Visar 10 av 6229 träffar
2020-03-29
Hej.
Jag (45 år) Väntar på att bli opererad för bröstcancer,
Efter att funderat ville jag få göra en direktkonstruktion och få ett inplantat som min kirurg sa att det skulle gå.
Jag kände mig lättat och tacksam att ändå få känna att jag hade kvar ett bröst.
Men efter ha träffat plastik kirurgen bla som berättade om operationen samt alla komplikationer och att det är mycket smärtsamt då de måste skära i bröstmuskeln, man ligger inne mycket längre och tar lång tid att återhämta sig ifrån och att man får ha drän mycket längre tid tills slut var jag tvungen och fråga om man inte får någon form av smärtlindring, jag känner mig både ledsen, orolig och tveksam det kändes som att det blev en mkt detaljrik beskrivning av hur operationen genomfördes och allt som tillkommer sedan med påfyllning av ”påsen” och sedan en ny operation för att lägga in det permanenta silikonet o ev komplikationer på vägen.De kändes som de ville skrämma bort mig.
Så nu vet jag inte om jag ska ta bort hela bröstet i stället eller göra en Direktrekonstruktion.
Jag vet inte heller hur det kommer kännas både fysisk och mentalt att se sig utan bröst eller ett nytt.
Oftast säjer alla du ska göra det som känns bäst för dig!
hur ska jag veta det 2 veckor efter att man har fått veta att man har cancer när man bara känner rädsla och sorg.
Är implantaten säkert material och behövs det bytas ut efter några år?
Mitt i detta är det Corona tider så inga anhöriga får komma med på dessa viktiga samtal eller hälsa på.
Det blir otroligt mycket för den som är sjuk att klara allt själv tyvärr.
Trots att jag arbetar själv inom vården så ska jag få vara patient själv.
Tacksam för råd och erfarenheter.
Hej! Vad tråkigt att höra hur du upplevde informationen. Får man fråga på vilket sjukhus detta är?
Direktrekonstruktion brukar innebära att operationen tar ca 45 min längre än utan, och ja, traditionellt lägger man implantatet under bröstmuskeln. Det som gör ont är att den då ska ge plats åt implantatet; men SJÄLVKLART får man den smärtlindring man behöver för att det ska kännas ok! Man brukar ligga kvar på sjukhuset en natt, och får tabletter med sig hem (man brukar behöva morfintabletter i början men de flesta trappar ner det inom ca 1-3 veckor). Dränage har man, ja, och det lär man sig lätt att hantera hemma (hos oss ska man hålla koll på hur mycket som rinner per dygn, och när det är under en viss mängd kommer man till mottagningen och tar bort det). Borttagning sker vanligtvis inom en vecka.
Ofta väljer kvinnor att senare byta implantatet ("expandern") till ett mjukare silikonimplantat, men det finns inget måste. Allt hänger på hur pass nöjd du själv är, hur bra det nya bröstet passar till det friska etc. Det jag ofta brukar påpeka är att det nya bröstet aldrig kan kännas som det man hade förr; känseln i huden blir mycket stummare, implantat rör sig inte lika lätt, sitter högre, har mindre "häng" och tar inte upp värme som din kropp.
Implantat leder inte till någon ökad bröstcancerrisk och behöver inte bytas om det inte blir något du vill ändra i dess läge etc. Komplikationsrisken efter direkt rekonstruktion med implantat är något högre än om man bara tar bort bröstet.
När man ser på större grupper kvinnor som har valt rekonstruktion så brukar den ha en positiv effekt på självbild, livskvalitet etc. De kvinnor som själva inte ville ha någon rekonstruktion har lika bra upplevelse - det handlar mycket om att ha fått påverka beslutet själv. Har man bra möjligheter att göra en senare rekonstruktion (om du ska strålas kan man bygga ett bröst från lite extra hull på magen, om du inte ska strålas kan man även använda implantat senare) kan det också vara ett alternativ.
Du kan titta på denna film från S:t Görans sjukhus: https://streamio.com/api/v1/videos/5e09e5936f8d8df918000001/public_show?link=true&player_id=551a8f3b5b903543da0001b6
Tänk på att en anhörig/vän borde få följa med till mottagningsbesök, mig veterligen ska detta inte vara förbjudet! Och du kan alltid be om en telefontid med plastikkirurgen där din anhörig/vän kan vara med. Det är alltid bra med extra öron och riktade frågor!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svarHej! Jag är 33 år och har varit öm i v bröst i ca 2 veckor. Idag hade jag även en rodnad på samma bröst. Denna rodnad har jag sett tidigare (är alltid på samma sida) men det kommer och går.
Är detta något man bör kolla upp eller kan man avvakta ?
RodnadHej! Jag är 36 år och har sedan 1.5 år tillbaka gulvit mjölkaktig vätska som jag kan pressa ut ur ena bröstet. Inget blod. Ser ut att komma från en mjölkgång. Har aldrig runnit spontant. Ammat för fem år sedan. Har inga nytillkomna knölar etc. Var på mammografi och ultraljud för ett år sedan som var ua men fick inte reda på vad det beror på. Nu orolig igen då min mamma haft bröstcancer två ggr (har ingen genmutation). Bör jag söka igen?
Vätska ur ena bröstetSvar på biopsi
ER 90 % PR 80%HER2 0 % KI-67 48 %
Vad innebär det
BiopsiJag har sedan 4 mån tillbaka haft klåda på/i mitt bröst. Klådan är svår att lokalisera och skiftar i intensitet. Jag har även en rodnad på bröstvårtan som skiftar i storlek under tid. Jag var på vc och fick rådet att smörja med dactacort vilket gjorde det sämre efter 6 dagar så jag avbröt det. Jag blev sedan remitterad till bröstmottagning som säger att det inte ser ut som cancer och han vill skona mig från en stansbiopsi för att det gör väldigt ont och blöder etc. Jag ska få en tid om 3 månader för uppföljning samt att jag ska prova mig fram med kortisonkrämer för och se vad som hjälper. Mina tankar är att det kan vara pagets. Det jag undrar är varför man blir avvisad med svar som ”pagets får man när man är 57 år” ”mammografin såg bra ut” ”pagets ändrar inte sig i utseende och storlek” ”du har inte bröstsjukdomar i familjen” ”du är för ung”. Pagets syns inte på mammografi, pagets avfärdas ofta som eksem” pagets kan inte ställas via hur det ser ut, ultraljud är det som det står rekommenderas att göra som nästa steg, stansbiopsi bekräftar eller utesluter pagets, man kan prova kortisonsalva men om det inte hjälper ska det undersökas vidare. varför gör man inte ett ultraljud? Varför ska man hålla koll på förändringar om de ändå inte tas på allvar? Jag vet att det är sällsynt att få det men ändå drabbar det 1-3 % . Det är inte första gången jag läser att läkare inte verkar ha koll på vad det är, hur kan det vara så? Pagets missas för att man tror att det är ett eksem, pagets är ett av de snällare åkommorna men om det inte upptäcks kan det sprida sig.
Hej!
Nu skriver du inte hur ung du är, men Paget är väldigt sällsynt (om det ens förekommer alls) i ung ålder. Jag har nog inte heller varit med om att det bara varit klåda utan att man har sett att bröstvårtan är förändrad (sårig eller åtminstone förtjockad). Det kan vara svårt att skilja från eksem, och som du skriver brukar man rekommendera utredning med provtagning om det inte ger med sig med kortisonbehandling. Man behöver prova några veckors behandling med kortison för at det ska ha effekt på eksem (Daktacort innehåller även medel mot svamp och det behövs inte utan kanske bättre att i så fall prova bara hydrokortison). Ibland kan det också behövas lite starkare kortisonsalva, som man då behöver ha recept på.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Pagets och läkares bemötandeHej,
Jag fick i samband med att jag ammade mitt första barn en godartad cysta (galactocele tror jag det kallades) i mitt högra bröst, det gjordes mammografi och biopsi för att konstatera detta. Jag har det senaste halvåret börjat få ont där cystan satt i samband med ägglossning och mens. Smärtan är förhållandevis påtaglig även om den inte hindrar mig från att göra saker som normalt, men den är mer än bara molande i bakgrunden. Smärtan avtar när jag inte är i dessa perioder av min cykel. Jag är idag 37 år gammal. Cystan är inte kvar vad jag kan känna.
Jag har flera vänner och bekanta som drabbats av bröstcancer i relativt ung ålder vilket ju sätter igång tankarna. Är detta något jag bör söka för att få kontrollerat?
MVH / E
Smärta runt tidigare cystaHej! Jag tog prov på en nyupptäckt knöl 2021 och fick då besked att det var ett fibroadenom och kände mig lugn med det. 2025 kände jag att det tillkommit en bredvid den första. Provet på denna nya knöl var samma som första; fibroadenom. Området fortsatte att störa mig med smärta och verkade bli större hela tiden. Sökte på annat sjukhus och den bröstkirurgen sa direkt utan varken nya bilder eller prov att hon misstänkte en phyllodestumör och satte upp mig till operation direkt. Ultraljud visade då tillväxt och biopsin kunde inte utesluta phyllodestumör. Nu visar det sig vara en phyllodestumör av minst borderline där malignitet inte kan uteslutas och jag måste opereras igen då det inte var radikalt borttaget. Har fibroadenomet plötsligt muterat och blivit en phyllodestumör?
Fibroadenom som muterade till en Phyllodestumör?Hej! Jag upptäckte för sex månader sedan en knöl på vänster sida av mitt vänstra bröst!
Jag har gjort både mammografi, ultraljud och biopsi och fått diagnosen att jag har bröstkörtelvävnad upp emot armhålan.
Denna knuta kvarstår och ömmar i takt med min menscykel. Den har inte blivit större men är där tydligt och ömmar mycket. Min första fråga är, är det normalt att EN körtel ömmar mer än resten av bröstet? (Tänker att jag har körtlar i hela bröstet ju?)
Och kan jag göra något åt detta?
BröstkörtelHej!
I september i år började jag få ömmande smärta i mitt högra bröst. Tänkte inte mycket på det förens min sambo upptäckte en knöl snett nedanför bröstvårtan. Ringde VC och fick tid direkt. Han konstaterade på plats att det är en tumör, men kan såklart inte ”kill gissa” och skickade remiss till mammografi enheten. Tagit tid innan jag ens fick en tid då dem hade högt tryck även fast läkaren satt remissen som akut.
Jag började sen för ca 1,5 vecka sen då apelsinhud/rynkor under bröstvårtan, smärta ut i armhålan och även en extrem hårdhet vid ärrvävnad som jag haft efter en bröstförminskning för 3 år sen.
Bröstet gör inte ”ont” utan mer ömmar och är knöligt och ser konstigt ut, ingen direkt volym och jag fick en tid hos VC igen och han ringde till mammografienheten för att se om de hade snabbare tid för han ansåg att detta är inget bra.
Han sa tydligt att ”enligt all statistik ska inte detta va elakartad form av tumör men, jag kan inte säga det i ditt fall för allt talar emot något som jag oroar mig för”
Jag är super orolig inför besöket som nu är på tisdag 20/10. Har läkaren skrämt upp mig eller hur ska jag tänka?
Kan det va så illa att jag har cancer?
Jag är 27 år ska tilläggas och har ingen mens alls
Fött 4 barn och ammar inte.
Vad väntar jag mig?Hej, jag fick DCIS grad 2-3 för några år sedan (lite ovanligare presentation med en palpabel, solid men mjuk och gummiaktig, rund tumör på drygt 2 cm). Sektor + adjuvant strål. Någon hormonpanel gjordes aldrig. Tumören misstolkades på alla screening-mammografier men i efterhand har man konstaterat att den var lika stor när jag fyllde 40 som när den upptäcktes vid 45, så har väl sannolikt funnits sedan 30-någonting-åldern. Betalade själv för ett gentest p g a det (+ okänd ärftlighet) och var negativ för allt (58 testade gener, även för andra cancrar). Har min dotter någon ökad risk att få bröstcancer p g a detta? Vad är min ungefärliga risk att få ny DICS resp invasiv bröstcancer?
DCIS ärftlighet?Jag ser i min journal att det står (bl.a.) att min cancer är ER+/HER2? Betyder det att jag helst säkert kommer att få återfall??
Vad betyder ER+/HER2