Frågor & svar

Question 1

Hej! Op min bröstca april-20, var då 53 år.Var invasiv ductal ca, grad 2 mätande 7 mm.ER 100% PR 0%.HER2 2+ KI67 40%.SISH neg. Fick adjuvant strål 40.05 Gy i 15 fraktioner. Har ätit Letrozol sedan maj-20. I okt-21 gjorde jag uppehåll med Letrozol i 2 v, för att sen börja med Tamoxifen. Pga mkt biverkningar .Åt Tamoxifen i 3 mån. Hade mkt biv av den också, även om det inte var samma. Men valde då att gå tillbaka till Letrozol eftersom det är första handsvalet för mig. Har mkt biverkningar , knappt jag står ut. Kan jag göra ett uppehåll på en månad utan att ta för stora risker?? För återfall tänker jag då.Vet ej hur jag ska klara detta annars?

Accepted Answer

Hej, du kan göra ett uppehåll på en månad givetvis för att utvärdera hur du mår. Sen rekommenderar jag att du tar kontakt med din läkare eller kontaktsjuksköterska för att diskutera biverkningar och din hormonsänkande behandling.

Question 2

Hej, 

Jag har opererats för två tumörer (lobulär samt duktal) Man har även upptäckt LCIS och DCIS och rekommenderat cellgifter och hormonterapi.
Lobulär tumör var på 8mm ER 98% PgR 98% HER2 neg med Ki-67 på 14% (luminal a) och den duktala var på 12mm ER 98% PgR 98% med Ki-67 på 34% (luminal B) grad 2 
Man har inte kunnat upptäcka spridning till lymfkörtlarna ännu och jag ska enligt läkaren vara cancerfri men jag behöver ta cellgifter, strålning och hormonbehandling. Hur ser det ut kring återfall för min fel? Jag vet att mitt Ki-67 värde är högt och att det innebär att cancern är mer aggressiv. Om återfall sker, kommer cancern att börja om eller kommer den tillbaka spridd?

Accepted Answer

Hej, först vill jag säga att det inte verkar vara så att det är dubbelt få farligt att ha två tumörer som att ha en, konstigt nog kan man tycka. Den behandling man ger i början (och då räknar jag in hormonbehandlingen) syftar till att ta bort tumören, undersöka om det finns tecken till spridning i armhålan och ge behandling som förebygger återfall genom att ta hand om eventuella kvarvarande celler. Det kallas primär  behandling. När du är opererad radikalt (all cancer borttagen) är du frisk efter bröstcancer. Det finns förstås en risk för återfall, som i ditt fall ändå måste betecknas som låg. Och kan visa sig på tre olika sätt. Det kan komma tillbaka i samma bröst, det kallas lokalrecidiv och är ovanligt. Strålningen har en extra viktig roll i att förebygga den typen av återfall. Sedan kan man tänka sig det du nog menar när du skriver att cancern börjar om, att det uppstår en ny tumör i det andra bröstet. Risken för det är ffa högre om man har en ärftlig mutation som t ex BRCA1 eller BRCA2. Man testar för sådana mutationer som led i den primära behandlingen. Den tredje typen av återfall är om sjukdomen kommer tillbaka någon annanstans i kroppen och det vill man förstås i första hand undvika. Risken för det påverkas av olika faktorer, Ki67 t ex (litet högre risk med högre värde), körtelstatus (lägre risk om man inte har spridning i armhålan) et c. JAG brukar kunna räkna ut en % för att råka illa ut (=dö!) efter bröstcancer, och i ditt fall är risken i storleksordningen 5 % efter 10 år.

Question 3

Jag har genomgått bröstcancer behandling med operation, cytostatika och strålning. Jag har därefter sedan ett år endokrin behandling med letrozol eller exemestan. Båda har gett mig mycket biverkningar. Jag har mycket stelhet i muskler och en ständig feberkänsla i kroppen. Ibland vallning med svettning men konstant känsla av att ha 38-39 graders feber trots att termometern visar under 37 grader. Jag rusade också upp i vikt när jag började med dessa läkemedel. Jag vet att det är mycket vanligt med biverkningar men jag skulle vilja veta hur verkningsmekanismen är för denna viktuppgång. En läkare ( ej på onkologen) sa att det beror helt på vad man äter...men så enkelt är det ju inte. Vad är det som händer i kroppen när jag går upp i vikt trots att jag äter mindre än förut och försöker hålla igen. Hur skall man kunna gå ner i vikt vid denna medicinering? Tyvärr är det svårt att motionera bort kilona då jag är rejält överviktig och har denna feberkänska med matthet och stelhet och värk i musklerna. Detta gör mig nedstämd. Jag vågar inte sluta med medicineringen men samtidigt är väl övervikten en risk för cancer. Det känns som en ond cirkel. Hur tar jag mig ur den?

Accepted Answer

Hej, jag kan inte heller riktigt förklara detta inte på det sätt jag tror att du vill i alla fall. Det verkar ha med hormonerna att göra som styr oss i hur mycket vi sätter i oss och även påverkar metabolismen. Jag vet inte om det var så att du kom in i klimakteriet i samband med behandlingen. De flesta människor, även män går upp i vikt under livet, jag uppfattar att det kan accentueras i samband med klimakteriet, en cancerbehandling och under pågående hormonell behandling. Jag brukar försöka varna mina patienter för det i samband med att de startar sin cancerbehandling, då jag tänker att det är lättare att förebygga än att åter gå ner i vikt om man lags på sig. Läkaren har ju förstås ändå rätt, det spelar roll vad man äter, och jag tror mig kunna påstå att det är viktigare för just vikten än hur mycket man rör sig. Det sagt så måste jag förstås även framhålla att det är viktigt att röra på sig även om det inte leder till viktnedgång.  Jag får många tankar om detta som jag väljer att inte dela med mig av eftersom det inte är något jag har professionell kunskap om. Det finns de som är bättre på det, dietister till exempel. Det bör finns möjligheter att få stöd i en plan för viktnedgång inom sjukvården, men jag tror att det ser olika ut på olika ställen. Det kan finnas inom primärvården, på speciella hälsoenheter och så. Och så finns ju viktväktarna. Vi är många som gnetar med vikten för att må bra.

Question 4

Hej! Är färdigbehandlad för HER2 invasiv duktal cancer med spridning till lymfkörtlar i armhålan. Avslutade min behandling med Kadcyla och var klar med det för två år sen (fick Kadcyla för någon millimeter cell levde i det som togs bort). Nu är jag inne på min fjärde vecka med illamående och ont i magen. Har gjort två besök hos gynekolog. Allt såg bra ut. Illamåendet berodde inte på något som de kunde hjälpa mig med. Sen har jag varit hos två läkare som tagit blodprover, en närakut och min husläkare. Alla prover såg bra ut och även urinprovet. De testade också min neurologiska funktion med lite rörelser jag fick göra. Så jag fick egentligen frågan om jag ville göra röntgen i magen och så fick jag det. Det kändes mer som att stilla min oro än att läkaren trodde det skulle vara något. Men jag undrar om illamåendet är någon form av symptom på återfall? Det susar även i huvudet. Det kan ju vara stress men känner inte igen känslan. För mig är detta något som kommit efter min bröstcancer. Har aldrig mått illa i mitt liv. Knappt när jag fick cellgifter och knappt när var gravid. Men jag vet inte riktigt var jag ska vända mig. Känns som allt som händer i kroppen numera kopplar jag till cancer. Kan detta ha att göra med min bröstcancer?

Accepted Answer

Hej, man ska inte må illa. Men jag tänker att det är inte så vanligt som enda tecken på ett allvarligt återfall. Det verkar samtidigt rimligt att du får göra en röntgen, datortomografi? Kanske du har magkatarr? I så fall skulle man göra en gastroskopi för att titta på magslemhinnan och kanske ta prov för helikobakter, som har med inflammation i magslemhinnan att göra. Om en datortomografi av buken är normal tänker jag att du kan slå återfallstanken ur hågen. Såklart hade det varit bra ifall man kunde förklara ditt illamående.

Question 5

Hej! Kan ett Fibroadenom när man blir äldre utvecklas till cancer? Jg är rädd för att det ska bli cancer i mina knölar utan att jag märker det. Kan det hända något med dom i framtiden? Är under 25 år och har flera fibroadenom.

Accepted Answer

Fibroadenom kan inte utveckla sig till cancer. Fibroadenom är vanligt. Det finns en sällsynt tumör som inte är cancer, den kallas phyllodes, och som är en slags litet argsintare utveckling av fibroadenom. Det är som sagt sällsynt, men det man gör är att man i de fall man har tillväxande fibroadenom, brukar ta bort dem. Annars behöver man inte göra det.

Question 6

Har opererats med mastektomi efter neoadjuvat cytostatika behandling. PAD visade DCIS 10cm x 13cm samt en liten invasiv tumörrest. DCIS var ej radikalt bortopererade, utan på ett  ställe fanns det ett 0.4mm område i operationskanten. Kirurgen säger att det ej går att operera mera. Jag ska nu strålas över hela bröstkorgen. Är otroligt orolig för lokalt återfall pga detta. Vad är risken för det? strålning?

Accepted Answer

Det kan vara så att man i utkanten av mastektomin i ditt fall har ett område där det ser ut som om dcis"går ut i kanten". DEt är inte säkert att det finns några celler "på andra sidan" och det är mycket svårt att på ett meningsfullt sätt identifiera det området så att det går att med en operation ta bort det. Jag skulle inte vara orolig för det, strålningen är bra på att ta hand om små områden med cancerceller om de skulle finnas där, det är faktiskt därför man ger strålbehandling, som är en bra och effektiv metod. JAg kan inte ge en tillförlitlig siffra på andelen som råkar ut för lokalrecidiv och om den skulle vara större i ditt fall.  Andelen nuförtiden är mycket låg, enstaka % efter 5  och 10 år. En bidragande orsaken utöver strålningen är att även den generella behandling spelar roll.

Question 7

Diagnos 2015
Axillarutrymd och man fick ut 18 körtlar som alla var smittade .God effekt av cytostatikabeh och herceptin samt strålning
Har artros i höft och värk i ländrygg. Röntgade för ett år sedan
Äter orudis depå och är då hanterbart
Rädd att det maskerar symtom
Hur ska jag tänka då jag vet att återfallsriska är förhöjd? Har även fått   utslag på armen,samma sida .Bedömts som pseudolymfom.Hur ska jag tänka där?
Mvh Eleonore

Accepted Answer

Hej, jag tänker att om du behöver ta orudis för värk s¨å ska du inte vara rädd för att det maskerar symtom vid ett eventuellt framtida återfall. Så effektiva är faktiskt inte de tabletterna.

Question 8

Hade tnbc -17 och fick rehabvistelse. Men nu efter ett återfall och läkarremiss har 2 av
3 möjliga ställen tackat nej - de har ingen "recidivgrupp" svarar dom. 
Vad kan jag göra? Känns som
jag behöver ännu mera nu den rehabvistelse.
Får det verkligen vara så här?
Bor i Sthlm city med busshållplats nedanför sovrums-
fönstret har inte tillgång till
"sommarställe" & tror snart jag får hjärnblödning också!
Hjälp! Vart vänder jag mig?

Accepted Answer

Hej Anna!
Den cancerrehabilitering som finns i Stockholm är i första hand tänkt att ske i öppenvården. Om läkaren bedömer att man behöver stanna på kliniken för att få rehabiliteringen under en sammanhängande period kan en sådan vistelse beviljas på någon av de tre rehabiliteringsenheter som Region Stockholm samarbetar med. Något krav på att dessa alltid ska erbjuder rehabilitering för spridd cancer finns tyvärr inte. 
Min personliga åsikt är att möjligheten att få resa iväg för rekreation/rehabilitering och på så sätt kombinera rehabilitering med ”miljöombyte” är mycket värdefull. Värdet av ”miljöombyte” är tyvärr inget som man längre tar hänsyn till när man bedömer inriktningen på cancerrehabiliteringen. 
Om du inte får din vistelse beviljad via Region Stockholm kan du ta kontakt med kuratorn på den onkologklinik där du får din behandling. Kuratorn kan hjälpa dig att söka fondmedel. Bland annat sjukhus förvaltar ofta fondmedel som kan användas för rekreation/rehabilitering. Stockholms donationsfonder hittar du på följande adress. https://www.1177.se/Stockholm/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/soka-bidrag-fran-stiftelser/ 
På nedanstående hemsida finns uppgifter om samtliga fonder och stiftelser i Sverige:
https://stiftelser.lansstyrelsen.se/
På bröstcancerföreningen Amazonas hemsida finns följande förteckning på fonder där man kan söka bidrag till cancerrehabilitering:

Dessa är de mest använda fonderna som ger bidrag till privatpersoner. De flesta gör dock en inkomstprövning innan bidrag beviljas. Läs mer på deras hemsidor.
Cancerhjälpen
Sandhamnsgatan 62, 115 60 Stockholm
Tel: 08- 612 42 42
Facebook: @cancerhjalpen
E-post: info@cancerhjalpen.se
Hemsida: www.cancerhjalpen.se 
Cancer- och allergifonden, Insamlingsstiftelsen
Tomtebogatan 39
113 38 Stockholm
Tel: 08-34 59 90
E-post: info@cancerochallergifonden.se
Hemsida: cancerochallergifonden.se
CancerRehabFonden
Eriksbergsgatan 10A, Box 56047, 114 30 Stockholm
Tel: 08-522 001 00
Fax: 08-522 00110
E-post: info@cancerrehabfonden.se
Hemsida: www.cancerrehabfonden.se
CURO, Riksföreningen för cancersjuka
Sveavägen 91, 113 50 Stockholm
Tel: 08-720 30 81
Fax: 08-720 30 82
E-post: info@curo.nu
Hemsida: curo.nu

Fredrika-Bremer-Förbundets förvaltade stiftelser
Tfn: 08-644 32 60
E-post: info@fredrikabremer.se
Hemsida: www.fredrikabremer.se
FVO (Föreningen för Välgörenhetens ordnande)
Köpmang. 15
11131 STOCKHOLM
Tel: 08-200340
Hemsida: www.foreningenfvo.se

Question 9

Hej,
Nu har det gått ett år sedan jag fick min bröstcancerdiagnos.
Jag blev ”färdigbehandlad” ganska snabbt.
Masektomi och direktrekonstruktion följt av hormonbehandling (Tamoxifen).
Dvs. Ingen strålning eller cellgifter.

Jag känner mig hyfsat trygg i den behandling jag fått, men hur vanligt är det att man slipper både strålning och cellgifter?

(14 mm invasiv duktal cancer, histologisk grad 1, ER 99, PgR 99, HER2-negativ, Ki67 18 %, DCIS med total extent på 58 mm. 1 mikrometastas i en av 4 sentinel nodes. T1cN1mic
Är med i SENOMIC- studien pga. mikrometastasen.)

Accepted Answer

Hej. Vi tittar på flera olika faktorer innan vi föreslår behandling till varje enskild bröstcancerpatient. Det är därför det är lite svårt att svara på "hur vanligt" det är att avstå från en särskild behandling eftersom indikationen för olika behandlingar varierar utifrån hur sjukdomen ser ut. Om hela bröstet är bortopererat och det inte finns makrometastaser i lymfkörtlar brukar vi i princip aldrig ge strålbehandling efteråt, dvs då avstår vi alltid. Cytostatika (cellgifter) kan man avstå från när man tex haft en liten Luminal A-tumör dvs en hormonkänslig tumör med låg risk för återfall, som i ditt fall. Den endokrina behandlingen med tex Tamoxifen är här effektiv att förebygga återfall.

Question 10

Opererades för DCIS grad 3 med nekros april-2020 strålades 15 ggr. Läkaren sa att den ”brukar” vara känslig för hormoner och jag blev rekommenderad att använda replens men det fungerar inte så bra och jag har problem med mycket torra slemhinnor i underlivet och har därför börjat använda estrokad som jag bli bättre av. Behöver jag vara orolig över att det ska bidra till ny bc?

Accepted Answer

Hej. Estrokad innehåller låga doser östrogen och används lokalt i underlivet. Jag tycker inte att du ska vara orolig utan istället vara glad att du hittat något som fungerar för dig och förbättrar livskvaliteten, vilket jag tänker mig att det gör.

Question 11

Hej! Jag har behandlats för en lobulär plemorf tumör med extremt på 35mm. 4 positiva körtlar. Fick dostät 4xEC och 4xDC därefter strålbendling mot bröst och armhåla efter mastektomi före behandling. Nu får jag letrozol och zoledron.  I september har det gått tre år. Min cancer är grad 3 med k67 på 50. Luminal b med 100%er och 5pr. 
Jag är 43 och tränar mycket, äter bra och håller min vikt. 
Jag är så fruktansvärt rädd för att cancern ligger och vilar och läst att lobulär cancer ofta svarar bra på endokrinbehandling men att den av tar och blir resisten. Går jag runt som en tickande bomb nu? 
Är det bättre att byta till tamoxifien eller läkemedlet verenzio? 
Tack för möjligheten att fråga här till er. /Lisa

Accepted Answer

Hej. Jag antar utifrån det du skrivit att det är tänkt sk förlängd behandling upp till 10 år. Om man får aromatashämmare de första 5 åren brukar man då ge Tamoxifen de 5 sista åren, särskilt när man är ung, som du. Abemaciclib, Verzenios, är inte aktuellt, som jag ser det. Bakgrunden till detta är att i studien gavs läkemedlet de 2 första åren av den endokrina behandlingen så det finns alltså inte data som styrker att det ger effekt om man använder det när det gått 2,5 år, som är fallet för dig.

Question 12

Hej! 

Hur vanligt är det att man som strålbehandlad och med kronisk bröstcancer får en bröstrekonstruktion med silikonimplantat? Är det vanligt eller ovanligt? Vet man ungefärligen hur många som har det?

Accepted Answer

Hej!

Om man har fått strålbehandling mot bröstkorgsväggen vill man inte göra rekonstruktion med implantat då vävnaden är för påverkad och oeftergivlig och risken för komplikationer är mycket stor. Om du med kronisk bröstcancer menar att sjukdomen är spridd beror det på hur stabil sjukdomen är och måste bedömas från fall till fall.

Question 13

Hej!
Läste på någon hemsida om att ont mellan skulderbladen kan vara ett tidigt tecken på bröstcancer. Vad vet man om detta och individer som behandlats för bröstcancer? Man blir ju helt nojjig när man haft bröstcancer.

Accepted Answer

Hej!

Smärta någonstans i skelettet kan vara tecken på återfall i skelettet om man har haft bröstcancer och om besvären håller i dig bör man kontakta läkare. Det är dock absolut mycket vanligare att det rör sig om ofarlig muskelsmärta för att man har belastat området på något sätt eller spänner sig.

Question 14

Jag va på vc idag och läkaren klämde och kände på min bröst efter som jag har grön/gul vätska från en mjölkgång ur bägge bröst vårtor och såriga bröstvårtor med blod.
Hon kände inget onormalt och sa att den vätskan som kommer är normalt.
Sen sa hon att jag skulle ta fett kräm för mina bröstvårtor, frågan är om det kan fortfarande vara cancer fast hon sa att allt kändes normalt och så?
Eller ska jag sluta oroa mig och släppa cancer tankarna?
31 år, aldrig fött barn/ammat, ingen cancer i familjen/släkten

Accepted Answer

Hej!

Med tanke på din låga ålder och framför allt att du har symtom från båda bröstvårtorna tycker jag att din läkare har gjort en rimlig bedömning. Vätska från bröstvårtorna är mycket vanligt och kan stimuleras om man fortsätter att klämma fram vätska. Om besvären inte ger med sig trots att du använder salvan och inte klämmer på bröstvårtorna får du kontakt med vårdcentralen igen för en ny kontroll.

Question 15

Hej! 
Jag hade hormonell bröstcancer 2017 och gjorde då en mastektomi höger.
Nu har jag även tagit bort mitt vänstra bröst i symmetrisyfte. Blev platt och så nöjd! 
Nu visade det sig att det fanns en Her2positiv cancer i vänstra bröst! 
Har nu gjort en operation där dom tagit ut 3 lymfkörtlar. SN 1 och SN 2 samt en liten till.
I min journal står det nu att det är en lymfkörtel analyseras och 0 metastaser, 
vilket ju är bra! Men varför är inte alla bortopererade lymfkörtlar analyserade?
Jag tycker det verkar väldigt konstigt.
I operationsberättelsen står det tydligt att tre körtlar är borttagna, som jag skrivit ovan.

Accepted Answer

Hej!

Man undersöker alltid alla lymfkörtlar som opereras bort. Ibland kan man dock tro att det är en lymfkörtel som man opererar bort men i mikroskopet visar det sig bara vara fettväv. Men jag kan inte ge en tydlig förklaring i ditt fall utan du får fråga läkaren när du kommer på återbesök.

Question 16

Är Gul/grön vätska från en mjölkgång på bägge brösten något farligt?
Fått höra att man ska söka läkare om det kommer från en mjölkgång bara för det kan va cancer.
Har haft på höger bröst i många år, vänster upptäckte jag för några månader sen.
31 år, ingen bc eller cancer i familjen, aldrig fött barn eller tar inga ppiller
Gäller det om det är bara blodigt som kommer från en mjölkgång man ska söka läkare eller gäller det oxå om det är en annan vätska oxå?

Accepted Answer

Hej!

Som du skriver ska man söka läkare om det kommer vätska från en mjölkgång eller om vätskan är blodig. Grönaktig vätska från flera gångar är inte tecken på något farligt, men om det är mycket vätska kan ju besvären i sig göra att man behöver hjälp. 
Vid vätska från en gång eller om vätskan är blodig är det oftast inte cancer ändå utan det vanligaste är en godartad tumör som kallas papillom.

Question 17

Min väninna har lymfödemet efter operation  jag undrar hur länge kan det bestå och finns det något som man kan göra  övningar  kompressor  för hon går varannan dag till läkare för att blir punkterad  och  det  ca  3 -4 veckor sedan hon blev opererad.hon skall  påbörja strålbehandling ,hur påverka den ödemet.

Accepted Answer

Hej!
Om din väninna går och tömmer ut vätska tror jag att det är serom som du menar. Det är vätska som bildas i sårhålan och det är inte ovanligt att det blir så mycket att man behöver tömma ut det. Det är inte farligt men kan ge en lite ökad risk för infektion. Det brukar vara mindre och mindre vätska som töms ut. Oftast räcker det med några tömningar men ibland kan det vara så mycket att man behöver fortsätta i flera veckor och till och med under några månaders tid.

Question 18

Hej! Jag är 20 år. Jag upplever att min ena vårt gård blir större och större med tiden och har en ojämn form. Samma bröst hänger mycket mer och känns annorlunda mot det andra. Upplever ett obehag när jag går och innan jag ska sova. Vad kan det bero på? Är det ofarligt eller ska jag kolla upp det? Och isåfall vart?

Accepted Answer

Hej, Det är vanligt att brösten känns olika och det du beskriver låter inte som tecken på bröstcancer. Om du känner dig orolig rekommenderar jag att du vänder dig till din vårdcentral i första hand å får de göra en bedömning.

Question 19

Hej,

Den 1 juni 2021 gick jag igenom en masektomi med en direktrekonstruktion pT1c (14 mm) pN1 (mikro) luminal A bröstcancer. Mastektomi + sentinel node. PAD - invasiv duktal cancer histologisk grad 1, ER 99 %, PgR 99 %, HER2 Ø, Ki67 18 %.
 
Jag har varken gått igenom någon cellgiftsbehandling eller strålning utan har bara ordinerats Tamoxifen samt är med i SENOMiC-studien pga. Micrometastasen som hittades.

Innan barn (har tre st. 10,12 och 15 år gamla) hade jag jobbiga menstruationer. Långa (upp till 12 dagar) och täta (ibland 3 v emellan) och extremt rikliga.

Efter barn har jag haft hormonspiral och varit helt menstruationsfri.

När bröstcancerdiagnos ställdes i april 2022 togs hormonspiralen ut.

Innan min operation den 1 juni 2022 hann jag få två mindre menstruationer.

Den 1 juli började jag äta Tamoxifen.

Var sedan menstruationsfri fram till den 22 september då jag fick en kraftig blödning som pågick i ca.10 dagar.
Sedan var jag helt blödningsfri fram till den 25 februari då jag fick en kraftig blödning som pågick i 5 dagar.

Därefter har det varit uppehåll tills igår - den 23 april.
Och nu blöder jag rejält.
Dock är det som jag minns det från när jag hade mina menstruationer förr i tiden innan barn och innan hormonspiral.

I februari ringde jag till Kvinnokliniken (MAS) för rådgivning. Fick prata med en sjuksyster som bad att få återkomma till mig efter att hon pratat med läkare.
Fick därefter svar att jag inte behövde oroa mig - att det kan vara så här.

Stämmer det? Har förstått att vid medicinering med Tamoxifen finns det en ökad risk för underlivscancer och att man ska vara observant på blödningar.

Vad är det jag ska vara observant på? När och hur söker jag vård? Är kvinnokliniken rätt väg att gå eller ska jag ringa till min kontaktsköterska på bröstkliniken eller någon annan?

Accepted Answer

Hej, Jag tycker du ska vända till till din bröstmottagning och prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare och beskriva det du skriver om ovan så får de värdera om vidare utredning ska göras.

Question 20

Hej,
Jag opererades o strålbehandlades för två år sedan, de tog vad de sa en tårtbit ur vänster bröst. En läkare sa vänta ett år innan du gör någonting med bröstet.
Bröstet är helt okej för mig men mina bröstvårtor pekar o är på olika nivåer, det kan kännas som en bagatell men det ställer till det för mig då jag har problem med lymfan på vänster sida och obekvämt med de flesta bh. En liten sak som ställer till det dagligen för mig så min fråga är: Vart vänder jag mig för att ta hjälp med detta?

Accepted Answer

Hej!

Vänd dig till bröstmottagningen/bröstkirurgen så att du får komma för en bedömning om det finns skäl att göra någon korrigerande åtgärd.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Undrande

Ögonoperation under pågående behandling

Diagnosförsäkring

Varför binder Tamoxifen vätska

Orolig 31-åring

Smärta i bröst och armhålan

Bindvävsknuta eller cancer?

Kudde i armhålan

Funderingar kring strål- och antihormonellbehandling

Fundering

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss