Jag har gått ner ca 17 kg sedan jag opererades för bröstcancer i augusti 2025, utan att ändra min livsstil. Viktnedgången började efter att tumören kom ut, men innan cytostatika påbörjades. Fick sista cyton i januari och påbörjade hormonbehandling för en dryg månad sedan. Har fortsatt att gå ner under hela tiden. Innan diagnosen hade jag problem med övervikt trots en väldigt aktiv livsstil och konstant kaloriunderskott, det känns alltså som att det var tumören som på något sätt orsakade vikten, men av allt jag läst verkar det väldigt otroligt.

Vad är skillnaden mellan Prolia och Obodense

Hej! Jag har blivit diagnosticerad med Ductal cancer, grad 2, och opererats för ca 3v sedan I mina journaler på 1177 beskrivs cancern som: en 17 mm stor invasiv duktal cancer, grad 2. Opererats radikalt med minsta marginal 5,5 mot dorsal resektionsyta. Inom området för invasiv cancer DCIS grad 1-2 med fokal nekros, minsta marginal avseende DCIS 2,8 mm till medial resektionsrand. Totalextent inklusive DCIS 23 mm. ER 96 %, PR 92 % (preoperativ biopsi) HER2 0, Ki67 21 %. Sentinel node med två tumörfria lymfkörtlar (0/2). Beskedet efter op var att jag "bara" skulle få strålning och antihormonell behandling. Men även ett PAM50-test skulle göras för att säkra upp (tydligen standard). Svar som kom av PAM50 var: T1cN0 Luminal B tumör med ROR-värde 54. Rekommenderas därför adjuvant cytostatikabehandling med E90C x 3 följt av Docetaxel 75 x 3. För övrigt oförändrad rekommendation med lokal strålbehandling och AI. Så - Jag är 55 år, har tagit varierande dos hrt i ca 5 år, men slutade tvärt 2v innan operationen. Postmenopaus alltså. Med tanke på att min cancer är starkt hormonkänslig, inte har spridit sig till lyftkörtlarna, har en delningstakt precis på gränsen mellan låg och medel (ROR54, baserat på ett Ki21%) undrar jag om inte strålning och antiohormoniell behandling borde räcka? Risken för återfall i cancer inom 10 år skulle "bara" sjunka med ytterligare 3-5 procentenheter om jag tar cellgiftsbehandlingen. Med tanke på att jag har två barn med stora utmaningar (som pågått länge), lever ensam och är ganska slukörd som startläge: är det värt det? Hur ska jag tänka? Varför tillkom en cellgiftsbehandling tror ni? Vänliga hälsningar, Lotta

Funkar det ihop eller bör man vänta?

