Visar 10 av 1540 träffar

Ibrance och Letrozol, ny DT undersökning

2021-12-30
Hej. Först vill jag tacka er att ni finns och tar er tid med att svara på frågorna som vi ställer. Sedan ett och ett halv år tillbaka behandlades min mamma med Ibrance och Letrozol då hon har fått metastaser i skelettet - utbredda sklerotisk-lytiska metastaser. Tills sista DT ( 3 december 2021) hade inget nytt tillkommit. Igår när min mor träffade sin läkare informerades hon att om sin senaste röntgen svar (3 december 2021) att förtjockning av peritoneum till vänster i lilla bäckenet vilket möjligen ökat något jämfört med DT 2021-09-10. Inga patologisk förstorade lymfkörtlar. Tillkommit lätt till måttlig hydronefros och antytt nedsatt kontrastuppladdning i höger njure. Höger uretär är vidgad ned till kärlkorsningen där den smalnar av. Hindret misstänks orsakat av carcinomatis. Läkare sa att vi avbryter behandlingen med Letrozol och Ibrance och sätter in endast Faslodex. Tidigare vid första DT när upptäcktes förändringar i skelettet konstaterades att min mor hade stråkighet i mesenteriella fettet i övre vänstra delen av buken men även ina navelhöjd ventralt i buken där det kring delar av tunntarmspaketet ses något ökad stråkighet. Vad menas det med stråkighet? Kan då dåvårande stråkighet har lett till att det har tillkommit lätt till måttlig hydronefros och antytt nedsatt kontrastuppladdning i höger njure och att höger uretär är vidgad ned till kärlkorsningen där den smalnar av. Hindret misstänks orsakat av carcinomatis? Är det något allvarligt? Hur ser ut prognosen med bara Faslodex? Hur är ser ut överlevnadsprognosen ut? Min mammas tumör är hormonskänslig tumör som har tidigare år 2008 till 2013 behandlas med Femar och innan med cytostatika och strålbehandling. Tacksam för mer svar. Återigen tack att ni finns.
Visa svar
Svar:
Hej. När röntgenläkaren skriver stråkighet i sitt utlåtande är det endast en beskrivning av en bild och säger inget om orsaken. Den satt på vänster sida och du frågar om det kan ha påverkat höger sida vilket inte är sannolikt. Det är nog snarare carcinomatosen (cancer i bukhinnor) som är orsak. Denna behandlas på samma sätt som annan metastasering. Det är svårt att svara på hur din mammas cancer svarar på Faslodex, men det finns bra förutsättningar att den behandlingen ska ha effekt. Att sia om överlevnadsprognosen i hennes fall är inte möjligt då det beror på så många andra faktorer än de du nämnt. Det är inte alltid det går att ge en tydlig prognos utan kanske en prognos om det handlar om veckor, enstaka månad månad, flera månader eller år. Be henne fråga sin läkare, som har hela bilden och därför kan ge ett bättre svar än jag.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ibrance och Letrozol, ny DT undersökning

