Visar 10 av 6009 träffar
2022-11-25
Hej!
Jag opererades för bröstcancer 100% östrogenkänslig, grad 3, 15 mm i oktober förra året, 2021. Tyvärr spridning till de två första lymfkörtlarna (5mm och 2,5 mm metastas). Ytterligare lymfkörtlar opererades bort i armhålan, vilka var friska/utan metastaser. Efter operationerna cellgfter tre omgångar EC och tre omgångar Docetaxel. Efter detta tamoxifen plus tre veckors strålning. Byte till zoladex och letrozol 1 juli pga otrevliga/farliga biverkningar. Under året har jag gjort datotomografiröntgen i mars (lungor, skelett, buk med kontrastvätska) och i september (lungor, där även skelettet kom med, utan kontrastvätska). Efter operation 1 hade jag hårdheter i bröstet pga operationen, som jag antar är vanligt. En av dessa hårdheter tog tid på sig att försvinna och till slut var det en liten "hårdhet/knöl" kvar. Denna låg en bit ifrån själva operationsärret. Denna "hårdhet" tittades på med ultraljud i början av februari och då hittade man en liten 5 mm stor blodfylld blåsa, dvs inget elakartat. I övrigt sas det att det var en postoperativ ärrvävnad. Därefter har jag träffat läkare (tre olika) vid flera tillfällen och varje gång nämnt denna "hårdhet" som inte velat förvinna, läkarna har känt på den och sagt att det är postoperativ förändring/ärrvävnad efter operation. Hårdheten/knölen har inte förändrats under de senaste månaderna från det att ultraljudet gjordes i februari. Den har känts lika stor och oförändrad. Eftersom läkarna har sagt att det är ärrvävnad efter operationen har jag till slut nöjt mig med det men känt på hårdheten/knölen med jämna mellanrum för att känna om den har förändrats. Det har den dock inte gjort, varken blivit mindre, större eller ändrat form. Dvs denna hårdhet/knöl har känts likadan under både cellgiftsbehandling som pågick under december-21 till sista mars-22 och under strålning som pågick under maj 2022. Nu, igår, var jag på mammografi och ultraljud (den årliga som man ska göra när man är med i studien). Då plötsligt blev ultraljudsläkaren helst tyst och allvarlig när han såg denna hårdhet/knöl och han tog en biopsi/vävnadsprov vilket gör mig jätterädd och orolig. Det senaste läkarbesöket jag var på var den 6/10. Då kände läkaren på mitt bröst och skriver i journalen att hon känner postoperativ ärrvävnad på stället där jag känner hårdheten/knölen. Svaret på datortomografin den 9/9 nämner inget om något misstänkt i bröstområdet.
1. Är det vanligt att ärrvävnad omvandlas till elakartad cancer?
2. Är det troligt att denna hårdhet är ett återfall när hårdheten/knölen inte förändrats något under vare sig cellgiftsbehandlingen och/eller strålbehandingen?
3. Skulle det synas på datortomografiröntgen om det fanns en aktiv bröstcancertumör i bröstet?
4. Är det vanligt att bröstcancertumörer bara finns i bröstet utan att förändras och inte växer/förändras under 10 månaders tid?
5. Är det vanligt med återfall redan 5/6 månader efter avslutas strålbehandling?
6. Kan ärrvävnad finnas kvar i bröstet över ett år efter operation?
Tacksam för svar!
Hej!
1. Nej, ärrvävnad i sig ökar inte risken för återfall.
2. Det brukar ta ett tag innan det mjuknar ordentligt efter en operation, och i samband med strålning brukar det ofta bli lite mer hårt och svullet igen innan det mjuknar. Om det känns mycket hårt och du är orolig kan det ändå vara bra att undersöka med ultraljud.
3. Datortomografi är inte den bästa undersökningen för brösttumörer, så det är inte säkert.
4. Brösttumörer kan växa mycket långsamt eller inte alls under lång tid.
5. Nej, det är inte vanligt.
6. Viss ärrvävnad kommer alltid att finnas kvar och det tar några år innan ärret mognar ordentligt.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svarHej, Hur stor är återfallsrisken om man väljer att inte äta Letrozol? Min tumör var 16 mm, två portvakter togs bort, ingen spridning. Duktal hormonkänslig, grad 1, Her 2 negativ, Luminal A med Ki-67 3%. Har mycket kraftiga biverkningar och funderar på att inte ta denna sortens medicin. Hur ska jag tänka? Förstår att det bästa är att ta den men.
ÅterfallsriskHej! Jag var på mammografi i måndags (1/6) då jag känt en knöl i mitt högra bröst.. Man gjorde även ultraljud och finnålspunktion. På mammografi och ultraljud såg man att jag har flera cystor i brösten (som jag även undersöktes för i februari 2025, då man även tömde några cystor men vätskan skickades då inte på analys pga. att vätskan var klar och läkaren menade att det då inte behövdes) men läkaren sa att det inte var något som såg misstänkt ut. Han tog dock prover på knölen jag känt och skickade för analys, som jag skulle få svar på om cirka 2 veckor efter att de också tagit upp detta på någon konferens. Gör de alltid det? Sjuksköterskan som var med sa att jag inte skulle gå in och läsa min journal under tiden utan vänta på att de eller min läkare på VC tog kontakt när provsvaren kommit.. Varför säger de så? Är så orolig att det ska vara cancer och går under av denna väntan! Är det vanligt att de tar prover fast de inte misstänker något? Är det vanligt att dessa prover sedan visar sig vara cancer även om inget misstänkt syns på mammografi eller ultraljud? Är så ledsen och orolig :(
Hej. Anledningar till att man ibland avråder från att läsa i journalen är egentligen flera, bland annat att det kan vara jobbigt att få ett negativt besked och sedan inte kunna ställa följdfrågor. Det kan skapa mer oro, än nödvändigt. En annan anledning är att det som står i en journal, när anteckningen inte är signerad är att den kan vara felaktig. Det kan ha smugit sig in ett extra ord, eller att det saknas ett ord som gör att betydelsen blir tvärt om mot för vad som var tänkt. På cystor som tömmer sig på klar vätska och som minskar vid funktion skickas oftast inte vätskan för analys. Om det finns ett tätare område (som kan utgöras av en knöl man känner) tas prov, även om man kanske tycker att det ser ofarligt ut. Det kallas för trippeldiagnostik (att känna, göra röntgen och att ta prov). Det vanligaste är att man diskuterar på en konferens när det tagits ett prov, innan det svaras ut till patienten. Proceduren är alltså helt normal och behöver inte innebära att det är något "farligt". Detta ingår i rutinen och ger en bra kvalitet på bedömningen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Svar på finnålspunktionJag har en fundering kring behandling med kisqali. Jag opererades i oktober 2026 för hormonell bröstcancer i höger bröst, all cancer bortopererad och ingen cancer i lymfan. Jag har genomgått tre behandlingar med EC 70 och nio behandlingar med Paklitaxel även strålats fem gånger och äter ni letrosol och ska göra det i fem år. Nu vill min läkare att jag ska äta Kisqali i tre år . Jag känner stor oro för denna behandling eftersom jag också är typ1 diabetiker sedan 1976 och så har jag också parkinsons sjukdom sedan 20:24. Jag har mått väldigt dåligt speciellt i min parkinson under behandlingen och jag är rädd för att få problem med njurar och lever hjärta mm vid kisqali behandling. Jag skulle vilja veta hur en annan läkare tänker om min situation.
Hej. Jag kan inte svara på hur stark rekommendationen för Kisqali är för din del, då jag inte har hela bilden klar för mig. När vi planerar för behandling vid bröstcancer tar vi hänsyn till flera faktorer, tex tumörstorlek, om det finns cancerceller i lymfkörtlar och tumörbiologi. Andra viktiga faktorer är samsjuklighet, (ålder till viss del) och vad patienten själv vill. I det nationella vårdprogrammet för bröstcancer finns rekommendationer om när och hur vi ska välja bland alla läkemedel som finns att ta till. Rekommendationer innebär inte att vi alltid ska göra på ett eller annat sätt, det finns många faktorer som kan påverka vad den slutliga behandlingen blir, tex patientens egna önskemål. Jag tycker att det är viktigt att ha en dialog om för och nackdelar, så att beslutet fattas på en bra grund. Jag föreslår att du pratar med din läkare igen. I slutet måste det ändå i denna situation vara ditt önskemål som väger tyngst.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Funderingar kring behandlingenJag äter tamoxifen och b12 pga brist. Är det ok att ta dessa två tabletter samtidigt
Olika läkemedelHej! Jag är 49 år och jag fick en remiss från VC till en bröstmottagning för att kolla upp en ev knöl. Ultraljud och röntgen visade inget avvikande. Röntgenläkaren berättade att hen kunde se många cystor och att jag har täta bröst.
Nu är jag orolig för att vanlig screening med röntgen inte är tillräckligt utan att kanske även ultraljud bör göras som komplement.
Kan jag begära/kräva att få komplettera med ultraljud när det är dags för screening?
Rekommenderar ni termografi som komplement?
Blir lite osäker på hur jag ska tänka. Jag bor i Stockholm.
Funderingar kring täta bröstHej!
Jag har tagit Verzenios 100 mg i snart två månader. Tar också Letrozol sedan 5 månader tillbaka.
Har genomgått tårtbitsoperation och strålning 15 ggr. Operation och strålning har gått bra. Avböjde cytostatika.
Nu när jag tagit Verzenios i två månader 100 mg så har blodproverna varit ”tillräckligt bra” för att fortsätta. Har lägre värden på leukocyter och neutrofila leukocyter jämfört med referensvärden, men inom acceptabelt värde enligt läkaren. Jag har biverkningar med trötthet, sömnsvårigheter och ledvärk. Har sluppit diarré.
Nu vill läkaren höja dos till 150 mg. Det känns jobbigt. Är rädd för ytterligare biverkningar. Jag har nu kunnat komma tillbaka någorlunda med träning och det sociala, men är fortsatt sjukskriven 100%.
Hur viktigt är det att gå upp till 150mg? Kan det vara tillräckligt att stanna på 100 mg, och ändå få bra skydd mot cancer?
VerzeniosHejsan!
Jag diagnostiserades för invasiv lobulär bröstcancer i november 2025 i Italien och opererades här (mastektomi av hö bröst) den 18 december 2025. Den histologiska rapporten visade på två makrometastaser (2/4) och som alternativ till axillutrymning rekommenderas jag träffa en annan onkolog, som ansåg att strålning räcker gott i kombination med antihormonell behandling. Nödvändiga kompletterande undersökningar har dock tagit tid och jag hade återbesök hos onkologen förra veckan (11/5/2026) och påbörjade då Letrozol. Han sa då att det var 50/50 huruvida jag skulle få strålning. Först idag (18/5) kunde jag konsultera en radiolog. Radiologen sa att mitt fall inte är självklart för strålning:
Tumör: 30 mm
ER 99%, PR 99% Ki67: 8%, Her2 neg 0.
Han föreslår likväl strålning då det ytterligare kan minska risk för lokalt återfall, men tiden är svår. Det har redan gått fem månader sedan operationen och de kan ej påbörja strålningen förrän i juli, då är vi i Sverige. Nu har jag en tid i slutet av augusti, strålningsstart i september dvs 8,5 månader efter op. Riktlinjerna här är att strålning ska påbörjas inom fem månader (dvs idag). Mellan fem och nio månader blir det från fall till fall och därefter gör man det inte.
Svenska riktlinjer tycks vara ännu tightare. Hur resonerar man i Sverige mer specifikt?
Vad är nyttan av så sen strålning kontra risk för biverkningar så sent?
Nyttan med sen strålningKan jag ta bältrosvaccin när jag äter letrozol sedan 2.5 år tillbaka. Hade invasiv hormonkänslig tumör som opererades bort följt av strålning i fem dagar.
BältrosvaccinHur lång tid efter bröstoperation ( tårtbit o körtlar) ska , bör man man börja strålbehandling?
StrålningJag är en kvinna på 73 år, som fick en högersidig bröstcancer diagnos 2021. Opererad i mars 2021, med partiell mastektomi och sentinel node. Från min Journal: En tubulolobulär invasiv cancer grad II som mäter 10,7 mm. ER 100%, PR 60%, Ki-67 10%, HER2 1+. Radikalt avlägsnad, minsta marginal 8 mm kranialt, I axillen två friska lymfkörtlar. Blev strålad i 3 vecko och därefter fick jag Anastrozol i 5 år. Har precis avslutat denna behandling. Fick svar från min kontaktsjuksköterska att jag ska och kan avsluta min behandling efter att läkare tittat på min journal. Ingen ny behandling är planerad. Har gjort en mammografi nu i maj månad som visade inga tecken på bröstcancer. Ska prata med min läkare på min vårdcentral om remiss för ny mammografi nästa år, då jag är 74 år. Jag bor i Stockholm och får kallelse vartannat år.
Hur kan jag lita på detta svar att jag ska avsluta min behandling? Hur är det med återfall beroende på min bröstcancertumör? Finns det annan behandling som kan ta vid för att minska risken för återfall?
Efter behandling