Hej! Jag fick i februari diagnosen lobulär BC och skrev om detta på min blogg (som handlar om något helt annat). Det kom en del "tips" i kommentatorsfältet som jag skulle vilja röka ut med medicinsk expertis. Några axplock: "Kolla upp böcker av Valter Longo, han använder fast-imiterande dieter som visat sig vara effektiva mot just cancer!" (Kommentatorn tillägger senare ett denna Longo är någon form av "biogerontolog"). "Läs om Joe Tippens protokoll eller Sven Erik Nordin om cancern som försvann. Sanningen är den att cancer kan inte leva utan kolhydrater (glukos) och glutamin. I provrör dör cancerceller inom 48 timmar om de inte får glukos eller glutamin. Cancer kan inte leva på fett, eftersom den behöver fermentera socker för att få energi. Friska celler kan leva på fett (riktigt fett och inte fröoljor och margarin, för det är gift för cellerna). I kroppen är det lite svårare bekämpa cancer eftersom levern producerar en del glukos som normalt behövs. LCHF (strikt ketogen kost) och intermittent fasta är utmärkta sätt att motverka cancer. Ett starkt immunförsvar tar normalt hand om cancerceller, men har man för mycket inflammationer mm. i kroppen hinner imunförsvaret inte med." (Denna kommentar fick svar från en annan läsare: "Om det nu verkligen var så att LCHF hjälper, varför skulle sjukvården inte använda sig av den metoden? Ta av foliehatten." (Och under min egen behandling har akronymen LCHF nämts 0 gånger. Jag har endast fått rådet att undvika grapefrukt och antioxidanter i för stor dos). En kommentator lät som om hen hade någon form av medicinsk utbildning och skrev apropå min craving efter chicken nuggets efter cytostatikabehandling: "Inte för att sabba din ursäkt för att kunna göra vad som helst med cancer-ursäkten, men en liten heads-up kan inte skada tänker jag =) Cancerceller tar upp mer glukos än normala celler, ett fenomen som kallas Warburg-effekten. Det är därför man använder radioaktivt märkt glukos vid PET-undersökningar för att upptäcka tumörer. Snabba kolhydrater är därför något att dra ner på, ett stabilare blodsocker mår ju dessutom alla bra av istället för ett som åker jojo och hela tiden behöver mer socker. Historiskt har vi aldrig ätit så mycket socker och snabba kolhydrater som idag, så rimligtvis är det inte ohälsosamt att dra ned på dem. Är du mer intresserad finns en bok som heter Och cancern bara försvann." Ni kan korta ner denna fråga, men andemeningen är: Finns det någon vits att gå över till låg kolhydratkost i samband med att man diagnosticerats med cancer?

Min mamma fick Tamoxifen utskrivet efter att ha provat både Letrozol och Exemestan men inte tålt biverkningarna. Hon har ätit blodförtunnande i många år och det kan man ju inte kombinera med Tamoxifen. Hon blev upplyst av detta på apoteket och slutade då med blodförtunnande och startade Tamoxifen. Efter en vecka drabbades hon av blodproppar i hjärnan som påverkar henne svårt. Hur är det möjligt att skriva ut Tamoxifen som kan orsaka blodpropp till en kvinna som står på blodförtunnande?

Läste ditt svar på en fråga här nyligen, om biverkningar av hormonbehandling. Tycker inte du svarade på frågan som ställs. Om brist på östrogen anses vara stor hälsorisk, varför utsätts då bröstcancerpatienter för risken att ta bort östrogen helt när effekten är så liten? Varför tycker man att så många friska ska utsättas för dessa enorma hälsorisker. Det stämmer väl inte heller det du säger, att det leder till att 2 extra av 100 som får behandlingen inte dör. Det ska väl ändå vara att 2 extra av 100 som får behandlingen inte får återfall. Alla som får återfall dör inte. Håller med föregående frågeställare, att detta verkar vara otroligt märkligt. En massmedicinering av många friska kvinnor, en enorm kostnad för samhälle och för kvinnornas hälsa i form av oåterkalleliga biverkningar. Och förmodligen otroliga vinster för läkemedelsindustrin. Hur arbetar ni med uppföljning och övervakning av biverkningar?

Hej! Efter cellgiftsbehandling och inkastad i klimakteriet så upplever jag mitt hår väldigt glest. Står på zoladex och tamoxifen. Funderar på att göra en PRP-behandling men min sjuksköterska kunde inte svara på om jag kan göra det. Tänker att detta måste vara vanligt efter behandling och frågan kanske dykt upp innan.

Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att ta Letrozol på morgonen eller kvällen? Har fått rådet att testa mig fram, men vilket brukar föredras? Vet att det ska intas vid samma tidpunkt, men finns det ett tidspann som är ok? Hur hanterar man bäst bytet av morgon till kväll eller tvärtom om man upplever att det inte fungerar som man börjat? Tack för att ni finns här som ovärderligt stöd.

Hej, är färdigbehandlad sen ett år men har smärta i ben, rygg mm Pratade med en fysioterapeut som ville utesluta cancer innan vi går vidare. Men läkare rycker på axlarna och säger att man ska sluta oroa sig. Vad gör man? Var tar jag vägen? Känner mig maktlös och förminskad.