Hej Mira, tack för din fråga som kräver ett ganska långt svar.
Det är rätt att det finns sådana modeller tillgängliga på nätet, en heter "Predict" https://breast.predict.nhs.uk/tool en annan ´"Cancermaths" http://www.lifemath.net/cancer/breastcancer/outcome/index.php. Men det finna också andra.
De är generellt inte rekommenderade i Sverige, men det finns ingenting som hindrar att man använder dem för att få en uppfattning om t ex nyttan av att lägga till hormonbehandling eller cytostatika efter bröstcanceroperation.
Det finns ett par mycket viktiga saker att tänka på om man använder sådana modeller.
Det första är förstås huruvida man vill ha ett svar som anger en %-sats för den egna prognosen. Om man inte vill det, ska man förstås inte använda modellerna.
Verktygen ger en uppfattning om ungefärlig prognos, och ungefärlig effekt av olika behandlingar. Men även sannolikheten att dö av andra orsaker än cancer.
Modellerna utgår generellt från att man är radikalt opererad, d v s att tumören kunnat tas bort i sin helhet med marginal, och de tar inte hänsyn till hur man ger strålbehandling. De modeller som jag angav ovan kan inte användas i samband med preoperativ kemoterapi utan gäller bara om man opererat som första åtgärd.
Cancermaths tar inte hänsyn till HER2-riktad behandling. Man måste också tänka på att gränsen för att vara östrogenreceptorpositiv skiljer sig mellan modellerna, och hur vi har det i Sverige, vilket kan ha betydelse om man ligger mellan 1 och 10 % i Östrogenreceptor.
När det gäller Ki67 finns det också betydande svårigheter hur man ska mata in och tolka resultatet eftersom gränsvärdena för Ki67 skiljer sig åt mellan olika ställen i landet. I Predict använder man gränsen 10 % för att skilja låg från hög, vilket på de flesta ställen i Sverige är ett lågt värde. Det är ett stort problem, och man riskerar alltså att överskatta risken för återfall om man t ex anger ett värde på 12 % som högt.
Generellt kan man få ut resultat i form av risk för återfall eller risk att dö. Troligen är siffrorna avseende återfall betydligt osäkrare än siffrorna som anger risk att dö.
De flesta modellerna gäller endast från den tidpunkt då man gör sin operation. Om man lever frisk t ex fem år efter diagnos måste man titta på en speciell modell där man matar in att det gått en 5 år från prognos och att något återfall inte inträffat under den tiden. Man kommer då få ett annat värden än i grundmodellen.
Det finns alltså ett antal problem, eller man kanske hellre ska säga fallgropar, med dessa modeller som gör att man måste vara medveten om att man riskerar att inte få ett rättvisande värde när man som patient själv matar in sina data, och tänker att det kan vara klokt att be sin läkare om hjälp med att göra det om man vill ha denna typ av information.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.