Visar 10 av 6121 träffar
Det blir förvirrande när man läser era svar om hormonbehandling.
E. Lidbrink svarar 2019-10-01:
”Hej
Hormonbehandlingen minskar risken för återfall med ca 40 % förutsatt att man har haft en hormonkänslig tumör. Det är en oerhört viktig behandling för kvinnor med bröstcancer och har förbättrat prognosen avsevärt. Den fungerar så att den "tar död " på eventuella kvarvarande tumörceller
MVH Elisabet Lidbrink”
Nu handlar det helt plötsligt om ca 2 % bättre chans att vara vid liv om 5 år. Alltså inte nödvändigtvis frisk, men levande. Har det hänt någonting i forskningen som motiverar dessa, mycket olika besked som väcker oro hos oss som läser? Om inte, vad kan detta bero på?
Hej. Jag tycker att det är jättesvårt att svara på frågor om risker för återfall, eftersom det handlar om risker på gruppnivå och det går aldrig att räkna in alla faktorer som påverkar en risk för en enskild individ. Det vi kan göra är att spekulera och använda en riskvärdering vid val av behandling, men för den enskilda individen går det oftast inte att veta hur framtiden kommer att te sig.
Svaren om riskminskning kan uttryckas på olika sätt. Det beror ofta på hur den som frågar ställer sin fråga.
Jag ska försöka förklara, men det är inte helt enkelt att förstå: om risken för död utan given behandling är 4% och med behandling 2% så är den absoluta riskminskningen 2% (4%-2% = 2%) men samtidigt halverar man den relativa risken (från 4 till 2% och då har man alltså minskat risken med 50%). Om risken är 10% och minskas till 5% är detta också en 50% relativ minskning men en 5% absolut minskning. Ju högre "risk" man har, desto större blir den absoluta vinsten vid en 50% relativ minskning.
Det är för många förvirrande med de olika begreppen "absolut" och "relativ" risk. Jag vet inte om du blev klokare av svaret.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svarJag äter Anastrozole sedan drygt 7 år och har från början haft biverkningar i form av trötthet och ont i kroppen. Har det senaste året desutom upplevt att jag börjat oroa mig mycket, ibland t o m fått hjärtklappning eller andra kroppsliga symptom, inför t ex kalas, tandläkarbesök eller inköpsrundor, sådant som tidigare i livet har gått av bara farten. Kan detta vara en biverkan av Anastrozole?
Oro och ångestJag undrar om det finns något jag ska undvika och vara försiktig med, samt tvärtom äta mer av flr att undvika återfall av hormonell bröstcancer?
KostHej
Jag har tidigare i livet behövt äta Niferex eller Duroferon för att jag har ett lite lägre blodvärde. Nu äter jag Tamoxifen och har inte riktigt vågat ta järntablett för jag är lite orolig att läkemedlen påverkar varandra negativt. Går det att ta båda samtidigt?
JärntabletterHar tagit Tamoxifen under snart 5 år ( 5 års kontroll om några veckor ) och mått jättebra ,ingen antydan till någon biverkning !!!
Är livrädd för att jag ev måste sluta med dem snart. Har flera i.min närhet som efter några år av avslutat behandling fått tillbaka sjukdomen som då har spridit sig. OCH jag är livrädd för detta. Vissa får ju fortsätta i 10 år med denna medicin. Vad avgör när man slutar med medicinen ? Känner inte att jag får något gehör från kontaktsköterskan och känner mig ledsen och får lite ångest av dessa tankar så det påverkar mitt liv .
TamoxifenBär på genen BRCA1 som förts vidare från min mamma som dog äggstockscancer och som troligen fick genen av min morfar. Vet inte exakt vilken cancer han dog i. Jag har tagit bort bröst och äggstockar med äggledare. Inga spår av cancer hittades då. Men jag har först några år efter förstått om viss förhöjd risk för bukhinnecancer och i ukspottakörteln i å med genen. Vad vet man om det och vart ska jag vända mig för att veta mer om det här? Ingen inom sjukvården har nämnt detta för mig tidigare utan det har jag läst mig till. Kan jag förbygga även dessa cancerformer? Hur i så fall?
Risker med BRCA1Hej! Jag opererades i år med total mastektomi med direktkonstruktion (flytt av latissimus dorsi) pga en 100% hormonkänslig tumör, HER 2 neg, KI-67 5%. Sentinel node var u a så cancern var ej spridd. Behövde varken cellgifter eller strålning men rekommenderades 5 års antihormonell medicinering. Jag valde att opererades privat i Finland då vården i Sverige inte kunde uppnå tidsramen för SVF och jag mådde väldigt dåligt psykiskt av att vänta på åtgärd/behandling. Onkologen i Finland satte efter operationen in mig på Tamoxifen men fick så kraftiga biverkningar att denne ansåg att nyttan med medicinen inte var tillräckligt stor för att förstöra min livskvalitet (min återfallsrisk låg bara på drygt 1%). Jag fick därför sluta och började må bra igen. Blev sedan kallad på en obligatorisk uppföljning i Sverige där onkologen var mycket bestämd i att jag skulle återuppta den antihormonella behandlingen - han förstod inte alls hur onkologen i Finland resonerade. Jag gick då med på att testa aromatashämmare Letrozol i kombination med en Zoladex-spruta varje månad. Jag mår nu återigen extremt dåligt och klarar inte längre av att jobba. Lider av sömnlösa nätter med illamående, huvudvärk, svettningar, hjärtklappning, värk i kroppen. Vaknar vid 04 varje natt och kan inte somna om. Livskvaliteten och orken/energin är som bortblåst. De olika råden från onkologerna gör mig helt förvirrad. Vad råder Ni till att göra i detta läge? Borde det inte räcka med att jag kontrolleras med enbart regelbundna mammografier när min återfallsrisk är så låg? Tacksam råd från Er.
Hej. Jag kan förstå att olika rekommendationer kan ge huvudbry. Ofta provar vi olika läkemedel om ett inte fungerar, så på ett sätt kan jag förstå hur din läkare här i Sverige resonerar.
Det är en avvägning mellan hur mycket biverkningar man orkar "stå ut med" och vilken vinst man bedömer att tilläggsbehandlingen kan ge. Det låter ändå som att din risk för återfall är låg. Att ha en hormonsänkande behandling i 5 år med så påverkad livskvalitet som du har, låter för mig ytterst tveksamt. Jag har dock inte hela bilden (tex ålder och tumörstorlek) helt klar. Du har försökt de behandlingar som erbjuds, och då tänker jag att du verkligen försökt. Jag tycker att du ska ta en diskussion med din läkare igen. I slutändan är det du själv som bestämmer.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Funderingar kring antihormonell behandlingFick i våras klåda och utslag på ett bröst som strålades för 8 år sen. Inget ovanligt sa de på bröstmottagningen.Gick över efter intesiv smörjning med repairsalva. Har nu fått liknande på ryggen samma sida och höjd som bröst. Kan det också vara strålningsskador
StrålningsskadorJag har under uppehållet med cytostatika bett om att få äta Letrozol igen då jag ändå kopplar ihop den spridda nu trippelnegativa cancern med att jag slutade med Letrozol. Den är låg i östrogen nu under 10 och den är endast her-2 low. (Mycket låg) Min läkare säger att jag kan göra det om jag vill men det är inget de hade föreslagit själva. Vad anser ni om det?
Har dock fått mer biverkningar av Letrozol nu, kanske beror på att kroppen/slemhinnor är mer sliten nu efter Trodelvy beh.
Mvh Viktoria
Glömde en frågaHej! Jag hade vid 36 års ålder her-2 positiv och östrogenberoende med spridning till lymfkörtlar i axillen 2013.
Operation, strålad och fick alla behandlingar som fanns.
Åt Letrozol i 10 år, slutade med dessa i maj 2024.
I maj 2025 upptäcktes metastaser i skelettet i samband med rtg av annan anledning.
Visade sig att jag nu har trippelnegativ cancer med metastaser endast i skelettet. Har gjort 3 benbiopier.
Har fått cytostatika i ett år, varav Trodelvy i 6 mån. Är så stabilt nu att jag har fått uppehåll i behandlingen. Har mått mycket dåligt av behandlingen.
Hur sannolikt är det att cancern ändrat karaktär från ursprunget 2013 och nu är trippelnegativ? Känns inte som jag kan lita på benbiopsierna.
Mvh Viktoria
Spridd trippelnegativ