Visar 10 av 6132 träffar
Hej,
Jag hade bröstcancer (lobulär cancer) 2020, opererades (mastektomi) samt efterbehandlingar i form av cellgifter och strålning. Äter nu tamoxifen sedan hösten 2020. Jag fick förfrågan att delta i onkogenetisk studie vilket jag ville, då vi har flera i släkten som har haft eller har bröstcancer. Min mamma har bröstcancer (lobulär/spridd sedan flera år tillbaka, men letrozol håller henne i liv), morfar (avliden 1990) med tjocktarmscancer, morbror i liv ( har haft tjocktarmscancer/efterbehandlingar), kusin till min mor i liv (tidigare lobulär cancer), 2 fastrar till min mor över 90 år gamla och har tidigare haft (bröstcancer/lobulär). Deras far, dvs. min mors farfar avled i magsäckscancer i 70 årsåldern.
Min fråga är: jag har nu blivit erbjuden MR-scan och mammografi, vilket jag tackat ja till. Jag är 47 år gammal. Läkare vill även att jag ska genomgå gastroskopi. Jag klarar utan problem alla behandlingar som jag fått tidigare, men har ett trauma sedan barndomen då jag höll på att kvävas. Jag klarar inte av gastroskopi utan narkos då processen skulle vara en skräckupplevelse. Det skulle med andra ord inte hjälpa mig med lugnande i denna fråga.
Min fråga är därför kan man få narkos för detta, pga av att traumat skulle utlösa panikattack i vaket tillstånd fråga 2) behöver jag operera bort hela magsäcken? Ska detta göras omgående pga av genen? I så fall kan man ju skippa gastroskopin och direkt plocka bort hela magsäcken. Om det ändå förväntas göras på sikt är det då inte bättre att göra det innan jag fyllt 50.
Min släkt är väldigt stor då min mor har fem syskon. Har också själv barn, vilka de lovat ska få ta blodprov för att se om de har genen när de blir vuxna. Ska alla som har genen, inklusive deras barn (mina kusiner) ta bort sina magsäckar och bröst? Hur ser rekommendationerna ut? Specialisten som jag talat med föreslog 1) magsäcken först 2) mitt andra bröst senare, då jag äter Tamoxifen som funkar för mig trots flera biverkningar kan jag stå ut. Men pga av ryggproblem (diskbråck) skulle det underlätta för mig att ta bort det andra bröstet också för att få balans i kroppen/ryggen.
Jag gör allt vad jag kan för att sköta mig, har aldrig druckit eller rökt, måttlig med mat och rör på mig. Kan jag göra något mer för att motverka min CDH1 gen? Tack på förhand! Vänliga hälsningar Erika
Hej, du skriver inte att man har hittat en ärftlig mutation i CDH1, som också kallas "E-cadheringenen", hos dig men jag gissar att det är på det sättet. Ärftlig mutation i CDH1 är en sällsynt orsak till ärftlig bröstcancer i vår del av världen. I Nya Zeeland är det dock inte helt ovanligt då det finns en mutation som fned en ökad risk för en speciell typ av cancer i magsäcken, "diffus magsäckscancer", och även en ökad risk för lobulär bröstcancer hos kvinnor. Riskerna är så pass höga att man rekommenderar regelbunden uppföljning (årliga gastroskopier med biosier för magen och MR/mammografi för brösten) av båda dessa organ. Riskreducerade operationer är också en möjlighet, men var och en måste förstås fatta ett individuellt beslut om den saken efter att ha fått tydlig information. Man bör kunna få sova under en sådan gastroskopiundersökning av magen då det är en mycket angelägen undersökning att utföra. Det behövs kanske inte narkos som vid en operation, men stark medicinsk behandling som gör att man somnar under undersökningen. Även om du tänker dig en operation så är det rimligt att först göra en gastroskopi. Beträffande i vilken ordning du ska ta itu med mage och bröst så tycker jag att det du har blivit föreslagen låter rimligt. Magen först och bröstet sen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarKirurgen sa att tumören va 12mm stor och att bröstet inte behövde opereras bort. Hur går operationen till då?
OperationJag har haft så ont i leder o stela muskler i ett par månader o nu funderar jag om detta kan bero på intag av exemestan el tamoxifen. Har ont i fingrar rygg o ben. Känns jobbigt.
BiverkningarHej!
Jag är gravid med barn nr 2 i v.10 och har upptäckt att mitt högra bröst är betydligt ”knöligare” än det vänstra. Jag kan inte känna nån avgränsad knöl utan uppfattar det som det är bröstvävnaden som är mycket mer svullen och tjock. Upplever också att jag har mer bröstvävnad i hö än vä. Inget jag tänkt på innan jag blev gravid. Hö bröst ser även något större ut.
Är detta någon varningssignal som man borde utreda inom vården ?
Är 32 år utan ärftlighet.
Tack på förhand :)
Knölig bröstvävnadJag är 14 år oxh har en knöl i båsa brösten som är cirka 5cm. De är fasta och är under vårtan är som en cirkel runt den. De går att röra runt. Undra bara om de är nått jag ska vara orolig över eller om de e bara en vanilg körtel
Knöl i bröstetHur skiljer sig biopsin åt phyllodes kontra fibroadenom? Jag har tagit biopsi 3 ggr och sista gången anser man att det inte går att säga om det är det ena eller det andra så undrar hur andra kunnat få diagnosen via biopsi? Nu vill man ta bort hela knölen som växt stadigt i ca 4-5 år. De två första gångerna var svaret tvärsäkert fibroadenom. Nu på ett annat sjukhus kan man inte utesluta phyllodestumör!
Phyllodes?Hej!
Jag är 23 år gammal och Jag hade en bröstabscess i februari utan anledning, är inte gravid eller ammar. Gjorde ultraljud och fick antibiotika Uppföljningsultraljudet var normalt, men nu har jag ensidig klåda/sveda i bröstvårtan och kan få fram en liten mängd klar vätska och känner en strängliknande struktur bakom bröstvårtan. När jag inte rör brösten och sitter vanligt så kan det svida och kännas från bröstet, kliar och känns obehagligt!
Kan detta vara något farligt, något underliggande?
Blir jätte oroligt.
BröstabscessHej,
Är 26 år gammal och har under flera år haft smärta i vänstra bröstet som på senaste tiden börjat stråla ut till armhålan och armen. Vänstra bröstet är fastare än det högra, bröstvårtan är styvare, och jag tycker mig känna en knöl i övre delen av bröstet och ibland en under bröstvårtan. Är inte säker om ”knölarna” ändrar storlek beroende på menscykeln, men har ibland svårt att urskilja dem. Två olika läkare har under åren palperat mina bröst och inte hittat något ovanligt, men senast jag gick till läkaren kände hen en liten knöl, så nu jag väntar på ultraljudsundersökning. Jag oroar mig mycket medan jag väntar skulle uppskatta insyn till vad det skulle kunna vara eftersom allt jag läser om symptomen ger mig mera ångest.
Smärta i vänster bröstHej! Står i kö för rekonstruktion med egen vävnad, troligtvis från magen. Är 63 år och en aktiv person. Vad är risken med operation? Har läst någon som böjer sig efteråt pga de har sydd magen för hård. Känns ovanligt dock. Vad är annars riskerna?
Hej!
Som med all kirurgi finns det risker, och ju större kirurgi, desto större risker. Att ta vävnad från magen är en stor operation. Som med all kirurgi finns det risker för blödning och infektion. Det blir stora ärr som stramar varför det kan vara svårt att räta ut sig i början innan huden har töjts ut igen. Den största risken är att blodförsörjningen inte räcker till till det nya bröstet och att vävnaden kan gå i nekros, dvs dö. Detta är ovanligt men man behöver vara medveten om riskerna innan man bestämmer sig. Jag hoppas att du väntar på ett läkarbesök till en plastikkirurg först? Vid det besöket kommer du att få all information och det är viktigt att du ställer frågor om det är något som är oklart.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar RekonstruktionFör att känna optimism och motivering att tackla ev. tunga biverkningar i flera år så önskar jag få veta nyttan av de olika behandlingarna som jag har fått/ska få.
Jag är 62 år. BMI 22,1. Fysiskt aktiv. Varken röker eller dricker alkohol.
Fakta om min cancerresa:
2024 i januari upptäcktes en förstorad lymfkörtel i armhålan, den följdes av några kontroller med ultraljud under året men avskrevs då den inte ansågs växa. Inga provtagningar.
2025 i oktober kände jag den själv vid mina egna kontroller.
2025 i december gjordes mammografi, samt ultraljud då jag har täta bröst. Provtagning med finnålsbiopsi och man fann maligna celler.
2026 i januari gjordes MR av brösten och DT av thorax och buk. Man fann varken primärtumör (tyvärr) eller fler metastaser (jättebra). Gjorde även mellannålsbiopsi av lymfkörteln som visade att den är hormonkänslig, HER2 negativ.
2026 i februari gjordes blodprov för gentester, jag hade lyckligtvis inga sådana gener. Detta var avgörande för om mastektomi skulle utföras eller inte, vilket då inte behövdes.
2026 i mars opererades jag för axillutrymning. Man tog bort 13 lymfkörtlar varav 1 med cancer, som var en 19 mm metastas.
Således är detta pT0N1, dvs ockult.
Jag har bett om PET scan eller CESM för att finna primärtumören. För mig hade det känts avgörande att finna primärtumören och få den avlägsnad. Men ej fått gehör.
Fakta om metastasen:
Atypiska cellerna ses med delvis apokrin utseende, positiva för GATA3
Ingen extraglandulär växt
Ki67 20%
ER (Östrogenreceptorn) 40%
PR (Progesteronreceptorn) 0%
AR (Androgenreceptorn) 95%
PAM50 ger subtyp Luminal A med ROR50
Under sommaren har jag fått 3 st EC90 och 3 st DOC80 med 3 veckors mellanrum.
Om en månad ska jag strålas 15 ggr (3 veckor).
Då ska jag även börja med aromatashämmaren Letrozole för i första hand 5 år, och ev förlängning.
Efter ytterligare en månad ska jag börja med CDK4/6 hämmaren Kisqali i 3 år.
Kommer få Zometa varje halvår i 3 år.
Verkar behandlingarna rimliga för mitt fall?
Hur mycket minskas återfallsrisken för var och en av dom?
Cytostatika
Strålning
Zometa
Letrozole
Kisqali
Kan det beskrivas i siffror som om 100 kvinnor har denna diagnos och hur många av dom som då slipper återfall, så att jag förstår utfallet.
Hoppas på positivt svar som ger mig framtidshopp!
Hej. Jag kan hålla med om att den behandling du fått och som planeras låter rimlig.
Jag är inte röntgenläkare, men vad jag förstått är MR av brösten en känsligare metod än CESM, vilket kanske var anledningen till att inte göra den undersökningen.
Däremot är det dessvärre inte möjligt att svara på återfallsrisken för var och en av behandlingarna, vilket kanske blev ett tråkigt svar.
Vi vet att varje behandling minskar risken och när man kombinerar behandlingar ökar chansen att inte få ett återfall. Man kan dock inte räkna ut en %-siffra för att sedan addera ihop dem då de påverkas av varandra. Det finns heller inte några beräkningsinstrument för detta. Riskvärdering används framförallt för att värdera vilken behandlingsstrategi som är motiverad, även om jag kan förstå att en del gärna vill ha en risk i form av en siffra.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Nyttan av olika behandlingar