Spridd cancer. Behandling och smärta

2022-01-16
Hej! BC vä bröst (hormonkänslih) år 2013 och op tårtbit, 33 strålbehandlingar samt Tamoxifen. Återfall i båda brösten våren 2021 och jag har både hormonkänslig och HER2 pos. Spridning till axillen hö samt i stort sett hela ryggraden och mest i ländrygg. Jag har fått 3 EC, en Doc (tålde ej) samt 11 Pakli innan min kropp sa stopp. Klarade inte de två sista inplanerade. Nu får jag Zoledronsyra var 3:e månad, Zoladex 1g/månad, Phesgo var tredje vecka samt T anastrosol. Ingen op då det inte är någon idé (känns tungt) ej heller strålning. Fått en hög dos vid ett tillfälle pga smärta i ländryggen men det hjälpte inte alls. Mina 2 frågor; verkar detta vara en rimlig behandling? Om min nästa DT om ca 4 veckor visar på att det växer igen kommer jag då få cytostatika och blir det Pakli igen eller vad brukar man dra på med? Smärtor. Tar T Alvedon och T Naproxen. Hjälper ej. Fått oxytocin samt oxynorm men det hjälper inte heller nämnvärt (5mg). Smärtorna strålar ut mot höfterna och ibland ner på lårens framsida. Kan det vara nervpåverkan? Ska jag ha annan smärtlindring? Ofta värker hela kroppen också men tror det är antihormonbeahndlingen? Jag blir trött och orkeslös (det är jag ju redan iof) av att ha ont hela tiden. Funderar på att be om remiss till smärtläkare eller kan jag lita på att min onkolog är bra på smärtlindring? Smärtorna har blivit värre senaste veckorna. Är det tecken på progress? Knakar även i höften när jag går. Tacksam för en analys av min behandlingsplan och mina smärtor.
Visa svar
Svar:
Hej, jag tänker att man måste ta itu med problemen i storleksordning. I ditt fall tänker jag att smärtan är det vi ska ta itu med först. Du skriver oxytocin, men menardu inte oxycodon depot? Jag tänker att man måste prova ut en vettig smärtstillande behandling, t ex med långverkande oxycodon depot, som man i så fall ska trappa upp tills dessa det hjälper, kanske man ska lägga till något annat preparat också. Detta bör din onkolog kunna hjälpa dig med, och om inte får man skicka dig till smärtgrupp. Jag tänker att 5 mg troligen är en för låg dos för att få effekt. Det är viktigt att vara konsekvent och ihärdig med smärtbehandling i synnerhet om man tar långverkande, då funkar det inte med vidbehovsmedicinering bara. Kanske man ska ge ytterligare en stråldos, ibland räcker det inte med en. Den medicinska behandlingen verkar helt rimlig.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Spridd cancer. Behandling och smärta

Är det nödvändigt med anastrazol?

2024-02-07
Hej, opererades 13/2 2023 för en invasiv duktal cancer på 16 mm (BRE 8, Grad 3-tumör, ER100%, PR 80%, Ki-67 på 50%, Herceptest 1+). Vid sektorresektion och axillutrymning fann man dels den samt två makrometastaser och en mikrometastas av fyra undersökta körtlar. Bedömdes som luminal B T1N1. Har därefter fått cytostatika EC75 med GCSF-stöd x 3 samt veckovis Paklitaxel x 9, lokoregional strålbehandling 5x3 och har nu sedan ett halvår tillbaka intagit anastrazol. Provade också med verzenios i 6 veckor men klarade inte av biverkningarna. Onkologen sa då att verzeniosen var en sådan liten del i min behandling att jag kunde släppa den. Så nu kämpar jag på med anastrazolen och det är verkligen en kamp. Jag har värk i lederna hela tiden och blir mer och mer orkeslös för varje dag som går. Kanhända att jag drabbas särskilt hårt då jag i grunden har en osteoporos (diagnosticerad för fem år sedan, är nu 69 år). Min oro gäller just detta förhållandet att man kanske inte tagit tillräcklig hänsyn till min osteoporos vid valet av endokrin behandling. Mina frågor blir därför; - Hur tänker man när man ordinerar en patient med osteoporos en medicin som kan ge just osteoporos? - Vad skulle kunna hända mig om jag uteslöt anastrazolen? Hur viktig är denna medicin för mig? - Hur fungerar samverkan mellan Osteoporosavdelningen och Onkologen? Slutligen; jag är i grunden skeptisk till att så många kvinnor överbehandlas vid bröstcancer samtidigt som jag naturligtvis är orolig för att "chansa". Jag hade nog behövt mer saklig information kring värdet av den endokrina behandlingen, särskilt då jag fått beskedet på flera håll (såväl vid cellgifterna som vid strålningen) att man tagit till "det tunga artilleriet" och att min behandling som helhet bedöms var mer än tillräcklig. /Lena
Visa svar
Svar:
Hej. Jag vill börja med frågan om hur samverkan mellan osteoporosavdelningen och onkologen fungerar. Det är nog väldigt individuellt och skiljer sig mellan sjukhusen. Det varierar också i landet vem som ansvarar för osteoporosbehandlingen. Antihormonell behandling är en förebyggande behandling som gör nytta för många som behandlas efter en hormonkänslig bröstcancer, även om man inte kan ge garantier på vilken effekt den har för en enskild patient. Ju högre risken för återfall bröstcancersjukdomen är desto större är vinsten med antihormonell behandling. När man överväger behandling med aromatashämmare (tex anastrozol) till någon med osteoporos måste det tas med i bedömningen vid val av behandling. Det är viktigt att patienten har skelettstärkande behandling. Om det inte finns några kontraindikationer kan ibland valet bli tamoxifen istället för aromatashämmare.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Är det nödvändigt med anastrazol?

Lider av sjuk sömnbrist och insomni efter Tamoxifen

2024-04-28
Hej Jag var 48 år och fick Lobulär bröstcancer och opererade bort mitt ena bröst i feb-23. Ingen strålning eller cytostatikabehandling före eller efter, "endast" Tamoxifen. Efter att ha ätit den i ca 2 månader, kom alla biverkningar som går att få när man sätts i klimakteriet sådär. Från den ena natten till den andra så startade vallningarna varje kvart och det var helt omöjligt att somna om över huvudtaget och nätterna blev helt sömnlösa. (Kan ej heller sova på dagtid) Jag dygnade natt efter natt och hade jag tur så fick jag ihop 30 min utspritt över natten, men det gjorde varken från eller till. Efter tre veckor förstod jag att jag hamnat i en riktigt ond cirkel, som jag inte kunde ta mig ur själv och varken bröstmottagningen, onkologen eller kirurgen hade kunskapen att hjälpa mig med sömnen, mer än att få prova Imovane och Stilnoct. Jag somnade inte ens på den förstnämnda och den andra fick jag ihop en timmes sömn på....moment 22. Blev då hänvisad till hälsocentralen och har haft en och samma läkare där sen i aug-23, angående sömnproblemen och vi får det inte att fungera mer än att jag sover max 2-3 timmar per natt och det endast med hjälp av Melatonin, Imovane och Quetiapin ( Q sen i okt-23 ) och det är på tok för lite för mig och biverkningarna av tabletterna är otroligt jobbiga på dagtid. Vad kan ha hänt i kroppen när Tamoxifen kom in i bilden? Slog den ut alla mina sömnhormoner helt och hur hittar jag tillbaka, när detta medicinerande inte fungerar bättre än så här på mig? Jag fick avsluta och har inte ätit Tamoxifen sen aug-23, då alla biverkningar utöver vallningarna ställde till det så min livskvalitet blev noll och min kropp klarade inte av det, men sömnen kom ändå aldrig tillbaka. Det har också visat sig att mitt värde på Leukocyter har gått kraftigt neråt sen Tamoxifen kom in i bilden. Jag låg på 5,8 innan starten (3,3-8,8 är normalt) och sen gått neråt till 4,4 maj 3,0 oktober 2,7 feb och nu i mars 2,3. Jag opererades 3 gånger förra året, som också kan påverka det dåliga värdet av immunförsvaret. Min huvudsakliga fråga är om Tamoxifen kan slå ut sömnen helt och hållet och ge sådana groteska sömnproblem? Jag läser om andra som ätit Tamoxifen och sover dåligt och har sömnproblem, men kan somna om däremellan och det kan inte jag, jag blir sömnlös. Är jag ensam om att det är en sån grov sömnstörning efter Tamoxifen och hur kommer jag ut den? Tacksam för svar 🌸 S
Visa svar
Svar:
Dubbelfråga, svar finns i andra.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Lider av sjuk sömnbrist och insomni efter Tamoxifen

Nervsmärta efter mastektomi, hur vanligt är det, del 2.

2026-03-11
Hej! Jag har tidigare ställt denna fråga enl nedan. Fick då svaret att testa läkemedel. Det har jag gjort, sex olika sorter. Inget hjälper och biverkningarna är fruktansvärda. Nu har det gått 1,5 år!!! Hade hellre chansat på att inte operera än att försöka leva med denna smärta. HUR KAN DET VARA OK? Att operera för förstadier om man inte är 100% säker på att operationen blir bra? Varför pratar ingen om detta? Googla PMPS Post Mastectomy Pain Syndrome så blir det uppenbart att detta är mycket vanligare än man vill ge sken av i Sverige. Nu får jag svaret av mina läkare att det inte går att göra något mer. Jag måste leva med smärtan. Ursprungsfråga: Jag undrar hur vanligt det är med kronisk nervsmärta ett år efter Mastektomi. Gjorde Mastektomi pga Dcis i augusti 2024 efter läkarnas rekommendation. Ingen strålning, inga cellgifter. Ett år senare har jag fortfarande stora problem med nervsmärta på utsidan av bröstet och kring bröstvårtan. Jag var väldigt tveksam till att göra operationen men blev övertalad. Det ingen läkare nämnde var risken för kronisk långvarig nervsmärta, som jag nu har haft i över ett år. Hur länge ska det vara såhär? 3 månader, 3 år, 30 år, resten av livet? Jag är 52 år, bor i Stockholm. Hur vanligt är det med kronisk nervsmärta och varför pratar man inte mer om det? Är det rimligt att göra Mastektomi vid dcis (om man inte har några andra riskfaktorer) om man riskerar kronisk neuropatisk smärta efter operation?
Visa svar
Svar:
Hej! Studier visar ganska olika siffror på hur vanligt det är, självklart beroende på vilka kriterier man har haft och vilken patientgrupp man har undersökt. Andelen för någon form av postoperativ smärta varierar mellan 20 och 60%, varav svårare besvär cirka 10%. Jag håller med om att man inte pratar jättemycket om svårare komplikationer som kan uppstå. När man är i det läget att man nyligen har diagnostiserat DCIS eller mer utvecklad cancer är man inriktad på att behandla då det ju rör sig om en cancersjukdom. Det är också väldigt mycket annan information som ska förmedlas. Man pratar dock en hel del om komplikationer till bröstkirurgi mer allmänt och det mesta av den forskning som pågår inom bröstkirurgi nu handlar om att göra mindre kirurgi. Dock krävs det ändå ibland mastektomi om tumörområdet är stort. Om man lämnar DCIS finns risk för att mer utvecklad cancer uppstår och det är anledningen till att man opererar. Man kan inte heller vara helt säker på att hela området bara är DCIS. Ibland ser man mer utvecklad cancer inom ett område när man undersöker hela tumörområdet efter operationen. Besvären blir oftast, men inte alltid, bättre med tiden. Mitt råd är att prata med bröstmottagningen igen och försöka få mer stöd i din situation.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Nervsmärta efter mastektomi, hur vanligt är det, del 2.

Frågor om Tamixofenbehandling

2021-01-16
Hej och stort tack för att ni bidrar så generöst med er kunskap. Jag har en fråga kring värdet av Tamixofenbehandling för mig. Det är sagt att den skall fortgå i fem år sedan skall man byta till någon annan post-menopausal variant. Tamixofen är svår biverkningsmässigt, har tagit nu den ett knappt halvår. Har stora besvär med vallningar, både varm- och frossvallningar. De gör nattsömnen till nästan komiskt störd. Förutom detta får jag mycket hudsprickor och alla slemhinnor torra som fnöske, och stelhet i alla leder. Men nattsömnen och dess kast mellan köld och hetta är det värsta. Som jag förstår kan detta fortgå i flera år? Hur stor är egentligen tilläggseffekten av denna behandling? Finns det ett läge när det inte är värt att fortsätta med detta p.g.a. biverkningar eller kör man alltid på ändå? Vet ni hur länge dessa biverkningar annars kan fortgå? I alla fem år? Beskriver här nedan vad jag vet om min cancer. Jag är 47 år och fick 2020 bilateral bröstcancer. På höger sida HER2 positiv invasiv duktal cancer. Huvudtumören var 22 x 10 mm. Höger corebiopsi: BRE/NHG: 8/grad 3, ER: 50 % svag intensitet, PR: 30 % svag till stark intensitet, Ki-67: 54 %, Hercep-test: +3, SISH-amplifierad. Med spridning till iallafall 3 lymfkörtlar på höger sida. På vänster sida hade jag en tumör på 10x 6 mm av Lumninal A-typ. Vänster Corebiopsi: Invasiv duktal cancer BRE/NHG: Preliminärt 7/grad 2, ER: 100 %, PR: 100 %, Ki-67: 11 %, Hercep-test: 40 % med infärgningsscore 1+ delvis 2+ SISH-test: Inga belägg för amplifiering. Jag behandlades med antikroppar (pågår fortsatt) och cytostatika enligt program och tumörerna gick i nästan full regress. Jag gjorde sedan bilateral mastektomi, delvis p.g.a. att man även hittade en CHEK/157Thr-genmutation. Patologiska rapporten efter op. visade att tumörerna påverkats väldigt mycket av behandlingen och spridningen till lymfan på höger sida som man hittade innan hade vad jag förstår gått tillbaka så mycket av behandlingen att man inte längre kunde hitta cancer där. Nu är jag även strålad på höger sida efter operationen. På efterträffen efter operationen med onkologen var tonen lättsam kring cancern, den hade svarat så bra att det fanns inte minsta skäl till någon oro framåt. Tonen var mer som att man haft en allvarligare förkylning. Jag upplevde närmast att man viftade bort alla risker för återfall som minimala så bra som cancern svarat på behandling. Jag skulle bara leva på och inte tänka på detta mer, var ungefär kontentan. Hur går det ihop med behovet av en såpass invasiv behandling som Tamixofen i fem år och sedan ännu en hormonblockerande sort? Är det verkligen nödvändigt då? Cancern har ju svarat toppen på behandlingen, både brösten är nu borttagna, och återfallsrisken så låg att den knappt var relevant lät det som. På eget bevåg har jag hittat en siffra på motsvarande mindre än 10% som återfallsrisk efter denna behandling för HER2-cancern. Kan det stämma? Om jag skulle sluta ta Tamixofen, hur mycket skulle då återfallsrisken ändras? Om jag måste fortsätta med Tamixofen, bedömer ni det som riskfritt att iallafall prova akupunktur mot vallningarna? En sjuksköterska på avd rekommenderade detta, är det ok ihop med den behandling jag har nu? Om man med akupunkturen försöker få igång hormonsystemen kanske det förstör ändå för behandlingen? Längtar så efter vanlig nattsömn igen. Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej Jag förstår din tanke. Jag tror man kan säga att det saknas en pusselbit i kunskapskedjan i din situation. 1) Det stora oxfordstudien visar att effekten av tilläggsbehandling med tamoxifen bidrar på ett tydligt sätt till att förebygga allvarliga återfall. 2) i de studier där man sett att prognosen efter patologisk komplett remission (pCR) är god har patienterna fått hormonbehandling. Det är alltså svårt att säga i hur stor omfattning den hormonella behandlingen bidragit till att det gått bra efter komplett remission. Man ska även komma ihåg att effekten av pCR är störst efter receptornegativ bröstcancer. Jag kan alltså inte säga hur stor del din tamoxifenbehandling bidrar med. Och jag kan inte råda dig att avstå från den behandlingen. JAg uppfattar att effeken av skupunktur på sikt är begränsad. JAg hade velat föreslå att man provar med en låg dos venlafaxin (37-75 mg) under ett par månader. Ibland hjälper det på vallningar.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Frågor om Tamixofenbehandling

Risk för metastaser

2021-05-08
Hej! Jag fick min bröstcancerdiagnos i slutet av november 2019. Det visade sig att jag har två olika sorters cancer (se nedan) av vilka den ena spritt sig till lymfkörtlarna. Inga andra metastaser hittades vid skiktröntgen. Nedanstående hämtat ur journalen. Nybesök onkologmottagningen efter mastektomi och axillutrymning vänster sida för vad som nu bedöms som 2 olika bröstcancersjukdomar. Lymfkörtelmetastaserna uppvisar HER2-amplifiering. Nu alltså utscreenad på grund av oklart fynd i vänster bröst. Utredd med bland annat MR då man ultraljudsmässigt enbart finner patologiska körtlar i vänster axill utan att riktade biopsier funnit malignitet i själva bröstet. Till slut finner man en 11 mm stor förändring centralt i bröstet med omgivande mikrokalk. PAD visar en låggradig duktal cancer med omgivande LCIS i bröstet. Trots upprepad snittning av LCIS-området, inget invasivt fokus. Däremot i axillen 7 av 10 körtlar genomsatta av en lobulär cancer, hormonreseptor negativ med Ki67 på 17%, Hercep 2+ och FISH med amplifiering, medan den lilla duktala cancern i bröstet mätandes 10 mm uppvisade ER 100%, PR 50%, Ki67 mindre än 5% och Herceptest 0. Patienten avväntar kallelse till metastas-screenings-CT. Rådgör med doktor Tzikas, onkologen Uddevalla. Vi är eniga om att metastasbördan i axillen motiverar tidig insättning av HER2-blockad och den rekomenderas även att ges i form av dubbel sådan. Väljer därför att rekomendera uppstart av taxan konkomitant med trastuzumab/pertuzumab. Efter 12 inledande Paclitaxel och 4 stycken dubbelblockader ska patienten erbjudas EC 90 x 3. Jag opererade bort hela bröstet samt alla lymfkörtlar i armhålan. Detta gjordes i slutet av januari 2020. Den 3 mars inleddes behandling med antikroppar samt cellgifter. Därefter pausades antikropparna och jag påbörjade EC-kur. Efter EC-kuren återupptogs antikroppsbehandlingarna direkt och jag började även ta antihormontabletter (Anastrozol) som jag ska ta minst 5 år och jag genomgick också strålningsbehandling, 15 gånger. Antikroppsbehandlingen avslutas nu. (maj 2021). Jag har visst problem med ena lungan, så jag har skiktröntgats 2 gånger med 6 veckors intervall i dec-2020. Man såg förändringar men man tror säkert det är en strålningsskada. Något annat såg man inte. Min fråga gäller risken för återfall i form av metastaser. Vilken av mina båda tumörer har störst risk att ge metastaser? När kulminerar riskerna? Är det skelett och lungor som är största riskområdena? Vilka symptom ska man vara observant på? Jag har inga andra sjukdomar, förutom högt blodtryck som jag tar medicin mot. Vi har sedan ett år tillbaks ingen onkolog på lasarettet i Varberg där jag behandlas, Så jag är mycket tacksam om jag kan få svar denna väg.
Visa svar
Svar:
Hej, det är en liten ovanlig presentation som din bröstcancer hade, det gör att det känns litet vanskligt att mata in dina data i prognosmodellen. Jag uppfattar att du har fått en mycket bra behandling som tar hänsyn till båda tumörkomponenterna. Jag skulle säga att på kort sikt är risken för återfall störst av den HER2-positiva komponenten. Den lilla östrogenreceptorpositiva tumören har av allt att döma utmärkt prognos även på lång sikt. Om jag ändå ska försöka mig på en prognos skulle jag säga att risken för återfall kommer att sjunka tydligt efter 3-5 år, den perioden är du snart halvvägs genom. Jag tänker att din behadnling på ett tydlig sätt förbättrat prognosen från kanske en risk att avlida p g a bröstcancer inom 10 år på ca 40 % till kanske ca 20 %. Det betyder att 80 % inte kommer att råka illa ut. Du får ta denna skattning med en stor nya salt. Vilka symtom ska du vara uppmärksam på? Jag tänker att man ska vara "lagom" uppmärksam. Skulle du drabbas av allvarligt återfall kommer det att märkas, det kan du vara helt säker på. Men det kan vara på 1000 olika sätt så jag vill inte riktigt peka på något speciellt. Men får du ont på ett sätt du inte känner igen och som inte går över på 14 dagar, eller det dyker upp någon knuta, eller det är något annat påtagligt som inträffar så ska du höra av dig.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Risk för metastaser

Prognos och behandling Her2-positiv

2022-03-27
Hej, I dagarna har jag fått besked om min BC efter operation och även kommande behandling. I anteckningarna i min journal står följande: 50-årig kvinna, premenopausal. Kliniskt upptäckt högersidig bröstcancer. Genomgått högersidig mastektomi och sentinel node-biopsi. PAD/CYT: Bifokal bröstcancer NST grad 2. T1: 14 x 11 mm. T2: 2 mm. ER 95%, PR 95%, Ki-67 37%, HER2-positiv. Därutöver utbredd DCIS inom ett område av 80 x 80 mm, grad 2-3. Tre friska sentinel node. Bedömning: T1 N0-tumör av Luminal HER2-positiv biologi. Onkologisk behandling: Aktuell för veckovis Paclitaxel x 12 i kombination med antikropp trastuzumab x 17. Därutöver endokrin behandling med Zoladex + Tamoxifen. Mina frågor: 1) Hur ser min prognos ut? 2) Varför får jag inte kombinationsbehandling med cytostatika, vilket kan utläsas vara mest effektivt och är mer standard? 3) Vad "missar" jag genom att inte få antracykliner? Vilken effekt har antracykliner som inte taxaner har? 4) Bedömer ni att föreslagen behandling är den bästa för mig? Är rädd att den är "för snäll" då jag läst att den kan övervägas till "lågriskpatienter" och äldre (sid 146 nationella riktlinjer). 5) Min biopsi hittade endast DCIS. Om det invasiva hade hittats då och HER2 konstaterats före operation, hade jag istället behandlats preoperativt? Har läst att Her2 bör behandlas preoperativt eftersom den i grunden är en aggressiv. Hade det varit bättre för mig? Är inte det ytterligare ett skäl att inte ge "för snäll" postoperativ behandling? 6) Jag rekommenderas inte strålbehandling. Har fått direktrekonstruktion, men det tar väl läkarna inte hänsyn till om det vore medicinskt motiverat med strålning? 7) Hur stor risk är det för att spridning finns i thoraxvägg, hud eller annat lokalt? Om så skulle vara fallet, "biter" cellgifter och antikropp även på det? 8) Håller ni med om bedömningen om ingen strålbehandling? 9) I APT-studien (Tolaney et al) sjuårsuppföljning läser jag att patienterna hade fått strålbehandling. Kan jag ändå jämföra mig med denna grupp och studiens resultat? 10) Förstår att det aldrig finns några garantier för framtiden. I studier läser man oftast om överlevnad i kortare perspektiv, 5-15 år. Det är svårt att förhålla sig till som 50-åring. Många tankar finns kring vilka chanser som finns att få leva ett normallångt liv, att cancern aldrig återkommer. Hur ska man tolka studierna? Är det många av dem som inte drabbas av återfall inom 5-10 år som förblir friska från cancern? Ledsen att det blev så väldigt många frågor, men jag vore otroligt tacksam för era svar. Tack för att ni finns!
Visa svar
Svar:
Hej jag försöker beta av det ena efter det andra. 1) Enligt modellen jag använder kan man räkna med att 92% är i livet med den behandling du får, och 4 % har råkat illa ut av bröstcancer, och lika många 4% av något annat. Jag för min del tycker att det är god prognos, även om det förstås finns en viss osäkerhet. 2) du får ju kombinationsbehandling med cytostatika! 3) Litet svårt att exakt beräkna, men kanske ytterligare 1 % skulle botas om man även gav en antracyklin, men det skulle leda till en viss risk för hjärtbiverkningar som kanske är drygt lika stor. 4) Det finns nog inte en enda behandling som är den bästa, men den du får är absolut rimlig. Man kan göra rätt på flera olika sätt. 5) Så skulle det kunna vara, men det är inte säkert att det varit bättre. Potentialen att det skulle vara mycket bättre är enligt resonemanget ovan inte så stor. 6) Du behöver inte strålning efter mastektomi av en liten tumör utan axillspridning. 7) Så kan man absolut tänka, andelen lokalrecidiv är mycket lägre nuförtiden vilket med all säkerhet beror på effekt av medicinsk behandling 8) ja, tveklöst! 9) Det står i artikeln att man fick strålning enligt lokala riktlinjer, vilket för mig betyder att de som behövde det fick strålning, t ex efter bröstbevarande kirurgi eller eventuellt vid stor tumör. 10) Baserat på det jag skrivit ovan är det alltså överlägset mest sannolikt att det kommer att gå bra för dig efter din bröstcancer. Niklas
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prognos och behandling Her2-positiv

Radikalitet vid operation mot bröstkorgsvägg?

2023-12-23
Fick först för några veckor sedan svar på min fråga om att tumör bortopererad maj 2022 bara satt 1 mm från bröstkorgsvägg. Selekterad mammo 2022-03-24 (efter mammografi 25/2) pga "ett område med viss distorsion och strålighet i vänster bröst. Området har en storlek på ca 25 mm och det har funnits en viss oregelbundenhet även på tidigare undersökningar, dock ej lika framträdande." Mammon dessförinnan gjordes 35 mån tidigare. Biopsin visade duktal c.+DCIS. Operation sektor (70, 25) och sentinel node 2022-05-02. Samordn.konf. 31/5: En icke radikalt opererad DCIS med en extent på 50 mm (förmodad storlek 25 mm). I detta två tumörer 5,2 mm och 2,4 mm (invasiv duktal härd), ER 95%, PgR 10%, HER2 neg och Ki 7%. NHG 2. Sentinel nod negativ. "Mycket svårt att avgöra om det finns mycket DCIS kvar. Pga svåravgränsad tumör beslutas om reoperation." 8/6-22: Mastektomi vä bröst. 28/6-22: Samordn. "kvarvarande DCIS om 5 mm i bröstpreparatet men detta är nu radikalt exiderat. /.../ Konferensen rekommenderar ingen ytterligare behandling." Det är alltså först 28 sep 2023 som jag får svar på min fråga om att tumör i vä bröst satt 1 mm från bröstkorgsvägg. 2023-02-28: Vid mammo av höger bröst, en ca 9 mm stor stråkig malignitetsmisstänkt förändring, vilken är svår att visualisera med hjälp av ultraljud, varför punkteras. Samordning 14/3-23: "Konferensen rekommenderar primär kirurgi inkl. sentinel node." 2023-04-05: Mastektomi hö bröst + 3 lymfkörtlar i klump 2023-05-02 Samordning: Duktal invasiv, 9 mm stor, ER 99%, PgR 85%, HER2 neg och Ki 67 5% + DCIS. 3 friska sentinel node. I en av dem var det några ITC. Konf. rek. denna gång endokrin behandling med Letrozol i 5 år. Här fick jag svar direkt på att tumören satt 10 mm från bröstkorgsväggen. Fick, pga oro, göra DT av hals, thorax, buk 12 okt -23. Inga metastasmisstänkta förändringar. Nu funderar jag mycket på varför man aldrig pratat om strålning mot vä bröstkorgsvägg (1 mm ifrån + multifokalitet). Är det för sent nu eller ej behövligt? Jag tycker mig förstå att jag haft tumörerna länge i kroppen, även om de var små. Jag undrar också över, varför jag inte ges någon behandling med bisfosfonater. Förutom Letrozol tar jag också Prednisolon, 5 mg nu, långtidsbehandling pga reumatism, overlap syndrom.
Visa svar
Svar:
Hej. När tumören ligger nära bröstkorgsväggen, som i ditt fall 1 mm, går det oftast inte att ta bort mer då bröstvävnaden tar slut. Därunder ligger en hinna och sedan kommer bröstmuskeln. Jag tolkar det som att det är DCIS-området det handlar om, inte de invasiva delarna. Att det är vävnad mellan tumörområdet och operationskanten är bra och i ditt fall kan man säga att det är radikalt, eftersom det oftast inte finns mer bröstvävnad att ta bort. Det finns inga tecken till inväxt i muskeln som ligger under. Vi brukar inte ge strålbehandling när bröstet är borttaget om det inte tex växer invasiv cancer i snittytan eller om den invasiva tumören är väldigt stor (över 5 cm). Jag tycker att det var rätt beslut att inte strålbehandla på både vänster och höger sida. Bisfosfonater ges inte om det inte fanns tumörväxt i lymfkörtlar. Ibland, men inte alltid, ges det också vid bröstcancer som har en lite högre risk för återfall och där det också finns indikation för cytostatika. Utifrån den behandling du har med letrozol och prednisolon kan det vara aktuellt med bisfosfonater för att förebygga benskörhet. Den delen brukar hälsocentralen hålla i (bentäthetsmätning och ordination) om inte du sköts via reumatologen förstås.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Radikalitet vid operation mot bröstkorgsvägg?

Undersökning

2019-06-19
Hej! Jag har nyligen varit på 3 årskontroll både mammografi och ultraljud ua. När jag hittade en förstorad körtel i armhålan för tre år sedan visade mammografi ingenting utan det var på ultraljud man hittade den direkt. En 2cm med spridning till körtlarna i armhålan. Opererad med en tårtbit och alla behandlingar inkl. Tamoxifen. Läkarna sa att pga många körtlar i mina bröst gjorde man även ultraljud på årskontrollerna. Jag bor i Västra Götaland och ska nu återgå till den vanliga mammografi vartannat år men utan ultraljud. Hur kommer jag att kunna lita på enbart mammografi? Är jätteorolig. Det området kring ärret är väldigt hårt och knöligt. Vet att det är vävnad men hur ska jag kunna avgöra själv att det inte finns något där och vänta i 2 år på nästa mammografi?! Tacksam för lite råd!
Visa svar
Svar:
Hej! Din tumör syntes alltså inte med mammografi? Hur upptäcktes den, var det också med ultraljud? Om bröstcancern var osynlig med mammografi tycker jag att din uppföljning måste välja en annan undersökningsmetod som komplement till mammografin. Mammografi hittar ju de allra flesta bröstcancrar och i synnerhet mikroförkalkningar, som är viktig information, syns ju sällan med ultraljud.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Undersökning

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss