Visar 10 av 6086 träffar
2020-05-17
Hej!
Det här är min diagnos:
Jag är 42 år, i övrigt frisk. Preoperativt fann man en trippelnegativ bröstcancer som mätte 8 mm. Är nu opererad med högersidig sektorresektion och sentinel node och man har funnit en radikalt avlägsnad invasiv duktal cancer på 13 mm, BRE 9, grad III tumör utan påvisad kärlinväxt, fortsatt trippelnegativ och Ki-67 på 70%. I axillen tre friska sentinel node.
I chocken över att vara hos en onkolog för första gången kom jag inte på allt som jag ville veta förrän efteråt. Inser att det är många fakta jag är ute efter. Jag hoppas ni kan hjälpa mig.
1. Hur länge kan man tänka sig att cancern/tumören har funnits i min kropp?
2. Vad är prognosen för min cancer kortsiktigt och långsiktigt? Finns det studier som man själv kan ta del av?
Jag är erbjuden dostät EC 4 gånger varannan vecka och därefter Paklitaxel varje vecka i 12 veckor. Sedan strålning.
3. Vilka är långtidseffekterna/biverkningarna av dessa cytostatika, samt strålning? (direkta biverkningar fick jag god information om).
4. Finns det andra vedertagna behandlingsmetoder ni skulle rekommendera?
5. Vad är återfallsprocenten på den här sortens tumör - med och utan cytostatika och över tid?
6. I vilken grad/hur mycket bidrar cytostatika behandlingen till att man är sjukdomsfri efter fem år i just mitt fall? Vet man att den gör nytta? Går det att mäta att den gör nytta i mitt fall när man inte hittat cancerceller någon annanstans?
7. Finns det statistik utifrån personer som avstått från behandling?
8. Finns det några tester att göra för att se om man tål dessa cytostatika?
Tack för hjälpen i förväg.
Mvh S
Hej, jag ska försöka beta av dina frågor efter bästa förmåga
1. det kan jag inte svara på, vet inte med säkerhet, men det handlar snarare om år än månader.
2 + 5 + 6 + 7: Den modell jag använder anger den statistiska sannolikheten att vara i livet efter 5 år till 86 % med bara operation och stråling, och 91 % med kemoterapi, alltså en tilläggsnytta om 5 %-enheter, eller som jag skrev i ett annat svar nyss Number needed to treat = 20, vilket betyder att 20 individer med dina förutsättningar måste få kemoterapi för att en ska bli botad. Det är en i hög grad rimlig siffra för att ta behandling även om det kan låta som många!
3. jag uppfattar att det är ungefär såhär: många individer blir mycket påverkade av hela situationen, med svårigheter att koncentrera sig, hitta ord och liknande, jag tror i första hand inte att det är en direkt effekt av cytostatikan, utan en konsekvens av den ovälkomna händelse i livet som cancern innebär, de allra flesta återhämtar sig igen, men det kan ta upp till ett år att komma tillbaka riktigt, och det kan variera mycket hur svårt och länge man drabbas av detta. Du måste räkna med att mensen försvinner och att du kommer in i klimakteriet, i vissa fall återhämtar sig äggstockarna i din ålder efter en tid, men det kan bli permanent. På riktigt lång sikt måste man räkna med att man efter en kemoterapi har litet högre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar, därför 'r det viktigt att etablera goda livsvanor och på lång sikt hålla koll på andra riskfaktorer för sådana sjukor (inte röka!!, inte gå upp i vikt, vara fysiskt aktiv, äta en hälsosam och varierad kost). Sen tänker jag att det kan finnas andra effekter också, alla är inte säkert negativa, somliga menar att det får ett djupare livsinnehåll efter en cancerresa.
4. Nej, undantaget regelbunden fysisik aktivitet, gärna ansträngande! Om du skulle vara BRCA1-mutationsbärare skulle man rekommendera att ta bort äggstockar och äggledare i förebyggande syfte. Har du blivit erbjuden ärftlighetstestning?
7. Nej, inte som man kan använda för att fatta beslut om behandling. Om man drabbas av allvariliga biverkningar kan det hända att man får modifiera under resans gång.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarJag är kallad till kompletterande undersökning efter mammografi och man vill göra ultraljud. Hur allvarligt är detta ?
Hej
Kompletterande mammografi med ultraljud och eventuellt provtagning blir man kallad till när de bilder som togs vid screeningtillfället inte är tillräckliga för att bedöma att man är frisk. Det kan bero på att någon del av bröstet har varit svårt att bedöma tillräckligt bra på de bilder som har tagits eller att man har sett något som talar för bröstcancer. Det är viktigt att gå på den kompletterande undersökningen när man blir kallad eftersom syftet är att ta reda på om det finns cancer i bröstet. Ibland behövs också någon form av provtagning. Det är dock fler som kallas tillbaka som får ett friskbesked än som får ett cancerbesked efter undersökningen.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Funderingar till kompletterande mammografiLäkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket..
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3
Höger: Inget malignitetsmisstänkt.
Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.
Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..Hej.
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo.
Hur stor är ärftligheten för min dotter?
Tacksam för svar
ÄrftlighetOpererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
FunderarHej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Knöl insidan bröstetHej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar,
/Generad 19 åring
Fundering kring ärta på bröstvårtanHar sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Hudförändring på bröstetHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bc