Visar 10 av 6047 träffar

Frågor om behandlingsalternativ m.m.

2023-04-19
Hej! Jag hoppas ni kan ge mig lite kloka råd och bedömning. Jag är vettskrämd och chockad över hur det kan gå till i vården. Behandling som bestäms över huvudet på patienten, utan delaktighet, där det krävs att patienten endast ska foga sig. Jag saknar nu helt förtroende för detta sjukhus och de läkare jag träffat. Tyvärr saknas kunskap om patentlagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och i del även nationella vårdprogrammet. Risk- och konsekvensanalys vet de inte vad det är. Jag är nu på väg att helt avstå all form av ingrepp och behandling. Jag blev i februari diagnostiserad med tidig bröstcancer vänster bröst. Jag är 57 år, äter inga mediciner, inga sjukdomar i övrigt, mycket bra immunitetsförsvar och i stort aldrig sjuk, inte blödningsbenägen, inga inplantat, hög smärttröskel, mycket låg alkoholkonsumtion, men är rökare sedan 40 år. Biopsi i februari; Grovnål A/ Duktal invasiv cancer med mucinös och mikropapillär differentiering. Grad 2, DCIS grad 2. ER 94%; PR 82%; Her2 3+ och Ki-67 24% B/ DCIS grad 2. MR i mars; BIRADS 1 Vänster bröst: A. I enlighet med tidigare utredning med bekräftad bifokal cancer finns en rundad 11 mm stor tumör något kaudalt och medialt om mamillen, 2,5 cm från denna. B. 10 mm dorsalt och något kraniellt om beskrivna tumören ses 7 mm stor satellit ( konstaterad DCIS). Anteroposteriort extent cirka 3 cm. Tumörerna engagerar inte mamill, hud eller bröstkorgsvägg. Inget ytterligare malignitetsmisstänkt i bröstet. BI-RADS 5 Inga patologiskt förstorade lymfkörtlar i axillerna. Allt bestäms över huvudet på mig, utan min delaktighet. Jag erbjöds enbart ett behandlingsalternativ. Operation med borttagande av hälften av ett litet bröst, utan DIEP, endast knölas till inkl borttagande av två icke påverkade SNB samt därefter strålbehandling och cytostatika. Det är bestämt att en AT-läkare ska få träna. Ingreppet synes mer vara bestämt utifrån en enskild AT-läkares behov av träning än utifrån mina önskemål, förutsättningar och medicinska behov. Åtgärderna känns gamla och förlegade, men kanske är bra i normalfallet, men inte i det enskilda fallet. Föreslagna åtgärd är enligt mig överbehandling vilket sannolikt leder till biverkningar, konsekvenser och kanske lungcancer. Jag önskar göra minsta möjliga ingrepp m.m. och vill göra ingreppet av bröstet i lokalbedövning. Jag är inte heller intresserad av att ta bort två noder mot bakgrund av risken för komplikationer och biverkningar samt att allt tyder på att det inte finns någon spridning, utan det motsatta. (Det kan ju lika väl sprida sig i blodet.) AT-läkarens handledare är det som bestämmer. Hon är hotfullt och prestigefullt, behagar inte ens ta del av min journal utan hänvisar endast till att läkaren bestämmer och att de följer nationella vårdprogrammet. När jag föreslår bröstrekonstruktion med fettvävnad från buken DIEP, får jag höra att det inte görs vid något sjukhus i Sverige och i samband med en operation görs det aldrig. (Jag är inte heller intresserad av att ta bort hela bröstet p.g.a. två små områden.) Jag har föreslagit Neoadjuvant behandling med antikroppar (HER2- positiv) i syfte att krympa tumören istället för inledande operation, men får endast höra att tumören måste vara över 2 cm vid HER2-behandling. Jag är inte heller intresserad av cytostatika, utan anser att som efterbehandling borde det räcka med antihormon och antikropp el dylikt. Jag har alltid fått lära mig att man mycket ogärna ger strålning mot lungor till en rökare, likväl mot hjärtat. När jag talat med forskare instämmer de och menar att riskerna och avstående trodde de alla kände till. Frågeteckning finns även vad gäller lambåteknik och ta bort noder. Jag har tagit del av en hel del forskning, både svensk och internationell samt förstått att det finns regioner som genomför DIEP m.m. och kommit längre i utvecklingen. Jag har även en del medicinsk kunskap sedan tidigare. Frågor 1. Lämpligast vore kanske titthålskirurgi av A och B, men genomförs det vid något sjukhus i landet? (Föreslagen åtgärd är lambå. tumörområde 3 cm därutöver lär ju ytterligare 1-2 cm marginal tillkmma.) 2. Vad skulle ni föreslå för medicinsk åtgärd/behandling och tillvägagångssätt? Ni får gärna ge olika förslag. Jag vill inte genomgå en massa behandling som kan göra mer skada än nytta på sikt. Jag tror därutöver att det kommer fler mediciner de närmsta åren och önskar därför inte göra en massa onödigt i dagsläget. Ett ingrepp kan man aldrig backa ifrån, men medicin kan mer individanpassas. 3. Finns det någon läkare eller något sjukhus som beaktar patientens önskemål dit man kan vända sig? 4. Vad kan och bör jag göra? Ni får gärna maila mig direkt eftersom vissa av mina önskemål m.m. troligen kan vara lite kontroversiella eftersom jag till del går emot gängse behandlingsalternativ. Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej! Du har helt rätt i att man ska följa Patientlagen och att behandling ska ges i samråd med patienten. Det som gäller är att man har full rätt att avstå från föreslagen behandling (eller delar av den), men att man inte har rätt att kräva någon specifik behandling. Det är många faktorer att ta hänsyn till när man beslutar om behandling. Titthålskirurgi vid bröstcancer utförs inte i Sverige, och får nog mer anses experimentell. Det är svårt att riktigt se vitsen med det. Om man använder sig av så kallat onkoplastiskt ingrepp kan man operera bort en ganska stor del av bröstet men att det ändå kan bli ett bra estetiskt resultat efteråt, och man har i studier sett att bröstbevarande kirurgi innebär minst lika bra och kanske till och med bättre prognos än att operera bort hela bröstet. Man kan också använda sig av lokala lambåer (som LICAP) för att korrigera om en större bit av bröstet behöver tas bort, lite beroende av hur tumören sitter och hur det ser ut (görs dock inte på alla sjukhus). Rökning är dock ett problem i detta sammanhang och gör att risken för nedsatt läkning och så kallad nekros (vävnadsdöd) ökar markant eftersom blodcirkulationen påverkas. Detta gäller även vid tex DIEP-lambå (som i undantagsfall kan göras som direktrekonstruktion om man opererar bort hela bröstet). När det gäller strålbehandling har metoden förbättrats väldigt mycket och man kan nu planera strålfälten så att det inte påverkar hjärta och lungor på samma sätt. Sentinel node-biopsi (SNB) görs för att ta redan på om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlarna, vilket i såfall påverkar prognosen och talar för att man ska ge en mer utökad onkologisk tilläggsbehandling för att minska risken för återfall. Även om risken för besvär från armen finns även efter SNB är den mycket lägre och eventuella besvär mycket lindrigare än efter en axillutrymning. Något som dock låter mycket konstigt är att man lovar en AT-läkare att göra ingreppet. AT är allmäntjänstgöring efter läkarutbildningen före legitimation, och de brukar inte få göra denna typ av ingrepp. Det låter isåfall mer rimligt att det är en ST-läkare, dvs en legitimerad läkare som är under utbildning för att bli kirurg. Fast även då brukar man inte fokusera på den läkarens behov i samband med ett mottagningsbesök, och när de opererar är det under noggrann översyn av en specialist. Det är svårt att råda dig fullt ut vad du ska göra, men om du inte känner förtroende för din läkare/mottagning tycker jag att du ska be om second opinion från en annan läkare, eventuell på ett annat sjukhus.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Övrigt

Har jag ärftlig cancer?

2026-06-18
Hej! Min mamma blev diagnostiserad med bröstcancer när hon bara var 26 år gammal, och dog två år efter det. När jag var 14 började jag på p-piller men när min barnmorska fick reda på att min mamma dog i cancer så fick jag inte längre ta preventivmedel med hormoner i innan jag gjorde ett ”test” hos läkare. Vad kan detta vara för ”test” hon pratade om? Och finns det en större risk för mig som ung att få bröstcancer? Jag är snart 20 år gammal, slutat ta hormoner, och har ingen annan direkt nära släktning med cancer. All hjälp uppskattas!
Visa svar
Svar:
Hej! 26 år är väldigt ungt för att få bröstcancer, vilket gör att man kan misstänka att det kan finnas en bröstcancergen i släkten. En sådan gen ger stor risk för bröstcancer. Detta kan man undersöka med ett speciellt blodprov. Det ser lite olika ut på olika ställen hur rutinerna ser ut, men ofta är det via Klinisk Genetik (på universitetssjukhus) som dessa prover beställs. Om du vill undersöka detta kan du börja med att söka hjälp på vårdcentralen, som kan skriva remiss till den klinik som är ansvarig för detta i din region.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Har jag ärftlig cancer?

Oro bröst / bröstvårta

2026-06-18
Hej, vet inte hur jag ska sammanfatta detta. Jag fick plötsligt för två veckor sedan en smärta i vänster bröst som jag inte känt tidigare. Smärtan strålade från bröst till armhålan och ibland ut i armen. Kände antingen på sidan av brösten men ibland att själva bröstvårtan och vårtgården ömmade. Kunde bli svullet. Det försvann helt i 6 dagar. Jag uppsökte min vårdcentral första dagen jag fick denna smärta och han kände igenom armhålor och brösten utan anmärkning. Jag har gjort mammografi och ultraljud 25 november 2025 utan något avvikande. Helt plötsligt började smärtan dock komma tillbaka för några dagar sedan. Uppsökte då läkare på nytt som kände igenom armhålor och bröst på nytt, inget misstänkt sa han. Sedan igår har jag sett att en av mina talgkörtlar som sitter ytligt på vårtgården blivit lite mer ljusrosa än de andra som är hudfärgade, när jag petat på den så börjar hela bröstet smärta igen.. Jag är orolig vad kan detta vara, just smärtan men också den enskilda körteln. Den kan bli stor som de andra körtlarna vid kyla och beröring och sedan bli platt igen men färgen är fortfarande ljusrosa.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är svårt att säga utan att ha sett det, men det låter som att du är undersökt ordentligt. Ömhet och värk i bröst är väldigt vanligt och sällan tecken på något farligt. När det gäller talgkörtlarna kan de ju ibland blir inflammerade men det borde läkaren i så fall ha sett. Huden ändras vid temperaturskiftningar och beröring, så det du beskriver kan mycket väl vara helt normalt. Då du nyligen varit på undersökning tycker jag att du kan avvakta lite.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Oro bröst / bröstvårta

Knöl kod 5

2026-06-18
Jag var i måndags på besök för mammografi och ultraljud då jag upptäckt en knöl på vänster bröst. Innan dess får jag träffa en läkare som känner igenom mina bröst. Biopsi görs, två stycken. Efter det får jag träffa läkaren igen som säger att jag har cancer och kommer opereras under sommaren, en sk tårtbit där knölen sitter. Får träffa en sköterska som ska vara min kontaksköterska och även hon går igenom op förloppet samt upprättar en kontaktsida på 1177. Jag får också till mig att jag kommer genomföra strålbehandling efter op i 5 dagar. Nu säger mina vänner att detta inte kan stämma och att jag inte kan ha fått ett cancer besked på plats. En vän säger att hon också haft en knöl de gjort biopsi på men att det inte var något de tog bort och att jag inte kan få ett svar innan provsvaret kommer. Jag blir jätte förvirrad och vet inte om jag har missuppfattat någonting. Läkaren sa att de knölen är kod 5. Kan ni hjälpa mig vad som är vad?
Visa svar
Svar:
Hej! Man har lite olika rutiner på olika sjukhus, och jag vet inte om läkaren var kirurg eller bröstradiolog (röntgenläkare)? Röntgenfynd graderas från kod 1-5, där kod 1 är normalt, kod 2 är godartad förändring, kod 3 är oklar förändring, kod 4 stor misstanke om cancer och kod 5 väldigt stark misstanke om cancer. Man kan förstås inte vara helt säker innan man har fått provsvar. Oftast, men inte alltid, är det cancer om det är kod 5. Oavsett vad provet visar gör man alltid en operation om det ser så misstänkt ut att man bedömer det som kod 5, så det kanske var det som din läkare ville förbereda dig på.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knöl kod 5

Alternativ till axillutrymmning

2026-06-18
Hej, Utan att ni har en helhetsbild undrar jag hur er tolkning och er rekommendation av min situation är. Jag har ett vårdteam som överlag känns bra även om jag ibland har lite av rullande band känsla, därav frågan om en second opinion. Jag diagnostiserades med 45 mm stort område minst höger bröst. Corebiopsi visar invasiv NST. ER positiv 99%, PgR 99%, HER2 negativ, Ki67 35%. Tumören är grad 3 och med inslag av kärlväxt. Dessutom DCIS grad 3. Jag fick neoadjuvant cytostatika, 8 doser EC och 12 doser paxitaxel. Syftet var att försöka minska tumören för att kunna göra bröstbevarande kirurgi. Resultatet på OP visar 55 mm stor bröstcancer NST, NHG 2, ER 90%, PgR 50%, HER2 1+, Ki67 mindre än 1%. Läkarna anser det vara svårbedömt vad gäller marginaler, där det eventuellt är mindre än 0,1-0,2 mm mot perifer, grön kant. Även SN gjordes där två lymfkörtlar tagits ut varav en har en mikrometastas på 1,5mm. De rekommenderar axillutrymmning. Därefter strålning samt tablettbehandling. Min fundering, oro och rädsla är kring axillutrymmningen. Jag har läst diverse rapporter, studier och dokument och undrar för personer som har/har liknande situation som mig (alla är så klart individuella) är verkligen borttagande av axillen enda/bästa vägen att gå med tanke på de höga riskerna för armmorbiditet och försämrad livskvalité? Jag har läst och förstått att det inte finns studier för personer som fått neoadjuvant behandling vad gäller alternativ till axillutrymmning och riktlinjer som finns nationellt säger axillutrymmning. Samtidigt finns dokument som säger att detta gäller vid minst två lymfkörtlar påverkade. Är det möjligt att göra en axillbiopsi för att se om fler kan tänkas ha påverkan? Kan man göra en ’mellan’ operation där man inte plockar bort allt utan ett par igen för att se om fler har metastaser och på så sätt minska biverkningarna? Kan man helt hoppa över axillutrymmning och istället få en ’extra’ dos och omgång cytostatika? Jag är 40år, har en del andra fysiska besvär och mental ohälsa samtligt som jag är högt träningsaktiv. Att det finns så hög risk för biverkningar vid axillutrymmning skrämmer mig. Tack på förhand.
Visa svar
Svar:
Hej! När det gäller primär operation (utan neoadjuvant onkologisk behandling före) finns det nu flera studier som visar att det är säkert att avstå från axillutrymning vid mikrometastas (>0,2-2 mm) eller max två makrometastaser (>2 mm) i sentinel node. Efter neoadjuvant behandling finns det ännu inte lika många studier, och då blir läget lite annorlunda eftersom man ju redan har fått en del av den behandling som man tänker ska "täcka upp". I vårdprogrammet rekommenderar man därför axillutrymning vid mikro- eller makrometastas i sentinel node efter neoadjuvant behandling. Förut rekommenderade man axillutrymning även vid sk isolerade tumörceller (max 0,2 mm) i sentinel node. Vid primär operation räknas isolerade tumörceller inte som någon spridning alls, men efter neoadjuvant behandling tänker man att det mer är ett tecken på att tumören inte har svarat lika bra på behandlingen. Nu tycker man ändå att det finns tillräckligt med studier som stödjer att man kan avstå från axillutrymning vid isolerade tumörceller. De vårdprogram som vi har är riktlinjer. Men dessa måste man se i ljuset av andra faktorer som är viktiga för patienten, och jag tycker absolut att du och din läkare kan diskutera risker med olika alternativ. Om man inte gör axillutrymning ökar det sannolikt risken lite för återfall i lymfkörtlar i armhålan. Det är dock mycket oklar om det påverkar överlevnaden. Jag antar att man också planerar strålbehandling? Det är också en bra behandling för att minska risken för återfall och ger inte lika stor risk för besvär från armen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Alternativ till axillutrymmning
Övrigt

Orsaken?

2026-06-18
Hej, finns det några kända orsaker för att bröstcancer uppstår, eller är det några riskfaktorer som man bör vara medveten om?
Visa svar
Svar:
Hej! Den starkaste riskfaktorn är om man har fått strålbehandling mot området som barn/ung (vid lymfom). De vanligaste riskfaktorerna är dock hormonella: tidig mensdebut och sen menopaus. Att få flera barn tidigt och amning skyddar. Övervikt efter menopaus är en riskfaktor då ett hormon från binjurarna omvandlas till östrogen i fettväv. Högt alkoholintag ökar också risken.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Orsaken?

Återfall med LCIS

2026-06-18
Jag opererades och strålades 2019 för 15 mm stor DCIS grad 3. Nu har jag i samma bröst diagnostiserats med en 12 mm stor LCIS. Jag har förstått att man vanligen inte opererar LCIS i första taget. Ändå har jag nu fått valet att göra en ny tårtbitsoperation med efterföljande strålning (i lägre dos än normalt pga tidigare strålning) eller att göra en mastektomi. Är det pga att jag tidigare haft DCIS grad 3 som behandlingen av LCIS blir annorlunda?
Visa svar
Svar:
Hej! Det stämmer att man inte brukar behöva operera bort LCIS helt då det inte är en cancer. Men LCIS kan ibland vara ett tecken på att det finns något annat, mer allvarligt i närheten, och därför vill man då ta ett större prov. Det är inte alltid man kommer åt att göra det på mammografin och man kan då behöva operera. Sedan finns det också några varianter av LCIS (pleomorf eller florid LCIS) som snarare är som DCIS och därför behandlas som det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Återfall med LCIS

Förändring

2026-06-18
Hej, Jag har upptäckt hudfärgade förtjockningar/massor på och runt bröstvårtorna och vårtgårdarna. Små knölar och utbredda förhöjda platta ”massor” liksom på olika ställen. Ljusare än själva vårtgården och vårtorna. De gör inte ont, kliar inte och ändras inte med cykeln. Är 37 år, inte varit gravid. Jag vet inte hur länge jag har haft det. Säkert månader. Vad kan det vara? Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej! Det är svårt att säga säkert på bara en beskrivning, men det låter som att huden på bröstvårtorna "dragit ihop" sig. Det är så bröstvårtor kan se ut ibland och det låter normalt. Men om du är osäker är mitt råd att be tex en sjuksköterska på vårdcentralen att titta.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Förändring

Fortfarande inga ögonbryn (!?)

2026-06-15
Hej, Nästan tre år efter behandling av bröstcancer och mina ögonbryn har fortfarande knappt kommit tillbaka mer än enstaka strån. Tycker inte om att alltid behöva sminka mig. Kan man få bidrag och någon sorts behandling?
Visa svar
Svar:
Hej, Det där är olika mellan olika regioner, tror jag. Fråga kontaktsjuksköterskan på din mottagning.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fortfarande inga ögonbryn (!?)

Funderingar om ögonbryn som blir tunnare och blir vita

2026-06-15
Hejsan, jag har tagit letrozol i 1 år och 3 månader, har biverkningar som ledvärk och illamående emellanåt men det är övergående och jag lider inte så mycket av det, man vänjer sig då det inte är så ofta. Jag fyller 57 år och jag vet att det händer saker med kroppen och knoppen ändå men jag har just nu problem med ena ögonbrynet som är mycket tunnare och hårstråna är vita och det är svårt att färga dem och ögonbrynspenna är svårt att använda då jag vill försöka att få båda lika men eftersom det fattas lite hårstrån så ser jag it som en clown. Kan man få hjälp ekonomiskt av sin läkare att gå till någon som tatuerar ögonbryn och då även få båda lika ?
Visa svar
Svar:
Hej, Det där med ögonbrynen tror jag tyvärr kan skilja mellan olika regioner, så jag föreslår att du frågar din kontaktsjuksköterska.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar om ögonbryn som blir tunnare och blir vita

Veoza

2026-06-15
Finns det något annat alternativ än Veoza om man svettas otroligt mycket ? Blir ändå fundersam om det inte är testat?
Visa svar
Svar:
Hej, Man kan testa venlafaxin i låg dos (antidepressiv medicin), akupunktur, fysisk aktivitet tex.
Fredrika Killander

Fredrika Killander

Överläkare bröstcancer

Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Veoza

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss