Visar 10 av 6216 träffar
2020-04-23
Hej!
Jag fick mitt andra barn för sex månader sen och helammar fortfarande. Under våren har jag varit förkyld i omgångar och fick i samband med det två svullna lymfkörtlar på halsen. Jag kollade upp dessa på VC, blev skickad till ÖNH-akuten, skickad vidare för biopsi på punktionsmottagning och fick därefter ett positivt besked av ÖNH. Biopsin visade på lymfadenit och man bedömde att de svullna lymfkörtlarna hade koppling till infektion. De har också gått ner i storlek. När de gjorde biopsin på en lymfkörtel på vänster sida av halsen så kändes det som att det strålade ner till lymfkörteln i armhålan. I samband med det märkte jag att jag hade en förstorad lymfkörtel under armen också (början av februari). När jag pratade med läkaren på ÖNH om detta ansåg han att det hade koppling till infektionen. Man undersökte dock aldrig lymfkörteln. Någon månad senare upptäckte jag plötsligt en lymfkörtel till i armhålan. Jag tänkte att det är lika bra att kolla upp dessa också och har varit på VC och blev för säkerhets skull skickad på UL igår. När jag var på UL märkte jag att läkaren tystnade lite och sa sedan att hon var tvungen att bolla med någon på mammografi. Idag fick jag svar av min husläkare att de tycker att man ska gå vidare med biopsi av den mindre av lymfkörtlarna som tydligen har en förhårdnad och har annan form än vanliga lymfkörtlar. Till saken hör att jag 2017, när jag ammade mitt äldsta barn, också uppmärksammade svullna lymfkörtlar i armhålan efter en bihåleinflammation. Vid UL den gången konstaterades direkt att det inte var något konstigt med lymfkörtlarna och man behövde inte undersöka saken vidare.
Jag tycker inte att jag ser några konstigheter med brösten men det är svårt att känns igen dem på grund av alla mjölkkörtlar. Känner mig dock lite öm i vänster armhåla och det strålar ut lite mot bröstet. Vet inte om det är kopplat till att jag känner så mycket på bröstet. Jag bär även mina barn mycket och joggar med vagnen, så vet inte om musklerna kan vara ansträngda också. Jag har ingen bröstcancer i släkten.
Så nu till mina frågor. Är otroligt orolig nu. Är 37 år och nybliven tvåbarnsmamma. Kan man ha svullna lymfkörtlar under armarna när man ammar? Eller är detta främst vid amningsstart? Kan cancer triggas av amning? Hur orolig ska jag behöva vara i detta läge? Är UL tillförlitlig? Eller ger biopsin ett mer säkert svar? Misstänker de något allvarligt eller är det mer av en rutinåtgärd? Har du någon uppfattning om lymfkörtlarna i armhålan kan vara kopplade till den tidigare infektionen (dock mer än en månad sen förkyld nu). Kan de ha varit svullna hela tiden efter att jag ammade mitt äldsta barn utan att jag har märkt det? Vad betyder det att de har sett en avvikande lymfkörtel? Hur ska man gå vidare enligt dig? Vad gäller inom sjukvården i coronatider? Och återigen, hur orolig behöver jag vara i detta läge?
Hej, det finns ett problem med vissa "riskfaktorer", med de flesta faktiskt. De kan inte användas för att peka ut individer. Bara att säga att t ex antalet bröstcancerfall i en grupp av t ex 1000 eller 10 000 individer som har riskfaktorn är högre än i motsvarande grupp utan riskfaktorn. om 20 av 10 000 är drabbade i "riskgruppen" och 10 av 10 000 i gruppen utan riskfaktorn så innebär det att riskfaktorn leder till en fördubblad risk (eller korrektare - är associerad med - en fördubblad risk) vilket låter obehagligt, samtidigt är det bara 20 (eller egentligen 10 av 10 000) 1 promille i detta påhittade exempel som är drabbade av detta. Vilket inte låter så farligt. En sådan riskfaktor kan vara viktig på gruppnivå men inte på individnivå. Man kan också uppfatta det omvänt, som en "friskfaktor" för de som inte har den. Det finns egentligen ganska få riskfaktorer som är riktigt väsentliga på individnivå. Den viktigaste är att vara kvinna (!) vilket lett till att man bara baserat på den riskfaktorn rekommenderar mammografier från 40 års ålder. En annan användbar riskfaktor är att ha en mutation i en bröstcancergen, t ex BRCA1. Bara baserat på den riskfaktorn kan vi rekommendera riskreducerande bröstoperation.
Riskfaktorer som har med graviditet och amning tillhör den första gruppen. Att amma leder långsiktigt till en riskminskning avseende bröstcancer, speciellt om man har varit gravid tidigt och många gånger. Det är alltså en "friskfaktor" enligt ovan. Det kan dock konstigt nog vara så att det finns en mycket liten riskökning under själva graviditet , innan skyddseffekten träder in. Det senare är ett typiskt exempel på en riskfaktor som för individen är helt oviktig. Hur många gravida och ammande får bröstcancer? Nästan inga. Bör risken att få bröstcancer påverka ett beslut att skaffa barn om man är tidigare bröstfrisk? Naturligtvis inte.
För att nu titta på din situation, uppfattar jag set som ett läge som inte bör hanteras i perspektivet av "riskfaktorer", utan ditt fall måste hanteras som den individ du är och de fynd man gjort. Det är omöjligt att från vår sida ha någon kvalificerad uppfattning om vad det kan bero på i ditt fall och hur orolig du "bör" vara. Oavsett hur det förhåller sig känns det riktigt bra att man vill utreda ordentligt och ta reda på ifall det finns skäl till oro, eller om dina symtom endast är det som kan förväntas under amning. Jag kan inte något förhandstips.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarSpridd bröstcancer med begränsad spridning max 5 metastaser i 1-2 organ behandlas idag på samma sätt som annan spridd bröstcancer. När man tittar i vårdprogrammet finns ett kapitel 19.8 om detta. Jag vet bland annat att immunterapi alltid erbjuds vid TNBC om cancern inte har fjärrmetastaser oavsett CPS-värde (PD-L1) men inte vid oligometastatisk bröstcancer. Varför?
Vilka medicinska förändringar kan man se i framtiden? Studier pågår med SABR och mer intensiv lokal behandling (nämns i vårdprogrammet kap 19.8). Finns något mer som kan bli aktuellt?
Oligometastatisk bröstcancer TNBCHur kan det vara praxis att tungt medicinera alla som har hormonkänslig bröstcancer med en antihormonell behandling som förstör och bryter ner hjärta, hjärta, leder och skelett när effekten är så liten? Cirka 2,8 procent på gruppnivå hos dem som inte har cancer spridd till lymfkörtlarna. Det är ju ett fruktansvärt angrepp mot friska kvinnor att tvinga i dem dessa mediciner som får så stora konsekvenser på övrig hälsa och livskvalitet. Kan man inte bara acceptera att vissa får återfall? Det är ju för jävligt att vissa kommer få det, men jag förstår inte konceptet att låta andra aspekter av hälsan hos potentiellt helt friska kvinnor bli lidande. Det känns inte holistiskt. Det känns helt vansinnigt. Som en teori av en galen professor i ett labb, typ.
Antihormonell behandlingHej! Jag fick bröstcancer 2024, behandlades med op, cellgifter, strålning och HER-2 AK. Står på Anastrozol. Har nu smärta i höftlederna bilateralt, främst höger höft sedan ca 6 månader tillbaka. Känns nästan som att det är "tomt" i höftleden. Gör ont när jag sover på den sidan. Ibland hälta, ibland mycket bättre men ändå en molande värk. Fysio och NSAIDS har inte hjälpt, min vc vill inte skriva röntgen. Bör jag vara orolig för metastaser? kan det bero på anastrozol? har gått ned i vikt frivilligt via kostminskning på kort tid.
Tacksam för er!
MVH
HöftsmärtaPåbörjade behandling mot HER 2-positiv cancer hösten -23, fortfarande menstruerande vid 52 år. Efter cellgifter inga fler menstruationer. Nu vid nästan 55 år ökande flytningar sedan en-två månader och nu en mycket liten blödning. Upplever inte direkt torra slemhinnor. Behöver jag följa upp detta?
Blödning efter behandling o menopausJag har trippelnegativ bröstcancer med spridning till närmaste armhåla och har just startat upp behandling enligt KN 522 varje vecka samt immunterapi var tredje med pembrolixumab. Jag förstår att flera regioner och sjukhus som tex Akademiskai Uppsala använder köldhätta som standard, dock inte Karolinska där jag behandlas eftersom man inte anser att effekterna uppstår i mitt fall plus av policyskäl i regionen. Nu har jag emellertid läst på och det verkar som att det finns ganska många studier som påvisar att hårsäckarna och stamcellerna klarar sig bättre med köldbehandling särskilt inför fas 2 vilket gör att man minskar risken för långvarigt håravfall, dessutom växer håret snabbare och bättre efter behandling. Stämmer detta enligt er bild och finns det något särskild just med min cancertyp och behandling att beakta här? Jag planerar att köpa in en privat utrustning om det inte finns starka skäl emot
Effekter av köldhätta?56-årig kvinna.
Cancer mammae sinister. Opererad PME + SN 2026-08-05. Postmenopausal.
42 mm, ILC, grad 2, ER 100%, PgR 40%, Ki67 3%, HER2- (1+).
GEX: Inkonklusiv.
Radikalt. SN 1 av 2 (makro). Luminal A-lik
T2 N1
Diskussion adjuvant cytostatika E90C x 3 => Docetaxel 80 x 3.
Förlängd Letrozol 5 + 2-3 år.
Lokoregional RT alternativt T-REX.
Iv Zoledronsyra 3 år.
Hur ser ni på behandling med cytostatika?
Diskussion cytostatikaHej! Är det uteslutet att byta ut nuvarande blodtrycksmedicin mot spironolacton efter hormonpositiv bröstcancer? Teoretiskt finns det ju en ”konflikt” mellan Exemestan och Spironolacton, men det senare läkemedlet tycks (vad jag förstår) inte öka risken för återfall. Tänker att spironolakton skulle kunna motverka håravfall och svullna ben? Hur ser ni bröstonkologer på spironolacton efter hormonpositiv cancer?
Motverka håravfall vid behandling med exemestanHej, jag har fått diagnosen bröstcancer Her2 positiv. Stor tumör i ena bröstet med några metastaser i lymfkörtlarna (portvakt). Det har gått 9 dagar sedan första cellgiftsbehandlingen med Docetaxel samt sprutan för antikroppar, vita blodkroppar samt Zoladex. Min kropp protesterar kraftigt och jag har fått gigantiska bölder i ansiktet vilket jag tror är hormonellt och kommer från Zoladexen. När jag nu i efterhand får läsa vilka ytterligare biverkningar som finns samt många kvinnors delade bild av att man mår väldigt dåligt av den så är min fråga om denna verkligen är nödvändig att fortsätta med? Jag får lov att säga att de biverkningar jag haft den här första tiden har helt klart varit överkomliga men smärtan i ansiktet nu tar just nu överhand och livskvaliteten känns i botten. Att även läsa att man kan få djupa depressioner känns inte som ett alternativ att gå igenom om orken ska finnas för att tackla cellgifterna. Jag är 35 år, lever ett aktivt liv med mycket utomhusträning och vill inte ha fler barn. Ser fram emot att få svar samt argument till detta.
Är Zoladex ett måste?Jag har en fråga om återfallsrisk samt vilken hormonbehandling som ger bäst skydd i mitt fall? Har fått TCHP för her2pos och
hormon positiv cancer, ER 90% PR 90%, grad 3, ki67 70%. Efter neoadjuvant behandling grad 1, ki67 2%, her2 neg, ER 60%, PR 1%, RCB1 och friska körtlar. Strålning postop samt Kadcyla pga att ursprungstumören var pos. Står på tamoxifen och zoladex nu men har förstått att många yngre högriskfall får aromatashämmare. Är 40+. Var går gränsen för att vara högrisk?
Återfallsrisk och hormonbehandlingHej! Hormonkänslig bröstcancer 2019 då 34 år, operation, cytostatika och strålning. Mensen upphörde efter första dosen cytostatika. Sen Zoladex och tamoxifen, Zoladex slutade jag med mars 25 och tar fortsatt Tamoxifen. Hösten 25 kom blödningar tillbaka, har varit långa cykler på mellan 100-40 dagar, mycket rikliga blödningar. Upplever nu väldigt kraftigt påverkan på måendet som jag kopplar till hormonsvängningar. Har flera gånger, ca 10-14 dagar innan blödning, blivit dålig. Extrem trötthet, värk i kropp, nedstämd och kraftig ångest, detta har hållit i några dagar, svårt att fungera i vardagen och jobbet.
Vad är er erfarenhet av detta? Blir det lättare? Lr har jag dessa besvär tills jag kommit in i klimakteriet? Vad kan jag göra för att underlätta? Mediciner?
Ångest förklimakteriet tamoxifen