Visar 10 av 6272 träffar

Postop-behandling

2024-10-14
Hej, Kort om mig: 39 år, HER2 3+, ER 95%, Progesteron 40%, duktal, stadie II. 2 tumörer i vänster bröst, en i armhålan. Preop visste man att i alla fall två lymfkörtlar var påverkade. Vid op 1 fick man ut sammanlagt fyra lymfkörtlar som, efter att 2 efter pre-op-cellgifter, hade kvar mikrometastaser på under 0,5 mm vardera, en med fibros och en var frisk. Övriga tre tumörer (två i bröst, en i armhåla) hade försvunnit helt. Pga att man vid op 1 inte kunde lokalisera en av markörerna i armhålan fick man göra en op till. Det gjorde att det hela drog ut flera veckor extra på tiden innan jag slutligen fick påbörja Kadcyla, trots att man visste redan efter op 1 att jag skulle ha sådan. Redan vid op 1, när man hade svårt att lokalisera markören, försökte man då göra en full axilltömning, men fick alltså bara ut 4 körtlar. Vid op 2 lyckades man inte få ut någon mer körtel alls. Jag mår efter detta dåligt. Dels då jag inte uppnådde full remission av behandlingen, vilket jag vet påverkar prognosen dåligt. Samt att jag dessutom fick vänta på Kadcylan extra länge (kanske 3 veckor extra), vilket också har negativ påverkan på prognosen. Dessutom känner jag mig inte trygg med att jag är ordentligt opererad pga att man fick ut så få körtlar. Min postop medicinering är just nu Zoladex var tredje månad (osäker om 2 eller 5 år), samt Tamoxifen i 5 år. Samt Kadcyla, 10 eller 11 gånger (minns inte). Frågor: 1. Är det omöjligt att få Nerlynx när man fått Kadcyla? Även om mina odds är sämre pga av ovan nämnda faktorer? Om det är omöjligt, varför? 2. Vad jag läst mig till så är det standard att få Zoladex en gång i månaden och inte som för mig, var tredje. Vad är anledningen att inte ge varje månad, jag får väl då mindre behandling? 3. Bör jag be om att få tilläggsbehandling av en AI efter avslutad initial behandling? Vad jag förstå kan det vara fördelaktigt enligt det Nationella vårdprogrammet. 4. Är TAM i kombination med Zoladex verkligen det bästa, läste även in Nationella vårdprogrammet om Letrozol i kombination med Zoladex. 5. Något annat som kan hjälpa mig att förbättra oddsen i form av mediciner? 6. Finns någon studie där jag skulle kunna passa för att få mer behandling än vad som idag är standard? 7. Hur ser du på min risk för återfall? Jag är MYCKET behandlingsmotiverad!
Visa svar
Svar:
Hej. Jag ska försöka svara så gott jag kan. Det första jag vill säga att även om du inte uppnådde komplett remission så har du haft ett bra svar på den preoperativa behandlingen där det finns kvar väldigt lite tumör - det mesta har försvunnit. Vi ger inte Nerlynx i den situationen då det inte finns studerat och därför finns indikation för det preparatet. Vi vet att Kadcyla ger en god tilläggseffekt i den situationen där man inte behandlat bort all tumör. Ibland tar det längre tid att starta upp behandling - det är dock viktigt att inte vara för snabb med att starta upp cytostatika-innehållande läkemedel. Jag skulle inte tänka att de tre veckorna är det som skulle göra skillnad - det är viktigt att man opererat och läkt klart först. Ibland får man inte ut fler körtlar än 4, varför det blev så för dig kan jag inte svara på. Det vi vet är att det inte går att ta bort "alla" lymkörtlar i armhålan, det går inte rent tekniskt och det är inte heller tanken med den armhålekirurgi som görs idag. När vi ger Zoladex varje månad ger vi 1/3 av dosen som man får var 3:e månad. Summan av doserna blir alltså densamma. Om en premenopausal kvinna ska behandlas med aromatashämmare bör (måste) man ge Zoladex varje månad för att uppnå den bästa effekten. När vi väljer efterbehandling utgår vi utifrån många olika faktorer och i ditt fall skulle det vara möjligt med aromatashämmare istället för Tamoxifen förutsatt att du tar Zoladex varje månad. Jag tänker att det är något du skulle kunna diskutera med din läkare. Längden på din antihormonella behandling får ni också diskutera, och kanske inte det behöver bestämmas nu utan när det börjar närma sig 5 år. Jag ser inte att det finns några ytterligare läkemedel som skulle vara aktuella. Jag vet inte någon studie där du skulle vara aktuell att vara med i. Vad gäller prognosen är det lite svårt att beräkna då jag inte har alla fakta (och tycker generellt att det är lite svårt) men i en beräkningsmodell där jag utgår utifrån det jag vet skulle jag bedöma din prognos som väldigt god. Det finns alltså goda chanser att sjukdomen inte kommer tillbaka. Hoppas att några frågetecken rätades ut.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Övrigt

Mammografi

2026-11-02
Jag vill gärna göra regelbundna kontroller när jag blir kallad, men mammografi gör då förfärligt ont på mig att jag inte vågar gå dit. Det ger mig massor av ångest att missa kontrollen men jag klarar det inte. Vad ska jag göra?
Visa svar
Svar:
Jag tycker att du ska kontakta mammografiavdelningen när du blir kallad och berätta om att du har svårt att delta på grund av att det gör ont. Det är viktigt att pressa ihop bröstet vid undersökningen, dels för att mindre strålning ska kunna användas, men också för att vävnaden sprider ut sig och blir lättare att bedöma. Det finns dock ganska mycket man kan göra för att det ska bli mer uthärdligt, som att vara noggrann när man lägger in bröstet i maskinen, att ta det lugnt och att ibland anpassa hur mycket tryck man använder. Ofta blir också undersökningen mindre smärtsam när man blir äldre, kanske på grund av att brösten förändras något med åldern.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Mammografi
Övrigt

Vad händer

2026-11-02
Fått återkallelse ang sista mammografi
Visa svar
Svar:
Om du har blivit återkallad från screeningundersökningen är det på grund av att man har sett något på bilderna som man behöver undersöka närmare för att ta reda på om det kan vara en bröstcancer. Oftast tar man ytterligare några bilder och gör en ultraljudsundersökning av bröstet. Ibland kan det också bli aktuellt att ta prov från bröstet. Det är viktigt att delta i undersökningen för att man ska upptäcka en eventuell bröstcancer så tidigt som möjligt, men undersökningen kan också visa att bröstet är helt normalt eller att det man såg på bilderna är en godartad förändring.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vad händer
Övrigt

Oro ny mammografi

2026-11-02
Var på mammografi 7 september. Idag ringer de och vill ta kompletterande bilder och ultraljud den 8 november. Har haft bröstcancer och min ena syster har dött i bröstcancer. Blir VÄLdIGT orolig. Vill inte prata med mina barn just nu då båda har tentaperioder på universitetet. Finns det någon jag kan vända mig till med frågor och oro?
Visa svar
Svar:
Jag tycker att du kan ringa till mammografiavdelningen som har kallat dig och berätta för dem hur du känner, och se om de kan hjälpa dig på något sätt.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Oro ny mammografi

Kan cancer och/eller lymfkörtlar ligga just under huden?

2026-11-02
Jag är en kvinna på 46 år som gör mammografier enligt screeningprogrammet och självundersöker brösten/armhålorna noga däremellan. Har ingen ärftlighet för bc i släkten. Har gjort extra mammografier och UL genom åren pga egenhittade knölar där alla varit ofarliga. I april i år kände jag för första gången lite mer "utanför" armhålan. Ungefär två centimeter utanför behåringslinjen mot ryggen sett (alltså ej in mot bröstet) har jag en samling pyttesmå ljusa (nästan vita) prickar i huden. Stryker jag med fingret över dem så känns de inte alls men lägger jag fingret mot och trycker lätt så känns en (1) av dessa vass. Den är liten, mindre än ett knappnålshuvud och känns nästan som ett lite större sandkorn. Högre upp och ytterligare några centimeter längre ut mot ryggen har jag en liknande ljus prick som är pyttelite större och som känns likadan (vass) men den kan jag även känna om jag bara stryker lätt med fingret över huden (alltså att den står upp lite). Min fråga är om bröstcancer/lymfkörtlar kan se ut som små ljusa prickar just under huden och kännas som vassa små korn? Har läst om aterom och milier men dessa två känns vassa när jag trycker lätt med fingertoppen vilket gör mig fundersam. De andra ljusa små prickarna ser i stort sett likadana ut men känns inte vassa (de känns inte alls, varken med eller utan lätt tryck). Vill inte belasta vården i onödan men eftersom min vita vassa prick inte försvunnit sedan i april kände jag att det var dags att fråga bästa frågelådan. Tack för att ni finns!
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter i första hand som någon körtel i huden, tex en talgkörtel (aterom) eller att det har blivit någon förhårdnad i huden. Med tiden bildar huden olika förändringar, varav de flesta är godartade. Men det är svårt att säga exakt vad det är utan att ha sett det och jag tycker nog att du kan kolla med vårdcentralen så att du kan känna dig säker.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kan cancer och/eller lymfkörtlar ligga just under huden?
Övrigt

Kod 2

2026-11-02
Varit på kompletterande ct och ultraljud och fått kod 2. Dock har man upptäckt en lågekogen struktur bestående av kärl som kan följas från hud till muskel. Läkaren gav lugnande besked och sa att hon inte var orolig men skickar mig ändå vidare på MR. Min oro kvarstår dock, hur vanligt är det att man upptäcker saker på magnetröntgen och kodar om fynden? Hur orolig bör jag vara?
Visa svar
Svar:
Vid bröstradiologiska undersökningar som mammografi, ultraljud eller MR använder man en undersökningskod. Kod 2 innebär att fyndet man har hittat vid undersökningen bedöms som godartat. Baserat på det du beskriver tycker jag inte att det finns anledning till oro.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kod 2

Vätska ut bröstvårtor

2026-11-02
Hej, Har haft detta så länge jag kan minnas. Men när jag klämmer på bröstvårtorna så kommer det ibland vitt/genomskinligt eller grön-vattnig vätska ut mjölkgångarna. Det är ingenting som ”läcker” eller så utan det kommer endast när jag masserar/trycker. Är det normalt?
Visa svar
Svar:
Hej! Det är mycket vanligt att det kommer lite vätska från bröstvårtorna och då det är från båda sidor låter det inte farligt på något sätt. När du klämmer stimulerar du bildning av ny vätska, så mitt råd är att inte klämma på bröstvårtorna.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vätska ut bröstvårtor

Vätska

2026-11-02
Är 39 år och har de senaste två veckorna uppmärksammat att det kommer en liten mängd vätska (som en liten droppe, rinner inte utan hänger kvar) ur höger bröstvårta efter träning eller ansträngning. Aldrig annars. Det ser ut att endast komma från ett ställe, klar till lite mjölkaktig. Inga andra förändringar. Ingen bröstcancer i familjen. Bör jag söka vidare för detta?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter inte i första hand som något farligt. Men om det inte ger med sig efter ytterligare några veckor är det ändå bra att kolla upp om det bra kommer ur ena bröstvårtan.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Vätska

Dubbel mastektomi

2026-11-02
Hej! På mammografin upptäcktes man i vänster bröst sett ett 8 cm långt stråk som går fram till mamillen. Man har beskrivit detta som en linjär non mass-uppladdning bedömd som kod 4. Första biopsin visade enbart B2-lesion och man gick därför vidare med VAB. Efter VAB har jag fått svar från patologen att det ser ut som DCIS grad 3, man har inte fått någon invasiv komponent med i proverna. I min journal står att det är oklart om det går att göra någon bröstbevarande kirurgi på detta. Jag ska träffa läkare till veckan och diskutera en sektorresektion med sentinel node eller en mastektomi med sentinel node. Jag vill göra en mastektomi med platt stängning. För symmetri och för att minska problem med rygg pga ojämn vikt (jag har E-kupor) vill jag att de tar bort båda brösten helt. Är detta en rimlig åtgärd?
Visa svar
Svar:
Hej! Den huvudsakliga hållningen är att man inte vill operera bort friska organ. Det finns ju olika alternativ med rekonstruktion och förminskning av den friska sidan. Ibland känner sig kvinnan dock helt övertygad om att hon vill ta bort båda brösten istället för att göra en rekonstruktion och då bör det kunna var ett alternativ. Man bör dock inte göra det utan mycket lång betänketid, och absolut inte i samband med ett cancerbesked, utan i så fall får det vara en senare operation.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Dubbel mastektomi
Övrigt

Klåda där jag har känselbortfall

2026-11-02
Hej, Opererade bort hela höger bröst år 2007 efter bröstcancer. (Har ett bröstimplantat för att rekonstruera.) Har helt känselbortfall i huden där. Sen några månader tillbaka får jag klåda då och då i det området. Igår eftermiddag kom det igen och nu håller det i sig fortfarande. Är det troligt att det är nervtrådarna som spökar så här lång tid efter?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter lite väl länge sen för att det ska vara nervtrådar som plötsligt ger sig till känna, men det kanske inte är helt uteslutet. Det är nog bra att kolla upp det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Klåda där jag har känselbortfall

Serom igen

2026-11-02
Kan seromet komma tillbaks igen efter 6 månader
Visa svar
Svar:
Hej! Det är inte så vanligt men serom kan komma tillbaka senare. Ibland kan det ha funnits vätska hela tiden men att det, efter ett tag, fyller på sig så att man märker det. Det är ändå bäst att kolla upp det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Serom igen

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor. Specialisterna kan heller inte svara på frågor som skickas till deras jobbmejladresser, utan enbart på dem som ställs här.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss