Frågor & svar

Question 1

Hej! I oktober fick jag diagnosen bröstcancer HER 2 positiv 13 mm, ki67 30% Grad 2. Fått 12 behandlingar med cystostatika med bra resultat, tumören syns inte på ultraljudet. Skulle dock få 3 EC behandlingar men har fått kraftiga biverkningar av den första och gått ner ytterligare 4 kg i vikt. Sammanlagt 8 kg och jag var smal  redan innan, väger nu 51 kg.  Har haft mkt biverkningar med de 12 första behandlingarna också med t ex 2 kraftiga allergiska reaktioner som gjorde att jag fick byta sort på cystostatikan. Och stora problem med magsmärtor och magsyror som skapar ett väldigt stort tryck på revben, bröstben och även jobbigt med andningen när det är som värst. Men EC behandlingen var ännu värre och jag gissar på att alla tabletter innan behandlingen gjorde ännu värre skada på min mage, har  nu haft magsmärtor i över 2 veckor. Läkarna säger att det mest optimala är att de ta de 2 sista doserna med EC men bedömer mig samtidigt som operativ. Om jag fortsätter med EC kommer jag sannolikt att gå ner ytterligare flera kilo i vikt o frågan är hur mkt mer jag klarar. Hur mkt ökar risken för återfall om jag inte tar de 2 sista EC behandlingarna? Eller går de att ta efter operationen?

Accepted Answer

Hej 

Det är svårt att exakt veta. Vissa studier talar för att de som har mer biverkningar har mer effekt av sin cytostatikabehandling, kanske det gäller även i din situation? Som jag uppfattar det har du haft allvarliga biverkningar av din behandling, och det är ju också så att man inte till varje pris kan fullfölja en cytostatikabehandling. För mig låter det ungefär som att du fått vad som är rimligt att du ska utsätta dig för, mer skulle kanske kunna skada dig allvarligt. Du har de facto fått mycket behandling, även om det - -i avsaknad av biverkningar - skulle vara bra om du kunde få litet mer, så har du ändå redan reducerat risken för allvarliga återfall genom den behandling du redan fått.  Mer är inte säkert bättre.

Question 2

Hej!

Min mamma, änka och 80 år gammal, fick bröstcancer vid 78 års ålder. Efter genomgången behandling med cytostatika, operation och strålning friskförklarades hon i april 2021.

Hon har en del kvarvarande besvär efter cancerbehandlingen, bl a kraftiga domningar i fötterna, och en känsla av att gå på "luftkuddar". För en tid sedan ramlade hon i badrummet, förmodligen efter att ha trampat lite snett utan att känna/märka det. Lyckligtvis fick hon bara några blåmärken. 

Jag undrar vad det finns för behandling för detta tillstånd. Hon har erbjudits någon form av skoinlägg, men har inte provat ut några sådana än. Kan sådana verkligen hjälpa? 

Hon har något slags mycket enkel liten  massagekudde som hon brukar lägga fötterna på när hon ser på TV, och säger att det känns väldigt bra. Jag har nu sett att det finns en del halvprofessionella fotmassageapparater att köpa, t ex denna:

https://www.flowlife.com/se/produkt/flowfeet?gclid=Cj0KCQiA0p2QBhDvARIsAACSOOMhy257Urjxk4baqE53vJOPNgyJ-CnT1W5_s_4mrmfTmmJBIhFTNScaAvj_EALw_wcB

Jag funderar på om en sådan här typ av apparat kan vara lämplig för henne.  Apparaten ger tydligen en kraftig knådande massage, som ska efterlikna "riktig" fotmassage, och ger även värme. 

Förstår att ni inte kan/vill ge råd om enskilda produkter, men det jag egentligen vill veta är om det är OK för en person i mammas ålder och med hennes typ av fotbesvär, att frekvent använda en sådan här apparat.

Jag har mailat till företaget som säljer apparaten, och de har varit tydliga med att det är upp till varje person att rådgöra med sin läkare, före användandet av produkten.

Kan det vara skadligt på något sätt, eller kan vi utgå ifrån att om mamma testar en sådan här apparat och tycker att det känns bra, så är det bara att fortsätta?

Mycket tacksam för svar!

Med vänlig hälsning 

LENA

Accepted Answer

Hej Anelia!  Eftersom ingen av läkarna har svarat dig får du ett svar från mig. Om din 80-åriga mamma har ramlat så tycker jag det är viktigt att hon tar kontakt med sin vårdcentral för att utesluta andra orsaker än domningar till att hon har ramlat.  När det gäller den apparat som du pratar om brukar det vara sjukgymnasterna/fysioterapeuterna  som bäst vet vilken typ av apparater som är är till nytta  och vilka som i stället kan vara skadliga, även om de inte tar ställning till ett specifikt märke. Men först måste din mammas husläkare undersöka vad som kan vara anledningen till att hon ramlade.

Question 3

Hej!

Jag är 37 år, har ätit Tamoxifen i 9 månader (av 5 år). Inte fått cellgifter. I ett annat ärende pratade jag med läkare på bröstcentrum och det kom upp att hon vill lägga till Zoladex pga att jag fortfarande har mens. Som jag har förstått det är det normalt att fortsätta menstruera med Tamoxifen?
Jag tolererar Tamoxifen ganska väl, står ut med med biverkningarna. Jag är inte sugen påbörja att genomgå "kemisk kastrering" som hon uttryckte det.
När brukar man tillägga Zoladex? Bör man åtminstone inte ta något prov?

Accepted Answer

Hej. Vi brukar rekommendera Zoladex till kvinnor som fortfarande menstruerar. När man är ung och får bröstcancer är det inte ovanligt att menstruationerna kommer tillbaka efter cellgifterna och precis som du säger kan de fortsätta under Tamoxifenbehandlingen. I ditt fall tror jag inte att något prov (tex kontroll av hormonnivåer) skulle tillföra så mycket. Vissa kvinnor tål Zoladex bra och andra får mycket biverkningar. Livskvalitet är viktigt och det blir i slutändan en diskussion mellan dig och din läkare om vilken behandling du ska ha. Den viktigaste delen i behandlingen är Tamoxifen.

Question 4

Hej,

Jag har utspridd trippelnegativ bröstcancer, bor själv och planerar flytta till en ny lägenhet. I nuläget mår jag bra. Jag funderar på utvecklingen av sjukdomen som är inte 100 % klart för mig och även om olika praktiska frågor kring det. Ursäkta frågan men måste jag ha en hiss i huset dit jag ska flytta?

Accepted Answer

Hej. Det går inte riktigt att svara på utan att veta mer om dig och din totala situation, men generellt skulle jag säga nej, det är inget måste att ha hiss. Däremot tycker jag att du kan prata med din behandlande läkare eller tex fysio/arbetsterapeut vad de skulle rekommendera.

Question 5

Operera bort mitt högra bröst för 4,5 år sedan och går på tätare mammografi p g a ärftlighet. Nu op jag bort mitt vänstra bröst den 29/12 och 3 portvaktar var angripna, då gjordes en axillutrymning och inga fler lymfkörtlar var angripna. Träffade onkologen i fredags och nu blir det cellgift.
Det står en kvinna med denovo kontralateral bröstcancer T2N1a Luminal A. Med tanke på ny denovo cancer föreslås ändå cytostatikabehandling av standardtyp samt Zometa adjuvans var  sjätte månad i 3 år och strålbehandling mot bröstkorg och lymfkörtlar.
Jag fråga honom om röntgen av hela kroppen men han tyckte inte det.
Undrar vad positiv och negativ her2 betyder?
Tacksam för svar

Accepted Answer

Hej. Her2 positiv bröstcancer betyder att tumören har ett överuttryck av den sk Her2-receptorn och vid sådan bröstcancer ger vi Her2-riktad behandling för att minska risken för sjukdomsrecidiv. Vid Her2 negativ bröstcancer ser vi inte ett överuttryck och det är därför inte aktuellt med Her2-riktad behandling. Detta är en av de markörer vi tittar på när vi skräddarsyr behandling för den enskilda patienten.

Question 6

Fick diagnos Lobulär bröstcancer med metastaser i armhålan 2014. Hade då sökt för förändring i mitt bröst i cirka 3 år. Hade även en förändring som syntes på magnet rtg, denna bedömdes ej som cancer. Efteråt visade det sig att förändringen var cancer. Fick efter detta en kraftig behandling med borttagning av mitt bröst,strålning samt cytostatika. Efter behandling nervskador i händer och fötter. Dessa nervskador har blivit sämre de sista åren trots att det är länge sedan jag fick cytostatika. Har nu under det sista året fått ont ryggen samt strålningar ned i lårbenet. Har gjort en magnetrtg vilken visar diskbråck i lumbalregionen samt spinal stenos. Man frågade inte efter  metastaser (borde man sett dessa om det varit aktuellt ) . Har nu mindre ont i ryggen mer en molande smärta i lårbenen som stålar ihop med min nervsmärta i benen. Har svårt att gå längre sträckor samt vaknar nattetid pga smärta. Har jag suttit en längre tid så går jag lite stapplande innan jag kommer igång. Bör jag utredas mer angående skelettmetastaser?

Accepted Answer

Hej. Enligt min erfarenhet hade radiologen sett om det fanns misstanke om metastasering i skelettet, MR är en bra undersökning för detta. Diskbråck och spinal stenos kan ge precis de besvär du beskriver, och där får du ha kontakt med din läkare för att följa upp hur det utvecklas.

Question 7

Hej 
Jag är 43 år gammal. För 19 månader sedan fick jag bröstcancer. Den var då Her2- men stor och jag fick därför inleda med 3Ec90 och 3 Doc. Vid tårtbitsoperation var den invasiva tumören 21 mm, levande och hade inte krympt något. Min lymfkörtel hade macrometastas 2,1 mm, samt var tumören starkt HER2 positiv och 100% Östrogendriven. Jag fick då göra lymfkörtelutrymning. 17 lymfkörtlar opererades bort. Inget spår av metastaser syntes. Som ett bifynd hittades en 8mm invasiv cancer. Her2 positiv eller ej vet man inte. Därefter strålades jag 20 ggr. 15 på bröst och armhåla och 5 extra mot tumörområdet. 10 dagar efter lymfkörtelutrymning fick jag min första kadcylabehandling. Jag har nu fått 17 stycken och skulle ses som färdigbehandlad frånsett tamoxifenbehandling som jag har tagit sedan julafton förra året. 
I augusti fick jag ont i magen så då gjordes en tredje CT buk som inte visade något. Jag gick till gyn i november för jag hade fortsatt ont i magen men inget syntes. Jag fick en mindre blödning  i tre dagar i januari i år och ont i höfter och ländrygg. Vid senaste gynbesöket upptäcktes cystor 6 cm stora på ena äggstocken. De ansågs godartade. Vätskefyllda och normala. Idag fick jag svar att alla cancermarkörer var negativa utom en som hade värdet 46 mot gränsvärdet 44. Det var ett gränsvärde inte för underlivet utan mage och tarmar. Trots detta rekommenderar de operation. För mig känns det väldigt stort och varför inte testa först med zoladex? Jag har frågat om det tidigare för jag har påtalat att mina vallningar kom tillbaka i november 2021 och jag hade väldigt lätt att bli gravid vid 39 års ålder. 
Rekommenderar ni att jag opererar bort äggstockarna och livmoder istället för att pröva först med zoladex? 
Och varför tas det inte ett nytt blodprov på cancermarkören som var lite över eller gör en ny CT buk?
Tacksam för svar
Ps jag ska inom kort också operera bort en knöl på halsen. Mitt hjärta mår bra trots många kadcylabehandlingar. Enda som inte har varit bra med mina blodprover är ett leverprov. Jag börjar bli rätt trött på att vara sjuk och vill må bra igen. Ds

Accepted Answer

Hej. Det är jättesvårt att svara på din fråga då det kan finnas ytterligare information som jag inte vet om. Om jag förstår det hela rätt tänker jag att Zoladex i detta fall kanske inte är ett alternativ mot operation. Jag tycker att du ska lyfta den frågan med din behandlande läkare så att de ger dig en tydlig och bra förklaring till deras rekommendation. Ledsen att jag inte kunde svara bättre på din fråga.

Question 8

Hej! Skulle vilka ha hjälp med att förklara min diagnos och vad det betyder. Blev opererad i juli 21 och strålats 15 gånger.  Har förstått att min bröstcancer är hormonellt känslig och att dem växer långsamt. Behandlas med Tamoxifen. Är 47 år. 

C501 Malign tumör i centrala delen av bröstkörteln

corebiopsiverifierad invasiv duktal cancer i vänster bröst kl 10, 3 cm från mamillen, BRE 4, ER 95%, PR 100%, Ki-67 10%

Min mamma som är 67 år har nyligen upptäckt bröstcancer och enligt henne också hormonellt. Undrar om detta är genetiskt eller bara en slump?
 Mvh Alejandra

Accepted Answer

Hej. Det står inget om storleken på tumören men utifrån de data du anger är det en hormonkänslig bröstcancer  med ganska låg tillväxtmarkör (Ki67%). De flesta bröstcancrar är inte ärftliga men eftersom du är ung och din mamma också har diagnosticerats med en bröstcancer finns rekommendation om cancergenetisk utredning och molekylärgenetisk testning. Prata med din behandlande läkare, om det inte redan har initierats.

Question 9

En läkare har upplyst mig om att det finns olika varianter av aromatashämmare och att de olika varianterna också ger olika typer av biverkningar. Dock kunde (eller ville) han inte svara på vilka dessa skillnader är. Märkligt, eftersom detta är en mycket viktig fråga för många patienter. Därför ställer jag frågan till och tackar på förhand för svaret.

Accepted Answer

Hej. Det finns 3 olika läkemedel idag som hör till gruppen aromatashämmare. 2 av dem är ganska lika i struktur. Jag skulle inte heller kunna svara på den frågan utan vi brukar ofta börja med en sort. Om biverkningarna är påtagliga kan man byta till en annan sort då chansen finns att biverkningsprofilen är en annan. Om man generaliserar så skulle jag säga att de har samma biverkningar men hur den enskilda individen upplever behandling av ett enskilt läkemedel varierar.

Question 10

Hej , jag vet inte om man kan ställa dessa frågor här men jag provar.
Är opererad för bc på vänster sida och ska nu snart genomgå strålning. Då ska jag hålla andan under typ 20 sekunder och hålla kvar i en speciell ruta på dataskärmen. Har varit lugn  tills nu då jag funderar på vad som som händer med hjärtat under strålningen och ev vad som kan uppstå för problem  ? Man vill ju inte få hjärtproblem på köpet . 
Dessutom , vem bestämmer hur många veckor som strålningen pågår? Från min bröstmottagning sa onkologi läkaren  1 vecka med lite starkare dos. Där jag ska få strålningen verkar de flesta strålas 3-4 veckor.    Vad avgör längden på en strålningstiden ( i veckor )

Accepted Answer

Hej. Studier har visat både akuta och långtisdseffekter efter strålbehandling vid bröstcancer, tex hjärtpåverkan med tex ökad risk för kranskärlssjukdom (kärlkramp). Samverkande riskfaktorer som tex annan behandling, ålder (oftast skörare), rökning, tidigare hjärtkärlsjukdom mm kan öka risken. Anledningen till att vi ger sk andningsstyrd strålbehandling är just att minska risken för skador på hjärtat på kort och lång sikt. Vid en bröstcancer som suttit på vänster sida blir stråldosen oftast något högre mot hjärtat, eftersom hjärtat, hos de allra flesta, sitter på vänster sida. Be gärna om en broschyr om biverkningar på din strålbehandlingsavdelning så kan du läsa mer. För de flesta gäller 3 veckors behandling (om man är över 50 år). Vid många sjukhus har man börjat ge 1 veckas behandling till vissa patienter, där man ger högre dos men färre gånger (5 istället för 15). De olika behandlingarna bedöms ge samma riskminskning av återfall. Det som avgör är bland annat var du behandlas (än så länge ger man inte 1 veckas behandling på alla ställen) och karaktären på din bröstcancer (tex storlek och typ).

Question 11

Hej
Jag har spridd bc i skelettet, i mars-21 upptäcktes en metastas på tarmbenet på en  PET-DT röntgen, som strålade bort. Vilken röntgen är mest tillförlitlig? Vilken ser man metastaser på organ och skelett bäst på? Sist fick jag en PET-DT, men p.g.a av brunt fett i överkropp som störde avbildning, så fick jag göra en DT röntgen efteråt. Om du vore min läkare vilken röntgen skulle du välja nästa gång? PET- DT eller DT?

Accepted Answer

Hej. Om jag vore din läkare skulle jag välja DT. Det är en bra metod som vi oftast använder vid uppföljning. Varje undersökningsmetod har sina styrkor och svagheter. När vi tex vill undersöka skelettet används oftast DT, vanlig "slätröntgen" eller skelettscint användas i första hand, metod väljs utifrån frågeställning. MR tar längre tid vilket gör att väntetiden kan bli längre då det finns färre röntgentider för det. Oftast tillför inte MR särskilt mycket för det kliniska beslutet om man inte vill ha en mer detaljerad bil av det visst parti i skelettet, tex ryggkotor. Då kompletterar vi med MR. Samma sak gäller tex hjärna och lever - där kan MR ge en mer detaljerad bild men oftast räcker det med DT. Vi använder inte PET-DT rutinmässigt i enlighet med samma resonemang som MR. Sammanfattningsvis beror val av undersökningsmetod på vad jag vill undersöka och vad jag tänker att det ska bidra med i vårt beslut om behandling etc. Hoppas att det blev lite klarare.

Question 12

Jag har atypi i en knuta i bröstet. De har nu tagit biopsier som jag inte fått svar på än. På mammografi och ultraljud syntes fibrocystisk vävnad. Knutan är ganska hård och öom. Är 38 år och jätteorolig.

Accepted Answer

Hej!

Det är fullt förståeligt att du är orolig när du har känt en knöl. De flesta knölar som kvinnor söker för visar sig dock vara ofarliga. Det är svårt att uttala sig närmare i ditt fall utan mer information. Det skulle kunna röra sig om en bindvävsknuta, ett fibroadenom med lite cellförändringar.

Question 13

Hej var på mammografi och fick komma tillbaka för vidare undersökning och vävnadsprov., fynd vänster bröst.
Corebiopsi togs från området och PAD visar B1/B2.
Menas detta tymus tumörer?
De vill att jag ska komma tillbaka igen om 3 månader.

Accepted Answer

Hej!

Kod B1 och B2 står för godartade förändringar. Kanske är det bilden på mammografi som gör att man vill kontrollera igen?

Question 14

Hej

Man får ju inte ta blodprover i armen på den sida man är bröstopererad, gäller detta även kapillär provtagning dvs ”ett stick i fingret” t ex Hb eller blodsocker?

Accepted Answer

Hej!

Det sägs att man ska undvika att ta prover i armen på den sida som man är opererad på. Det är väl egentligen inte säkerställt att det innebär några större risker, särskilt om man inte har gjort en axillutrymning utan bara sentinel node-biopsi. Ett stick i fingret bör inte vara en risk.

Question 15

2020-11-25 opererad på grund av DCIS preop 5mm stor, där PAD:t visade överraskningsfynd med stort DCIS grad 3-fokus, 55 x 45 x 20 mm stort, taget med snäva marginaler. Man fann tre friska portvaktskörtlar och en invasiv komponent på 2,12 mm. Denna var grad 2. 
2021-01-19 gjort subkutan mamillsparande ablatio höger bröst då man finner en bifokal tumör, dels ett mindre område 28 mm med DCIS grad 2 – 3 på knappt 3 cm samt en 2,5 mm stor mucinös grad cancer, grad 1,ingen LVI, ER och PR 100 %, Ki67 18 % och HER2 2+ men SISH-amplifierad. Genomgått rekonstruktion av bröst samt kontralateral mastopexi 2021-05-14. På grund av muskulär smärta i höger axel genomgått CT thorax som varit invändningsfri frånsett nyupptäckt suspekt vänstersidig förändring där utredning med kompletterande ultraljud med punktion konstaterat en duktal cancer grad 2, ER 90 %, PR mindre än 10 %, HER2 1+ och Ki67 under 20 % och uttalat lymfocytärt infiltrat. Bröstkonferensen har rekommenderat indikerad sektor och sentinel node samt kontroll med CT buk.

Jag är 47 år. Hur stor procent för återfall och död? Hur vanligt är det att man får cancer 2 ggr inom 15 månader?  

Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej, det låter ju litet dramatiskt det du beskriver. När det gäller dina dcis-tumörer så har ju de mycket god prognos. Därutöver har man konstaterat små invasiva tumörer ("riktig" cancer), vilka jag också bedömer har god prognos. Det är litet speciellt med HER2-positivitet i en så liten cancer. Det underliga är att DCIS ofta är HER2-positiv utan att det har några speciella konsekvenser, jag skulle faktiskt inte oro mig så mycket för det. Tyvärr kan jag inte ge någon tydligare prognos, annat än att det är utmärkt, skulle inte riktigt lita på prognosmodellen med denna litet komplicerade bild. Jag fattar inte riktigt om de olika tumörerna sitter i samma eller i olika bröst. Om tumörerna sitter i olika bröst och utgörs av två bevisligen separata händelser bör man erbjuda dig en ärftlighetstestning oavsett om du har någon ytterligare släkthistoria eller inte.

Question 16

Hej, 
Jag ställde tidigare en fråga kring lågt albuminprov där jag under 3 års regelbunden provtagning legat runt 40 och nu fick ett värde på 29 där vad jag förstår lägsta "godkända" ska vara 36 g/l. 
Jag hade en 55-60 mm multifokal hormonpositiv, luminal B, HER2 negativ BC 2019 utan spridning men väldigt nära inväxt i bröstkorg som behandlades med Paklitaxel samt EC och idag står jag under Anastrozole i 10 år.
Funderar förstås på om detta kan indikera något fel med levern...jag vill inte vara nojjig och besvärlig så jag har inte hört av mig till bröstmottagningen dock har jag gjort ett självtest för levern (urin) och får utslag på bilirubin.
Jag har tidigare varit i kontakt med bröstmottagningen för att jag hade huggande smärta i skuldra och nedre revben på höger sida varpå vi gjorde en kroppsscint som var "ren" men jag funderar nu på om det skulle kunna vara symptom på levern istället?
En period nu har jag intagit energidryck när livet pressat på och funderar på om det nu är så att levern är påverkad att detta kan vara en orsak? Jag har nu slutat dricka det men undrar alltså vad som är rimligt att vidta för åtgärder i den här situationen.
Jag kommer få zoledronsyra om 2 v vilket jag får 2 ggr/år - kan jag vänta dit och ta upp det med sköterskan jag träffar då?
Oerhört tacksam för er vägledning och tankar kring det här.

Accepted Answer

Hej, det är verkligen svårt att ha en vettig uppfattning om det du beskriver. Ett albumin i underkant kan bero på säkert 100 olika orsaker. Tala med din sköterska. Jag gissar att hen kommer att hänvisa dig till sin doktor. så får man försöka fundera på om detta är något man bör oroa sig för.

Question 17

Jag har behandlad trippelpositiv cancer, icke spridd. Jag har tänkt att det är liten risk för återfall, att jag behandlats med byxor och hängslen och att det redan efter bortoperation var ganska tryggt. Förlängd strålning pga under 50, 2 cellgifter, lång antikroppsbehandling. Efter 3 månader med tamoxifen gjorde jag uppehåll pga jobbiga biverkningar. Bland annat att höger underarm konstant kändes som att jag dragit den genom ett elakt brännässelsnår och så även nacken. Forfarande efter tre månaders uppehåll är jag inte återställd, men betydligt bättre. Var och pratade med onkologen för att få veta mer om risken med att sluta eftersom jag läst studier på att man snarare skulle utöka längden till 10 år med tamoxifen. Fick reda på att trots all ovannämda behandling har jag ändå 20%risk för återfall och om jag tar tamoxifen i 5 år minskar risken statistiskt till 10%. Är detta rimligt?? Jag trodde absolut inte att jag löpte så stor risk för återfall. Jag har ansett mig själv som frisk efter behandling mot cancer. Nu blev jag orolig...

Accepted Answer

Hej. Det här med risk för återfall är inte alltid så lätt att förhålla sig till som patient, särskilt inte i början när den intensiva delen av behandlingen är klar och man förväntas återgå till det "normala" så sakteliga.
Man kan på olika sätt beräkna/kalkylera risken att en cancersjukdom ska komma tillbaka men i slutändan säger det egentligen ingenting om hur det går för den enskilda patienten. Det är statistik som baseras på 1000-tals patienter. Vi använder risksiffrorna för att skräddarsy lämplig behandling för att risken ska bli så liten som möjligt - och att inte överbehandla.  Oavsett hur mycket/lite behandling vi ger kan vi alltså aldrig veta om sjukdomen kommer tillbaka eller ej. Vi vet att antihormonell behandling, tex med Tamoxifen, minskar risken för återfall vid hormonpositiv bröstcancer, oavsett ålder och stadium. Rekommendationen om förlängd antihormonell behandling bygger på god tolerans = lite biverkningar och god livskvalitet, under behandlingen. Jag vet inte om du blev så mycket klokare av mitt resonemang. Ofta kan vården ge stöd och hjälp för att biverkningarna ska vara hanterbara.

Question 18

Hej!
37 år. Opererades med mastektomi maj 2021 efter självupptäckt invasiv multifokal duktal cancer. Fem st tumörer, 14, 11, 8, 6, 2 mm, samtliga grad 1. Hormonkänslig tumörtyp (ER 80%, PR 80-100%), ej Her2positiv. Ki67 4-6%.

17 lymfkörtlar uttagna och ingen innehöll cancerceller.

Operation radikal och enda efterföljande behandling är Tamoxifen i fem år.

Har under hösten och vintern fått ett ihållande illamående och orolig mage, som inte vill ge med sig. Är nu orolig att detta är symtom på återfall eller att cancern spridit sig. Min kontaktsköterska har meddelat att det är osannolikt att den cancer jag haft skulle ge återfall så snart, och att den isf troligtvis inte skulle yttra sig i form av illamående. Funderar nu på om illamåendet beror på Tamoxifen-behandlingen, och om det i så fall finns något man kan göra för att lindra detta? Illamåendet är värst på morgonen och liknar i viss mån "gravidillamående". Kan man äta medicin mot illamående när man går på Tamoxifen? Jag har testat att ta tabletten på kvällen istället för på morgonen, men det ledde endast till dålig sömn och ökade vallningar nattetid (men illamåendet kvarstod).

Kanske är rädslan för återfall/spridning i sig en bov i dramat. 

Tack för det fantastiska jobb ni gör.

Accepted Answer

Hej. Jag håller med din sköterska att det är osannolikt att ditt illamående har med din tidigare bröstcancer att göra. En del blir illamående av Tamoxifen. En strategi kan vara att byta leverantör av tabletten för att se om annat "märke" kan minska illamåendet. Prata med din behandlande läkare. Hoppas det blir bättre för dig.

Question 19

Hej! opererades i Karlskrona med mastektomi 2020/04 och avslutade strålning 2020/06. efter den sa jag några gånger till Läkare och kontaktssjukskoterska att jag vill göra bröstrekonstruktion, men enda svar jag fick var "venta lite" nu flytade i Malomö och fick trefa 2022/02 plastikkirurgen i SUS, men han sa att jag måste venta 2 år för att göra operationen för att många som vill göra och därför väntetider är sa långa. undrar om jag kan göra någon annanstans i stället att vänta 2 år till.

Accepted Answer

Av medicinska skäl behöver det förflyta en tid mellan att strålbehandling har avslutats och bröstrekonstruktionen. Vad jag förstår så har din läkare på SUS gjort  bedömningen att denna tid har passerats. När du kan göra din bröstrekonstruktion handlar därför nu om hur lång väntetiden är.  Du har rätt att själv bestämma i vilken region du vill ha operationen utförd. Det enda som är skillnaden mellan att få operationen utförd i Skåne  eller någon av landets övriga regioner är att om du väljer en annan region måste du själv stå för alla resekostnader. Du kan själv ta kontakt med det sjukhus där du vill ha rekonstruktionen utförd för att höra vad som behövs för att du ska stå på deras väntelista. Eftersom vi har en stor vårdskuld i vård land finns det risk för att väntetiden även vid andra sjukhus är lång.

Question 20

Jag äter Anastrozol sedan april-21 och har hunnit med tre urinvägsinfektioner. Mellan dessa har jag i princip konstant smärta och sveda samt trängningar i urinröret. Ibland kan det hålla upp ett par dagar men är sen tillbaka. Jag använder Replens 1-2 ggr i veckan och smörjer med mjukgörande efter varje toalettbesök. Nu börjar jag fundera om det är Replens som förvärrar symptomen. Känner ni igen det här och finns något som är bättre än Replens?

Accepted Answer

Hej, det låter som du har stora besvär och rekommendationen är att prova hormonfria alternativ i första hand och Replens är ett sådant preparat. Vagisan är också ett hormonfritt alternativ som du kan prova. Jag tycker att du ska kontakt din läkare eller kontaktsjuksköterska för att diskutera vilka alternativ det finns för dig.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Wegovy bantningsmedel

Nedsatt immunförsvar-behandling-vaccination

Viktökning

Fundering kring kliande bröst

Skelettmetastaser

Kombinationsbeh.

Knöl redan minskat?

Vad händer med äggstockarna?

Cytostatikabehandling

Hårbotten

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss