Visar 10 av 6132 träffar
2020-02-26
Hej. Jag är 56 år. Opererades för bröstcancer i dec -19.
Lumbal A tumör. 14 x 11 mm. Grad 1, östrogen ER95%, progesteron PR20%, HER2 0, ki67: 20%
Invasiv ductal cancer. Hormonberoende. Ingen spridning till lymfkörteln. En körtel togs bort.
Behandling: Valde själv mastektomi, ingen strålning. Tamoxifen 20 mg i fem år.
Har behandlats med Estradot 100 mg o Utrogest bioidentiskt progesteron (2 kapslar/ dag) på licens i drygt ett år, slutade med Estradot o Utrogest i nov -19.
Hjälper Tamoxifen att reducera progesteron också? Eller reducerar det enbart östrogen?
Behöver jag särskild behandling för att få bort progesteron?
Vad är skillnad på Tamoxifen, Arimidex o aromatashämmare?
Hur stor är risken för återfall?
Hur ska jag tänka ang växtbaserat östrogen i maten? Kan jag äta havregrynsgröt varje dag?
Varför värker det i operationsområdet av Tamoxifen?
Tips för att lindra ledvärk i fotleder?
Är ki 20% lågt eller högt?
Tacksam för svar
Lotta
Hej Lotta, de hormoner du tagit tidigare har du vid detta laget gjort dig av med. Det handlar alltså inte om att reducera östrogen och progesteron när du tar tamoxifen. För det första kan man säga att du är frisk efter bröstcancer och att det mest sannolikt inte finns någon bröstcancercell i din kropp. Skulle det likväl göra det kan man i första hand räkna med att den i så fall har receptorer i sig. Receptorer är mottagarmolekyler som fungerar ungefär som nyckelhål vari nyckeln östrogen passar i den ena och progesteron i den andra. Om man sticker in en östrogennyckel i östrogenreceptorn så leder det bland annat till att nivån av progesteronreceptorn stiger, och om man blockerar östrogenreceptorn med falskt östrogen (=tamoxifen) hindrar det således progesteronreceptorn indirekt. Du behöver alltså inte ta antiprogesteron för att påverka den andra receptorn. I själva verket är det snarare tvärt om, om man har både östrogenreceptor och progesteronreceptor i tumören talar det för att de hormonella mekanismerna fungerar och chansen till nytta av hormonell behandling är större av t ex tamoxifen än om man inte ser progesteronreceptorer i tumöcellerna.
Aromatashämmarna fungerar på ett annat sätt, de hindrar bildningen av östrogen i kroppen och berövar på så vis östrogenreceptorn sin stimulering. Även en kvinna som inte menstruerar bildar spontant små mängder östrogen, det är det östrogenet som är målet för aromatoashämmare.
Risken att det går dig illa är ca 10 %.
Jag är omedveten om att det finns ngn studie som visar att man drabbas av återfall i högre grad med havregryn. Jag uppfattar att man kan teoretisera kring att det kanske skulle kunna vara så att man genom att äta fytoöstrogener, men jag vet inte att det finns ngn studie som säger att det faktiskt är så. Vill man förhålla sig till detta är det väl rimligt att blanda sin kost så att man inte äter samma hela tiden.
I ditt fall tänker jag att den blockering som tamoxifen gör av eventuella receptorer gör att risken för påverkan av substanser i maten via östrogenreceptorn faktiskt är obefintlig.
Jag tror inte att det värker i ärret av tamoxifen, utan av det faktum att man vid operationen skurit av en stor mängd nerver som nu försöker leta sig tillbaka till sina vanliga gängor, vilket kan leda till smärtupplevelse, eller i alla fall ilningar och pirrningar. Sådana besvär kan kvarstå under lång tid.
Ledvärk, hmm vanligt och tradigt besvär som jag tänker beror på "östrogenbrist". Det är vanligt i samband med aromatashämmare, men även ibland vid tamoxifen, och även uppfattar jag hos alldeles friska kvinnor som kommit in i klimakteriet. De flesta brukar säga att denna typ av värk lindras av att man rör på kroppen. Det brukar vara värst på morgonen innan kroppen kommit igång. Fysiskt aktivitet hjälper mot allt, kanske man t o m skulle kunna säga!
Om 20 % är högt eller lågt måste du fråga hemmavid, man har olika gränsvärden på olika sjukhus.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarKirurgen sa att tumören va 12mm stor och att bröstet inte behövde opereras bort. Hur går operationen till då?
OperationJag har haft så ont i leder o stela muskler i ett par månader o nu funderar jag om detta kan bero på intag av exemestan el tamoxifen. Har ont i fingrar rygg o ben. Känns jobbigt.
BiverkningarHej!
Jag är gravid med barn nr 2 i v.10 och har upptäckt att mitt högra bröst är betydligt ”knöligare” än det vänstra. Jag kan inte känna nån avgränsad knöl utan uppfattar det som det är bröstvävnaden som är mycket mer svullen och tjock. Upplever också att jag har mer bröstvävnad i hö än vä. Inget jag tänkt på innan jag blev gravid. Hö bröst ser även något större ut.
Är detta någon varningssignal som man borde utreda inom vården ?
Är 32 år utan ärftlighet.
Tack på förhand :)
Knölig bröstvävnadJag är 14 år oxh har en knöl i båsa brösten som är cirka 5cm. De är fasta och är under vårtan är som en cirkel runt den. De går att röra runt. Undra bara om de är nått jag ska vara orolig över eller om de e bara en vanilg körtel
Knöl i bröstetHur skiljer sig biopsin åt phyllodes kontra fibroadenom? Jag har tagit biopsi 3 ggr och sista gången anser man att det inte går att säga om det är det ena eller det andra så undrar hur andra kunnat få diagnosen via biopsi? Nu vill man ta bort hela knölen som växt stadigt i ca 4-5 år. De två första gångerna var svaret tvärsäkert fibroadenom. Nu på ett annat sjukhus kan man inte utesluta phyllodestumör!
Phyllodes?Hej!
Jag är 23 år gammal och Jag hade en bröstabscess i februari utan anledning, är inte gravid eller ammar. Gjorde ultraljud och fick antibiotika Uppföljningsultraljudet var normalt, men nu har jag ensidig klåda/sveda i bröstvårtan och kan få fram en liten mängd klar vätska och känner en strängliknande struktur bakom bröstvårtan. När jag inte rör brösten och sitter vanligt så kan det svida och kännas från bröstet, kliar och känns obehagligt!
Kan detta vara något farligt, något underliggande?
Blir jätte oroligt.
BröstabscessHej,
Är 26 år gammal och har under flera år haft smärta i vänstra bröstet som på senaste tiden börjat stråla ut till armhålan och armen. Vänstra bröstet är fastare än det högra, bröstvårtan är styvare, och jag tycker mig känna en knöl i övre delen av bröstet och ibland en under bröstvårtan. Är inte säker om ”knölarna” ändrar storlek beroende på menscykeln, men har ibland svårt att urskilja dem. Två olika läkare har under åren palperat mina bröst och inte hittat något ovanligt, men senast jag gick till läkaren kände hen en liten knöl, så nu jag väntar på ultraljudsundersökning. Jag oroar mig mycket medan jag väntar skulle uppskatta insyn till vad det skulle kunna vara eftersom allt jag läser om symptomen ger mig mera ångest.
Smärta i vänster bröstHej! Står i kö för rekonstruktion med egen vävnad, troligtvis från magen. Är 63 år och en aktiv person. Vad är risken med operation? Har läst någon som böjer sig efteråt pga de har sydd magen för hård. Känns ovanligt dock. Vad är annars riskerna?
Hej!
Som med all kirurgi finns det risker, och ju större kirurgi, desto större risker. Att ta vävnad från magen är en stor operation. Som med all kirurgi finns det risker för blödning och infektion. Det blir stora ärr som stramar varför det kan vara svårt att räta ut sig i början innan huden har töjts ut igen. Den största risken är att blodförsörjningen inte räcker till till det nya bröstet och att vävnaden kan gå i nekros, dvs dö. Detta är ovanligt men man behöver vara medveten om riskerna innan man bestämmer sig. Jag hoppas att du väntar på ett läkarbesök till en plastikkirurg först? Vid det besöket kommer du att få all information och det är viktigt att du ställer frågor om det är något som är oklart.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar RekonstruktionFör att känna optimism och motivering att tackla ev. tunga biverkningar i flera år så önskar jag få veta nyttan av de olika behandlingarna som jag har fått/ska få.
Jag är 62 år. BMI 22,1. Fysiskt aktiv. Varken röker eller dricker alkohol.
Fakta om min cancerresa:
2024 i januari upptäcktes en förstorad lymfkörtel i armhålan, den följdes av några kontroller med ultraljud under året men avskrevs då den inte ansågs växa. Inga provtagningar.
2025 i oktober kände jag den själv vid mina egna kontroller.
2025 i december gjordes mammografi, samt ultraljud då jag har täta bröst. Provtagning med finnålsbiopsi och man fann maligna celler.
2026 i januari gjordes MR av brösten och DT av thorax och buk. Man fann varken primärtumör (tyvärr) eller fler metastaser (jättebra). Gjorde även mellannålsbiopsi av lymfkörteln som visade att den är hormonkänslig, HER2 negativ.
2026 i februari gjordes blodprov för gentester, jag hade lyckligtvis inga sådana gener. Detta var avgörande för om mastektomi skulle utföras eller inte, vilket då inte behövdes.
2026 i mars opererades jag för axillutrymning. Man tog bort 13 lymfkörtlar varav 1 med cancer, som var en 19 mm metastas.
Således är detta pT0N1, dvs ockult.
Jag har bett om PET scan eller CESM för att finna primärtumören. För mig hade det känts avgörande att finna primärtumören och få den avlägsnad. Men ej fått gehör.
Fakta om metastasen:
Atypiska cellerna ses med delvis apokrin utseende, positiva för GATA3
Ingen extraglandulär växt
Ki67 20%
ER (Östrogenreceptorn) 40%
PR (Progesteronreceptorn) 0%
AR (Androgenreceptorn) 95%
PAM50 ger subtyp Luminal A med ROR50
Under sommaren har jag fått 3 st EC90 och 3 st DOC80 med 3 veckors mellanrum.
Om en månad ska jag strålas 15 ggr (3 veckor).
Då ska jag även börja med aromatashämmaren Letrozole för i första hand 5 år, och ev förlängning.
Efter ytterligare en månad ska jag börja med CDK4/6 hämmaren Kisqali i 3 år.
Kommer få Zometa varje halvår i 3 år.
Verkar behandlingarna rimliga för mitt fall?
Hur mycket minskas återfallsrisken för var och en av dom?
Cytostatika
Strålning
Zometa
Letrozole
Kisqali
Kan det beskrivas i siffror som om 100 kvinnor har denna diagnos och hur många av dom som då slipper återfall, så att jag förstår utfallet.
Hoppas på positivt svar som ger mig framtidshopp!
Hej. Jag kan hålla med om att den behandling du fått och som planeras låter rimlig.
Jag är inte röntgenläkare, men vad jag förstått är MR av brösten en känsligare metod än CESM, vilket kanske var anledningen till att inte göra den undersökningen.
Däremot är det dessvärre inte möjligt att svara på återfallsrisken för var och en av behandlingarna, vilket kanske blev ett tråkigt svar.
Vi vet att varje behandling minskar risken och när man kombinerar behandlingar ökar chansen att inte få ett återfall. Man kan dock inte räkna ut en %-siffra för att sedan addera ihop dem då de påverkas av varandra. Det finns heller inte några beräkningsinstrument för detta. Riskvärdering används framförallt för att värdera vilken behandlingsstrategi som är motiverad, även om jag kan förstå att en del gärna vill ha en risk i form av en siffra.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Nyttan av olika behandlingar