kärlet och risken för förlorad blodcirkulation är betydligt mindre än för de "fria" lambåerna. Vid LD-lambå lossar man en muskel på ryggen och använder den, plus hud och underhudsfett, som rekonstruktion. En nackdel kan vara att det inte blir så mycket vävnad att arbeta med (man kan dock då också "förstärka" med ett implantat). Andra nackdelar är att man kan få besvär med ärret från ryggen och en viss försvagning samt att det blir ryckningar i bröstet då det ju är en muskel (för att undvika det kan man dela nerven men det leder då till ytterligare förlust i volym).
Den vanligaste fria lambån (dvs att man delar kärl och syr till ett nytt kärl vid bröstkorgen) är DIEP, alltså att man tar hud och underhudsfett från magen och flyttar upp. Det är en stor operation, som tar cirka 4-6 timmar, och man behöver vara kvar på sjukhus en vecka efteråt för att man ska kunna bevaka kärlförsörjningen, och återhämtningstiden är relativt lång. Man kan också ta vävnad från låret eller ändan. Vid alla lambå-operationer blir det mycket ärr. Den tråkigaste komplikationen är om kärlförsörjningen inte räcker till, utan det blir så kallad nekros (vävnaden dör). Det är dock ovanligt.
Det är således inte helt lätta beslut att ta. Prata med din bröstmottagning i första hand. Det ska absolut finna möjligheter till stöd.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Fundering kring bröstrekonstruktionJag opererades för DCIS grad 3 med nekros 2020 och fick då besked om att få mammografiundersökning i 10 år. Nu har jag fått besked om att riktlinjerna har ändrats till 5 år. Det känns oroligt eftersom vad jag har förstått så är det inte helt ovanligt att DCIS kommer tillbaka och jag kände inte något själv i bröstet innan jag fick det 2020.
Vad är anledningen till de nya riktlinjerna?
Nya riktlinjerJag måste fråga
Jag har artros , osteoporos och neuropati. Upplever att mina smärtor har ökat väldigt sedan intag av letrozol. Vad gör ni åt det? Byta? Läst att man ska höra bentäthetsmätning innan intag av detta ! Jag har inte fått info alls!
Funderingar om smärtaHej, jag undrar om man kan äta Osempil om man haft en hormonell bröstcancer och äter Anastrozol? Tack på förhand!
Kan man äta osempilJag är 25 år och har haft ömhet i vänster bröst i 4–5 veckor, främst på sidan och ovanför bröstvårtan. Just det ömma området på sidan av bröstet är mer svullet och buktar ut, och vänster bröst ser generellt lite fylligare ut än höger. Det känns även varmare. Huden är helt normal utan rodnad, apelsinhud eller andra förändringar. Jag gjorde ett normalt ultraljud för 2–3 månader sedan. Kan detta vara IBC?
BröstsmärtaHej! Då och då upptäcker jag gult ”fnas” från bröstvårtan, alltså som små skorpor som går att plocka bort lätt. Ibland ser jag lite i klädesplagg, ibland bara på bröstvårtan, vänster. Detta har pågått i några år. Jag har aldrig haft någon spontan rinnande vätska! Aldrig något blod! Normal CRP och blodstatus. Lätt förhöjt TSH. Låter min beskrivning som tecken på bröstcancer? Hur vanligt är det att vätskan är cancer? Tack för svar! Mvh, Mikaela 34 år
Funderande 34-åringTräffade läkare och sjuksköterska för några veckor sedan. Fick besked om att jag har en trippelnegativ bröstcancer. Fick besked om att planen var att göra en sektorresektion. På operationsavdelningen träffade jag en läkare precis innan operationen. På honom lät det väldigt allvarligt och stor risk för spridning och vi kom därför överens om att det bästa var att ta hela bröstet. Dagen efter ringde jag min kontaktperson i ett annat ärende. Hon hade svårt att förstå mitt beslut att operera bort hela bröstet ”det var ju inte planen”. Jag blev chockad dels att det lät som min önskan enl det som står i journalen och att man gjort något som inte skulle ha gjort. Ältar detta ibland arg ibland jätteledsen. Har man gjort fel?
Hej!
När det gäller valet mellan mastektomi och bröstbevarande kirurgi är det svårt att säga säkert vad som är rätt eller fel. Valet kan bero på många olika saker (som tex tumörens storlek i förhållande till bröstets storlek och eventuell fördel av att kanske kunna slippa strålbehandling), och det finns för- och nackdelar med bägge. Däremot är det väldigt beklagligt att olika läkare, med kort varsel, säger olika saker till dig utan att förklara i lugn och ro varför man kan se olika på det, och utan att ge dig tid att fundera. Det är inte heller bra att du inte tycker att det som står i journalen stämmer. När det gäller formuleringen i journalen kan du be att de rättar det. Jag tror också att det vore bra om du kan få en tid bokad med en läkare och gå igenom det som hänt.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Hantering av val av behandlingJag har nyligen op för Her2 negativ. Ingen spridning i lymfan, borttaget med god marginal. Jag har genomgått en 5 dagars strålning och är färdig behandlad. Efter att jag nu slutat med östrogen- lenzetto, har klimakteriebesvären kommit med vallningar, nedstämdhet, humörskiftnigar. Min fråga är om det finns alternativ till östrogenet mot klimakteruebesvären?
Fundering kring alt medicin mot klimakteriebesvär