Hej Jag har skrivit här förut och berättat om min make som hade haft spridd prostatacancer i 8 år och som dog i hjärtstopp framför mina ögon hemma samma vecka som jag skulle opereras för bröstcancer. (har fått fint och bra och lugnande svar här i spalten angående min egen rekommendation om medicinering med Tamoxifen av RENSKE ALTENA) Min BC är som sagts en snäll variant utan spridning, grad 1, hormonkänslig, 7 mm invasiv tumör, långsamväxande. Det har gått ett halvår efter död och operation och jag är nu beredd att gå med på att prova Tamoxifen 20 mg varannan dag, en dos som läkare och kontaktsköterska på SÖS godkänt. Min fråga: Jag har ingen namngiven läkare på SÖS som ansvarar för mig och jag tycker det känns otryggt. Jag har heller inte fått en övertygande förklaring till varför jag ska äta denna medicin när riskerna för biverkningar är väldigt stora i förhållande till den verkan den har med min "lilla" långsamväxande cancer, jag är 68 år. Jag vet ej vart jag ska vända mig ifall jag tex skulle få en blodpropp eller annan allvarligare åkomma, jag har inget telefonnummer och ingen läkare att hänvisa till. Jag har kontaktsköterska med endast mejlkontakt. Men händer det något på kväll eller helg vet jag ej vart jag ska vända mig. Min psyko-onkolog-sköterska på SÖS som jag pratat med angående min sorgliga situation med död make och rädsla för Tamoxifen-tabletterna då jag är helt ensam änka numera nämnde att jag kunde byta sjukhus ifall jag kände mig otrygg hos dem. Min fråga är ifall jag skulle få en ansvarig , namngiven läkare på Karolinska som i lugn och ro kan tala om för mig varför jag ska äta dessa tabletter och ifall det där finns kontaktsköterska och en tydlig kontaktväg vid uppkomna biverkningar som tex blodpropp. Frågan är ifall jag som färdigopererad och strålad skulle få den tiden på ett annat sjukhus i Stockholm med en tydlig och lugnande onkologläkare som ansvarar för min medicinering. Till saken hör att min make när han dog var utskickad från onkolog på SÖS då det ej fanns mer att göra för honom och att ASIH på Ersta hade tagit sin hand ifrån honom för att de tyckte han fungerade för bra och att han inte ens hade en husläkare. Ingen brydde sig när han dog och jag ringde 1177 och fick råd att vänta till morgonen för att ringa vårdcentralen och han dog på natten på ett traumatiskt sätt så jag har med egna ögon sett hur lätt det är att falla mellan stolarna. Jag vill själv inte ha det så utan jag vill ha en läkare som är ansvarig för min medicinering när den har en så diger biverkningslista som Tamoxifen har.