Visar 10 av 5875 träffar
2023-02-17
Jag var väldigt tveksam till direktrekonstruktion med medicinskt silikon vid min bröstcancer operation med mastektomi, och tog upp min oro och tvivel med min bröstkirurg o sköterska. Dels var jag nedsatt sen många år, och under utredning för ME/CFS (tidigare kallat kronisk trötthetssyndrom) ME har bla autoiumuna drag vilket jag tydligt berättade.. Jag har även flera födoämnesallergier. Jag har även läst om kvinnor som blivit sjuka av sina silikon bröstimplantat. Jag tog upp allt detta och undrade om jag verkligen var en lämplig kandidat. Min bröstkirurg sa att "man reagerar inte på sjukvårdens "top noch" medicinska silikon" och han var väldigt drivande och övertygade om att direktrekonstruktion skulle vara det bästa för mig.. både psykiskt för att slippa vakna enbröstad efter operationen, samt för att slippa bli snedbelastad i ryggen som enbröstad. Två smärtsamma veckor efter min operation med mastektomi och direktbröstrekonstruktion sprack op.ärret upp med en stor glipa och det rann ut massor med gul sårvätska, och död svart vävnad fick klippas bort längst op.ärret. Jag hade under hela tiden tagit min förskrivna antibiotika samt noga följt alla råd. Så två veckor efter operationen fick implantatet opereras ut, och det visade sig sen vara en stark autoiumun reaktion som fick en allvarlig autoiumun reumatisk bindvävssjukdom Systemisk skeleros att bryta ut. Jag står nu på hög dos immundämpande medicin då mitt immunförsvar efter detta blivit överaktivt o angriper bindväven. Det finns flera dokumenterade fall både med cellneckros vid direktrekonstruktion pga svårare läkningsprocess, samt flera fall då autoiumuna sjukdomar som tex Systemisk skleros har brutit ut... Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion? Det är ju faktiskt ett främmande material som kroppen som ska acceptera, samtidigt som mastektomi såret ska läka! Mycket begärt av en cancerangripen kropp.. Läser efteråt att det ju ändå räknas som en form av högrisk ingrepp..
Jag förstår överhuvudtaget inte hur kirurgen kunde med all presenterad fakta om mitt nedsatta allmäntillstånd, känslighet och min oro och tvivel kunde tycka att jag var en lämplig kandidat för direktrekonstruktion med medicinskt silikon? Hur hans riskkalkyl såg ut? och att jag skulle slippa bli snedbelastad i ryggen (har c-kupa) o ev må sämre psykiskt enbröstad skulle uppväga ev. risker med komplikationer för en nedsatt känslig patient som dessutom utreds för en sjukdom med autoiumunitet det förstår jag inte!
Man är i ett väldigt utsatt omskakat tillstånd o måste kunna lita på att sjukvården fattar det bästa och säkraste alternativet för patienten! En direktrekonstruktion är ju faktiskt inte en medicinsk nödvändighet så borde ju bara förekomma när patienten har bättre hälsoförutsättningar samt själv insisterar på det! Jag tror detta med tiden kommer uppdagas hur olämpligt riskmässigt och hälsomässigt det är med direktrekonstruktion med medicinskt silikon! Synd om alla kvinnor som under tiden inte upplyses om riskerna, och riskerar att få onödigt lidande och komplikationer som cellneckros som leder till en operation till med explant, autoimuna reaktioner och autoimuna sjukdomar. I USA tex upplyser de bättre om riskerna, men där riskerar ju läkaren att bli stämd vid ev svårare komplikationer... Tänkvärt och värt debattering..
Hej!
Det är verkligen beklagligt att du inte har fått mer information, och framför allt att den information du har fått verkar ha varit ganska ensidig. Det låter inte heller som att din kirurg har varit så lyhörd för dina funderingar och önskningar eller din oro.
Hur mycket och vilken information som ges till patienter i olika sammanhang varierar nog tyvärr, och vissa kirurger har kanske mer egna åsikter som får styra. Så ska det ju inte vara, utan beslut ska ske i samråd med patienterna, och man behöver vara extra försiktig med större ingrepp som inte är livsnödvändiga. Ibland kanske läkare kan tänka att det blir för mycket information att ta emot, särskilt i samband med cancerbesked, och att det kan bli svårt för patienten att besluta om för många aspekter läggs fram.
Jag tror att sjukvården i allmänhet skulle behöva bli mycket bättre på informationsdelen, och kanske till viss del ta efter USA med utförlig skriftlig information.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svarhyaluronsyra Kapslar mot torra slemhinnor i vagina?
Haft bröstcancer och skall undvika östrogen.
Torra slemhinnorJag är en (med annars mkt god hälsa) 54 årlig kvinna med trippelnegativ cancer med begränsad spridning till lymfkörtlar och lungorna tre metastaser 10mm, 15 mm, 16 mm. Huvudtumör i armhålan ER 0, PR 0, HER2 1+, Ki-67 90%. Ingen BRCA-mutation.
Jag undrar om kommande mediciner och behandlingar för spridd bröstcancer. Pågår studier som eventuellt gör att man i nära framtid 1-2 år behandla metastaser och förhoppningsvis eliminera dem helt eller få dem att vara stabila och inte växa?
Hur kan man behandla metastaser i lungorna förutom cellgifter? Jag känner till att studier pågår med steriotaktisk strålning.
Jag har också läst om kommande mediciner som ska kunna göra att tumörer inte blir resistenta mot cellgifter. Det vore ett stort genombrott om sjukdomen går att betrakta som kronisk istället för palliativ.
Stämmer det att man nyligen har godkänt en del nya behandlingar i USA. Följer EU/Sverige den utvecklingen aktivt och hur det går för patienter med spridd bröstcancer?
Hej. Jag tänker nog att den behandling vi ger vid "kronisk" bröstcancer (dvs metastaserad, eller icke botbar, bröstcancer) är palliativ. Till palliativ behandling räknas den behandling som ges med syfte att lindra, bromsa och hålla en "icke botbar" sjukdom i schack. Det finns idag sådan behandling, men vi kan aldrig veta innan vi påbörjat behandlingen vilken effekt den har hos en specifik individ. Vi har inte heller någon medicinsk behandling där vi förväntar oss att målet ska vara "elimination" men enstaka individer svara väldigt bra på behandling. Sverige och EU följer aktivt utvecklingen i tex USA (och vice versa) för att hela tiden erbjuda den bästa behandlingen för våra patienter, oavsett typ av cancer.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandling av metastaser och ny behandlingsmetoder?Hej!
I maj 2023 diagnosticerades jag vid 45 års ålder med bröstcancer ER, 2,2 cm, ki67 60%, genomgick 7 cellgiftsbehandlingar (3EC +4 DOC), operation (ej spridning till lymfkörtlar), 15 strålningstillfällen. 10 år med Anastrazole och Zoladex. Har ingen historik av bröstcancer eller annan cancer i släkten. Två år senare, i september 2025, diagnosticerades jag med kronisk myeloisk leukemi (KML), tar nu Imatinib livslångt och mår utöver tröttheten bra. Är det sannolikt att jag fått leukemin pga bröstcancerbehandlingen? Har förstått att det är ovanligt men kan uppstå.
Tack på förhand!
Hälsningar Caroline
Har fått kronisk myeloisk leukemi efter bröstcancerbehandlingJag tar Letrozol Accord och ska inte ha några krämer med hormonmedel. Vilka lotions och ansiktskrämer, schampo kan man använda?
Hormonbaserade krämerHej
Jag är opererad av bröstcancer för 2 år sen. Allt har gått bra och idag mår jag bra eller hyfsad bra kämpar med ont i kropp och leder vilken tror jag kommer från solendronsyra vilken jag har kvar som behandling 3år var 6månad. Min onkologen tyckte att det kommer inte från det men jag känner min kropp och har blivit sämre sen har jag börjat med syra. Vad tycker ni ? Sen har en till fråga kan man dricka olika te som innehåller antioxidanter eller får man aldrig mer göra det?
Tack på för hand❤️varma hälsningar Aka.
FunderingarHej!
Jag fick diagnos HER 2-positiv 3+, NHG 3, luminal bc i juni förra året. Med spridning till lymfkörtlar axill och vid nyckelbenet. (ER 85%, PR 5%, Ki67 38)
Jag fick avbryta behandling med Paklitaxel efter 10 doser (av 20) på grund av biverkningar och var inlagd på sjukhus 3 veckor. Men MR visade total regression. Det blev snabb mastektomi och axillutrymning på det. (Med ytterligare 2 operationer kort inpå pga av blödning och att man även hittat cancerceller i biopsi från bröstvårtan).
20× strålning (med boost mot nyckelbenet). Sedan december har jag fått Kadcyla var 3e vecka och ska fortsätta med det till slutet på september.
Häromveckan även börjat med Tamoxifen (10 år).
Det känns verkligen som att jag fått alla behandlingar som finns och jag är otroligt tacksam för all fin vård jag fått.
För ett par veckor sedan var jag hos onkologen. Hon påpekade att det är otroligt viktigt att jag är vaksam över nya symtom, då det finns risk för spridning.
Jag är nog lite för lugn och har inte oroat mig under hela den här resan. Jag litar på behandlingen och processen och är säker på att allt kommer gå bra. Jag är också så van vid att vifta bort symtom som dyker upp.
Men nu har jag några funderingar. Sedan ca 10 dagar har jag en svullen, hård, oöm lymfkörtel vid käkbenet, under örat (samma sida som bc). Jag ringde min kssk i veckan, som inte tyckte att det var konstigt. Hon kollade bara upp att det inte skulle utgöra ett hinder för att ge mig Kadcyla i veckan.
Men nu undrar jag, kan det vara spridning av cancerceller till lymfkörteln? Så högt upp? Hur vanligt är det med spridning högt upp på halsen?
Jag ska naturligtvis ringa onkologen igen i veckan.
Men jag är nyfiken på att veta. Om det skulle vara spridning dit, räknas det då som fjärrmetastas?
Hur vanligt är det med fjärrmetastaser generellt när man haft metastaser vid nyckelbenet (3C)? Finns siffror på det?Tar gärna emot tips om vad som bör kollas upp. Bör jag be om röntgen av hela huvudet eller bara UL av lymfkörtel?
Vänligen Emilia
Hej. Först vill jag säga att det är svårt att ge några siffror på din fråga om hur vanligt det är med fjärrmetastaser när man haft metastaser vid nyckelbenet. Bröstcancer kan sprida sig till i princip alla lymfkörtlar, även de under käken, men ju närmare bröstet körteln ligger, desto vanligare är det med lymfkörtelmetastas. Dock ör det många som inte fått någon spridning till lymfkörtlarna. Jag skulle inte i första hand tycka att det behövs en röntgen av hela huvudet, om det inte finns andra symtom. Ofta börjar man med ultraljud eller datortomografi av halsen, men först behöver någon göra en klinisk bedömning. Ibland kan man avvakta röntgenundersökning om man haft symtom en kort tid (om det finns annan orsak till körteln som är mer trolig).
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Ny hård lymfkörtel på halsenOpererad för Bröstcancer och skall snart påbörja strålning Varför skall jag börja med Anastrazol innan kontroll av bentäthet gjorts. Känner mig tveksam till medicinen då jag blahar ryggproblem, höftprotes bilateralt, onda knän.
Medicinering2026-04-15
Jag har utvecklat ett trauma för mammografi efter att ha blivit återkallad en gång för 12 år sedan. Jag trodde det var slut, så efter flera bilder och ultraljud utan anmärkning bröt jag ihop av lättnad. Efter det hoppade jag över en gång men gick vid nästa kallelse och fick ett brev där det stod att det inte fanns tecken på bröstcancer. Jag bara grät och kunde andas och sova igen. Pandemin kom, perfekt tyckte jag som hade all anledning i världen "att hoppa över" det obehagliga. Köerna växte och oj så lång väntetid vilket jag återigen tyckte var skönt: jag slapp "elefanten i rummet". Man vet ju att man ska gå, att det är en förmån och att det räddar liv! Ändå skapar det hos mig ångest och det blir en existensiell fråga mot allt förnuft. För två år sedan tog jag mod till mig och knallade dit igen när jag blev kallad. Återkallad igen, samma ställe i samma bröst. Fler bilder och ultraljud, återigen släpptes jag fri "utan anmärkning" med detta utlåtande:
Mammografi visar bilateralt måttligt tät bröstvävnad. Patienten har återkallats på grund av ett misstänkt detta område på projektion 2 upptill i vänster bröst. På de tagna bilder har dock området samma utseende som på tidigare undersökningar. Ultraljud visar i detta område lite mer samlat körtelvävnad och inget malignitetsmisstänkt. Inga patologiska lymfkörtlar i vänster axill. Patienten får kraftigt lugnande besked och återgår till screeningen.
Nu fick jag en ny kallelse och traumat väcktes återigen. Jag läste flitigt på om "fakta" för att "slippa" men jag är ju rädd om mig... Jag tog på mig mina modigaste skor, bokade om till en tid samma dag och gick. Nu är det en vecka sedan och jag sover inte av oro. Jag är bokstavligen livrädd för att bli återkallad igen! Jag är 56 år så jag borde vara vuxen! Jag har små, mjuka bröst utan kännbara eller synliga förändringar eller hårdheter och ingen cancer i släkten. Kan ni hjälpa mig att sova om nätterna genom något slags lugnande sätt att tänka? Jag är orimligt rädd.
Hej
Vad tråkigt att det blivit så att mammografiundersökningen orsakar så mycket oro för dig. Mitt bästa råd är att prata med sköterskorna när de gör undersökningen om hur du känner, och vid behov även ringa till avdelningen innan undersökningen om du känner att det är svårt att orka gå dit, för att du ska få det stöd du behöver för att klara av att delta.
Det bästa är att delta vid varje tillfälle du blir kallad. Eftersom bilderna varje gång jämförs med tidigare bilder kan en säkrare bedömning göras när det finns flera tidigare undersökningar att jämföra med.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Om mammografi allmäntJag har en trippelnegativ spridd bröstcancer (till lungorna) och fått veta att immunterapi inte fungerar för mig då den är helt negativ och inte finns några receptorer som gör att immunterapibehandlingen skulle fungera både CPS och IC-score under 1.
Jag har läst om nya behandlingar s.k. cytostatika-konjugat med antikroppar och undrar om det kan vara ett alternativ för mig? Eller finns att nya behandlingar som kanske skulle kunna fungera för mig.
Jag har hittills gjort 7 behandlingar med Paklitaxel en gång per vecka. Eventuellt ska jag ingå i TAOMINA-studien framöver om sjukdomen är stabil.
Kan antikroppsbehandling fungera vid spridd TNBC?