Visar 10 av 6079 träffar
2023-02-17
Jag var väldigt tveksam till direktrekonstruktion med medicinskt silikon vid min bröstcancer operation med mastektomi, och tog upp min oro och tvivel med min bröstkirurg o sköterska. Dels var jag nedsatt sen många år, och under utredning för ME/CFS (tidigare kallat kronisk trötthetssyndrom) ME har bla autoiumuna drag vilket jag tydligt berättade.. Jag har även flera födoämnesallergier. Jag har även läst om kvinnor som blivit sjuka av sina silikon bröstimplantat. Jag tog upp allt detta och undrade om jag verkligen var en lämplig kandidat. Min bröstkirurg sa att "man reagerar inte på sjukvårdens "top noch" medicinska silikon" och han var väldigt drivande och övertygade om att direktrekonstruktion skulle vara det bästa för mig.. både psykiskt för att slippa vakna enbröstad efter operationen, samt för att slippa bli snedbelastad i ryggen som enbröstad. Två smärtsamma veckor efter min operation med mastektomi och direktbröstrekonstruktion sprack op.ärret upp med en stor glipa och det rann ut massor med gul sårvätska, och död svart vävnad fick klippas bort längst op.ärret. Jag hade under hela tiden tagit min förskrivna antibiotika samt noga följt alla råd. Så två veckor efter operationen fick implantatet opereras ut, och det visade sig sen vara en stark autoiumun reaktion som fick en allvarlig autoiumun reumatisk bindvävssjukdom Systemisk skeleros att bryta ut. Jag står nu på hög dos immundämpande medicin då mitt immunförsvar efter detta blivit överaktivt o angriper bindväven. Det finns flera dokumenterade fall både med cellneckros vid direktrekonstruktion pga svårare läkningsprocess, samt flera fall då autoiumuna sjukdomar som tex Systemisk skleros har brutit ut... Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion? Det är ju faktiskt ett främmande material som kroppen som ska acceptera, samtidigt som mastektomi såret ska läka! Mycket begärt av en cancerangripen kropp.. Läser efteråt att det ju ändå räknas som en form av högrisk ingrepp..
Jag förstår överhuvudtaget inte hur kirurgen kunde med all presenterad fakta om mitt nedsatta allmäntillstånd, känslighet och min oro och tvivel kunde tycka att jag var en lämplig kandidat för direktrekonstruktion med medicinskt silikon? Hur hans riskkalkyl såg ut? och att jag skulle slippa bli snedbelastad i ryggen (har c-kupa) o ev må sämre psykiskt enbröstad skulle uppväga ev. risker med komplikationer för en nedsatt känslig patient som dessutom utreds för en sjukdom med autoiumunitet det förstår jag inte!
Man är i ett väldigt utsatt omskakat tillstånd o måste kunna lita på att sjukvården fattar det bästa och säkraste alternativet för patienten! En direktrekonstruktion är ju faktiskt inte en medicinsk nödvändighet så borde ju bara förekomma när patienten har bättre hälsoförutsättningar samt själv insisterar på det! Jag tror detta med tiden kommer uppdagas hur olämpligt riskmässigt och hälsomässigt det är med direktrekonstruktion med medicinskt silikon! Synd om alla kvinnor som under tiden inte upplyses om riskerna, och riskerar att få onödigt lidande och komplikationer som cellneckros som leder till en operation till med explant, autoimuna reaktioner och autoimuna sjukdomar. I USA tex upplyser de bättre om riskerna, men där riskerar ju läkaren att bli stämd vid ev svårare komplikationer... Tänkvärt och värt debattering..
Hej!
Det är verkligen beklagligt att du inte har fått mer information, och framför allt att den information du har fått verkar ha varit ganska ensidig. Det låter inte heller som att din kirurg har varit så lyhörd för dina funderingar och önskningar eller din oro.
Hur mycket och vilken information som ges till patienter i olika sammanhang varierar nog tyvärr, och vissa kirurger har kanske mer egna åsikter som får styra. Så ska det ju inte vara, utan beslut ska ske i samråd med patienterna, och man behöver vara extra försiktig med större ingrepp som inte är livsnödvändiga. Ibland kanske läkare kan tänka att det blir för mycket information att ta emot, särskilt i samband med cancerbesked, och att det kan bli svårt för patienten att besluta om för många aspekter läggs fram.
Jag tror att sjukvården i allmänhet skulle behöva bli mycket bättre på informationsdelen, och kanske till viss del ta efter USA med utförlig skriftlig information.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svarHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bcHej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Sparas tumörvävnad?Har fått veta att jag är CHEK2-bärare och skulle få information från Cancergenetisk mottagning i Umeå men tycker att de har varit väldigt dåliga på att ge information. Har försökt få prata med någon som kan mer om detta, tex de som tillhör nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer men där har ingen kunnat svara på mina frågor. Konstigt nog har inte ens den gruppen någon som svarar på patienters frågor. Cancergenetisk mottagning hänvisar till min läkare men det är inte min läkares område så det var en konstig hänvisning. Vem kan jag prata med för att få information?
Hej. Jag tycker att det låter lite märkligt och blir lite förvånad över att du inte får den informationen från Umeås Cancergenetiska mottagning. Jag jobbar själv i Umeå och förväntar mig att de ger den informationen då de är de som kan detta bäst. Har du fått prata med en läkare på Cancergenetiken eller är det en genetisk rådgivare. Om det inte är en läkare du pratat med tycker jag att du ska be att få ett läkarsamtal. Om du inte får hjälp kanske du ska be din läkare kontakta dem. Det framgår inte om du har haft bröstcancer eller inte, men oavsett det borde du ha rätt till information. Ibland går det kanske inte att ge svar på alla frågor, men då bör man ju få veta det också (att det inte finns svar, menar jag).
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar CHEK2Hej skulle ställa fråga gällande spänningar i båda brösten som kommit under senaste månaden, jag är 58år och har varit i klimakteriet ett tag, mensen slutade runt 50- 52. Står en del om att söka vård om det inte går över, pratas om bröstcancer med dessa symtom. Hur skall jag tänka. Tack på förhand.
Funderingar runt spänningar i båda brösten.Jag behandlades föf bröstcancer föf gvå åf sen. En mild variang som innebar operation och strålning. Nu har bröstvårtan på deg bröstet blivit märkbart större, är spänd och lite varm med klåda. Är det nprmalt efter behandling?
Ena bröstvårtan växerHej. Jag ska göra bröstundersökning imorgon med eventuell mammografi som jag kommer få vänta på. Har hälsoångest med stark cancerfobi och är förstås mycket orolig inför besöket. Inte känt någon knöl själv för vågar inte känna. Haft lite vätska från ena bröstet i några år som jag ska få kollat. Min oro och ångest nu är att jag väntat för länge med att söka och ältar nu att en eventuell bröstcancer kanske är spridd och svår att bota...Mvh, orolig kvinna på 33
OroligHej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.
Bröstcanser.Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här
18 årig tjej