Ettårskontrollen - och lite andra frågor om uppföljdning

Question 1

Hej! Jag genomgick mastektomi ett par år sedan ( operation, cellgifter och strålning).  Funderar nu igen på en bröstrekonstruktion då jag inte känner mig hel. Jag har tidigare fått info om bröstrekonstruktion med bröstimplantat, DIEP och LD ( Lattisimus Dorsi). Finns det andra alternativ än dessa? Vilken teknik är att föredra? Hur många operationer kräver de? Vill helst inte genomgå fler operationer efter att bröstrekonstruktionen är färdigställd. Jag känner även stor ångest/rädsla inför att opereras på nytt, varför jag skjutit på min rekonstruktion. Finns nåt stöd att få?

Accepted Answer

Hej!

De två huvudsakliga varianterna för rekonstruktion är antingen med inläggning av implantat eller att man flyttar kroppsegen vävnad, så kallad lambå. Den helt perfekta metoden finns tyvärr inte utan alla metoder har sina för- och nackdelar.

När det gäller implantat kan man inte lägga in det om man tidigare har fått strålbehandling utan att också tillföra "frisk" vävnad. Detta då vävnaden efter strålbehandling förlorar mycket av sin elasticitet och läkningsförmåga. Fördelen är att det är den minsta operationen som tar kortast tid. Nackdelar är att det är en helt annan känsla i silikonimplantat än i kroppsegen vävnad och att det rekonstruerade bröstet inte åldras på samma sätt. Det är också ganska vanligt att man behöver göra korrigeringar med nya operationer, ibland även ganska lång tid efter rekonstruktionen.

I ditt fall behöver man alltså göra någon form av lambå, vilket innebär en större operation med lite högre risker. Fördelen med dessa är att det blir mer samma känsla som ett eget bröst som åldras i takt med resten av kroppen och att, när det väl har läkt, behövs det inte ytterligare korrektioner. Man kan ta vävnad från lite olika ställen på kroppen, där en latissimus dorsi (LD)-lambå är det "säkraste" alternativet, då man inte behöver dela kärlet och risken för förlorad blodcirkulation är betydligt mindre än för de "fria" lambåerna. Vid LD-lambå lossar man en muskel på ryggen och använder den, plus hud och underhudsfett, som rekonstruktion. En nackdel kan vara att det inte blir så mycket vävnad att arbeta med (man kan dock då också "förstärka" med ett implantat). Andra nackdelar är att man kan få besvär med ärret från  ryggen och en viss försvagning samt att det blir ryckningar i bröstet då det ju är en muskel (för att undvika det kan man dela nerven men det leder då till ytterligare förlust i volym).
Den vanligaste fria lambån (dvs att man delar kärl och syr till ett nytt kärl vid bröstkorgen) är DIEP, alltså att man tar hud och underhudsfett från magen och flyttar upp. Det är en stor operation, som tar cirka 4-6 timmar, och man behöver vara kvar på sjukhus en vecka efteråt för att man ska kunna bevaka kärlförsörjningen, och återhämtningstiden är relativt lång. Man kan också ta vävnad från låret eller ändan. Vid alla lambå-operationer blir det mycket ärr. Den tråkigaste komplikationen är om kärlförsörjningen inte räcker till, utan det blir så kallad nekros (vävnaden dör). Det är dock ovanligt.

Det är således inte helt lätta beslut att ta. Prata med din bröstmottagning i första hand. Det ska absolut finna möjligheter till stöd.

Question 2

Jag opererades för DCIS grad 3 med nekros 2020 och fick då besked om att få mammografiundersökning i 10 år. Nu har jag fått besked om att riktlinjerna har ändrats till 5 år. Det känns oroligt eftersom vad jag har förstått så är det inte helt ovanligt att DCIS kommer tillbaka och jag kände inte något själv i bröstet innan jag fick det 2020.
Vad är anledningen till de nya riktlinjerna?

Accepted Answer

5 års uppföljning har redan tidigare varit standard i stora delar av Sverige. Nu har det gjorts en uppdatering av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer, där rekommendationerna har förtydligats och baseras på den vetenskap som finns tillgänglig. Troligen har riktlinjerna i den region där du bor anpassats till att följa det uppdaterade nationella vårdprogrammet.
Om du är i åldern för screening (40-74 år) kommer du därefter att fortsatt kallas till  screening vartannat år.

Question 3

Har fått återfall efter 15 år! 
Vad händer?

Accepted Answer

Hej. Det är svårt att svara på din fråga då den inte innehåller så mycket information. Ställ gärna en fråga som ger lite mer information så kan vi svara lite bättre.

Question 4

Jag måste fråga 
Jag har artros , osteoporos och neuropati. Upplever att mina smärtor har ökat väldigt sedan intag av letrozol. Vad gör ni åt det? Byta? Läst att man ska höra bentäthetsmätning innan intag av detta ! Jag har inte fått info alls!

Accepted Answer

Hej. För en del kan byte av aromatashämmare göra att värken/smärtan minskar. Att den helt ska försvinna kanske man inte kan räkna med. Det blir kanske extra besvärligt för dig som har andra åkommor som ger värk (vilket inte är ovanligt). Hur man ska smärtlindra måste man individanpassat. 
Den som äter aromatashämmare (i minst 5 år) och inte har fått zoledronsyra (eller annan bisfosfonat/denosumab) som del i sin behandling eller via hälsocentralen pga benskörhet, bör erbjudas bentäthetsmätning efter 2-3 år. Prata med din sköterska/läkare.

Question 5

Hej, jag undrar om man kan äta Osempil om man haft en hormonell bröstcancer och äter Anastrozol? Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej. Nu tolkar jag att du skrivit fel och menar Osempic. Vad jag har kunnat hitta finns det inga direkta hinder, men kombinationen är inte välstuderad (Osempic är ju ett förhållandevis ganska nytt läkemedel) och därför svårt att ge något tydligt svar.

Question 6

Jag är 25 år och har haft ömhet i vänster bröst i 4–5 veckor, främst på sidan och ovanför bröstvårtan. Just det ömma området på sidan av bröstet är mer svullet och buktar ut, och vänster bröst ser generellt lite fylligare ut än höger. Det känns även varmare. Huden är helt normal utan rodnad, apelsinhud eller andra förändringar. Jag gjorde ett normalt ultraljud för 2–3 månader sedan. Kan detta vara IBC?

Accepted Answer

Hej!

Nej, det låter inte som bröstcancer. Ömhet i bröst är väldigt vanligt. Bröstvävnad är känslig för kvinnliga könshormoner vilka kan göra att det blir lite svullet och mer ömt. Så länge du inte känner någon knöl tycker jag att du kan avvakta, men om du är orolig och tycker att det är svårt att avgöra om det finns knöl eller inte kan det vara bra att kolla upp det på vårdcentralen.

Question 7

Hej! Då och då upptäcker jag gult ”fnas” från bröstvårtan, alltså som små skorpor som går att plocka bort lätt. Ibland ser jag lite i klädesplagg, ibland bara på bröstvårtan, vänster. Detta har pågått i några år. Jag har aldrig haft någon spontan rinnande vätska! Aldrig något blod! Normal CRP och blodstatus. Lätt förhöjt TSH. Låter min beskrivning som tecken på bröstcancer? Hur vanligt är det att vätskan är cancer? Tack för svar! Mvh, Mikaela 34 år

Accepted Answer

Hej!

Nej, din beskrivning låter inte som bröstcancer utan bara att det kommer lite sekret från gångarna. Det är också ovanligt att det rör sig om bröstcancer när det kommer riktig vätska från bröstvårtan.

Question 8

Träffade läkare och sjuksköterska för några veckor sedan. Fick besked om att jag har en trippelnegativ bröstcancer. Fick besked om att planen var att göra en sektorresektion.     På operationsavdelningen träffade jag en läkare precis innan operationen. På honom lät det väldigt allvarligt och stor risk för spridning och vi kom därför överens om att det bästa var att ta hela bröstet. Dagen efter ringde jag min kontaktperson i ett annat ärende. Hon hade svårt att förstå mitt beslut att operera bort hela bröstet ”det var ju inte planen”. Jag blev chockad dels att det lät som min önskan enl det som står i journalen och att man gjort något som inte skulle ha gjort. Ältar detta ibland arg ibland jätteledsen. Har man gjort fel?

Accepted Answer

Hej!

När det gäller valet mellan mastektomi och bröstbevarande kirurgi är det svårt att säga säkert vad som är rätt eller fel. Valet kan bero på många olika saker (som tex tumörens storlek i förhållande till bröstets storlek och eventuell fördel av att kanske kunna slippa strålbehandling), och det finns för- och nackdelar med bägge. Däremot är det väldigt beklagligt att olika läkare, med kort varsel, säger olika saker till dig utan att förklara i lugn och ro varför man kan se olika på det, och utan att ge dig tid att fundera. Det är inte heller bra att du inte tycker att det som står i journalen stämmer. När det gäller formuleringen i journalen kan du be att de rättar det. Jag tror också att det vore bra om du kan få en tid bokad med en läkare och gå igenom det som hänt.

Question 9

Är det vanligt att minnet påverkas av Letrozol Viatris?     Bör jag byta medicin?

Accepted Answer

Hej. Oavsett vilken hormonsänkande behandling (men även cytostatika) man får så kan en del uppleva negativ påverkan på minnet. Prata din läkare och hör om ni kanske kan byta till annat märke eller annan aromatashämmare. Det kan ofta vara bra att ha en paus först, för att se att besvären blir bättre, men bäst är att prata med sin vårdgivare som har all information om din bröstcancer som du haft.

Question 10

Jag har nyligen op för Her2 negativ. Ingen spridning i lymfan, borttaget med god marginal. Jag har genomgått en 5 dagars strålning och är färdig behandlad.  Efter att jag nu slutat med östrogen- lenzetto, har klimakteriebesvären kommit med vallningar, nedstämdhet, humörskiftnigar. Min fråga är om det finns alternativ till östrogenet mot klimakteruebesvären?

Accepted Answer

Hej. Det finns olika sätt att få hjälp mot klimakteriebesvär, hur bra den enskilda metoden fungerar varierar mellan individer. Jag tänker att de olika besvären ofta går in i varandra, tex att svettningar kan leda till sömnbesvär som kan leda till trötthet och humörskiftningar osv. Jag rekommenderar dig att prata med din läkare för att bena ut hur du kan få den bästa hjälpen beroende på de besvär som du har. Läkaren på hälsocentralen är ofta van med denna frågeställning. En del blir hjälpta av tex akupunktur, motion osv, men det finns även olika läkemedel man kan prova.

Question 11

Hej! Jag har fått dessa journalsvar: 
*Tumörstorlek 20 mm (T1c)
* Inga lymfkörtelmetastaser (N0)
* Grad 1
* Luminal A-lik
* ER- och PR-positiv
* HER2-negativ
* Ingen multifokalitet
Det jag undrar är varför man fortfarande ger östrogen som kan orsaka bröstcancer? Jag har använt östrogen + hormonspiral mot klimakteriebesvär i 3 år.

Accepted Answer

Hej. Riskökningen för bröstcancer med tex östrogen har genom åren varit väldigt omdebatterad. Riskökningen är inte så stor de första 5 åren och när man ger östrogentillskott till en kvinna som kommit in i klimakteriet bör man ge så kort tid som möjligt. För vissa kvinnor är klimakteriesymtom väldigt livskvalitetssänkande och det är därför bra ändå att det finns hjälp. Tidigare gavs östrogentillskott i många år, ibland 10-15 år. Det var innan man visste om riskerna. 
En ung kvinna som tappat sin östrogenproduktion tidigt, tex pga cancerbehandling, ges tillskott en längre tid eftersom det då ersätter kroppens egen produktion som nu försvunnit för tidigt. 
Jag vet inte om du blev klokare av detta.

Question 12

Fick cancerdiagnos 16/3. En cancer som sannolikt missats på mammografi i slutet av augusti då man inte tog kompletterande UL, täta bröst som undersöktes med UL 2023. Hade total tumörmassa 5X3X1,5 cm. Lokal metastas i bröstets periferi medförde total mastektomi 27/4. Man tog enbart 1 lymfkörtel och i denna fanns en mindre makrotumör. Fick vänta 3 v på PAD-svar och sedan ytterligare drygt 3 v på kompletterande PAM50 som visade ROR 14. Det var både duktal typ B och lobulär. ER 98%, PR85%, Ki67% 4 (men i biopsin 16/3 var den 17). Det har nu beslutats om enbart strålning 15 ggr samt aromatashämmare. Dessvärre start strålning 9/7, dvs nästan 12 v postop. Det är oerhört långa väntetider på KS. 
Enligt forskningsrön är det ökad risk för lungcancer vid strålning av bröstkorgen, 50% ökad för rökare. 
Jag är f d rökare och är nu väldigt orolig för ökad risk för lungcancer och om det står i proportion till minskad risk för recidiv av bröstcancern när strålningen påbörjas så sent. Hur stor andel av de som strålas får lungcancer?

Accepted Answer

Hej. Risken att få tillbaka bröstcancer utan strålbehandling är större än risken att få en lungcancer på grund av strålbehandling. Studier har visat att risken för att få en lungcancer efter strålbehandling fördubblas. Strålbehandlingstekniken utvecklas hela tiden för att minska risken för akuta och sena biverkningar, tex lungcancer, så risken är möjligen lite mindre idag än den tiden studierna baseras på. Vad innebär det då? Om man tittar i den statistik som finns på tex Cancerfondens hemsida har en kvinna en risk på drygt 3% att få lungcancer innan hon fyller 80 år och det innebär då att risken ökar till 6,5% om man fått strålbehandling (på ett ungefär). Andra riskfaktorer är rökning eller om man har exponerats för tex radon och asbest. Hur många som får lungcancer efter en bröstcancer kan jag inte svara på, men risken ökar inte för att du kommer igång med behandlingen först efter 12 veckor.

Question 13

PAD både duktal och lobulär cancer samt omgivande DCIS grad 1 + 2, totalt extent 47 x 36 mm. Tumörerna 6 respektive 2 mm. Hormonreceptorpositiv. En frisk lymfkörtel. Tog Exemestan en månad med många biverkningar bl a höga levervärden. Avslutade behandlingen. Min fråga är kan jag använda Blissel mot torra slemhinnor eller rekommenderar ni hormonfria preparat?

Accepted Answer

Hej. Vi brukar rekommendera hormonfria preparat i första hand. Om det inte hjälper kan tex Blissel vara ett alternativ.

Question 14

Fick tubulär cancer (0,7mm) i vä bröst utan spridning i januari 2025. Tog bort en tårtbit och strålades 5 dagar. Började äta Tamoxifen i jan/februari med biverkningar som stickningar, sendrag, ont i leder och svårt att sova.  Fick komplettera med E-vimin kaplsar mot svettningarna, vilket fungerade bra. Vid kontakt med onkolog i juni så beslöt jag mig att avbryta med Tamoxifen eft det var 0,7% chans att jag skulle få tillbaka cancer.
Dock har mina skakningar i armar, huvud och ryckningar i underbenen fortsatt. Kan dessa skakningar och ryckningar bero pga klimakteriet eft allt började när jag åt Tamoxifen? Nu har jag en tid hos neurologen för att utreda mina skakningar och har även genomfört en hjärnröntgen. Har även börjat äta Inderdal (40mgx2) för misstänkt Tremor.
Jag gissar att det är klimakteriet som har utlöst detta och vilket även min läkare också misstänker men HUR går jag vidare i detta?
Mvh Susann, 57 år

Accepted Answer

Hej. Det är bra att du får utreda dina besvär. Vad som orsakar dem är förstås svårt att veta. Hur man ska gå vidare beror på vad utredningen visar. Det bästa är att de läkare du har kontakt med stöttar upp, då det är svårt att i ett sånt här forum att ge förslag. Vi har ju inte hela bilden och inte heller möjlighet att utreda osv. Jag önskar dig lycka till och hoppas att du får rätt hjälp.

Question 15

Äter kisqali 400mg och letrozol och nu när jag har hög smärta i rygg och axel fick jag recept belagd naproxen 500mg som jag ska ta 2gånger om dagen. Kan jag kombinera dessa mediciner?

Accepted Answer

Hej. Det går bra att kombinera dessa 3 preparat.

Question 16

Hej,jag är 76 år och önskar göra mammografi. Jag har gjort mammografi vid varje kallelse sedan jag var 40 år. Jag har flera äldre bekanta som drabbats av bröstcancer vid högre ålder.
Tacksam för svar hur jag kan få till detta. Det verkar svårt!?

Accepted Answer

Hej
Screeningprogrammet för bröstcancer med mammografi slutar vid 74 års ålder. Efter den åldern behövs en remiss för mammografi. För att undersökningen ska göras behöver det finnas en anledning. Att man vill ha en undersökning räcker inte för att uppfylla de krav som finns i svensk strålskyddslagstiftning för att undersökningen ska kunna bedömas berättigad och genomföras.
Rekommendationen är att regelbundet känna på sina bröst och att söka läkare för bedömning vid symtom från brösten eller om du känner en ny knöl. Läkaren kan då vid behov skicka en remiss för mammografi.

Question 17

Kag sökta vård eftersom jag har en svullnad mellan armhåla och bröst. Har även en nykommen brännande smärta i bröstet som varierar i intensitet. Blev remitterad till kirurgmottagning och därefter kallas till mammografi. Nu efter att ha väntat på provsvar i en månad få jag en ny kallelse för ultraljud om ytterligare en månad. Är helg och jag kan inte kontakta vården. Jag känner mig väldigt orolig efter denna nya kallelse och har svårt att stå ut med oron....har nå gått 4 månader sedan min första kontakt. 

Varför blir jag kallad för ultraljud? Har de hittat något?

Accepted Answer

Hej
Att man vill komplettera mammografin med en ultraljudsundersökning kan bero på att man har sett något på mammografibilden, men behöver inte göra det. Det kan också bero på att man tyckte mammografibilderna var svårbedömda av någon anledning eller att man vill komplettera med ultraljud för att öka känsligheten i undersökningarna av någon anledning.

Question 18

Hej! Min mamma blev diagnostiserad med bröstcancer när hon bara var 26 år gammal, och dog två år efter det. När jag var 14 började jag på p-piller men när min barnmorska fick reda på att min mamma dog i cancer så fick jag inte längre ta preventivmedel med hormoner i innan jag gjorde ett ”test” hos läkare. Vad kan detta vara för ”test” hon pratade om? Och finns det en större risk för mig som ung att få bröstcancer? Jag är snart 20 år gammal, slutat ta hormoner, och har ingen annan direkt nära släktning med cancer. All hjälp uppskattas!

Accepted Answer

Hej!

26 år är väldigt ungt för att få bröstcancer, vilket gör att man kan misstänka att det kan finnas en bröstcancergen i släkten. En sådan gen ger stor risk för bröstcancer. Detta kan man undersöka med ett speciellt blodprov. Det ser lite olika ut på olika ställen hur rutinerna ser ut, men ofta är det via Klinisk Genetik (på universitetssjukhus) som dessa prover beställs. Om du vill undersöka detta kan du börja med att söka hjälp på vårdcentralen, som kan skriva remiss till den klinik som är ansvarig för detta i din region.

Question 19

Hej, vet inte hur jag ska sammanfatta detta.
Jag fick plötsligt för två veckor sedan en smärta i vänster bröst som jag inte känt tidigare.
Smärtan strålade från bröst till armhålan och ibland ut i armen. Kände antingen på sidan av brösten men ibland att själva bröstvårtan och vårtgården ömmade. Kunde bli svullet.
Det försvann helt i 6 dagar. 
Jag uppsökte min vårdcentral första dagen jag fick denna smärta och han kände igenom armhålor och brösten utan anmärkning.
Jag har gjort mammografi och ultraljud 25 november 2025 utan något avvikande.

Helt plötsligt började smärtan dock komma tillbaka för några dagar sedan.
Uppsökte då läkare på nytt som kände igenom armhålor och bröst på nytt, inget misstänkt sa han.
Sedan igår har jag sett att en av mina talgkörtlar som sitter ytligt på vårtgården blivit lite mer ljusrosa än de andra som är hudfärgade, när jag petat på den så börjar hela bröstet smärta igen..
Jag är orolig vad kan detta vara, just smärtan men också den enskilda körteln. Den kan bli stor som de andra körtlarna vid kyla och beröring och sedan bli platt igen men färgen är fortfarande ljusrosa.

Accepted Answer

Hej!

Det är svårt att säga utan att ha sett det, men det låter som att du är undersökt ordentligt. Ömhet och värk i bröst är väldigt vanligt och sällan tecken på något farligt. När det gäller talgkörtlarna kan de ju ibland blir inflammerade men det borde läkaren i så fall ha sett. Huden ändras vid temperaturskiftningar och beröring, så det du beskriver kan mycket väl vara helt normalt. Då du nyligen varit på undersökning tycker jag att du kan avvakta lite.

Question 20

Jag var i måndags på besök för mammografi och ultraljud då jag upptäckt en knöl på vänster bröst. Innan dess får jag träffa en läkare som känner igenom mina bröst. Biopsi görs, två stycken. Efter det får jag träffa läkaren igen som säger att jag har cancer och kommer opereras under sommaren, en sk tårtbit där knölen sitter. Får träffa en sköterska som ska vara min kontaksköterska och även hon går igenom op förloppet samt upprättar en kontaktsida på 1177. Jag får också till mig att jag kommer genomföra strålbehandling efter op i 5 dagar. Nu säger mina vänner att detta inte kan stämma och att jag inte kan ha fått ett cancer besked på plats. En vän säger att hon också haft en knöl de gjort biopsi på men att det inte var något de tog bort och att jag inte kan få ett svar innan provsvaret kommer. Jag blir jätte förvirrad och vet inte om jag har missuppfattat någonting. Läkaren sa att de knölen är kod 5. 
Kan ni hjälpa mig vad som är vad?

Accepted Answer

Hej!

Man har lite olika rutiner på olika sjukhus, och jag vet inte om läkaren var kirurg eller bröstradiolog (röntgenläkare)? Röntgenfynd graderas från kod 1-5, där kod 1 är normalt, kod 2 är godartad förändring, kod 3 är oklar förändring, kod 4 stor misstanke om cancer och kod 5 väldigt stark misstanke om cancer. Man kan förstås inte vara helt säker innan man har fått provsvar. Oftast, men inte alltid, är det cancer om det är kod 5. Oavsett vad provet visar gör man alltid en operation om det ser så misstänkt ut att man bedömer det som kod 5, så det kanske var det som din läkare ville förbereda dig på.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Ettårskontrollen - och lite andra frågor om uppföljdning

Fundering kring bröstrekonstruktion

Nya riktlinjer

Funderingar återfall

Funderingar om smärta

Kan man äta osempil

Bröstsmärta

Funderande 34-åring

Hantering av val av behandling

Minnesproblem av Letrozol Viatris?

Fundering kring alt medicin mot klimakteriebesvär

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss