Frågor & svar

Question 1

Hej!
Är en 70-årig kvinna som op 2010, 1 cm stor ER- och PR-positiv (100%) invasiv tubulär cancer BRE4 och DCIS, ingen lymfspridning, sektorresektion med efterföljande strålbehandling 25 ggr.
Aug 2021 mastektomi samma bröst pga DCIS 16 mm med ER 60% och PR negativ. Insattes på Tamoxifen. Blivit tömd på serom x 2.
Redan innan insättningen fick jag ett rött ”utslag” från mediala ablatioärret och nedåt, man tror att det är pga tidigare strålning och känslig hud och att det nog försvinner. Verkar inte vara så vanligt.? Haft  flera besök sedan operationen pga koll på märket som för det mesta är ilsket rött, ev liiite blekare. 
Nu har Tamoxifen blivit utsatt då det inte var någon invasiv tumör, jag undrar dels över detta med tanke på recidiv (DCIS) och också vad ni tror om det röda märket. 
Mor och moster samt syster har också haft bröstcancer, det ska utredas.

Tacksam för svar!

Accepted Answer

Hej, detta är en fråga som bygger på att man kan titta på hur utslaget ser ut och är därför svårt att ha någon riktig uppfattning om i detta forum. Du måste vända dig till din bröstenhet,

Question 2

Skrev till er för några dgr sedan ang.provtagning ni behöver inte svara,jag har hittat svar mvh Lisbeth

Accepted Answer

HOppas du fick ett likartat svar som det jag skrev...

Question 3

Hej!

Jag skrev några frågor till er tidigare idag. Fick för mig att jag skrev fel längd och vikt. Kanske har det ingen betydelse men jag är 167 cm lång och väger 55 kg.

Accepted Answer

OK, då är du alltså inte överviktig.

Question 4

Hej!

Jag är en 54-årig kvinna som fick bröstcancerdiagnos i höstas (då var jag 53 år). Tumören opererades bort med god marginal och frisk vävnad runt omkring i mitten av oktober. Samtidigt togs två lymfkörtlar bort i armhålan. Tumören var 15 mm och tyvärr fanns en 5 mm och en 2,5 mm metastas i de två lymfkörtlarna. Därför opererades ytterligare tolv lymfkörtlar bort i början av november. Ingen av dessa innehöll metastaser. Inte heller på datortomografi av thorax, buk och skelett  den 23 november visade på några metastaser eller andra tecken på cancer. Det jag vet om min tumör är att den var 100% hormonberoende/hormonkänslig, grad 3 (52%). Nu har jag snart genomgått jag sex cellgiftsbehadlingar (3 st EC- Epirubicin+Cyklofosfamid och 3 st Docetaxel) och därefter blir det strålning och Tamoxifen i 5-10 år. Det jag hela tiden har fått höra från sjuksköterskor och läkare är att prognosen är god, men undrar mycket vad det betyder.... Samtidigt var tumören grad 3, dvs snabbväxande och när man läser på nätet verkar prognosen vara usel eftersom tumören var grad 3. 

Första frågan: Hur står det till egentligen? Vad har jag för chanser/prognos? (jag förstår att en prognos bara är just en prognos)
Andra frågan: Är det vanligast med återfall lokalt eller spritt i kroppen i den situation jag befinner mig i? 
Tredje fråga: Har det någon betydelse för risk/icke risk för återfall att jag tycker om att träna och att jag inte har någon övervikt (är 157 cm lång och väger 55 kg). 
Fjärde frågan: Om träning har betydelse, är det bara intensiv kondistions träning som är positiv? 
Femte frågan: Jag har tyvärr även artros och har bytt ut min ena höft. Hur kan man känna skillnad på artrossmärta och smärta från metastaser i skelettet? 

Tacksam för svar.

Accepted Answer

1) Ord måste tolkas, liksom siffror. Och var framtiden bär med sig vet vi förstås som du antyder inte så mycket om. Alla profetior om framtiden har därför sina problem. I detta forum har jag därför bestämt mig för att ange siffror om jag upplever att det är en värdering av prognosen som efterfrågas. Siffror kan i alla fall på ett enkelt sätt jämföras. Om jag matar in dina förutsättningar i modellen får jag  fram följande: MAn kan räkna med att med behandling är 79% i livet efter 10 år, av de 21 % som dött har 5 % gjprt det i något annat, och således 16% i bröstcancer, en av 6 ungefär.
2) spridning är vanligare än lokalt återfall eller återfall i armhålan.
3) Ja, det har det troligen. Till det bättre. 
4) Det vet jag inte säkert, jag tror att det viktigaste är att man är rörlig och att man inte är rejält överviktig.
5) Jag tänker att du känner igen artrossmärtan. Om du får ont på ett nytt sätt får man bedöma saken och fundera på om man ska röntga dig. Det knepiga är att även den hormonella behandlingen, i synnerhet aromatashämmare som du inte tar för närvarande, men som skulle kunna bli aktuellt längre fram, kan ge upphov till värk och stelhet.

Question 5

Hej Niklas
Alla betalar vikten av tidig upptäckt av bröstcancer för dess prognos. Skulle mina överlevnadsodds varit åtminstone en smula bättre om cancern upptäcktes i mammografin 4 månader tidigare än jag upptäckte den själv.
Den bedömdes som Luminal, grad 2, 35x30 mm ER 100, PG negativ, Ki67:13, SN negativ.
Jag kan inte tänka mig annat än att prognosen försämras med tiden. Finns det någon forskning på hur mycket en liknande tumör växer i genomsnitt i mm eller cm under en viss period? Jag har svagt minne sv ett par japanska obsiervationsstudier om detta men hittar inte dem nu och blir osäker.

Accepted Answer

Hej
Jag tror i princip att du har rätt, men det är inte helt självklart, och skillnaden är kanske inte så stor. Studier av mammografiscreening som gjordes på 80-  och 90-talen visade sammanfattningsvis att det är en fördel om man identifierar en tumör med mammografi jämfört om man identifierar den som en knuta som kvinnan själv känner. Detta har lett till att vi infört mammografiscreeningen som alla kvinnor bjuds in till i samband med att de fyller 40. Jag tror att detta program vart bra även på annat sätt, då den ledde till att man var tvungen att organisera bröstcancervården på ett bättre sätt än vad som tidigare var fallet. Det finns en knepighet med grunden till mammografiscreeningen och det är att i den tid då man genomförde dessa studier gav man inte alls lika mycket medicinsk tilläggsbehandling som man gör idag. Trastuzumab vid HER2-positiv sjukdom var knappt ens uppfunnet. Och betydligt färre patienter fick hormonell tilläggsbehandling. Detta skulle jag tro gör att  om man gjorde om samma studier idag är det inte säkert att man skulle få samma resultat om man gjorde screeningstudierna med mammografi idag. Jag vet inte att det är så, men troligen jämnar den medicinska behandlingen ut skillnaden mellan till exempel en 35 mm tumör och en 30 mm tumör. Och i just ditt fall skulle jag fokusera mest på det faktum att du inte har några tecken till spridning till armhålan. Det är mycket bra.

Question 6

Hej, op för snart 5 år sedan,tog bort höger bröst samt ca 20 lymfkörtlar har inga problem med lymfsvullnad och har aldrig haft,dräneringen togs bort dagen efter op,nu till frågan jag har dåliga vener i vänster arm,men riktigt bra i höger kan man ta ev prover i höger arm eller är detta ej ok

Accepted Answer

JAg tycker att man i första hand använder den andra armen. Men om det inte går så får man använda den opererade sidan.

Question 7

Jag opererades 2021 för ett år sen för ett återfall (efter 2 år) av mucinös bröstcancer i ena bröstet. Mastektomi vid fösta tillfället. 'Ganska små' tumörer< 2cm. 
Fick strålning i maj 2021 med 5 (mer intensiva) behandlingar på en vecka. 
Tar nu Tamoxifen sedan ett år.
Sedan början av hösten 2021 sticker det till och gör lite ont  i några punkter (där jag fått strålning) framför eller i kanten av armhålan, ibland i bakre kanten av armhålan. 
Jag undersöktes därför med ultraljud i december, och  besök hos kirurgen. Inga förändringar kunde ses eller kännas! Men fortfarande ilar det i samma punkter. Köttet under huden känns liksom ' diffust tjockare' än vad det varit tidigare, men kan vara ärrvävnad säger kirurgen.

Kan det vara biverkningar av strålningen? Annan förklaring? Såklart undrar jag över det när det ilar till.

Accepted Answer

Det är vanligt med symtom i den opererade vävnaden, låter som det kan vara det. KAnske det beror på att nerverna som blev avskurna vid operationen, är på väg att hitta tillbaka igen. Det är bra att man med ultraljud uteslutit att det skulle röra sig om återfall.

Question 8

Hej, jag fyller 40 år i juni och har genomgått en mastekomi och 8 kurer cytostatika (EC och Docetaxel). Jag diagnostiserades med en hormonkänslig cancer med spridning till två lymfkörtlar. I april ska jag strålas och påbörja hormonbehandling zoladex och aromatashämmare (Anastrazol, Letrozol, Exemestan). Längtan efter barn är stor så innan cytostatikabehandlingen frös jag ner ägg. Så vilka risker tar jag att först försöka genomgå en graviditet (om/när kroppen återhämtat sig) och sen påbörja de två hormonella behandlingarna? När är rekommendationen att tidigast bli gravid? Tack på förhand!

Accepted Answer

När en kvinna eller ett par väljer att skaffa barn är en sak som jag som läkare inte riktigt har att göra med, men kanske kan jag bidra med en viss input. Detta kan vara en riktigt svår sak, längtan efter barn kan ju vara stark och en bröstcancerbehandling ställer verkligen till det. Om sjukvården hjälpt till med att frysa ner ägg är det förstås en signal om att en graviditet kan tänkas även efter en bröstcancerbehandling, eller snarare under pågående behandling. Det är inte helt lätt att studera detta, men de flesta studier beskriver att det i sig inte innebär en tydligt ökad risk för återfall att genomgå en graviditet. Samtidigt kan inte detta vara riktigt hela sanningen eftersom graviditeten förutsätter att man tar en rätt lång paus i den hormonella behandling, vilket man måste befara gör den något mindre effektiv. Och är det så att man har en allvarlig prognos är det kanske något man måste väga in. Det finns ytterligare en aspekt, fertiliteten minskar normalt hos kvinnor med ålder, efter 35 eller så. Kemoterapin bidrar ytterligare till minskad fertilitet. Så det är ju förstås långt ifrån säkert att det går även om man gör ett IVF-försök. Det finns data att 2 års hormonell behandling leder till en långsiktig riskreducerande effekt avseende allvarliga återfall, 5 år är mer effektivt, men även 2 år innebär en bra effekt. Man kan tänka att det därför kunde vara klokt att avvakta 2 år med hormonell behandling innan man ger sig på ett IVF-försök. I så fall måste man därefter sätta ut den hormonella behandlingen under minst 2 månader innan. I ditt fall tickar ju den biologiska klockan på, så det är i ditt fall inget enkelt ställningstagande. Det kan även finnas åldersrestriktioner för när man kan få detta inom den offentliga vården. Du måste förstås tala med din läkare och troligen även med en fertilitetsläkare.

Question 9

Hej,

Jag fick min bröstcancerdiagnos i början av 2020 (jag var då 40 år gammal) och gjorde alla mina behandlingar under det året. 

Lite bakgrundsinfo från journalen: I PAD från första operationen ses invasiv cancer NST grad II som mäter 3 mm, ER-positiv 100%, PR 100%, Ki-67 8%, HER2-negativ. Focit är beläget i ett 50 mm stort område, DCIS grad III med comedonekros med tveksam radikalitet kaudomedialt. Tre friska sentinel node. I PAD från utvidgad excision ses två foci med DCIS grad 2 som mäter 6 resp 5 mm. Adjuvant cytostatika, EC75 x 6 med tre veckors mellanrum, adjuvant endokrin behandling med Tamoxifen 5-10år samt strålbehandling vänster bröst 15 ggr + 8 boosters.

Förutom klassiska biverkningar som hjärntrötthet, dålig blodcirkulation i händer och fötter, ledvärk etc, så är jag också stel och spänd i kroppen. Under cancerbehandlingstiden så fick jag info om att inte gå på massage. Och jag minns inte anledningen riktigt? Men under hur länge ska man hålla sig borta från massage? Är det ok för mig att börja ta massage? Jag skulle vilja boka in mig på klassisk rygg/nacke/kropp massage (30-60min) och gärna regelbundet. Finns det några risker med det? Kan det trigga igång något som är negativt? Tex ökad risk för lymödem? Vore tacksam för svar!


PS. Tack för att ni finns här som stöd för oss!

Accepted Answer

Personligen menar jag att det är helt ofarligt med massage. Möjligen med undantag för kraftig massage i den vävnad som som skulle kunna drabbas av lymfödem (skuldra och arm på den opererade sidan). Massörer vill ofta inte ge behandling t ex under pågående cytostatika. Nån har nog någon gång sagt att det skulle kunna vara olämpligt, men jag vet inte varför det skulle vara det.

Question 10

Hej!
Jag önskar svar från Niklas Loman tack!
Jag undrar vad det menas med ”partiellt strålbehandling ” det står såhär i min journal ”
Rek om partiellt strålbehandling mot operationshåla med 1 cm marginal, utan boost” 
Opererades 10 mm tumör, (bröstbevarande) hormonkänslig och her2 positiv. Friska lymfkörtlar. 3 omgångar docetaxel, därefter 3 omgångar EC. Tamoxifen i 5 år. Och nu partiellt strålbehandling. 
Vad menas med just ”partiellt ”? I början så ville de inte ens erbjuda någon strålbehandling överhuvudtaget, pga ung ålder, vilket jag blev mycket irriterande för! Jag förklarade åt dem hur jag känner och tänker och sen bestämmer de sig att det blir partiellt istället. 
Vad tycker du om det? Varför strålar man bara området där tumören satt, fastän jag hade även DCIS runt tumören! Varför inte stråla hela bröstet istället för att minska återfall så mkt det går?  
Jag känner mig jätteorolig för just det!

Accepted Answer

JAg tänker att du inte ska vara orolig för det. Partiell bestrålning innebär att man begränsar den volym man strålar till att inte inkludera hela bröstet utan att man fokuserar på det opererade området. Sen är det så, att det ofta inte innebär en mycket stor skillnad, vilket beror på att man ju strålar snett bakifrån och snett framifrån ("tangentiellt") det gör att man kan inte begränsa volymen till höger och till vänster om tumörområdet, men man kan minska strålningen ovanför eller nedanför tumörområdet, vilket kan vara en fördel. Man vill ju bestråla så litet som möjligt av den friska delen av kroppen.

Question 11

Hej,
Jag lever med spridd TNBC till skelettet sedan c:a 1 år tillbaka. I början av min palliativa behandling för detta fick jag rikliga mängder kortison enligt schema (8, 6, 4 osv tabletter) utan att bli påverkad förutom sömnlöshet. 

Jag hade sedan ett behandlingsuppehåll pga dåliga värden osv. Under den tiden åt jag dagligen mellan 3-6 betapred j perioder pga smärta, tumörfeber samt för att främja trombocyterna. 

Sedan ca 3 månader tillbaka har jag ätit 4 betapred/dag och vi håller nu på att fasa ut det helt pga att det ökar benskörheten och mina värden på trombocyter har gått från 22-88 på ca 3 cykler Halaven. 

Nu till min fråga: ganska plötsligt, över en period av 2 veckor så har jag blivit extremt svullen i ansikte och över buk. Och hårig över hela kroppen. 

Är detta biverkningar av kortison, kan det försvinna om jag slutar med kortison/ eller bara tar i samband med behandling? Eller är det något som är kopplat till sjukdomen som sådan eller cellgiftet Halaven? Ingen av mina läkare verkar veta.. 

Inga av de andra mediciner jag äter har dessa biverkningar vad jag kan se…

Accepted Answer

HEj, jag skulle tro att det kan vara en biverkning av kortison. Och ja, svullnaden kan minska om du kan vara utan kortisonet, men det tar troligen ett par månader.

Question 12

Vad har man gör erfarenhet av stereotaktisk strålning mot metastaser efter bröstcancer?

Accepted Answer

Jag antar att du menar intensiv behandling t ex av enstaka levermetastaser. Svaret är att man inte vet riktigt ifall det är en bra och viktig behandling. Det görs trots det på vissa ställen, men för att få bättre kunskap om detta pågår just nu en studie, Breclim, där man randomiserar patienter med begränsad spridning till levern som får en effektiv medicinsk behandling mellan att även lägga till lokal behandling i form av operation eller stereotaktisk strålbehandling.

Question 13

1999 Diagonos östrogenberoende cancer. Sektorresektion samt ax utrymning. Strålbeh. 25 ggr.
2017 recidiv samma bröst. Ductal invasiv 10 x10 mm tumör u. bröstvårtan. Grad två .Östrogen beroende.
Inga signaler vid u sökning att spridning till lymfkörtlarna fanns. Mastektomi o direktkonstruktion.
Fråga:Kan det finnas spridning som inte ses då större antal lymfkörtlar är bortop.?
 Beh. Ingen strälning. Letrozol 2 år därefter Tamoxifen 3 år. ( 6 mån. kvar av beh). 
Fråga: Biverkan av  Letrozol ont i leder samt ena hälen extrakänslig för tryck. Tamoxifen ger inte samma ledbesvär men har fortfarande svårt att ligga på rygg då det blir belastning på hälen. Fick till svar fr. bröstssk. att det inte fanns skäl till bentäthetsmätn. då jag senare skulle beh. med Tamoxinfen som stärker skelettet. Vad kan ha hänt med hälen?
Vid VC inf. att det är numera ok. ta prov i arm där ax. utrymning skett. Stämmer det eller ska jag undvika detta i forts. ?(Jag tog influensa vaccin i den armen).
P. gr. av torra slemhinnor  u. vägs besvär skrev gyn. läkare 2021 skrev ut Estrokad 0,03 mg. anses inte vara risk f. ny cancer. Stämmer det?
Efter strålbeh. 1999 från o till öm i revbenet u bröstet och haft svårt tolerera tryck från bh. Efter direktkonstruktion 2017 från o till ont i revbenet även  -muskeln spec. efter träning då jag sträckt armarna uppåt o åt sidan. Får svårt att tåla resår fr. behå. Är det ofarligt?

Accepted Answer

Hej, jag kan inte riktigt svara på alla dina frågor, men endel. Det är rätt att tamoxifen troligen är bra för skelettet, i våra riktlinjer ingår i din situation inte rutinmässigt en dexa, och jag tror inte att dina besvär i hälarna är ett tecken på nedsatt bentäthet. Jag kan inte förklara vad det är, men medsatt bentäthet om den inte är mycket uttalad uppfattar jag inte att man har sådana symtom av. Tecken på nedsatt bentäthet kan förstås vara ifall men har drabbats av någon fraktur t ex i underarmen, höften eller kompression av en kota i ryggen. Ett annat tecken kan vara om kroppslängden minskar. När det gäller graden av försiktighet med den axillopererade armen, är det svårt att exakt säga vad man inte ska göra. Man ska inte vara rädd för att röra på armen och använda den, men man kan ju undvika att ta prov i den om det går- Men om det inte går så kan det hända att man måste använda den. Det man vill undvika är t ex att drabbas av en infektion i huden i den opererade armen. Använd handskar vid trädgårdsarbete, belasta inte armen statiskt kraftigt t ec genom att bära mycket tungt.

Question 14

Hej,

Först skulle jag vilja taka er för ert otroliga arbete med att svara på alla frågor. Har betytt otroligt mycket för mig att kunna söka bland frågorna och svaren här.

Jag är 40 år och har högersidig multifokal bröstcancer, 10cm extent med 3 invasiva härdar, största 1,8cm.
Biopsier visar ER mellan 70% och 100%, PR 0 och HER2 3+, KI mellan 12 och 20, närmast grad 2.
Jag genomgår just neoadjuvat behandling. 4xEC & 3x(Docetaxel +antikroppar).
Jag har fått byta de två sista doserna av Docetaxel mot 9 veckovis Paclitaxel pga biverkningar.
Jag har 2 frågor till er.
Fråga 1) Jag är orolig för kvarstående neuropati efter paclitaxel, samtidigt som jag verkligen vill genomföra alla 9 behandlingar. Jag har precis tagit första dosen. Jag undrar om kylning av tår och fingrar är att rekommendera under behandlingarna? På sjukhuset fick jag kyla fingrar och tår under docetaxel, men för paclitaxel får vi ej det. Detta kan ju bero på resurs prioriteringar. Jag hittade en studie, som dock baseras på annan dos/intervall, men som visar positiv effekt av kylning med avseende på risken för neuropati. 'The effectiveness of regional cooling for paclitaxel-induced peripheral neuropathy'. Är det klokt att ta med egna kylklampar till behandlingen för att minska risken, eller är det viktigt med blodcirkulationen i tår och fingrar under behandlingen? 
Fråga 2) Jag skall få endokrin behandling efter operationen. Jag fick en liten periferi lungemboli en vecka efter att jag fick min PICC line. Jag går således nu på blodförtunnande sprutor. Planen är att stänga av min äggstocks funktion. Nu undrar jag om TAM + Blodförtunnande eller AI är att rekommendera. Jag vill gärna ta alternativet med minst biverkningar och bäst livskvalitet. Jag har även läst att otillräcklig hämning av
äggstockarnas östradiolproduktion i kombination med AI kan ge helt utebliven
behandlingseffekt. Kan man garantera att detta ej sker? Om inte, håller ni med om att slutsatsen  borde vara att TAM+ blodförtunnande är bästa alternativet? Finns det andra aspekter att tänka på?

Stort tack på förhand!

Accepted Answer

Hej, jag vill mena att kylnhandskar kan hjälpa mot nagelbesvär, men knappast mot neuropati. Neuropatin beror på en påverkan på de långa nerverna från ryggen och ut i armar och ben. Anledningen till att det känns i fingrar och tår i första hand beror på att det är de längsta nerverna som först leder till besvär. Själva påverkan är inte i första hand i t ex tårna, utan finns av allt att döma hela vägen längs nerverna. När det gäller frågan om den hormonella behandlingen så är det en läng historia. Om du haft en piccline trombos och inte några andra tecken till proppar, t ex i samband med p-piller så menar jag att risken associerad med tamoxifen i sig inte är stor. Man måste tänka på att det faktum att man har en slang som ligger inne i blodkärlet är en mycket stark riskfaktor för en propp på just det stället i armen. Det är iktigt att man behandlar proppen så länge du har piccline och ett par veckor därefter, men sen menar jag att du kan ta tamoxifen med ovanstående förbehåll. Det du skriver om aromatashämmare och zoladex är korrekt, och ja det är litet effektivare än tam + zoladex, om hämningen av äggstockarna är fullgod. Du måste diskutera detta med din doktor!

Question 15

Jag har behandlats för duktig 15×13 mm, DCIS grad 3, hormongynnad, her2 positiv hög ki-67, 3 körtlar bortopererade. Icke spridd cancer.
Jag har klarat strålning och cellgifter bra. Tog tamoxifen i tre månader.  Fick mer ont i kroppen, konstant sårsprickor i näsan och blodiga slemhinnor, besvärande torrt underlig och konstigaste av allt konstant brännande känsla i nacken och på höger underarm, som om jag blivit bränd av stora nässlor + mer hårväxt endast på den underarmen. Jag träffade en sjuksköterska som gått igenom mycket lik diagnos som ångrade att hon inte slutat tidigare med hormonpreparat pga biverkningar.  Jag gjorde ett uppehåll på nu 4 månader med tamoxifen. Har fortfarande ont i kroppen,  mycket stelhet. Det har jag haft även innan cancer behandling men betydligt sämre nu. Den brännande känslan i nacken har övergått till en stickande känsla som dålig kontakt när man ger ström. Inte konstant, mer vissa dagar och mycket efter varm dusch. Även irritation under huden på armen kvar. Känns som nervskada?
Jag har tänkt mig som frisk och tyckte att dessa biverkningar var för stora och konstiga och att risken för återfall inte borde vara så stor eftersom jag också fått antikroppsbehandling. Träffade min onkolog, blev chockad över att jag har 20% risk för återfall, 10 om jag tar hormonbehandling. Hur har jag kunnat missa detta? Rysk roulette.  Vi kom överens om att jag ska ta aromatashämmare. De ger dock generellt ännu mer biverkningar inom det jag redan har problem med. Ont i kroppen/stel och torra slemhinnor. Tom verkar det utlösa artros för en del.  Är det stor risk att biverkningarna Blir kroniska? Jag är rädd för att ta tabletterna, men så hög riskprocent är inte att leka med. Är risken verkligen så hög när jag inte hade spridning. Kan man inte behandlas med mer antikroppar istället?

Accepted Answer

Hej, litet knepig fråga. Hormonell behandling kommer med biverkningar, det är förstås besvärande, speciellt som man ska ta den under så lång tid. En del av det du beskriver känner jag dock inte igen som biverkningar av tamoxifen. När du skriver antikroppar antar jag att du syftar på trastuzumab vid HER2-positiv bröstcancer. Det kan jag svara på, nej man kan inte ersätta hormonbehandling med mer trastuzumab som ju är en toppenbra medicin med ganska litet biverkningar som man "känner av". Det finns en studie där man jämförde ett års trastuzumab med två års behandling och det var lika bra med ett år som med två år.

Question 16

Hej!
2017 behandlades jag för Tnbc och gjorde även en dubbel mastektomi med direkt rekonstruktion. 
Nu har jag bestämt mig för att ta ut implantaten då den ena är inkapslad och jag inte känner att jag vill ha dessa i min kropp längre. 

Jag mår (peppar peppar) hur bra som helst idag. Men min man mår jättedåligt över att jag ska ta ut implantaten. Vi pratar öppet om detta men behöver verkligen få hjälp. Vart kan vi vända oss? Vi tillhör det FANTASTISKA Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Accepted Answer

Hej Märta!

Att du inte har fått något svar tror jag tyder på att ingen av oss i panelen känner till exakt hur det fungerar i Uppsala. Här kommer därför några allmänna råd:  jag tycker du ska prata med din kontaktsjuksköterska på den enhet där operationen kommer att ske för att höra om enheten kan erbjuda samtal även till anhöriga. Gör de inte det är det i första hand vårdcentralen man ska vända sig till.

Question 17

Hej! Jag diagnostiserades med östrogenkänslig bröstcancer för ca 1,5 år sedan. Jag lade om min kost till att vara vegetarisk. Vilket inneburit att jag dagligen äter nötter, frön, kål, baljväxter som är fytoöstrogenrika livsmedel. Jag upplever att de som fått diagnosen bröstcancer äter mer vegetarisk kost efter sin diagnos. Är det bra eller dåligt att äta kost som är rik på östrogen? Ökar risken för återfall?
Mvh Marie

Accepted Answer

Hej Marie!
Eftersom ingen av läkarna svarat kommer ett svar från mig.  Hur olika livsmedel påverkar en cancerbehandling är ett delvis outforskat område, men inget tyder på att man kan få för mycket av ett livsmedel om man äter en balanserad kost. Jag rekommenderar dig att lösa följande broschyr där den kunskap som finns kring fytoöstrogen finns samlad.

https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/cancerrehabilitering/om-du-funderar-pa-komplementar-och-alternativ-medicin-tryck.pdf

Question 18

I SN mikrometastas i 1/1 körtel. PTE1BN1

Tacksam för svar/ Hillevi

Accepted Answer

Hej!

Jag känner inte riktigt igen förkortningen som du skriver. Du kommer att få ordentligt besked av läkaren när du kommer på ditt återbesök och du har då också möjlighet att ställa frågor. Det bästa är att få beskedet vid återbesöket även om jag har full förståelse för att det är påfrestande att vänta.

Question 19

Hej! 
Jag har sedan cirka 6 månader tillbaka upplevt ett obehag/ömmande smärta i höger bröst. Jag var till distriktsläkaren som gjorde en undersökning och upplevde att ”höger bröstkörtelpaket upplevs större än vänster”, han skrev även en remiss till mammografi men jag har ännu inte fått någon kallelse (det har gått 3 månader). Jag undrar om ni har någon erfarenhet av vad det kan vara?

Accepted Answer

Hej!

Ömhet och smärta i bröst (antingen i ena bröstet eller båda) är bland det vanligaste som kvinnor söker för och väldigt sällan något farligt. Bröstvävnad påverkas av hormoner och brukar svullna i samband med mens vilket brukar ge ökad ömhet.

Question 20

Hej, en liten fråga bara. Jag har i många år haft en knöl i mitt ena bröst som jag valde att kolla upp direkt efter jag fött mitt andra barn då jag började känna mig väldigt orolig över den. Jag gjorde mammografi och ultraljud där hon sa att allt såg helt normalt ut sen fick jag även göra biopsi för att ytterligare lugna mig då jag var så oroad. Biopsin visade att de var godartad och var amningsceller eller berodde på amningspåverkan. Betyder de att själva knölen är bröstvävnad eller förstorad körtel eftersom jag alltid har den och den är alltid samma storlek vare sig jag är gravid, ammar eller inget av de?

Accepted Answer

Hej!

På din beskrivning låter det som att det är bröstvävnad som du känner. Bröstvävnad är lite knölig i sig och kan på vissa ställen vara mer uttalad. Bröstvävnad svullnar ofta i samband med mens, graviditet och amning.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

DCIS plus invasiv cancer = två olika mutationer?

Tamoxifen och doping

Letrozol

Håravfall efter operation (eller sen verkan av cellgifter?)

Orolig 31-åring

Kapecitabin

Tumör bara minskat 2mm

Fråga: bh-material -bröstcancer??

Upptäckt knöl vad göra?

Jag har bollen i min bröst

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss