Frågor & svar
Hittar du inte det du letar efter?
- | Aina Johnsson
- | Anne Andersson
- | Fredrika Killander
- | Jeanette Bäcklund
- | Maria Edegran
- | Yvette Andersson
Visar 10 av 5929 träffar
Hej,
Kort om mig: 39 år, HER2 3+, ER 95%, Progesteron 40%, duktal, stadie II. 2 tumörer i vänster bröst, en i armhålan. Preop visste man att i alla fall två lymfkörtlar var påverkade.
Vid op 1 fick man ut sammanlagt fyra lymfkörtlar som, efter att 2 efter pre-op-cellgifter, hade kvar mikrometastaser på under 0,5 mm vardera, en med fibros och en var frisk. Övriga tre tumörer (två i bröst, en i armhåla) hade försvunnit helt.
Pga att man vid op 1 inte kunde lokalisera en av markörerna i armhålan fick man göra en op till. Det gjorde att det hela drog ut flera veckor extra på tiden innan jag slutligen fick påbörja Kadcyla, trots att man visste redan efter op 1 att jag skulle ha sådan.
Redan vid op 1, när man hade svårt att lokalisera markören, försökte man då göra en full axilltömning, men fick alltså bara ut 4 körtlar. Vid op 2 lyckades man inte få ut någon mer körtel alls.
Jag mår efter detta dåligt. Dels då jag inte uppnådde full remission av behandlingen, vilket jag vet påverkar prognosen dåligt. Samt att jag dessutom fick vänta på Kadcylan extra länge (kanske 3 veckor extra), vilket också har negativ påverkan på prognosen. Dessutom känner jag mig inte trygg med att jag är ordentligt opererad pga att man fick ut så få körtlar.
Min postop medicinering är just nu Zoladex var tredje månad (osäker om 2 eller 5 år), samt Tamoxifen i 5 år. Samt Kadcyla, 10 eller 11 gånger (minns inte).
Frågor:
1. Är det omöjligt att få Nerlynx när man fått Kadcyla? Även om mina odds är sämre pga av ovan nämnda faktorer? Om det är omöjligt, varför?
2. Vad jag läst mig till så är det standard att få Zoladex en gång i månaden och inte som för mig, var tredje. Vad är anledningen att inte ge varje månad, jag får väl då mindre behandling?
3. Bör jag be om att få tilläggsbehandling av en AI efter avslutad initial behandling? Vad jag förstå kan det vara fördelaktigt enligt det Nationella vårdprogrammet.
4. Är TAM i kombination med Zoladex verkligen det bästa, läste även in Nationella vårdprogrammet om Letrozol i kombination med Zoladex.
5. Något annat som kan hjälpa mig att förbättra oddsen i form av mediciner?
6. Finns någon studie där jag skulle kunna passa för att få mer behandling än vad som idag är standard?
7. Hur ser du på min risk för återfall?
Jag är MYCKET behandlingsmotiverad!
Visa svar
Svar:
Hej. Jag ska försöka svara så gott jag kan.
Det första jag vill säga att även om du inte uppnådde komplett remission så har du haft ett bra svar på den preoperativa behandlingen där det finns kvar väldigt lite tumör - det mesta har försvunnit.
Vi ger inte Nerlynx i den situationen då det inte finns studerat och därför finns indikation för det preparatet. Vi vet att Kadcyla ger en god tilläggseffekt i den situationen där man inte behandlat bort all tumör. Ibland tar det längre tid att starta upp behandling - det är dock viktigt att inte vara för snabb med att starta upp cytostatika-innehållande läkemedel. Jag skulle inte tänka att de tre veckorna är det som skulle göra skillnad - det är viktigt att man opererat och läkt klart först.
Ibland får man inte ut fler körtlar än 4, varför det blev så för dig kan jag inte svara på. Det vi vet är att det inte går att ta bort "alla" lymkörtlar i armhålan, det går inte rent tekniskt och det är inte heller tanken med den armhålekirurgi som görs idag.
När vi ger Zoladex varje månad ger vi 1/3 av dosen som man får var 3:e månad. Summan av doserna blir alltså densamma. Om en premenopausal kvinna ska behandlas med aromatashämmare bör (måste) man ge Zoladex varje månad för att uppnå den bästa effekten.
När vi väljer efterbehandling utgår vi utifrån många olika faktorer och i ditt fall skulle det vara möjligt med aromatashämmare istället för Tamoxifen förutsatt att du tar Zoladex varje månad.
Jag tänker att det är något du skulle kunna diskutera med din läkare. Längden på din antihormonella behandling får ni också diskutera, och kanske inte det behöver bestämmas nu utan när det börjar närma sig 5 år.
Jag ser inte att det finns några ytterligare läkemedel som skulle vara aktuella.
Jag vet inte någon studie där du skulle vara aktuell att vara med i.
Vad gäller prognosen är det lite svårt att beräkna då jag inte har alla fakta (och tycker generellt att det är lite svårt) men i en beräkningsmodell där jag utgår utifrån det jag vet skulle jag bedöma din prognos som väldigt god. Det finns alltså goda chanser att sjukdomen inte kommer tillbaka.
Hoppas att några frågetecken rätades ut.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Övrigt
Remiss mammografi
2026-05-17Jag är 26 år. Har ett barn och ammar vid 8 mån fortfarande lite. Upptäckte en ganska rund jämn hård knöl i vänster bröst för några veckor sedan. Ingen smärta, oförändrad efter mens. Ingen (känd) hereditet. Gick till läkare som kände knölen och beskrev den i journal bla som ”som en ärta”. Det skickades remiss för mammografi, dock inte under SVF eftersom enligt läkaren var hen inte orolig och trodde det kan vara fibroadenom. Bor i VGR. Nu är jag orolig att jag borde fått remissen skickad under SVF eftersom läkaren ju kände en knöl som ändå stod ut mot vad som annars känns helt normalt. Jag är mycket orolig.
Gjordes rätt bedömning?
Visa svar
Svar:
Hej!
På det du beskriver låter det inte som att det finns en stor misstanke om cancer, och då är det helt rimligt att inte skicka under SVF. Jag vet inte hur långa väntetider de har i din region, men även utan SVF brukar det inte vara så långa väntetider att prognosen skulle påverkas även om det, mot förmodan, skulle röra sig om bröstcancer.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Övrigt
Funderar kring bröstvårta och knöl
2026-05-17Hej, jag har sedan länge tillbaka haft något gult/vitt som har kommit ut från mina bröstvårtor. Det ser ut som ”var” men det är inte så mycket som kommer ut samtidigt. Det gör inte heller ont. För 5 dagars sen märkte jag att jag har en knöl i mitt högra bröst. Vid kanten av bröstet närmast högra armhålan. (Det gör ont för tillfället men det beror nog på att jag kommer få min mens under kommande vecka).Jag är inte så särskilt orolig men ville bara få tips på om jag borde söka vård och isåfall när? Jag är 21 år, inte fött några barn eller ammat.
Visa svar
Svar:
Hej!
Med tanke på din unga ålder är det väldigt osannolikt med bröstcancer. Det du beskriver som kommer från bröstvårtorna låter som sekret som kan bildas i mjölkgångarna. Brösten blir ofta mer knöliga och ömma i samband med mens. Om knölen finns kvar efter mens är det ändå bra att kolla upp den.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Har smärta på en punkt i bröstet, i bröstbenet. De gör ont om jag ligger på bröstet eller får ett tryck där över. Känner jag ordentligt känns de som jag kanske känner en liten knuta där inne men de gör ont när jag känner där och runt om..är livrädd för att de är cancer..har även i samma bröst haft ont nertill på en punkt som strålat upp i armhålan..Jag ammar även bröstet just nu. Ska även tilllägga att de strålar bak i bröstryggen med till o från.
Visa svar
Svar:
Hej!
Det du beskriver låter inte i första hand som bröstcancer. Men om du är osäker på om det verkligen är en knöl du känner är det bra att kolla upp det.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
2023 fick brun vätska ifrån bröstvårta klåda på båda bröstvårtorna.
Haft återigen väldig klåda endast Hö bröstvårta i ca 1 månad, smörja med mjukgörande varje dag och bytt bh ofta men klåda fort.
På vårdcentralen idag, ber om remiss för noga kontroll , får svar att jag kallas till mammografi framåt men utan SVF och vårdcentralen skrev att det var lugnande. Är inte SVF mer ordentligt gjord undersökning.
Är 55 äter ej hormonpreparat men äter lavaxin
Visa svar
Svar:
Hej!
Oftast brukar mammografiläkare också komplettera med ultraljud när man har någto symtom, oavsett om det är SVF eller inte. SVF betyder mer att undersökningen ska göras inom en viss tid.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
När jag klämmer på bröstvårtorna så kommer det vätska ur båda. Till mesta del är den mjölkaktig men på ett specifikt ställe på ena bröstvårtan kommer en blåaktig vätska ut. Är det något som borde undersökas?
Visa svar
Svar:
Hej!
Om det inte är blodig vätska och det kommer ur båda brösten och flera mjölkgångar är det väldigt osannolikt att det rör sig om något farligt. Just blå färg har jag dock inte tidigare hört, det brukar snarare vara lite grönaktigt? Om du är orolig är det väl ändå bra att kolla upp, men annars är rådet att inte klämma då det i sig stimulerar bildningen av ny vätska.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej!
Jag har under en längre tid känt smärta i vänster bröst. Jag hittar ingen fast knöl när jag själv palperar men mitt vänstra bröst är mer knutigt än det högra och har varit så i flera år. Ibland känns det värsta bröstet mer knutigt än det andra och ibland lite mindre men det är alltid mer knutigt än vänsterbröstet. Smärtan är konstant och blir varken mer eller mindre innan och efter mens. Ingen rodnad, värme eller apelsinhud.
Var på vårdcentralen idag och läkaren kände samma som mig, en lättare asymmetri i brösten, höger bröst var lite större och mer ”fylligt” än väster bröst. Hon kände även att körtlarna kändes större i vänster bröst.
Hon skickade remiss till mammografi och nu är jag såååååååå orolig för inflammatorisk bröstcancer. Är det vanligt att ha det utan rodnad, värme och apelsinhud?
Visa svar
Svar:
Hej!
Smärta och ömhet i bröst är väldigt vanligt och mycket sällan tecken på bröstcancer. Inflammatorisk bröstcancer brukar vara mycket tydlig rent kliniskt med rodnad och svullnad i bröstet.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej. Jag är en kvinna på 33 år som aldrig fött barn/ammat. Jag har under några års tid fått vätska från vänster bröst, aldrig klämt ut något utan det har kommit spontant vid tryck av kläder osv, tex vätska i BH, linnen. Det har aldrig varit brun/blodig vätska utan alltid vitgul/mjölkaktig vätska, och inte alls ofta utan endast vid enstaka tillfällen. Då jag har hälsoångest har jag läst att man ska kolla upp det om det endast kommer vätska från ett bröst då det kan vara bröstcancer, stämmer det? Hur vanligt är det att just vätska är bröstcancer? Och i så fall brukar den te sig på något särskilt sätt? Den har inte ändrat sig på alla dessa år. Tack.
Visa svar
Svar:
Hej, det du beskriver låter inte som något som har med bröstcancer att göra utan mer hormonella faktorer. Eftersom du haft det länge och är orolig så rekommenderar jag att du tar kontakt med din vårdcentral för värdering av utredning.
Jeanette Bäcklund
Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej ! Opererad för bröstcancer i Januari , därefter strålning 5ggr , äter nu anazastrol sedan 6 v , har inte känt några biverkningar förrän nu , ont o värk i kroppen inte värre än att jag kan stå ut , min fråga vad kan jag göra för att hjälpa kroppen ? rör på mig varje dag , såg att medicinen finns av olika tillverkare , någon hade bytt och det hade hjälpt för att minska att tappa håret , när jag hämtade ut min medicin bytte dom till Sandoz kan det hjälpa att pröva det som läkaren skrivit på receptet eller ? många frågor runt denna medicin skall ju äta den i 5 år , men vill ju inte heller ha tillbaka min cancer Med vänlig hälsning, Katarina
Visa svar
Svar:
Hej, biverkningar av hormonsänkande behandling är individuella. Det du beskriver med ont och värk i kroppen är vanliga biverkningar. Det är bra att du rör på dig och tränar det brukar hjälpa. Om du vill prova byta preparat så prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om det. Det känns som du har många frågor och behöver få mer information.
Jeanette Bäcklund
Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, jag är en 48 åring kvinna som i fredags fick en kallelse till kompletterande undersökning efter mammografi redan söndag kväll. De gjorde ultraljud och såg att något fanns i bröstet och de tog flera biopsier.
På måndagen fick jag läkartid hos kirurg om knappt två veckor. Jag har även fått standardinformation om operation.
Allt går väldigt snabbt samtidigt som väntan o ovissheten är hemsk o lång. Nu är frågan om jag borde berätta för mina barn, 18 o 14 år. Jag vet inte om det är onödigt att oroa dom när det eventuellt inte är något farligt. Det är mitt i det ena barnets studentperiod och jag vill såklart inte påverka hens lyckliga tid.
Visa svar
Svar:
Hej, om jag förstår det rätt så är du fortfarande under utredning så det du i så fall kan säga är att du utreds för en förändring i bröstet men ännu inte vet vad det är. Vi brukar rekommendera att man försöker berätta precis som det är. Givetvis vet du själv vad som är bäst för dina barn.
Jeanette Bäcklund
Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej.
Min mamma 56 år är opererad för ADH/DCIS 2020, knölen var lite över 5 cm stor. Hon gjorde ingen strålbehandling. Äter ingen medicin i förebyggande syfte. Jag har läst på mycket om ADH och DCIS men känner mig långt ifrån fullärd. Jag har hört att det ofta kommer tillbaka om man väl drabbats samt att man ibland kan få vanlig invasiv bröstcancer. Vad är det som avgör att det kan bli bröstcancer av dessa typer av förstadie när man avlägsnat förändringarna? Och ungefär hur pass vanligt är det att det sker?
Visa svar
Svar:
Hej!
Det är inte alltid helt lätt att säga om det är återfall eller en ny cancer när det kommer tillbaka i bröstet. Om det är ett återfall beror det på att man inte har fått bort riktigt alla celler utan att några har kunnat tillväxa. Man brukar säga att det efter DCIS i ungefär hälften av återfallen är DCIS igen och i hälften av fallen invasiv cancer. Andelen som får återfall varierar beroende på hur ursprungstumören såg ut men i genomsnitt runt 1/8 på 10 år. Det kan vara mindre nu, då man har sett att andelen återfall i bröstet har minskat med tiden.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Fråga våra specialister
- Drabbad eller närstående? Fråga oss!
- Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
- Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
- Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
- Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
- Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.
Våra specialister
Du får svar av överläkare, kontaktsjuksköterskor eller kurator.
Aina JohnssonKurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Anne AnderssonÖverläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Fredrika KillanderÖverläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Jeanette BäcklundKontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Maria EdegranÖverläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Yvette AnderssonÖverläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Vad funderar du kring?
Skickar fråga