Visar 10 av 6023 träffar
Jag vänder och vrider på all statistik kring adjuvant behandling. Jag har själv fått ordinerat cellgifter, trazusumab, zoladex och aromatashämmare. Dessa mediciner ges till många kvinnor trots en väldigt marginell effekt, med många många biverkningar till följd. För hormonbehandlingen t ex, går det att läsa att man har dubbelt så stor risk att utveckla bröstcancer utan den. Men det är ju inte riktigt sant, när man tittar närmare på statistiken. Det har en väldigt marginell effekt och så mycket som drygt 13 av 15 kvinnor får behandlingen i "onödan" med svårt fysiskt lidande som följd. Klart att det är dubbelt så stor risk om man plockar ut enskilda siffror, det går att säga vad som helst med statistik. En vän till mig fick nyligen prostatacancer, den allra mest aggressiva formen. När han frågade sin läkare om efterbehandling efter operationen och tog mig som exempel fick han ett skratt till svar och kommentaren: "Män skulle aldrig finna sig i att bli behandlade i onödan, så som många kvinnor blir. Vi har slutat med hormonbehandling och sånt, vi övervakar med blodprov i stället." Det är ju förskräckligt om det är så. Och nu till min fråga: Skulle inte mammografi var tredje månad vara mer effektivt och dessutom billigare och mer skonsamt för kvinnorna? Kritiker säger ju att det till största del är screeningen som har ökat överlevnaden i bröstcancer.
Hej detta var en riktigt intressant fråga. Och svår. Överbehandling är ett reellt problem i samband med förebyggande behandling. Tyvärr är intensivare mammografiövervakning inte en lösning. Mammografi förebygger ju inte återfall, kan bara påvisa det. Och det är inte heller återfallen i brösten som är det som detta i första hand handlar om, utan spridning på andra håll i kroppen. Ja, det är viktigt att man använder statistik på rätt sätt. Antag att man efter operation av bröstcancer har 15% risk att drabbas av allvarligt återfall (spridning) och att den risken kan minska till 10 % risk med hormonell tilläggsbehandling. d v s 5 % absolut tilläggsnytta. Vi bortser för tillfället från att man även får en halverad risk för ny bröstcancer i det andra bröstet. Man kan då korrekt säga att man minskar risken för spridd bröstcancer med en tredjedel. Men man kan också säga att för att en patient i denna situation ska slippa ett allvarligt återfall måste man behandla 20 patienter. "Problemet" är att prognosen även utan behandling är ganska god. Generellt kan man säga att ju större risk för återfall man har, desto större nytta av behandlingen får man. Om man har en mycket god prognos, t ex 95 % recidivfri överlevnad blir tilläggsnyttan så liten att det inte är rimligt att behandla. Men verkligheten är sådan att många patienter har en situation som liknar den jag skisserar ovan. De mätningar vi kan göra på tumörvävnaden, grad, hormonkänlighet, HER2, Ki67 och genexpressionsanalys hjälper till att fatta beslut om vem som har "tillräcklig" nytta av behandlingen. Men jag håller med om att detta är genuint svårt, olika personer kan kan olika uppfattning om vad som är "tillräcklig" nytta, men alla är inte beredda att fundera konkret i dessa banor, utan föredrar att få ett tydligt råd om vad som rekommenderas. De effekter som skisseras ovan kan tyckas begränsade, samtidigt är det införande av medicinsk tilläggsbehanlding som tillsammans med bra mammografiscreening succesivt har lett till att prognosen efter bröstcancer är avservärt bättre idag än tidigare.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej! Har haft trippelnegativ bröstcancer och är bärare av brca1 genen. Gick på årliga kontroller i ca 20 år innan jag blev sjuk vid 60 års ålder. Opererade bort äggstockar o livmoder vid 41 års ålder. Tyvärr har mina barn ärvt genen, dottern får samma kontroller som jag haft men sonen har inte erbjudits ngn uppföljning, är det enligt rekommendationerna eller har det blivit ngn miss?
Brca12026-06-07
Törs jag äta denna då jag avråtts att äta hormoner av min mors läkare efter att hon avlidit i bröstcancer?
VeozaHej har opererats och strålats och ska börja jobba igen . Hormonkänslig lågaggressiv bröstcancer. Ej cyt behandling. Skall få zoledronsyradroop om ett par månader. Har också ADHD och skulle vilja återuppta min medicin (methylfenidat) igen för det underlättar oerhört i jobbet och jag mår känslomässigt bättre ffa kring min oro. Finns det någon ökad risk för bröstcancer med den typen av medicin . Krockar methylfenifat med anastrazol o zoledronsyra? Vad finns det för erfarenheter kring denna medicinering. Jag frågade min läkare och hon hade aldrig haft en patient med ADHD medicin.
MedicinkombinationJag fick min diagnos i oktober 2025 - hormonpositiv, her2-, lobulär bröstcancer. Jag opererades i november. De tog då bort tre "kluster" av tumörer i bröstet, där den största var 3cm. De tog även en (liten) makrotumör i en portvaktskörteln. De kunde konstatera i labbet att min tumör växte långsamt (3% i tillväxt).
Jag fick strålning, 15 omgångar, varav boost de sista dagarna.
Jag har ätit tamoxifen i några månader nu. Igår hade jag samtal med onkologen. Resultat på oncotype har kommit. 18 poäng på min typ av cancer.
Nu rekommenderas jag byta medicin till kisqali, i kombination med zoladex (jag är 40+, inte i klimakteriet) och förmodligen letrozol (jag minns faktiskt inte om jag ska vara ärlig).
Borde jag:
Be om second opinion? De är inte säkra på att de gjorde rätt val i att inte erbjuda mig cellgifter. Är den behandling jag erbjuds nu för att de helt enkelt vet mer om min tumör nu? Att jag kanske hade gynnats av cellgifter? Och är bytet av medicin helt motiverat nu?
Jag är också väldigt rädd för detta medicinbytet. Kisqali känns så... Insvasivt. Är rädd för biverkningarna från alla mediciner, och att de ska leda till att jag inte kan arbeta heltid, leva mitt liv mm.
Hej. Oncotype har givit ytterligare information och då hamnar du i en "mellanriskgrupp", om det har tippat över till att "de inte är säkra att det gjort rätt val" eller inte, kan jag inte svara på. Tillägget med Kisqali har egentligen inte något med om man ger cytostatika eller inte, men oncotype kan påverka val att ge Kisqali, och utifrån det du beskriver låter det rimligt. Jag tycker dock att du ska ställa dessa frågor till din läkare som har fler svar än vi kan ge på detta forum.
Behandlingsbytet innebär 2 ändringar: dels tillägget av Kisqali men också byte till zoladex och aromatashämmare (tex letrozol). I slutändan blir det hur du mår på behandlingen och vilken livskvalitet du får (tex återgång i arbete som du själv nämner) som avgör om du fullföljer de 3 rekommenderade åren med Kisqali eller inte. Om du känner dig tveksam kan du be om en second opinion via din läkare/sköterska.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar KesqaliHej,
Jag har haft smärta i bröstet och gjorde mammografi och sen blev jag tillkallad för kompletterande bilder plus Ultraljud och läkare sa till mig att det ser bra ut och då frågade jag vad har ni sett så att ni kallade mig för kompletterande bilder , hon svarade att körtlar skiljer sig från föregående bilder. Och jag vill tillägga att det har hänt mig samma sak när jag var på 42 års kontroll . Vart kan jag läsa anteckningar för mammografi för att ta del det .
Anteckningar från mammografiUnder den senaste veckan har jag märkt att bröstvårtan på mitt högra bröst ibland dras in, men sedan återgår till sitt normala läge. Detta händer flera gånger om dagen.
Jag har inte noterat några andra symtom, såsom smärta, knöl eller vätska från bröstvårtan, men eftersom detta är en ny förändring har jag börjat känna mig orolig.
Tack på förhand!
Mvh
Besa
Bröstvårtan!Jag har kommit in i period där jag överanalyserar det mesta gällande mina bröst. Jag har alltid haft ganska platta bröstvårtor nu har jag upptäckt kan dock varit länge att ibland ser båda eller den ena bröstvårtan lite indragen ut efter jag har sovit eller tex tränat och haft en tight sport-bh. Sedan går den tillbaka till sin platta form. Är detta något man borde kolla upp? Är 32 år, har två barn, fick senaste för 9 månader sedan men inte ammat om det har någon betydelse.
Funderingar kring tillfällig indragningHej! Var på besök för komplettering i måndags, under besöket som var väldigt stressigt, då de låg efter i schemat, beslutades att en biopsi skulle tas på höger bröst som jag förstod det pga komplexa cystor och ett ytterligare ”skrapprov?” I vänster armhåla, för en svullen lymfkörtel. Vidare blev jag efter 2 dagar, redan, kallad till kontraströntgen, Allt har gått så fort och informationen har varit bristfällig. Hur ska jag tänka, är det oroväckande att allt sker så akut, att de pratar om en svullen lymfkörtel i vänster armhåla, kan det innebära en spridning, samt vad kan vara anledning till svullen lymfkörtel om jag inte nyligen vaccinerats eller har en infektion i kroppen?
Många frågor som jag släpptes med, ger mycket oro!
Tack snälla för svar på förhand!
Hej!
Det är jättetråkigt att du känner att du har fått dålig information. Det brukar oftast inte vara mammografiläkaren som ger så mycket information utan det gör bröstkirurgen när man har fått svar på alla röntgenundersökningar och prover. När man väl inlett en utredning brukar det rulla på och gå ganska snabbt, inte för att det är akut utan för att patienten inte ska behöva vänta onödigt länge. De undersökningar som du gjort låter som de man brukar göra och det är väldigt svårt att säga vad slutresultatet blir. Men även om det är en bröstcancer är det bra att veta om att det finns mycket bra behandling och att prognosen oftast är mycket bra. Lymfkörtlar kan vara svullna pga spridning, men det är också mycket vanligt att de har reagerat på någonting som inte behöver vara farligt.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Otydlig informationKan man få bröstcancer igen i den sida man gjort mastectomi.
Om så är fallet - varför screenas man inte med ultraljud på denna sida i samband med att man kontrolleras med mammografi på ”frisk” sida.
Oro för återfallHej,
jag flyttade hem från USA i November 2025. I oktober 2025 gjorde jag mammografi i USA och de hittade vad som på engelska heter Architectural distortion.
I USA tog de det väldigt allvarligt och jag skulle varit på 6-månaders uppföljning i USA i april men hade då flyttat hem till Sverige. Så nu vill jag ha uppföljning här i Sverige.
Tyvärr har min allmänläkare här, och inte heller kvinnan som gjorde mammografi här i Sverige, aldrig hört talas om Architectural distortion och därmed inte hur det följs upp.
Min allmänläkare skickade en remiss så nu ska nu på mammografi igen och förhoppningsvis ultraljud men är orolig att ingen vet vad det här är?
Kan ni hjälpa mig med hur jag ska prata med mammografin när jag ska dit den 8 juni?
Jag har alla röntgenbilder och utlåtande från USA men det verkade inte hjälpa.
Diagnos: Arkitektonisk distorsion (i USA Architectural distortion)