Postop-behandling

Question 1

BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD:  12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år. 

Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen?  Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta. 
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.

Question 2

Finns det något sätt att hindra, göra mindre inte vid blåsor i mun, svalg o långt bak på tunga pga cellgitsbehandlibg

Accepted Answer

Hej. Blåsor och smärtor i munnens slemhinnor kan bli besvärligt och kan ibland kräva att man anpassar dosen. En del suger på isbitar under behandlingen - huruvida det hjälper eller inte är oklart. Ett annat knep kan vara att skölja munnen med en lösning av vatten och bikarbonat, tex en tesked i 2 dl vatten. Lösningen ska sköljas runt i munnen/gurglas, men inte sväljas. Det finns även andra medel att ta till om det inte hjälper, prata med din behandlingssköterska.

Question 3

Hej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!

Accepted Answer

Hej. Om du inte har begärt att din tumörvävnad ska kasseras (vilket jag inte tror så många begär) finns den sparad för framtida användning, tex vid ett återfall. Man kan vilja eftergranska och jämföra ny och gammal tumör. Idag finns i Sverige inte möjlighet att analysera tumörvävnad för att sedan kunna lämna regelbundna prover för att hitta tidigt återfall. Om och när sådana möjlighet kommer att finnas kan jag inte svara på.

Question 4

Har fått veta att jag är CHEK2-bärare och skulle få information från Cancergenetisk mottagning i Umeå men tycker att de har varit väldigt dåliga på att ge information. Har försökt få prata med någon som kan mer om detta, tex de som tillhör nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer men där har ingen kunnat svara på mina frågor. Konstigt nog har inte ens den gruppen någon som svarar på patienters frågor. Cancergenetisk mottagning hänvisar till min läkare men det är inte min läkares område så det var en konstig hänvisning. Vem kan jag prata med för att få information?

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att det låter lite märkligt och blir lite förvånad över att du inte får den informationen från Umeås Cancergenetiska mottagning. Jag jobbar själv i Umeå och förväntar mig att de ger den informationen då de är de som kan detta bäst. Har du fått prata med en läkare på Cancergenetiken eller är det en genetisk rådgivare. Om det inte är en läkare du pratat med tycker jag att du ska be att få ett läkarsamtal. Om du inte får hjälp kanske du ska be din läkare kontakta dem. Det framgår inte om du har haft bröstcancer eller inte, men oavsett det borde du ha rätt till information. Ibland går det kanske inte att ge svar på alla frågor, men då bör man ju få veta det också (att det inte finns svar, menar jag).

Question 5

Hej skulle ställa fråga gällande spänningar i båda brösten som kommit under senaste månaden, jag är 58år och har varit i klimakteriet ett tag, mensen slutade runt 50- 52. Står en del om att söka vård om det inte går över, pratas om bröstcancer med dessa symtom. Hur skall jag tänka. Tack på förhand.

Accepted Answer

Hej, det du beskriver behöver inte vara något som har med bröstcancer att göra utan låter mer som problem relaterat till hormonella faktorer. Tänker att det kanske kan ha med klimakteriet att göra. Dock tycker jag att du ska prata med din vårdcentral för bedömning.

Question 6

Jag behandlades föf bröstcancer föf gvå åf sen. En mild variang som innebar operation och strålning. Nu har bröstvårtan på deg bröstet blivit märkbart större, är spänd och lite varm med klåda. Är det nprmalt efter behandling?

Accepted Answer

Hej, det du beskriver behöver inte vara något som har med din tidigare bröstcancer att göra. Dock tycker jag att du ska prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för en kontroll.

Question 7

Hej. Jag ska göra bröstundersökning imorgon med eventuell mammografi som jag kommer få vänta på. Har hälsoångest med stark cancerfobi och är förstås mycket orolig inför besöket. Inte känt någon knöl själv för vågar inte känna. Haft lite vätska från ena bröstet i några år som jag ska få kollat. Min oro och ångest nu är att jag väntat för länge med att söka och ältar nu att en eventuell bröstcancer kanske är spridd och svår att bota...Mvh, orolig kvinna på 33

Accepted Answer

Hej, Det är givetvis jobbigt att vänta på utredning. Dock är det ovanligt med bröstcancer i din ålder. Det du beskriver som symtom från ditt bröst behöver inte alls vara bröstcancer. Det kan vara hormonella faktorer som ger vätska från bröstet. Det viktigaste är att du nu kollar upp det som oroar dig. Hoppas du får snabbt svar på din utredning för att stilla din oro.

Question 8

Hej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.

Accepted Answer

Hej!

Det är svårt att säga. Det vanligaste är eksem, men det kan vara en infektion. I sällsynta fall kan det även bero på bröstcancer, men det är inte det troligaste. Oavsett tycker jag att du ska kontakta vårdcentralen igen då det inte blivit bättre utan snarare sämre.

Question 9

Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här

Accepted Answer

Se svar på tidigare fråga

Question 10

Hej jag är snart 18 år å de kommer lite vit genomskinliga värda ur båda mina bröst, märkte de fö någon dag sen bara. jag lider av extrem ångest å har stress ätit mycket på senaste vilket kanske har lätt till obalans i kroppen vilket jag läste kan va orsaken, men ä väldigt rädd att de ska va bröstcancer tycker ni de låter som något jag borde va orolig för

Accepted Answer

Hej!

Det är vanligt att det kommer sekret från bröstvårtorna. Då det kommer från flera gångar och från båda brösten och inte är blodigt. Jag tycker att du kan avvakta lite då det absolut inte låter som något farligt. Låt bli att klämma på bröstvårtorna då det stimulerar bildandet av mer vätska. Om det skulle fortsätta komma lite mer betydande mängd ändå är det bra att kontakta läkare då det kan vara bra att kontrollera blodnivån på prolaktin, som är ett hormon som stimulerar bildning av mjölk.

Question 11

Hej!
Jag är 37 år och upptäckte en liten knöl i bröstet i maj och skickades på mammografi som jag var på i början av augusti. Då gjordes även ultraljud och läkaren kunde se att knölen var en cysta på ca 5 mm. Hon stack hål på den med en nål och vätskan var något grumlig så den skickades på analys. Jag fick snabbt svar att cystan inte var cancerogen och att jag inte skulle kallas för någon vidare undersökning/åtgärd. Redan efter någon vecka kändes jag cystan igen trots tömning och nu lite mer än två veckor efter är den lika stor som innan. Är detta något att oroa sig för? När jag har försökt läsa mig till på internet så verkar det som att det är rätt normalt? Jag vet ju att det är cystan som är tillbaka och ingen annan knöl eftersom den sitter på samma plats och läkaren undersökte hela bröstet och inget annat avvikande hittades.
Jag vill inte gå och oroa mig, men kan cystan utvecklas till något farligt eller kan man bara låta den vara?

Accepted Answer

Hej!

Cystor är väldigt vanliga och det är inte ovanligt att de fyller på sig igen. Men det är ändå bra att kolla upp det om det återkommer.

Question 12

Jag är i klimateriet och mina bröst har vuxit. Innan hade jag rätt jämnstora bröst, men nu hänger vänstra bröstet mer och är större   än det högra.  Bröötvårtan på vänster bröst är ca 2 cm längre ner än det högra. Är detta normalt? Har inte ont  på något sätt. Är detta något jag behöver kolla upp?  Eller kan jag vänta till mammografin om ett halvårbeller så. Känner inga knölar eller andra förändringar

Accepted Answer

Hej!

Bröst ändrar sig med tiden, och det är inte ovanligt att det ena ändrar sig mer. Det är således sannolikt inget farligt men kan ändå vara bra att kolla upp, till att börja med på vårdcentral.

Question 13

Jag har så ont i mitt vänstra bröst och under armen och det ändå som hjälper är att jag ligger i sängen och har armen under en kudde och jag har varit hos doktorn i går och hon skickade en remiss till mammografi men den ska jag inte förrän på onsdag i nästa vecka

Accepted Answer

Hej!

Smärta i bröst är väldigt vanligt och beror sällan på något farligt. Ibland kommer det från själva bröstet, men det kan också vara muskeln under. Det är väl bra att du kollar upp det ändå. I väntan på det får du hantera det så gott det går, kanske med Alvedon och Ipren, eller värme.

Question 14

Hej!
30-årig kvinna som hittade en knöl i ena bröstet som även var ömt för 1 år sedan. Blev skickad på mammografi och ultraljud men syndes inget (fick ingen biopsi?!) så fick förklaringen att de är så ditt bröst ser ut. Men nu 1 år senare har jag fortfarande ont och precis hört av mig till vårdcentralen för ytterligare kolla upp de . Men till min fråga varför har jag en öm knöl i bröstet men de syns inget fel? Va kan de vara när de ömmat i mer än 1 år?

Accepted Answer

Hej!

Ömhet i bröstet/brösten är väldigt vanligt och väldigt sällan något farligt. Det är svårt att säga vad det beror på i varje enskilt fall, men svängningar i hormoner gör att bröstkörtlarna svullnar och kan bli ömma. Att det också är knöligt är inte heller ovanligt. Det finns olika typer av bröstuppbyggnad, där en del har lite mer bindväv i sina bröst, så kallad fibroadenos.

Question 15

Hej! Jag genomgick mastektomi ett par år sedan ( operation, cellgifter och strålning).  Funderar nu igen på en bröstrekonstruktion då jag inte känner mig hel. Jag har tidigare fått info om bröstrekonstruktion med bröstimplantat, DIEP och LD ( Lattisimus Dorsi). Finns det andra alternativ än dessa? Vilken teknik är att föredra? Hur många operationer kräver de? Vill helst inte genomgå fler operationer efter att bröstrekonstruktionen är färdigställd. Jag känner även stor ångest/rädsla inför att opereras på nytt, varför jag skjutit på min rekonstruktion. Finns nåt stöd att få?

Accepted Answer

Hej!

De två huvudsakliga varianterna för rekonstruktion är antingen med inläggning av implantat eller att man flyttar kroppsegen vävnad, så kallad lambå. Den helt perfekta metoden finns tyvärr inte utan alla metoder har sina för- och nackdelar.

När det gäller implantat kan man inte lägga in det om man tidigare har fått strålbehandling utan att också tillföra "frisk" vävnad. Detta då vävnaden efter strålbehandling förlorar mycket av sin elasticitet och läkningsförmåga. Fördelen är att det är den minsta operationen som tar kortast tid. Nackdelar är att det är en helt annan känsla i silikonimplantat än i kroppsegen vävnad och att det rekonstruerade bröstet inte åldras på samma sätt. Det är också ganska vanligt att man behöver göra korrigeringar med nya operationer, ibland även ganska lång tid efter rekonstruktionen.

I ditt fall behöver man alltså göra någon form av lambå, vilket innebär en större operation med lite högre risker. Fördelen med dessa är att det blir mer samma känsla som ett eget bröst som åldras i takt med resten av kroppen och att, när det väl har läkt, behövs det inte ytterligare korrektioner. Man kan ta vävnad från lite olika ställen på kroppen, där en latissimus dorsi (LD)-lambå är det "säkraste" alternativet, då man inte behöver dela kärlet och risken för förlorad blodcirkulation är betydligt mindre än för de "fria" lambåerna. Vid LD-lambå lossar man en muskel på ryggen och använder den, plus hud och underhudsfett, som rekonstruktion. En nackdel kan vara att det inte blir så mycket vävnad att arbeta med (man kan dock då också "förstärka" med ett implantat). Andra nackdelar är att man kan få besvär med ärret från  ryggen och en viss försvagning samt att det blir ryckningar i bröstet då det ju är en muskel (för att undvika det kan man dela nerven men det leder då till ytterligare förlust i volym).
Den vanligaste fria lambån (dvs att man delar kärl och syr till ett nytt kärl vid bröstkorgen) är DIEP, alltså att man tar hud och underhudsfett från magen och flyttar upp. Det är en stor operation, som tar cirka 4-6 timmar, och man behöver vara kvar på sjukhus en vecka efteråt för att man ska kunna bevaka kärlförsörjningen, och återhämtningstiden är relativt lång. Man kan också ta vävnad från låret eller ändan. Vid alla lambå-operationer blir det mycket ärr. Den tråkigaste komplikationen är om kärlförsörjningen inte räcker till, utan det blir så kallad nekros (vävnaden dör). Det är dock ovanligt.

Det är således inte helt lätta beslut att ta. Prata med din bröstmottagning i första hand. Det ska absolut finna möjligheter till stöd.

Question 16

Jag opererades för DCIS grad 3 med nekros 2020 och fick då besked om att få mammografiundersökning i 10 år. Nu har jag fått besked om att riktlinjerna har ändrats till 5 år. Det känns oroligt eftersom vad jag har förstått så är det inte helt ovanligt att DCIS kommer tillbaka och jag kände inte något själv i bröstet innan jag fick det 2020.
Vad är anledningen till de nya riktlinjerna?

Accepted Answer

5 års uppföljning har redan tidigare varit standard i stora delar av Sverige. Nu har det gjorts en uppdatering av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer, där rekommendationerna har förtydligats och baseras på den vetenskap som finns tillgänglig. Troligen har riktlinjerna i den region där du bor anpassats till att följa det uppdaterade nationella vårdprogrammet.
Om du är i åldern för screening (40-74 år) kommer du därefter att fortsatt kallas till  screening vartannat år.

Question 17

Har fått återfall efter 15 år! 
Vad händer?

Accepted Answer

Hej. Det är svårt att svara på din fråga då den inte innehåller så mycket information. Ställ gärna en fråga som ger lite mer information så kan vi svara lite bättre.

Question 18

Jag måste fråga 
Jag har artros , osteoporos och neuropati. Upplever att mina smärtor har ökat väldigt sedan intag av letrozol. Vad gör ni åt det? Byta? Läst att man ska höra bentäthetsmätning innan intag av detta ! Jag har inte fått info alls!

Accepted Answer

Hej. För en del kan byte av aromatashämmare göra att värken/smärtan minskar. Att den helt ska försvinna kanske man inte kan räkna med. Det blir kanske extra besvärligt för dig som har andra åkommor som ger värk (vilket inte är ovanligt). Hur man ska smärtlindra måste man individanpassat. 
Den som äter aromatashämmare (i minst 5 år) och inte har fått zoledronsyra (eller annan bisfosfonat/denosumab) som del i sin behandling eller via hälsocentralen pga benskörhet, bör erbjudas bentäthetsmätning efter 2-3 år. Prata med din sköterska/läkare.

Question 19

Hej, jag undrar om man kan äta Osempil om man haft en hormonell bröstcancer och äter Anastrozol? Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej. Nu tolkar jag att du skrivit fel och menar Osempic. Vad jag har kunnat hitta finns det inga direkta hinder, men kombinationen är inte välstuderad (Osempic är ju ett förhållandevis ganska nytt läkemedel) och därför svårt att ge något tydligt svar.

Question 20

Jag är 25 år och har haft ömhet i vänster bröst i 4–5 veckor, främst på sidan och ovanför bröstvårtan. Just det ömma området på sidan av bröstet är mer svullet och buktar ut, och vänster bröst ser generellt lite fylligare ut än höger. Det känns även varmare. Huden är helt normal utan rodnad, apelsinhud eller andra förändringar. Jag gjorde ett normalt ultraljud för 2–3 månader sedan. Kan detta vara IBC?

Accepted Answer

Hej!

Nej, det låter inte som bröstcancer. Ömhet i bröst är väldigt vanligt. Bröstvävnad är känslig för kvinnliga könshormoner vilka kan göra att det blir lite svullet och mer ömt. Så länge du inte känner någon knöl tycker jag att du kan avvakta, men om du är orolig och tycker att det är svårt att avgöra om det finns knöl eller inte kan det vara bra att kolla upp det på vårdcentralen.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Postop-behandling

Behandlingsplan hormonell bc

Blåsor o ont i hela munnen,efter cellgifter. Främst kinder, tunga ingånget in vid svalget och

Sparas tumörvävnad?

CHEK2

Funderingar runt spänningar i båda brösten.

Ena bröstvårtan växer

Orolig

Bröstcanser.

18 årig tjej

18 årig tjej

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss