Visar 10 av 6079 träffar
2020-02-26
Hej. Jag är 56 år. Opererades för bröstcancer i dec -19.
Lumbal A tumör. 14 x 11 mm. Grad 1, östrogen ER95%, progesteron PR20%, HER2 0, ki67: 20%
Invasiv ductal cancer. Hormonberoende. Ingen spridning till lymfkörteln. En körtel togs bort.
Behandling: Valde själv mastektomi, ingen strålning. Tamoxifen 20 mg i fem år.
Har behandlats med Estradot 100 mg o Utrogest bioidentiskt progesteron (2 kapslar/ dag) på licens i drygt ett år, slutade med Estradot o Utrogest i nov -19.
Hjälper Tamoxifen att reducera progesteron också? Eller reducerar det enbart östrogen?
Behöver jag särskild behandling för att få bort progesteron?
Vad är skillnad på Tamoxifen, Arimidex o aromatashämmare?
Hur stor är risken för återfall?
Hur ska jag tänka ang växtbaserat östrogen i maten? Kan jag äta havregrynsgröt varje dag?
Varför värker det i operationsområdet av Tamoxifen?
Tips för att lindra ledvärk i fotleder?
Är ki 20% lågt eller högt?
Tacksam för svar
Lotta
Hej Lotta, de hormoner du tagit tidigare har du vid detta laget gjort dig av med. Det handlar alltså inte om att reducera östrogen och progesteron när du tar tamoxifen. För det första kan man säga att du är frisk efter bröstcancer och att det mest sannolikt inte finns någon bröstcancercell i din kropp. Skulle det likväl göra det kan man i första hand räkna med att den i så fall har receptorer i sig. Receptorer är mottagarmolekyler som fungerar ungefär som nyckelhål vari nyckeln östrogen passar i den ena och progesteron i den andra. Om man sticker in en östrogennyckel i östrogenreceptorn så leder det bland annat till att nivån av progesteronreceptorn stiger, och om man blockerar östrogenreceptorn med falskt östrogen (=tamoxifen) hindrar det således progesteronreceptorn indirekt. Du behöver alltså inte ta antiprogesteron för att påverka den andra receptorn. I själva verket är det snarare tvärt om, om man har både östrogenreceptor och progesteronreceptor i tumören talar det för att de hormonella mekanismerna fungerar och chansen till nytta av hormonell behandling är större av t ex tamoxifen än om man inte ser progesteronreceptorer i tumöcellerna.
Aromatashämmarna fungerar på ett annat sätt, de hindrar bildningen av östrogen i kroppen och berövar på så vis östrogenreceptorn sin stimulering. Även en kvinna som inte menstruerar bildar spontant små mängder östrogen, det är det östrogenet som är målet för aromatoashämmare.
Risken att det går dig illa är ca 10 %.
Jag är omedveten om att det finns ngn studie som visar att man drabbas av återfall i högre grad med havregryn. Jag uppfattar att man kan teoretisera kring att det kanske skulle kunna vara så att man genom att äta fytoöstrogener, men jag vet inte att det finns ngn studie som säger att det faktiskt är så. Vill man förhålla sig till detta är det väl rimligt att blanda sin kost så att man inte äter samma hela tiden.
I ditt fall tänker jag att den blockering som tamoxifen gör av eventuella receptorer gör att risken för påverkan av substanser i maten via östrogenreceptorn faktiskt är obefintlig.
Jag tror inte att det värker i ärret av tamoxifen, utan av det faktum att man vid operationen skurit av en stor mängd nerver som nu försöker leta sig tillbaka till sina vanliga gängor, vilket kan leda till smärtupplevelse, eller i alla fall ilningar och pirrningar. Sådana besvär kan kvarstå under lång tid.
Ledvärk, hmm vanligt och tradigt besvär som jag tänker beror på "östrogenbrist". Det är vanligt i samband med aromatashämmare, men även ibland vid tamoxifen, och även uppfattar jag hos alldeles friska kvinnor som kommit in i klimakteriet. De flesta brukar säga att denna typ av värk lindras av att man rör på kroppen. Det brukar vara värst på morgonen innan kroppen kommit igång. Fysiskt aktivitet hjälper mot allt, kanske man t o m skulle kunna säga!
Om 20 % är högt eller lågt måste du fråga hemmavid, man har olika gränsvärden på olika sjukhus.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bcHej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Sparas tumörvävnad?Har fått veta att jag är CHEK2-bärare och skulle få information från Cancergenetisk mottagning i Umeå men tycker att de har varit väldigt dåliga på att ge information. Har försökt få prata med någon som kan mer om detta, tex de som tillhör nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer men där har ingen kunnat svara på mina frågor. Konstigt nog har inte ens den gruppen någon som svarar på patienters frågor. Cancergenetisk mottagning hänvisar till min läkare men det är inte min läkares område så det var en konstig hänvisning. Vem kan jag prata med för att få information?
Hej. Jag tycker att det låter lite märkligt och blir lite förvånad över att du inte får den informationen från Umeås Cancergenetiska mottagning. Jag jobbar själv i Umeå och förväntar mig att de ger den informationen då de är de som kan detta bäst. Har du fått prata med en läkare på Cancergenetiken eller är det en genetisk rådgivare. Om det inte är en läkare du pratat med tycker jag att du ska be att få ett läkarsamtal. Om du inte får hjälp kanske du ska be din läkare kontakta dem. Det framgår inte om du har haft bröstcancer eller inte, men oavsett det borde du ha rätt till information. Ibland går det kanske inte att ge svar på alla frågor, men då bör man ju få veta det också (att det inte finns svar, menar jag).
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar CHEK2Hej skulle ställa fråga gällande spänningar i båda brösten som kommit under senaste månaden, jag är 58år och har varit i klimakteriet ett tag, mensen slutade runt 50- 52. Står en del om att söka vård om det inte går över, pratas om bröstcancer med dessa symtom. Hur skall jag tänka. Tack på förhand.
Funderingar runt spänningar i båda brösten.Jag behandlades föf bröstcancer föf gvå åf sen. En mild variang som innebar operation och strålning. Nu har bröstvårtan på deg bröstet blivit märkbart större, är spänd och lite varm med klåda. Är det nprmalt efter behandling?
Ena bröstvårtan växerHej. Jag ska göra bröstundersökning imorgon med eventuell mammografi som jag kommer få vänta på. Har hälsoångest med stark cancerfobi och är förstås mycket orolig inför besöket. Inte känt någon knöl själv för vågar inte känna. Haft lite vätska från ena bröstet i några år som jag ska få kollat. Min oro och ångest nu är att jag väntat för länge med att söka och ältar nu att en eventuell bröstcancer kanske är spridd och svår att bota...Mvh, orolig kvinna på 33
OroligHej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.
Bröstcanser.Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här
18 årig tjej