Frågor kring CDH1

Question 1

Hej! 
Min mamma har haft bröstcancer två gånger. Första gången vid 40år och andra vid 50år. Även min syster fick bröstcancer som 36åring. Ingen ärftlig gen har påträffats, men man har trots det på den genetiska poliklinikens utredningar konstaterat att min risk att insjukna är över 30%. Jag överväger en förebyggande mastektomi, men undrar nu hur lågt man får ner riken att insjukna genom ett sådant ingrepp och om det är rekommenderat eller inte? Är det lättare eller svårare att upptäcka cancer efter att man gjort en mastektomi? Min läkare tar inte ställning till detta eftersom ingen ärftlig gen har kunna hittas. Min pappa har nyligen insjuknat i prostatacancer, men vi vet inte ännu om han bär på någon gen som kan påverka min risk att insjukna. Jag går på mammografi en gång per år pga min förhöjda risk.

Accepted Answer

Hej!

Mastektomi tar inte bort risken helt men minskar den med minst 90 %. Man brukar inte i första hand rekommendera profylaktisk mastektomi vid en måttligt ökad risk som i ditt fall, men en läkare bör ändå kunna ta diskussionen.

Question 2

Hej, jag är 29 år gammal och har smärta i vänster bröst. Det gör ont och känns ömt när man rör på bröstet och man vågar inte röra det så mycket. Har undersökt bröstet med mammografi, ultraljud och biopsi. Resultat visade att det inte är säkert att det är ett fibroadenom, och att de föredrar att det är godartade fibrocystiska förändringar i det vänstra bröstet. Jag har haft ont, stickningar och svidningar sedan februari och det känns fortfarande ömt. Jag har nu lindrig värk under armhålan då och då ? Jag har inga barn och använder inte preventivmedel. Behöver jag vara orolig ? Behöver jag be om ultraljud igen och om en ny biopsi? Tack  Med vänlig hälsning, Merai

Accepted Answer

Hej!

Det låter som att man har undersökt ordentligt och om du inte har några nytillkomna besvär efter detta tycker jag inte att du behöver vara orolig. Ömhet och smärta i bröst är väldigt vanligt men sällan tecken på cancer.

Question 3

Jag genomgick operation av tumör förra året i vänster bröst och sedan strålning mot samma bröst. Nu i ett halvår har jag besvärats av en klump som sitter under bröstet längs revbenen och min bröstmottagning gör inget de säger bara att det är en del av läkningen och att strålning kan orsaka att vävnaden tjocknar. Jag känner att hela bröstet är ändrat och det är inte alls lika mjukt som det högra. Jag har dessutom implantat sen 2022 och de är fastare än vanliga bröst men det vänstra har ändrats totalt. Vad kan jag göra? Läkarna gör absolut ingenting och jag vill känna mig bra igen. Detta påverkar mig negativt varje  dag och det enda jag fått är att dra i ärren men det är ibte ärren som är problemet det är denna klump som sitter och irriterar mig. Samt att jag känner mig uppsvälld i bröstet och är rädd för mer biverkningar.

Accepted Answer

Hej!

Det du beskriver är tyvärr ganska vanligt. Det blir svullet (av både ärrvävnad och vätska i vävnaderna) av både kirurgi och strålbehandling. Det brukar dock kunna blir allt bättre under flera år, så det är inte "slutresultatet" du har nu. Att massera över området är bra. När man har proteser vid en strålbehandling blir det också ofta besvär efteråt och ibland kan det bli en ordentlig kapselbildning som man kan få mycket ont av. I så fall lindrar det att operera bort protesen (och eventuellt kapseln).

Question 4

Hej 
Är en kvinna på 69 år . Haft lite ont / öm i vänster armhåla två dagar . I morse kände jag en liten knöl där oxå. Blev jätteorolig. 
Cancer eller ?

Accepted Answer

Hej!

Det behöver absolut inte vara cancer. Lymfkörtlar kan svullna upp som svar på tex en infektion eller att man har ett sår eller liknande. Om det inte ger med sig inom någon vecka eller så är det dock bra att kolla upp det.

Question 5

Hej! Jag är en 30-årig kvinna, som sedan några månader tillbaka märkt av ömhet i båda brösten och de har båda växt. Jag går inte på några preventivmedel och har inte heller ökat i vikt. I samband med ömheten i brösten har jag i mitt vänstra bröst upptäckt en förhårdnad/knöl, som ömmar mycket och gör mer ont tätt inpå mensen. Jag var på vårdcentralen under veckan där läkaren undersökte brösten och också kände denna knöl. Jag fick en remiss till mammografi enligt SVF. Jag har också sen nån månad tillbaka haft ländryggssmärta, som blivit värre när jag stått upp ett tag eller gått på en promenad. Men sedan en vecka tillbaka så känns min ländrygg mycket bättre och gör enbart ont om jag skulle stå upp en kortare stund eller tar en promenad, annars inte. Jag är nu väldigt rädd att jag har fått bröstcancer som spridit sig till skelettet och att jag därför har ont i ryggen (som nu dock känns bättre än för nån vecka/några månader sen). Skulle dessa symptom kunna ha med varandra att göra? 

Under år 2022 började mitt vänstra bröst växa och ömma. Det vänstra bröstet blev ungefär dubbelt så stort som det högra bröstet. Jag fick då remiss till mammografi och ultraljud, som visade på inget då. Läkaren sa att det förmodligen då var en normal celltillväxt. Några månader efter mammografin och läkarbesöket på bröstmottagningen började vänstra bröstet "krympa" och gick tillbaka till storleken den var från början. 

Eftersom det är vänstra bröstet jag igen har problem med (förutom smärtan då som sitter i båda brösten), kan detta ha att göra med problemen jag hade under 2022?

Accepted Answer

Hej!

Det är väldigt svårt att säga vad knölen är innan du har blivit undersökt, men förutom cancer finns det många vanliga godartade orsaker till knöl i bröstet, som cysta (vätskeansamling) eller bindvävsknuta. Det kan också bero på inflammation (som du möjligen hade 2022 även om man inte såg det i några undersökningar. Även ryggvärk är ju mycket vanligt och kan förstås bero på metastaser i kotorna. Men annan, mer godartad orsak är betydligt vanligare och för det talar också att det har blivit bättre.

Question 6

Hej!
Jag gjorde en madtektomi för 12 år sedan. På höger bröstcancer. Lite senare gjorde jag en diep lambå. Det blev väldigt fint! Allt bra så långt. Efter ett tag började jag vantrivs med lambån. Det gjorde inte ont. Inga fysiska problem. Men känslan har varit fel hela tiden
 Nu har åren gått. Jag är 67 år nu. Och tycker brösten blivit ett problem efter detta. Även det friska. Min önskan är att få ta bort lambån. Operera bort det friska och bli platt! Jag är inte deppig. Jag är positiv. Och gammal undersköterska sedan 40 år. Även om jag är pensionär nu. En liten silikon protes i byn. Och för övrigt platt. Hade man kunnat göra det? Samtidigt skäns jag. Allt är bra. Frisk från cancer.  Men detta hänger med hela tiden
Min mamma hade också bröstcancer. Hon avled av ålderdom. 

Mvh

Accepted Answer

Hej!

Man vill helst inte operera bort frisk vävnad, och alla operationer har sina risker. Men jag tycker ändå att du kan kontakta din bröstmottagning för en diskussion.

Question 7

Hej
Har opererat bort bägge brösten  efter 3 bröstcancer. Ska jag fortfarande bli kallad till screening/mammografi?

Accepted Answer

Hej
Om hela brösten har opererats bort brukar man inte bli kallad till screening/mammografi i fortsättningen. Om du skulle känna en ny knöl i området är det bra att söka läkare för bedömning.

Question 8

Kirurgen sa att tumören va 12mm stor och att bröstet inte behövde opereras bort. Hur går operationen till då?

Accepted Answer

Hej, ta kontakt med din kontaktsjuksköterska eller läkare för exakt information. Troligen ska du göra en bröstbevarande operation då tumören inte är så stor. Då tar man bort en bit av bröstet med marginal runt tumören.

Question 9

Jag har haft så ont i leder o stela muskler i ett par månader o nu funderar jag om detta kan bero på intag av exemestan el tamoxifen. Har ont i fingrar rygg o ben. Känns jobbigt.

Accepted Answer

Hej, det du beskriver kan vara biverkningar av den antihormonella behandlingen. Ta kontakt med din kontaktsjuksköterska eller läkare för ytterligare rådgivning angående detta.

Question 10

Hej!
Jag är gravid med barn nr 2 i v.10 och har upptäckt att mitt högra bröst är betydligt ”knöligare” än det vänstra. Jag kan inte känna nån avgränsad knöl utan uppfattar det som det är bröstvävnaden som är mycket mer svullen och tjock. Upplever också att jag har mer bröstvävnad i hö än vä. Inget jag tänkt på innan jag blev gravid. Hö bröst ser även något större ut. 

Är detta någon varningssignal som man borde utreda inom vården ? 
Är 32 år utan ärftlighet. 

Tack på förhand :)

Accepted Answer

Hej!

Det är alltid så att det ena bröstet innehåller mer bröstkörtelvävnad än det andra, och då märks det mer när brösten svullnar upp i samband med graviditet. Så det låter inte som något farligt i första hand men om du tycker att det känns konstigt kan det ändå vara bra att kolla upp så att du inte behöver vara orolig.

Question 11

Jag är 14 år oxh har en knöl i båsa brösten som är cirka 5cm. De är fasta och är under vårtan är som en cirkel runt den. De går att röra runt. Undra bara om de är nått jag ska vara orolig över eller om de e bara en vanilg körtel

Accepted Answer

Hej!

Det låter som att det är dina bröstkörtlar som växer så jag tycker inte att du behöver vara orolig. Det kan göra ordentligt ont medan brösten växer.

Question 12

Hur skiljer sig biopsin åt phyllodes kontra fibroadenom? Jag har tagit biopsi 3 ggr och sista gången anser man att det inte går att säga om det är det ena eller det andra så undrar hur andra kunnat få diagnosen via biopsi? Nu vill man ta bort hela knölen som växt stadigt i ca 4-5 år. De två första gångerna var svaret tvärsäkert fibroadenom. Nu på ett annat sjukhus kan man inte utesluta phyllodestumör!

Accepted Answer

Hej!

Phyllodestumör, liksom fibroadenom, är en godartad bindvävstumör. De har dock lite olika växtsätt, men på en biopsi är det ju bara en liten del av tumören som undersöks och det kan då ibland vara svårt att skilja. Det kan också vara så att man på olika sjukhus har lite olika trösklar för när man vill ta bort hela förändringen för säkerhets skull. Det kan mycket väl vara så att det visar sig vara ett fibroadenom ändå när man undersökt tumören i sin helhet.

Question 13

Hej! 

Jag är 23 år gammal och Jag hade en bröstabscess i februari utan anledning, är inte gravid eller ammar. Gjorde ultraljud och fick antibiotika Uppföljningsultraljudet var normalt, men nu har jag ensidig klåda/sveda i bröstvårtan och kan få fram en liten mängd klar vätska och känner en strängliknande struktur bakom bröstvårtan. När jag inte rör brösten och sitter vanligt så kan det svida och kännas från bröstet, kliar och känns obehagligt! 

Kan detta vara något farligt, något underliggande? 
Blir jätte oroligt.

Accepted Answer

Hej!

Det är osannolikt att det är något farligt som cancer som underliggande orsak. Det låter dock kanske som att infektionen inte riktigt har gett med sig så mitt råd är att kolla upp det igen.

Question 14

Hej,
Är 26 år gammal och har under flera år haft smärta i vänstra bröstet som på senaste tiden börjat stråla ut till armhålan och armen. Vänstra bröstet är fastare än det högra, bröstvårtan är styvare, och jag tycker mig känna en knöl i övre delen av bröstet och ibland en under bröstvårtan. Är inte säker om ”knölarna” ändrar storlek beroende på menscykeln, men har ibland svårt att urskilja dem. Två olika läkare har under åren palperat mina bröst och inte hittat något ovanligt, men senast jag gick till läkaren kände hen en liten knöl, så nu jag väntar på ultraljudsundersökning. Jag oroar mig mycket medan jag väntar skulle uppskatta insyn till vad det skulle kunna vara eftersom allt jag läser om symptomen ger mig mera ångest.

Accepted Answer

Hej!

Smärta och ömhet i bröst är väldigt vanligt och sällan tecken på något farligt. Bröstkörtelvävnad påverkas och svullnar av olika hormoner och det kan då bli ömt. I din ålder är det inte heller ovanligt att brösten är lite småknöliga. Det finns alltid en skillnad mellan brösten där man har mer körtlar, och därför mer besvär, på ena sidan.

Question 15

Hej! Står i kö för rekonstruktion med egen vävnad, troligtvis från magen. Är 63 år och en aktiv person. Vad är risken med operation? Har läst någon som böjer sig efteråt pga de har sydd magen för hård. Känns ovanligt dock. Vad är annars riskerna?

Accepted Answer

Hej!

Som med all kirurgi finns det risker, och ju större kirurgi, desto större risker. Att ta vävnad från magen är en stor operation. Som med all kirurgi finns det risker för blödning och infektion. Det blir stora ärr som stramar varför det kan vara svårt att räta ut sig i början innan huden har töjts ut igen. Den största risken är att blodförsörjningen inte räcker till till det nya bröstet och att vävnaden kan gå i nekros, dvs dö. Detta är ovanligt men man behöver vara medveten om riskerna innan man bestämmer sig. Jag hoppas att du väntar på ett läkarbesök till en plastikkirurg först? Vid det besöket kommer du att få all information och det är viktigt att du ställer frågor om det är något som är oklart.

Question 16

Det är 4 månader sedan jag gjorde en diep lambå operation. Magen stramar fortfarande. Är det normalt?

Accepted Answer

Hej!

Det är en ganska stor operation där man flyttar mycket vävnad från magen. Det blir då stramt när man ska sy ihop och tar många månader, kanske år, innan huden och kroppen har anpassat sig. Det låter således normalt men är förstås svårt att säkert säga i just ditt fall. Så om du är osäker är det bra att be någon på mottagningen att undersöka.

Question 17

För att känna optimism och motivering att tackla ev. tunga biverkningar i flera år så önskar jag få veta nyttan av de olika behandlingarna som jag har fått/ska få. 
Jag är 62 år. BMI 22,1. Fysiskt aktiv. Varken röker eller dricker alkohol.

Fakta om min cancerresa:
2024 i januari upptäcktes en förstorad lymfkörtel i armhålan, den följdes av några kontroller med ultraljud under året men avskrevs då den inte ansågs växa. Inga provtagningar.
2025 i oktober kände jag den själv vid mina egna kontroller. 
2025 i december gjordes mammografi, samt ultraljud då jag har täta bröst. Provtagning med finnålsbiopsi och man fann maligna celler. 
2026 i januari gjordes MR av brösten och DT av thorax och buk. Man fann varken primärtumör (tyvärr) eller fler metastaser (jättebra). Gjorde även mellannålsbiopsi av lymfkörteln som visade att den är hormonkänslig, HER2 negativ.
2026 i februari gjordes blodprov för gentester, jag hade lyckligtvis inga sådana gener. Detta var avgörande för om mastektomi skulle utföras eller inte, vilket då inte behövdes.
2026 i mars opererades jag för axillutrymning. Man tog bort 13 lymfkörtlar varav 1 med cancer, som var en 19 mm metastas.

Således är detta pT0N1, dvs ockult.
Jag har bett om PET scan eller CESM för att finna primärtumören. För mig hade det känts avgörande att finna primärtumören och få den avlägsnad. Men ej fått gehör.

Fakta om metastasen:
Atypiska cellerna ses med delvis apokrin utseende, positiva för GATA3
Ingen extraglandulär växt
Ki67 20% 
ER (Östrogenreceptorn) 40%
PR (Progesteronreceptorn) 0%
AR (Androgenreceptorn) 95%
PAM50 ger subtyp Luminal A med ROR50 

Under sommaren har jag fått 3 st EC90 och 3 st DOC80 med 3 veckors mellanrum.

Om en månad ska jag strålas 15 ggr (3 veckor).

Då ska jag även börja med aromatashämmaren Letrozole för i första hand 5 år, och ev förlängning.

Efter ytterligare en månad ska jag börja med CDK4/6 hämmaren Kisqali i 3 år.

Kommer få Zometa varje halvår i 3 år.

Verkar behandlingarna rimliga för mitt fall?

Hur mycket minskas återfallsrisken för var och en av dom?
Cytostatika
Strålning
Zometa
Letrozole 
Kisqali 

Kan det beskrivas i siffror som om 100 kvinnor har denna diagnos och hur många av dom som då slipper återfall, så att jag förstår utfallet.

Hoppas på positivt svar som ger mig framtidshopp!

Accepted Answer

Hej. Jag kan hålla med om att den behandling du fått och som planeras låter rimlig. 

Jag är inte röntgenläkare, men vad jag förstått är MR av brösten en känsligare metod än CESM, vilket kanske var anledningen till att inte göra den undersökningen. 

Däremot är det dessvärre inte möjligt att svara på återfallsrisken för var och en av behandlingarna, vilket kanske blev ett tråkigt svar. 

Vi vet att varje behandling minskar risken och när man kombinerar behandlingar ökar chansen att inte få ett återfall. Man kan dock inte räkna ut en %-siffra för att sedan addera ihop dem då de påverkas av varandra. Det finns heller inte några beräkningsinstrument för detta. Riskvärdering används framförallt för att värdera vilken behandlingsstrategi som är motiverad, även om jag kan förstå att en del gärna vill ha en risk i form av en siffra.

Question 18

Hej
jag undrar vad skillnaden är i de olika styrkorna ,
Har ätit 50 mg nu 3 veckor och det har fungerar hyfsat. Nu vill läkaren höja 1ill 100 mg. 
Ger det bättre resultat?

Jag har hormonell bröstcamcer stadium 3.  Har Anaztrosol

Accepted Answer

Hej. Skillnaden mellan de olika styrkorna är dosen läkemedel i varje tablett. Måldosen är 150 mg 2 gånger dagligen. Man kan antingen börja så och sänka dosen successivt om det blir för mycket biverkningar. Man kan också, som för dig,  börja med 50 mg 2 gånger om dagen för att sedan öka dosen successivt, till 100 mg 2 gånger dagligen och, om man tål behandling bra, slutligen 150 mg 2 gånger dagligen. Anledningen till att trappa upp dosen är bland annat för att undvika kraftiga diarréer direkt, som en del får av den högsta dosen. Att ta "full dos" och ha massa biverkningar är inte bättre än att ha en lägre dos och tåla den bra. Om man, pga biverkningar, inte kan ta måldos, ger en lägre dos också en bra effekt. Att ge en låg dos från början och inte försöka öka dosen om man tål den bra, är inte att rekommendera, då vi ändå har som mål att ge den rekommenderade dosen. 
Vet inte om det klarnade något för dig, men jag tycker att din läkare tänker rätt.

Question 19

Hej, jag undrar hur stor risken är för blodpropp vid behandling med Abemaciclib? Är risken större om man har familj och släkt som har haft blodproppar? Bör det göras några utredningar innan behandling påbörjas?

Accepted Answer

Hej. Blodproppar hör inte till de vanligaste biverkningarna och drabbar drygt 5%, siffran varierar mellan olika studier. Risken är större om man kombinerar läkemedlet med Tamoxifen än om det kombineras med tex aromatashämmare. Den läkare som sätter in Abemaciclib gör en värdering huruvida men behöver göra en utredning eller inte, bland annat beroende på familjehistoria och om man haft blodproppar själv tidigare. Om man har blodproppar i sin familj/släkt kan det påverka risken, beroende på hur nära släkt det är, hur många osv. Det gäller oavsett om du behandlas med Abemaciclib eller inte.

Question 20

Jag äter Anastrozole sedan drygt 7 år och har från början haft biverkningar i form av trötthet och ont i kroppen. Har det senaste året desutom upplevt att jag börjat oroa mig mycket, ibland t o m fått hjärtklappning eller andra kroppsliga symptom, inför t ex kalas, tandläkarbesök eller inköpsrundor, sådant som tidigare i livet har gått av bara farten. Kan detta vara en biverkan av Anastrozole?

Accepted Answer

Hej. Värk i kroppen och till viss del även trötthet kan vara en biverkan av Anastrozol (och andra östrogensänkande läkemedel). Om även dina "nyare" symtom beror på den är svårt att veta. Det du kan göra, om det påverkar din livskvalitet, är att ta en paus ett par veckor för att se om det blir bättre. Om du gör ett sådant försök är det bra att prata med tex kontaktsköterskan också som då kan följa upp hur du mår. Jag vet inte hur länge det är tänkt att du ska ta Anastrozol, så det är bra om ni tillsammans sedan värderar hur du ska göra sedan, beroende på om du ser någon positiv effekt eller inte.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Frågor kring CDH1

Förebyggande mastektomi

Smärta på vänster bröst i mer än 6 månader

Tjock klump under bröstet

Orolig

Funderingar kring en knöl jag nyligen upptäckt

Att bli platt!

Mammografi

Operation

Biverkningar

Knölig bröstvävnad

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss