Visar 10 av 6153 träffar

Frågor om behandlingsalternativ m.m.

2023-04-19
Hej! Jag hoppas ni kan ge mig lite kloka råd och bedömning. Jag är vettskrämd och chockad över hur det kan gå till i vården. Behandling som bestäms över huvudet på patienten, utan delaktighet, där det krävs att patienten endast ska foga sig. Jag saknar nu helt förtroende för detta sjukhus och de läkare jag träffat. Tyvärr saknas kunskap om patentlagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och i del även nationella vårdprogrammet. Risk- och konsekvensanalys vet de inte vad det är. Jag är nu på väg att helt avstå all form av ingrepp och behandling. Jag blev i februari diagnostiserad med tidig bröstcancer vänster bröst. Jag är 57 år, äter inga mediciner, inga sjukdomar i övrigt, mycket bra immunitetsförsvar och i stort aldrig sjuk, inte blödningsbenägen, inga inplantat, hög smärttröskel, mycket låg alkoholkonsumtion, men är rökare sedan 40 år. Biopsi i februari; Grovnål A/ Duktal invasiv cancer med mucinös och mikropapillär differentiering. Grad 2, DCIS grad 2. ER 94%; PR 82%; Her2 3+ och Ki-67 24% B/ DCIS grad 2. MR i mars; BIRADS 1 Vänster bröst: A. I enlighet med tidigare utredning med bekräftad bifokal cancer finns en rundad 11 mm stor tumör något kaudalt och medialt om mamillen, 2,5 cm från denna. B. 10 mm dorsalt och något kraniellt om beskrivna tumören ses 7 mm stor satellit ( konstaterad DCIS). Anteroposteriort extent cirka 3 cm. Tumörerna engagerar inte mamill, hud eller bröstkorgsvägg. Inget ytterligare malignitetsmisstänkt i bröstet. BI-RADS 5 Inga patologiskt förstorade lymfkörtlar i axillerna. Allt bestäms över huvudet på mig, utan min delaktighet. Jag erbjöds enbart ett behandlingsalternativ. Operation med borttagande av hälften av ett litet bröst, utan DIEP, endast knölas till inkl borttagande av två icke påverkade SNB samt därefter strålbehandling och cytostatika. Det är bestämt att en AT-läkare ska få träna. Ingreppet synes mer vara bestämt utifrån en enskild AT-läkares behov av träning än utifrån mina önskemål, förutsättningar och medicinska behov. Åtgärderna känns gamla och förlegade, men kanske är bra i normalfallet, men inte i det enskilda fallet. Föreslagna åtgärd är enligt mig överbehandling vilket sannolikt leder till biverkningar, konsekvenser och kanske lungcancer. Jag önskar göra minsta möjliga ingrepp m.m. och vill göra ingreppet av bröstet i lokalbedövning. Jag är inte heller intresserad av att ta bort två noder mot bakgrund av risken för komplikationer och biverkningar samt att allt tyder på att det inte finns någon spridning, utan det motsatta. (Det kan ju lika väl sprida sig i blodet.) AT-läkarens handledare är det som bestämmer. Hon är hotfullt och prestigefullt, behagar inte ens ta del av min journal utan hänvisar endast till att läkaren bestämmer och att de följer nationella vårdprogrammet. När jag föreslår bröstrekonstruktion med fettvävnad från buken DIEP, får jag höra att det inte görs vid något sjukhus i Sverige och i samband med en operation görs det aldrig. (Jag är inte heller intresserad av att ta bort hela bröstet p.g.a. två små områden.) Jag har föreslagit Neoadjuvant behandling med antikroppar (HER2- positiv) i syfte att krympa tumören istället för inledande operation, men får endast höra att tumören måste vara över 2 cm vid HER2-behandling. Jag är inte heller intresserad av cytostatika, utan anser att som efterbehandling borde det räcka med antihormon och antikropp el dylikt. Jag har alltid fått lära mig att man mycket ogärna ger strålning mot lungor till en rökare, likväl mot hjärtat. När jag talat med forskare instämmer de och menar att riskerna och avstående trodde de alla kände till. Frågeteckning finns även vad gäller lambåteknik och ta bort noder. Jag har tagit del av en hel del forskning, både svensk och internationell samt förstått att det finns regioner som genomför DIEP m.m. och kommit längre i utvecklingen. Jag har även en del medicinsk kunskap sedan tidigare. Frågor 1. Lämpligast vore kanske titthålskirurgi av A och B, men genomförs det vid något sjukhus i landet? (Föreslagen åtgärd är lambå. tumörområde 3 cm därutöver lär ju ytterligare 1-2 cm marginal tillkmma.) 2. Vad skulle ni föreslå för medicinsk åtgärd/behandling och tillvägagångssätt? Ni får gärna ge olika förslag. Jag vill inte genomgå en massa behandling som kan göra mer skada än nytta på sikt. Jag tror därutöver att det kommer fler mediciner de närmsta åren och önskar därför inte göra en massa onödigt i dagsläget. Ett ingrepp kan man aldrig backa ifrån, men medicin kan mer individanpassas. 3. Finns det någon läkare eller något sjukhus som beaktar patientens önskemål dit man kan vända sig? 4. Vad kan och bör jag göra? Ni får gärna maila mig direkt eftersom vissa av mina önskemål m.m. troligen kan vara lite kontroversiella eftersom jag till del går emot gängse behandlingsalternativ. Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej! Du har helt rätt i att man ska följa Patientlagen och att behandling ska ges i samråd med patienten. Det som gäller är att man har full rätt att avstå från föreslagen behandling (eller delar av den), men att man inte har rätt att kräva någon specifik behandling. Det är många faktorer att ta hänsyn till när man beslutar om behandling. Titthålskirurgi vid bröstcancer utförs inte i Sverige, och får nog mer anses experimentell. Det är svårt att riktigt se vitsen med det. Om man använder sig av så kallat onkoplastiskt ingrepp kan man operera bort en ganska stor del av bröstet men att det ändå kan bli ett bra estetiskt resultat efteråt, och man har i studier sett att bröstbevarande kirurgi innebär minst lika bra och kanske till och med bättre prognos än att operera bort hela bröstet. Man kan också använda sig av lokala lambåer (som LICAP) för att korrigera om en större bit av bröstet behöver tas bort, lite beroende av hur tumören sitter och hur det ser ut (görs dock inte på alla sjukhus). Rökning är dock ett problem i detta sammanhang och gör att risken för nedsatt läkning och så kallad nekros (vävnadsdöd) ökar markant eftersom blodcirkulationen påverkas. Detta gäller även vid tex DIEP-lambå (som i undantagsfall kan göras som direktrekonstruktion om man opererar bort hela bröstet). När det gäller strålbehandling har metoden förbättrats väldigt mycket och man kan nu planera strålfälten så att det inte påverkar hjärta och lungor på samma sätt. Sentinel node-biopsi (SNB) görs för att ta redan på om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlarna, vilket i såfall påverkar prognosen och talar för att man ska ge en mer utökad onkologisk tilläggsbehandling för att minska risken för återfall. Även om risken för besvär från armen finns även efter SNB är den mycket lägre och eventuella besvär mycket lindrigare än efter en axillutrymning. Något som dock låter mycket konstigt är att man lovar en AT-läkare att göra ingreppet. AT är allmäntjänstgöring efter läkarutbildningen före legitimation, och de brukar inte få göra denna typ av ingrepp. Det låter isåfall mer rimligt att det är en ST-läkare, dvs en legitimerad läkare som är under utbildning för att bli kirurg. Fast även då brukar man inte fokusera på den läkarens behov i samband med ett mottagningsbesök, och när de opererar är det under noggrann översyn av en specialist. Det är svårt att råda dig fullt ut vad du ska göra, men om du inte känner förtroende för din läkare/mottagning tycker jag att du ska be om second opinion från en annan läkare, eventuell på ett annat sjukhus.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Axillutrymning

2026-09-28
Undrar över axillutrymning, när är det nödvändigt?
Visa svar
Svar:
Hej! Många studier har visat att axillutrymning oftast inte förbättrar prognosen, och absolut inte överlevnaden. Därför görs axillutrymning numera väldigt sällan. Det är dock fortfarande aktuellt om man redan före operationen har diagnosticerat metastaser i lymfkörtlarna och då första behandlingen är kirurgi, eller om den sk portvaktskörtelbiopsin (sentinel node-biopsi, första körteln dit lymfan rinner från bröstet) påvisar mer än två lymfkörtlar med metastas. Ofta ger man, vid kända lymfkörtelmetastaser, onkologisk behandling före operationen (neoadjuvant). I många fall krymper då tumören ihop och även lymfkörtelmetastaserna kan gå tillbaka. Men om det finns spridning kvar efter den neoadjuvanta behandlingen gör man också axillutrymning. Den fjärde situationen som motiverar axillutrymning är om metastaser i armhålan kommer som återfall efter tidigare bröstcancer.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Axillutrymning

Vätska ur vårtgård

2026-09-28
Hejsan. För över två år sedan upptäckte jag att det kommer svart/brun vätska ur en körtel bredvid min ena bröstvårta. Bröstvårtan var vid tillfället även lite inåtvänd men gick enkelt att ”peta ut”. Efter ca ett halvår gick jag till en läkare under 2024 som fick kika på det. Han sa att det inte var något att oroa sig för och bad mig att sluta peta på det. Nu två år senare så kommer det fortfarande vätska från samma ställe i vårtgården och bröstvårtan är nästan helt inåtvänd. Det går med lite våld att få ut den, men är inte bekvämt. Lite extra info som gör mig extra vaksam är att både min mormor samt mamma har och har haft bröstcancer. Mamma har haft cancer vid två tillfällen under sitt liv. Till min fråga då.. bör jag uppsöka vård igen då vätskan hållit i sig nästan 3år samt att bröstvårtan i sig blir mer och mer inåtvänd, eller bör jag endast sluta peta på det? Jag var 27 när jag upptäckte vätskan och är idag 30. MVH, Sanna
Visa svar
Svar:
Hej! Jag tycker att det vore bra att kolla upp det igen eftersom du fortfarande har symtom med att det vätskar.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vätska ur vårtgård

Smärta och ömhet mellan bröst och armhåla

2026-09-28
Hej, jag är 54 år och har sedan några dagar ont lateralt, proximalt i höger bröst. Det är ömt om jag palperar och det finns små, små knutor ytligt mellan bröst och armhåla. Jag har mammografi nästa vecka. Kan jag avvakta eller ska jag söka hjälp?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter inte i första hand som något farligt men bör kollas upp. Men då du har tid för mammografi nästa vecka kan du vänta tills dess. Det är dock viktigt att du då anger att du har symtom.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Smärta och ömhet mellan bröst och armhåla
Övrigt

Dcis

2026-09-28
Vad är Dcis? Undrar också hur det kommer att se ut efter en tårtbits operation. Kan jag ha min bh som förut? Kommer det att se insjuket ut? Höger bröst, höger sida.
Visa svar
Svar:
Hej! DCIS är en förkortning av duktal cancer in situ. Det innebär en mycket tidig form av bröstcancer (en del säger förstadium) som inte har någon förmåga att sprida sig då tumörcellerna håller sig inom det så kallade basalmembranet i cellerna. Man vill operera bort det då det kan utvecklas till så kallad invasiv cancer (mer utvecklad cancer som har förmåga att sprida sig. Hur bröstet kommer att se ut efteråt beror på hur stort bröstet är, hur stort område man behöver operera bort och var i bröstet det sitter. Oftast vill man också ge strålbehandling efteråt för att minska risken för återfall och det kan också påverka bröstet. Men en förutsättning för att man ska rekommendera bröstbevarande kirurgi är att man bedömer att bröstet efteråt ska ha en bra form. I de flesta fall ser man ingen större skillnad förutom ärret.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Dcis

Knöl bid bröstvårtan?

2026-09-28
Jag undrar om det är vanligt att en cancerknöl sitter intill bröstvårtan? Det är inget som syns men när jag känner så känns det som att det ligger en ärta där inne.
Visa svar
Svar:
Hej, knöl i bröstet kan sitta i hela bröstet och således även vid bröstvårtan. Dock behöver en knöl i bröstet inte vara en bröstcancer. Ta kontakt med din vårdcentral för bedömning.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knöl bid bröstvårtan?

Läkemedelsbyte

2026-09-27
Ätit Letrozol i ett år (av 5). Är 58 år. Gjorde ett tre veckors uppehåll och då mådde jag fantastiskt. Nu är jag tillbaka i ledvärk och fatigue. Bentäthetsundersökningen var bra. Läkaren tycker att jag ska byta till Tamoxifen. Men jag är tveksam. Inte lika starkt skydd och biverkningar som skrämmer mig mer, som lungemboli. Är det inte bättre att känna sig skruttig i 4 år till.
Visa svar
Svar:
Hej. Ett alternativ att byta till Tamoxifen kan vara att prova Anastrozol istället, vissa har mer biverkningar av letrozol medan andra har mer biverkningar av anastrozol, så det kan vara värt att prova. Att byta till Tamoxifen är också ett bra alternativ, ur ett behandlingsperspektiv. Sedan måste man förstås värdera biverkningarna också. Om det är värt att känna sig "skruttig" i 4 år till kan bara du själv bestämma.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Läkemedelsbyte

Frågan om provsvar

2026-09-27
Hej, Jag har en fråga angående mina provsvar , jag behandlades för 7år sedan för hormonell bröst cancer med metastas i portvakt körteln just nu är jag i stabil remission, jag har inte fått dropp behandlingar intravenöst för att stärka skelletet utan min onk skrivit ut istället Kalcium D forte 500/800 vilket jag tagit under alla dessa år. Nyligen tog jag prover visar att mitt kalciumvärde förhöjt Kalcium totalt 2,65 Kalcium joniserad 1,31 PTH 3.0 och fosfat 1,0 Kan jag fortsätta ta mina kalcium och vitamin D eller måste göra ett uppehåll, min onkolog är inte i tjänsten nu, Åldern 50++ lagom osteoporos finns , Tackar för svar ! Elen
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tänker att även om din onkolog inte är i tjänst kanske någon annan läkare som jobbar, kan göra en värdering. Ring och prata med din kontaktsköterska till att börja med, och hör om någon kan ge dig ett råd.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Frågan om provsvar

Fundering kring biverkningar

2026-09-27
Äter kapicetabin omgång 5.Har väldigt biverkningar, men nu har börjat tappa ögonfransar. Har inte fått någon information om att hår skulle påverkas av denna behandling . Kommer övrig behåring påverkas?
Visa svar
Svar:
Hej. Håravfall (åtminstone delvis) kan nästan alla våra cancerbehandlingar ge. Att man skulle få uttalat håravfall av enbart kapecitabin är väldigt ovanligt, jag tror inte jag sett det någon gång under de år jag jobbat.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring biverkningar

Kemoterapi

2026-09-27
Min väninna i Nordmakedonien har opererats för bröstcancer för ca 3 v sedan - nu har hon börjat kemoterapi och har en kombination av dessa läkemedel Doxorubicin och Cyclophosphamide. Hon ska få 4 behandlingar. Är detta en god väg framåt enligt svenska standarder? De har fått betala operationen själva (4000 Euro) då deras offentliga vårdsystem inte fungerar. Kan det finnas ekonomiskt stöd att söka?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att svara på om just denna behandling är rimlig för din väninna då det beror på sjukdomens beskaffenhet (storlek, spridning till lymfkörtlar, biologi osv). Den typen av läkemedel hon ska få liknar delar av den behandling vi ger här i Sverige. Om du menar om hon kan söka ekonomiskt stöd i Sverige, så har jag svårt att tro det, om hon inte bor här.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kemoterapi

Blissel

2026-09-27
Äter Letrozol och tar Zoladex utifrån hormonell bröstcancer. Har nu fått Blissel utskriven utifrån torra slemhinnor. När jag läser på blir jag orolig om det är riskfritt att ta? Tacksam för svar!
Visa svar
Svar:
Hej. Blissel är ett av de hormoninnehållande lokalverkande läkemedel som vi brukar förskriva om hormonfria preparat inte är tillräckliga. Den låga dos östrogen som finns i gelen bedöms säker att använda, om den används enligt rekommendationerna i FASS.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blissel

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss