Visar 10 av 6079 träffar

Frågor om behandlingsalternativ m.m.

2023-04-19
Hej! Jag hoppas ni kan ge mig lite kloka råd och bedömning. Jag är vettskrämd och chockad över hur det kan gå till i vården. Behandling som bestäms över huvudet på patienten, utan delaktighet, där det krävs att patienten endast ska foga sig. Jag saknar nu helt förtroende för detta sjukhus och de läkare jag träffat. Tyvärr saknas kunskap om patentlagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och i del även nationella vårdprogrammet. Risk- och konsekvensanalys vet de inte vad det är. Jag är nu på väg att helt avstå all form av ingrepp och behandling. Jag blev i februari diagnostiserad med tidig bröstcancer vänster bröst. Jag är 57 år, äter inga mediciner, inga sjukdomar i övrigt, mycket bra immunitetsförsvar och i stort aldrig sjuk, inte blödningsbenägen, inga inplantat, hög smärttröskel, mycket låg alkoholkonsumtion, men är rökare sedan 40 år. Biopsi i februari; Grovnål A/ Duktal invasiv cancer med mucinös och mikropapillär differentiering. Grad 2, DCIS grad 2. ER 94%; PR 82%; Her2 3+ och Ki-67 24% B/ DCIS grad 2. MR i mars; BIRADS 1 Vänster bröst: A. I enlighet med tidigare utredning med bekräftad bifokal cancer finns en rundad 11 mm stor tumör något kaudalt och medialt om mamillen, 2,5 cm från denna. B. 10 mm dorsalt och något kraniellt om beskrivna tumören ses 7 mm stor satellit ( konstaterad DCIS). Anteroposteriort extent cirka 3 cm. Tumörerna engagerar inte mamill, hud eller bröstkorgsvägg. Inget ytterligare malignitetsmisstänkt i bröstet. BI-RADS 5 Inga patologiskt förstorade lymfkörtlar i axillerna. Allt bestäms över huvudet på mig, utan min delaktighet. Jag erbjöds enbart ett behandlingsalternativ. Operation med borttagande av hälften av ett litet bröst, utan DIEP, endast knölas till inkl borttagande av två icke påverkade SNB samt därefter strålbehandling och cytostatika. Det är bestämt att en AT-läkare ska få träna. Ingreppet synes mer vara bestämt utifrån en enskild AT-läkares behov av träning än utifrån mina önskemål, förutsättningar och medicinska behov. Åtgärderna känns gamla och förlegade, men kanske är bra i normalfallet, men inte i det enskilda fallet. Föreslagna åtgärd är enligt mig överbehandling vilket sannolikt leder till biverkningar, konsekvenser och kanske lungcancer. Jag önskar göra minsta möjliga ingrepp m.m. och vill göra ingreppet av bröstet i lokalbedövning. Jag är inte heller intresserad av att ta bort två noder mot bakgrund av risken för komplikationer och biverkningar samt att allt tyder på att det inte finns någon spridning, utan det motsatta. (Det kan ju lika väl sprida sig i blodet.) AT-läkarens handledare är det som bestämmer. Hon är hotfullt och prestigefullt, behagar inte ens ta del av min journal utan hänvisar endast till att läkaren bestämmer och att de följer nationella vårdprogrammet. När jag föreslår bröstrekonstruktion med fettvävnad från buken DIEP, får jag höra att det inte görs vid något sjukhus i Sverige och i samband med en operation görs det aldrig. (Jag är inte heller intresserad av att ta bort hela bröstet p.g.a. två små områden.) Jag har föreslagit Neoadjuvant behandling med antikroppar (HER2- positiv) i syfte att krympa tumören istället för inledande operation, men får endast höra att tumören måste vara över 2 cm vid HER2-behandling. Jag är inte heller intresserad av cytostatika, utan anser att som efterbehandling borde det räcka med antihormon och antikropp el dylikt. Jag har alltid fått lära mig att man mycket ogärna ger strålning mot lungor till en rökare, likväl mot hjärtat. När jag talat med forskare instämmer de och menar att riskerna och avstående trodde de alla kände till. Frågeteckning finns även vad gäller lambåteknik och ta bort noder. Jag har tagit del av en hel del forskning, både svensk och internationell samt förstått att det finns regioner som genomför DIEP m.m. och kommit längre i utvecklingen. Jag har även en del medicinsk kunskap sedan tidigare. Frågor 1. Lämpligast vore kanske titthålskirurgi av A och B, men genomförs det vid något sjukhus i landet? (Föreslagen åtgärd är lambå. tumörområde 3 cm därutöver lär ju ytterligare 1-2 cm marginal tillkmma.) 2. Vad skulle ni föreslå för medicinsk åtgärd/behandling och tillvägagångssätt? Ni får gärna ge olika förslag. Jag vill inte genomgå en massa behandling som kan göra mer skada än nytta på sikt. Jag tror därutöver att det kommer fler mediciner de närmsta åren och önskar därför inte göra en massa onödigt i dagsläget. Ett ingrepp kan man aldrig backa ifrån, men medicin kan mer individanpassas. 3. Finns det någon läkare eller något sjukhus som beaktar patientens önskemål dit man kan vända sig? 4. Vad kan och bör jag göra? Ni får gärna maila mig direkt eftersom vissa av mina önskemål m.m. troligen kan vara lite kontroversiella eftersom jag till del går emot gängse behandlingsalternativ. Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej! Du har helt rätt i att man ska följa Patientlagen och att behandling ska ges i samråd med patienten. Det som gäller är att man har full rätt att avstå från föreslagen behandling (eller delar av den), men att man inte har rätt att kräva någon specifik behandling. Det är många faktorer att ta hänsyn till när man beslutar om behandling. Titthålskirurgi vid bröstcancer utförs inte i Sverige, och får nog mer anses experimentell. Det är svårt att riktigt se vitsen med det. Om man använder sig av så kallat onkoplastiskt ingrepp kan man operera bort en ganska stor del av bröstet men att det ändå kan bli ett bra estetiskt resultat efteråt, och man har i studier sett att bröstbevarande kirurgi innebär minst lika bra och kanske till och med bättre prognos än att operera bort hela bröstet. Man kan också använda sig av lokala lambåer (som LICAP) för att korrigera om en större bit av bröstet behöver tas bort, lite beroende av hur tumören sitter och hur det ser ut (görs dock inte på alla sjukhus). Rökning är dock ett problem i detta sammanhang och gör att risken för nedsatt läkning och så kallad nekros (vävnadsdöd) ökar markant eftersom blodcirkulationen påverkas. Detta gäller även vid tex DIEP-lambå (som i undantagsfall kan göras som direktrekonstruktion om man opererar bort hela bröstet). När det gäller strålbehandling har metoden förbättrats väldigt mycket och man kan nu planera strålfälten så att det inte påverkar hjärta och lungor på samma sätt. Sentinel node-biopsi (SNB) görs för att ta redan på om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlarna, vilket i såfall påverkar prognosen och talar för att man ska ge en mer utökad onkologisk tilläggsbehandling för att minska risken för återfall. Även om risken för besvär från armen finns även efter SNB är den mycket lägre och eventuella besvär mycket lindrigare än efter en axillutrymning. Något som dock låter mycket konstigt är att man lovar en AT-läkare att göra ingreppet. AT är allmäntjänstgöring efter läkarutbildningen före legitimation, och de brukar inte få göra denna typ av ingrepp. Det låter isåfall mer rimligt att det är en ST-läkare, dvs en legitimerad läkare som är under utbildning för att bli kirurg. Fast även då brukar man inte fokusera på den läkarens behov i samband med ett mottagningsbesök, och när de opererar är det under noggrann översyn av en specialist. Det är svårt att råda dig fullt ut vad du ska göra, men om du inte känner förtroende för din läkare/mottagning tycker jag att du ska be om second opinion från en annan läkare, eventuell på ett annat sjukhus.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Alltid ultraljud?

2026-08-27
Hej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Visa svar
Svar:
Det är vanligt att även göra ett ultraljud när man känner en knöl i bröstet, men beslutet om man ska kalla tillbaka för ytterligare undersökning eller inte efter screeningundersökningen tas i samband med att mammografibilderna granskas, beroende på hur bilderna ser ut, i kombination med vad sköterskan har antecknat angående dina symtom. Det finns nog god chans att du blir tillbakakallad. I annat fall kan du be om en remiss från vårdcentralen.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Alltid ultraljud?

Behandlingsplan hormonell bc

2026-08-26
BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD:  12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år. Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen?  Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta. Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Behandlingsplan hormonell bc

Blåsor o ont i hela munnen,efter cellgifter. Främst kinder, tunga ingånget in vid svalget och

2026-08-26
Finns det något sätt att hindra, göra mindre inte vid blåsor i mun, svalg o långt bak på tunga pga cellgitsbehandlibg
Visa svar
Svar:
Hej. Blåsor och smärtor i munnens slemhinnor kan bli besvärligt och kan ibland kräva att man anpassar dosen. En del suger på isbitar under behandlingen - huruvida det hjälper eller inte är oklart. Ett annat knep kan vara att skölja munnen med en lösning av vatten och bikarbonat, tex en tesked i 2 dl vatten. Lösningen ska sköljas runt i munnen/gurglas, men inte sväljas. Det finns även andra medel att ta till om det inte hjälper, prata med din behandlingssköterska.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blåsor o ont i hela munnen,efter cellgifter. Främst kinder, tunga ingånget in vid svalget och
Övrigt

Sparas tumörvävnad?

2026-08-26
Hej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Visa svar
Svar:
Hej. Om du inte har begärt att din tumörvävnad ska kasseras (vilket jag inte tror så många begär) finns den sparad för framtida användning, tex vid ett återfall. Man kan vilja eftergranska och jämföra ny och gammal tumör. Idag finns i Sverige inte möjlighet att analysera tumörvävnad för att sedan kunna lämna regelbundna prover för att hitta tidigt återfall. Om och när sådana möjlighet kommer att finnas kan jag inte svara på.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Sparas tumörvävnad?
Övrigt

CHEK2

2026-08-26
Har fått veta att jag är CHEK2-bärare och skulle få information från Cancergenetisk mottagning i Umeå men tycker att de har varit väldigt dåliga på att ge information. Har försökt få prata med någon som kan mer om detta, tex de som tillhör nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer men där har ingen kunnat svara på mina frågor. Konstigt nog har inte ens den gruppen någon som svarar på patienters frågor. Cancergenetisk mottagning hänvisar till min läkare men det är inte min läkares område så det var en konstig hänvisning. Vem kan jag prata med för att få information?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tycker att det låter lite märkligt och blir lite förvånad över att du inte får den informationen från Umeås Cancergenetiska mottagning. Jag jobbar själv i Umeå och förväntar mig att de ger den informationen då de är de som kan detta bäst. Har du fått prata med en läkare på Cancergenetiken eller är det en genetisk rådgivare. Om det inte är en läkare du pratat med tycker jag att du ska be att få ett läkarsamtal. Om du inte får hjälp kanske du ska be din läkare kontakta dem. Det framgår inte om du har haft bröstcancer eller inte, men oavsett det borde du ha rätt till information. Ibland går det kanske inte att ge svar på alla frågor, men då bör man ju få veta det också (att det inte finns svar, menar jag).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
CHEK2
Övrigt

Funderingar runt spänningar i båda brösten.

2026-08-25
Hej skulle ställa fråga gällande spänningar i båda brösten som kommit under senaste månaden, jag är 58år och har varit i klimakteriet ett tag, mensen slutade runt 50- 52. Står en del om att söka vård om det inte går över, pratas om bröstcancer med dessa symtom. Hur skall jag tänka. Tack på förhand.
Visa svar
Svar:
Hej, det du beskriver behöver inte vara något som har med bröstcancer att göra utan låter mer som problem relaterat till hormonella faktorer. Tänker att det kanske kan ha med klimakteriet att göra. Dock tycker jag att du ska prata med din vårdcentral för bedömning.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar runt spänningar i båda brösten.

Ena bröstvårtan växer

2026-08-25
Jag behandlades föf bröstcancer föf gvå åf sen. En mild variang som innebar operation och strålning. Nu har bröstvårtan på deg bröstet blivit märkbart större, är spänd och lite varm med klåda. Är det nprmalt efter behandling?
Visa svar
Svar:
Hej, det du beskriver behöver inte vara något som har med din tidigare bröstcancer att göra. Dock tycker jag att du ska prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för en kontroll.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ena bröstvårtan växer
Övrigt

Orolig

2026-08-25
Hej. Jag ska göra bröstundersökning imorgon med eventuell mammografi som jag kommer få vänta på. Har hälsoångest med stark cancerfobi och är förstås mycket orolig inför besöket. Inte känt någon knöl själv för vågar inte känna. Haft lite vätska från ena bröstet i några år som jag ska få kollat. Min oro och ångest nu är att jag väntat för länge med att söka och ältar nu att en eventuell bröstcancer kanske är spridd och svår att bota...Mvh, orolig kvinna på 33
Visa svar
Svar:
Hej, Det är givetvis jobbigt att vänta på utredning. Dock är det ovanligt med bröstcancer i din ålder. Det du beskriver som symtom från ditt bröst behöver inte alls vara bröstcancer. Det kan vara hormonella faktorer som ger vätska från bröstet. Det viktigaste är att du nu kollar upp det som oroar dig. Hoppas du får snabbt svar på din utredning för att stilla din oro.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Orolig

Bröstcanser.

2026-08-25
Hej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är svårt att säga. Det vanligaste är eksem, men det kan vara en infektion. I sällsynta fall kan det även bero på bröstcancer, men det är inte det troligaste. Oavsett tycker jag att du ska kontakta vårdcentralen igen då det inte blivit bättre utan snarare sämre.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröstcanser.
Övrigt

18 årig tjej

2026-08-25
Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här
Visa svar
Svar:
Se svar på tidigare fråga
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
18 årig tjej

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss