Visar 10 av 6086 träffar
Hej
Jag fick en HER 2 positiv bröstcancer 2020 som behandlades enligt standard inkl dubbelsidig mastektomi (fanns en liten Luminal A i andra bröstet så efter samråd togs båda brösten bort) på SU i Göteborg. Jag skulle få en rekonstruktion efter 2 år. Men då cancern spritt sig till hjärnan 2022 sköts det på framtiden men med då löfte om framtida ställningstagande kring rekonstruktionsmöjlighet vid god behandlingsframgång av spridningen. Nu är hjärnspridningen i mkt god kontroll efter operation 2022, med påföljande strålning, Enhertu och sedermera nu pågående behandling med kombo av Tukysa, Herceptin och Capecitabin. Kvar finns nu bara 2 enstaka " platta kontrastuppladdningar" på 2-3 mm som står still och ett par sådana har till och med gått i regress senaste året.
När jag nu tar upp frågan om rekonstruktion med onkologen får jag ingen ny bedömning hos kirurgen för tydligen görs inga rekonstruktioner alls för oss med spridd cancer, säger de. Är det samma i hela landet? Finns ingen chans att få rekonstruktion oavsett framgång i behandling? Tidigare bedömdes att jag hade mycket goda förutsättningar för rekonstruktion med kroppsegen vävnad. Är 51 år och har gott allmäntillstånd på denna behandlingsregim och är fullt arbetsför. Känner mig oerhört besviken eftersom jag inte valt dubbel mastektomi om jag vetat att rekonstruktion skulle bli uteslutet. Jag upplever att jag bemöts på förödmjukande och nedlåtande sätt när jag tar upp frågan, den viftas bort.
Om det nu är den större operationen som kroppsegen vävnad innebär man måste undvika i mitt tillstånd, kan man tänka sig att jag någonstans i landet kan få implantat istället inom offentlig vård, som ju är ett mindre omfattande ingrepp?
Finns någon möjlighet att bedömas på annat sätt i landet? Finns någonstans ni kan rekommendera mig att söka?
Rekonstruktion med kroppsegen vävnad skulle jag inte ha råd med privat men skulle jag kunna söka rekonstruktion med implantat privat istället om jag blir nekad rekonstruktion helt inom offentlig sektor. Eller avråder ni i så fall från det? Är bara strålad på ena sidan och det har läkt väl. Jag kommer inte att få träffa plastikkirurgen på SU för ny bedömning, så det är ingen väg att gå tyvärr då detta med nekad rekonstruktion vid spridning tydligen ligger som ett "principbeslut" nu, har jag fått veta av onkologen.
Stort tack för att ni finns och ser väldigt mycket fram emot att höra hur ni tänker och om det finns tips vart jag skulle kunna söka om inte stopp överallt?
Med vänliga hälsningar Ingrid
Hej!
Det här var en svår fråga. Jag har inte hört att det finns någon nationell konsensus att med principbeslut om att rekonstruktion aldrig kan bli aktuellt vid metastaserad sjukdom. Det har ju kommit allt bättre läkemedel och framför allt vi HER2-positiv sjukdom kan man, vad jag förstår ibland leva länge med sin sjukdom.
Det man skulle kunna tänka är att en så pass stor operation skulle kunna påverka olika tillväxtfaktorer och liknande i kroppen och möjligen stimulera även cancercellerna och många cancerläkemedel påverkar läkningsförmågan.
Efter strålning blir det oftast problem om man försöker göra en rekonstruktion bara med protes då vävnaden inte har någon eftergivlighet längre, men det har ibland utförts, och ibland har det inte heller blivit så mycket komplikationer. Det är dock inget man rekommenderar, och jag skulle nog inte heller rekommendera att du själv tar kontakt med en privat plastikkirurg.
Jag tycker åtminstone att du skulle få chansen att diskutera operation med en kirurg i din region och, om man bedömer att rekonstruktion inte är aktuellt, få en utförlig förklaring till varför.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svarJag är kallad till kompletterande undersökning efter mammografi och man vill göra ultraljud. Hur allvarligt är detta ?
Hej
Kompletterande mammografi med ultraljud och eventuellt provtagning blir man kallad till när de bilder som togs vid screeningtillfället inte är tillräckliga för att bedöma att man är frisk. Det kan bero på att någon del av bröstet har varit svårt att bedöma tillräckligt bra på de bilder som har tagits eller att man har sett något som talar för bröstcancer. Det är viktigt att gå på den kompletterande undersökningen när man blir kallad eftersom syftet är att ta reda på om det finns cancer i bröstet. Ibland behövs också någon form av provtagning. Det är dock fler som kallas tillbaka som får ett friskbesked än som får ett cancerbesked efter undersökningen.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Funderingar till kompletterande mammografiLäkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket..
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3
Höger: Inget malignitetsmisstänkt.
Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.
Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..Hej.
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo.
Hur stor är ärftligheten för min dotter?
Tacksam för svar
ÄrftlighetOpererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
FunderarHej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Knöl insidan bröstetHej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar,
/Generad 19 åring
Fundering kring ärta på bröstvårtanHar sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Hudförändring på bröstetHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bc