Frågor & svar

Question 1

Hejsan, 

Jag är 24 år och har märkt av att mitt ena bröst är större än det andra och känner av något som jag inte kan känna i det andra. Vet inte om jag borde gå och kolla upp de eller inte, men min mormor har haft bröstcancer och överlevde så blir lite mer nervös på grund av de.

Accepted Answer

HEj, om du känner en knuta i bröstet eller en nytilkommen sidoskillnad får du förstås söka på din vårdcentral.

Question 2

Min fråga gäller ej planerad vård eller akut vård utan nödvändig vård för cancerbehandling i Frankrike dvs,  cellgifter intravenöst, strålning, röntgen, provtagning, mediciner. Enligt EU rådgivning sjukvård skall detta vara möjligt när man är skriven i Sverige. Har varit i kontakt med försäkringskassan som hävdar att;

1) förhandstillstånd (s2) endast kan fås om det gäller planerad vård, pga kö tider ej hålls. De anser därför att förhandsbesked skall sökas och patienten skall betala all vård själv för att sedan kräva ersättning.
2) det är regionerna (i detta fall VGR) som bestämmer vilken vård bröstcancerpatienter har rätt till. Om det stämmer, var kan jag läsa om vad VGR anser vara berättigad vård för metastaserad bröstcancer, fas 4, palliativ vård?

Jag tar tacksamt emot tips för att hitta någon kunnig person som vet hur man lyckas få beslut på nödvändig vård  för metastaserad bröstcancer, fas 4, palliativ vård.

Accepted Answer

En anledning till att man söker vård i ett annat EU-land är att den behandling man önskar inte finns i Sverige. Eftersom Försäkringskassan i huvudsak bara ersätter vård som man kan få inom Sverige blir många djupt besvikna. 
När en patient önskar få vård i ett annat EU-land måste Sverige följa det så kallade patientrörlighetsdirektivet. Detta innebär att man som EU-medborgare har möjlighet att söka sjukvård i ett annat EU-land samt få kostnaderna för denna vård ersatt. Men för att få ersättning måste tyvärr ett antal villkor vara uppfyllda. 
Du frågar specifikt efter det som kallas förhandtillstånd (intyg S2), vilket innebär att man bara betalar den patientavgift som gäller i det land där man får vården. Där gäller villkoret att om vården kan ges i Sverige inom en medicinskt försvarbar tid har Försäkringskassan också rätt att avslå ansökan om förhandstillstånd. 
Sedan har du en fråga kring hur du ska få veta vilken vård som Västra Götaland godkänner. Där är svaret att Försäkringskassan samråder med hemregionen, men eftersom den som är bosatt i Sverige kan söka vård i vilken region som man vill så måste Västra Götaland godkänna all vård som ges inom den offentligt finansierade sjukvården i Sverige. 
Man kan också ansöka om något som kallas förhandsbesked som är ett besked om hur mycket pengar man kan få i efterhand. Det innebär att man själv måste ligga ute med pengarna i väntan på utbetalning från Försäkringskassan. Där är regelverket enklare, men även där ställs som regel villkoret att vården ska finnas att tillgå inom den allmänna vården i Sverige.

Question 3

Jag diagnostiserades den 13/12 med invasiv lobulär cancer, ER 100, PR 90, HER2 0, Ki67 18, diagnosen har jag fått förklarad av er – 
min fråga handlar i stället om hur man avgör om cytostatika är nödvändigt.
På MR kunde ingen som helst spridning ses utöver tumören, som är ca 2,5 cm stor. I min föreslagna, preliminära vårdplan anges operation (19/1), följt av strålning och sedan medicinering. D v s i dagsläget ingen cytostatika.
Som jag förstått det fastställs den slutliga behandlingen efter operationen, dels av analysen av sentinel node/portvakten för att se om den är angripen, dels av det genetiska testet som skall ge indikation om återfallsrisken. Är det korrekt? 
Är det så att alla dessa fakta sedan tillsammans bildar underlag för om man även behöver tillföra även cytostatika i min vårdplan? Är det så att man alltid behandlas med cytostatika om portvakten är angripen eller räcker operation av lymfkörtlarna? Och vad händer om portvakten INTE är angripen, men gentesten visar någon form av risk för återfall? Blir det alltid cytostatika då?
Hur väger man eventuell nytta av cytostatika versus den kraftigt försämrade livskvalitet som en cellgiftsbehandling medför (och risk för långvariga biverkningar)? Finns det någon definierad gräns eller formel?
Hur mycket kan jag själv påverka min behandlingsplan? Kan jag tvingas att genomgå en cytostatikabehandling som ”bara” syftar till att minska risken för återfall med några enheter? Hur stor effekt måste en cellgiftsbehandling anses ge för att det skall vara värt att göra den? Finns det risk för att sjukvården överanvänder cytostatika för att så att säga ”vara på den säkra sidan” långsiktigt (tänker även på att de vill hålla nere kostnaderna på sikt, eftersom ett återfall ju drar igång hela apparaten igen) – oavsett vilken livspåverkan det har för patienten? Min fråga gäller även medicinering, där biverkningarna kan bli mycket svåra. Är det verkligen värt att må väldigt dåligt mellan att jag är 50- 60 år, då mina tonårsbarn behöver mig mycket, för att kanske leva till 78 istället för 75?

Accepted Answer

Hej. Du har förstått rätt vad gäller när den slutliga behandlingen föreslås, dvs efter operationen. Då görs ofta en genexpressionsanalys som kan ge vägledning om cytostatika bör erbjudas (även om portvakten inte är angripen) eller om det "räcker" med antihormonell behandling. Oftast föreslås idag cytostatika om portvaktkörteln är angripen. När vi har all information om bröstcancern läggs ett förslag på behandling fram och det ska förstås diskuteras med dig - du kommer inte att bli påtvingad någon behandling som du själv inte vill ha, men det är viktigt att du får en bra information från din läkare innan du tar ditt beslut, oavsett vad det blir. Vi väger in för och nackdelar för de olika behandlingarna för att ge det förslag som är bäst för den enskilda patienten, där vi också tar hänsyn till tex samsjuklighet och risk för biverkningar. Att hålla nere kostnaden för samhället på sikt är inget som vi tänker på (om det var så du menade) - när vi föreslår behandling är det den enskilda individen vi tänker på. Hoppas att det blev lite klarare för dig.

Question 4

Hej! Är 74år och drabbades av bröstcancer 2015 , hormonrelaterad ca 10x12mm ingen spridning till lymfa eller blod. Har  gått på mammografi med ett och ett halvt års mellanrum tills nu.Fick först tamoxifen i tre år och sedan aromatashämmare i två och ett halvt år plus strålning. Nu har jag känt att det sticker i vä armhåla inte mycket men snabba stick med flera  veckors mellanrum, cancern var i vä.bröst. Sticken känns som nålstick o va rar någon sekund. Ibland kan det smärta i bröstet på kvällen /natten.Tänker ibland att det vara oro som gör detta då jag läst att  cancern kan komma tillbaka långt efter man drabbats av just hormonrelaterad cancer.Jag fick ej cellgifter då läkarna sa att det skulle skada mej mer än de gjorde nytta.Är så väldigt orolig.Min underbara läkare har gått i pension och jag inte har samma fina kontakt med nya läkarna. Det har ju gått många år sedan jag drabbades men skulle vara så tacksam för svar. MVG. Orolig

Accepted Answer

Hej, jag tänker att det inte låter så väldigt oroande egentligen, men att du givetvis måste söka upp din läkare och be om en undersökning för att säkerställa att allt är som det ska. Återfall brukar inte visa sig på det sättet vanligen, men det spelar ingen roll- Du måste få en bedömning "in real life"!

Question 5

Hej. Först vill jag tacka er att ni finns och tar er tid med att svara på frågorna som vi ställer. 
Sedan ett och ett halv år tillbaka behandlades min mamma med Ibrance och Letrozol då hon har fått metastaser i skelettet - utbredda sklerotisk-lytiska metastaser. Tills sista DT ( 3 december 2021) hade inget nytt tillkommit. Igår när min mor träffade sin läkare informerades hon att om sin senaste röntgen svar (3 december 2021) att förtjockning av peritoneum till vänster i lilla bäckenet vilket möjligen ökat något jämfört med DT 2021-09-10. Inga patologisk förstorade lymfkörtlar. Tillkommit lätt till måttlig hydronefros och antytt nedsatt kontrastuppladdning i höger njure. Höger uretär är vidgad ned till kärlkorsningen där den smalnar av. Hindret misstänks orsakat av carcinomatis. Läkare sa att vi avbryter behandlingen med Letrozol och Ibrance och sätter in endast Faslodex. 
Tidigare vid första DT när upptäcktes förändringar i skelettet konstaterades att min mor hade stråkighet i mesenteriella fettet i övre vänstra delen av  buken men även ina navelhöjd ventralt i buken där det kring delar av tunntarmspaketet ses något ökad stråkighet. Vad menas det med stråkighet? Kan då dåvårande stråkighet har lett till att det har tillkommit lätt till måttlig hydronefros och antytt nedsatt kontrastuppladdning i höger njure och att höger uretär är vidgad ned till kärlkorsningen där den smalnar av. Hindret misstänks orsakat av carcinomatis? Är det något allvarligt? Hur ser ut prognosen med bara Faslodex? Hur är ser ut överlevnadsprognosen ut? Min mammas tumör är hormonskänslig tumör som har tidigare år 2008 till 2013 behandlas med Femar och innan med cytostatika och strålbehandling. Tacksam för mer svar. Återigen tack att ni finns.

Accepted Answer

Hej. När röntgenläkaren skriver stråkighet i sitt utlåtande är det endast en beskrivning av en bild och säger inget om orsaken. Den satt på vänster sida och du frågar om det kan ha påverkat höger sida vilket inte är sannolikt. Det är nog snarare carcinomatosen (cancer i bukhinnor) som är orsak. Denna behandlas på samma sätt som annan metastasering. Det är svårt att svara på hur din mammas cancer svarar på Faslodex, men det finns bra förutsättningar att den behandlingen ska ha effekt. Att sia om överlevnadsprognosen i hennes fall är inte möjligt då det beror på så många andra faktorer än de du nämnt. Det är inte alltid det går att ge en tydlig prognos utan kanske en prognos om det handlar om veckor, enstaka månad månad, flera månader eller år.  Be henne fråga sin läkare, som har hela bilden och därför kan ge ett bättre svar än jag.

Question 6

Hej jag är 20 år med mängder med fysiska problem men mitt största problem nu är att jag har knölar i mina bröst och jag känner mig inte ett dugg hjälpt på sjukhuset… 
För ca 1,5 år sen börja jag få ont i mitt vänstra bröst och jag upptäckte en knöl så jag ringde till sjukhuset och fick en tid för ultraljudsundersökning och finnålspunktion, Den 2020-11-27 fick jag svar i min journal där det står ( ickecificerad knuta i bröstet. Ultraljud med punktion som visar fibroadenomatos ultraljudskod 1/1.
 Jag fortsätter att gå med mitt smärtsamma bröst och bara väntar…  2021-01-07 har dom skrivit i min journal, tilläg till svar på finnålspunktation till tidigare slutsvar: punktatent utan diagnostiskt utbyte, material därför bedömts som otillräckligt för diagnos. Vid eftergranskning av ultraljudsundersökningen föreligger däremellan inget malignitetsmisstänkt. Fynd bedöms som benignt. 
Så det blev inget mer med det, har fortfarande smärta och känns allmänt obehagligt men jag får helt enkelt stå ut då läkarna säger att det inte är farligt. Omkring  Oktober 2021 börjar jag känna smärta ifrån höger bröst, jag känner efter och jag känner ännu en knöl fast i nästa bröst… jag känner efter lite och det ömmar och blir rött när jag känner efter så jag får åter igen ringa till läkaren och får en tid för röntgen och ultraljudsundersökning på brösten. Jag går dit och förklarar om mitt vänstra bröst och mitt nytillkomna i det högra  sen ställer sköterskan mig i en röntgen sak som klämmer ihop mina bröst vilket gör väldigt ont. Sen får jag en ultraljudsundersökning av en annan doktor och han känner knölarna och han ser dom sen säger han att det bara är att jag har mycket köttelvävnad eller något liknande (minns inte riktigt) och att jag troligtvis har mycket hormoner och det är vanligt för en tjej i min ålder. Så inget mer med det.. jag har ökad smärta i den vänstra och jag har en nytillkommen knöl i mitt högra som också gör ont. Haft ont i mitt vänstra bröst i mer än 1 år och jag börjar verkligen oroa mig för smärtan ökar och jag mår allmänt sämre. 
läkarna är medvetna om att jag ätit vinelle sen början av 2020 och har nästan helt utebliven mens.

Accepted Answer

Hej, detta är en typ av fråga som det är svårt att besvara på ett riktigt bra sätt i detta forum, som handlar om bröstcancer. Ömhet i brösten är vanligt, bröstcancer hos 20-åringar är EXTREMT ovanligt. På det du beskriver verkar det ju som om man på ett bra sätt uteslutit den lilla lilla möljigheten att dina besvär skulle ca med cancer att göra. Tänker att fler mammografier och ultraljudundersökningar inte kommer att hjålpa dig riktigt.  Kanske är det inte det du är orolig för, du skriver faktiskt inte att det är det,. Kanske är du bara helt enkelt besvärad av att du är öm i bröstet. Och det kan ju vara besvärligt nog tänker jag. Men jag har inte något riktigt underbyggt förslag till hur du ska hantera den saken.  Tänker att det handlar som triviala och praktiska åtgärder som att ha en BH som fungerar på ett bra sätt. Och kanske att du måste släppa tanken på att du inte är ordentligt undersökt. För det verkar du vara, Hoppas du ska finna en väg framåt och förbi detta.

Question 7

Hej! Har sedan ett år ätit Tamoxifen efter hormoniell bc grad 3, cellgift och strålning. Är 56 år men känner mig äldre i kroppen med ledstelhet mm. Var tidigare vältränad men inte nu när hälsenorna är svullna av att gå. Jag undrar om det är ok att kombinera Tamoxifen med Inflamove som innehåller bla Boswelia, gurkmeja, c-vitamin, linfröolja, ingefära mm? Jag vill ju inte påverka upptagningen av Tamoxifen och det kanske inte hjälper eller är det värt att prova?

Accepted Answer

Vet inte om det kan påverka det som kan vara bieffekter av tamoxifen, eller effekten av medicinen. Jag är så tråkig att jag är litet tvivlande. Om du väljer att prova tänker jag att du noga ska fundera på vad du r ute efter att uppnå och notera detta noga och så välja en tidpunkt t ex 4 veckor senare där du funderar på om dessa besvär modifierats under tiden.

Question 8

Kan en tumör vara negativ för östrogen och progesteron men Her-2 +. Det står i journalen SISH-test ej amplifierat men Det står också Her-2 +. Försöker förstå vad detta innebär. Är det Trippelnegativ eller ej?

Accepted Answer

Hej!

HER2 graderas 0-3+. Om tumören är HER2 3+ är den positiv för HER2, men om den bara är 2+ gör man ett SISH-test. Om det då är negativt är HER2 negativt. Det låter således som om tumören är trippelnegativ.

Question 9

Hej!
Jag upptäckte i går att det plötsligt uppkommit en rodnad på ena bröstet. under rodnaden känns en knöl. Knölen vet jag att jag haft länge, alltså typ alltid, men den kändes lite större än vanligt. Lite ömt, men inte mycket. 
Nu är man så klart orolig över detta. Rodnaden är ca 2-3 cm stort. Bröstet är inte svullet, känner ingen förhårdnad hud där rodnade sitter. Är 47 år gammal och frisk sedan tidigare. Mammografi gjort för ca 1 1/2 år sedan.

Vad tror ni om detta? Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej!

En rodnad kan vara tecken på en infektion och om det inte ger med sig bör du söka läkare.

Question 10

Opererades 13/12 med sektor och sentinel node, efter operation fick jag en kraftig hematom i bröstet och underhudsblödning. Är det vanligt efter bröst operation?
Har idag läst PAD-svar i min journal och funderar på vad ECAD- positiv betyder.

PAD-svar
Mammografisk diameter 20 mm. Östrogen- och progesteronreceptorer 100 %. Ki-67 11 %. HER-negativ. ECAD-positiv

Accepted Answer

Hej!

Hematom är tyvärr inte alltför ovanligt efter en bröstcanceroperation och kan möjligen öka risken för infektion. I de allra flesta fall tar kroppen dock hand om blödningen utan att det blir några ytterligare komplikationer. ECAD är en markör som beskriver vilken typ av bröstcancer det rör sig om, men har ingen betydelse för prognosen.

Question 11

Hej, 
26-årig kvinna med liten förändring framför allt DCIS grad 3 minimal invasivitet, ( Ospecificerad lokalisation av malign tumör i bröstkörtel) tumören är ca14mm Mammografi+ultraljud+biopsi+magnetröntgen visar att det ser bra ut i axillen och kirurgen var mycket optimistisk och sa att hon inte kan ge mig slutsvar än men att man kunde lita på alla de här undersökningar för de brukar stämma. Hon säger att jag kommer att bli frisk för även tumören är väldigt liten. 
Har bröstbevarande operation nu på torsdag, de kommer att ta ta bort mikroförkalkningarna och tumören som är fast bakom bröstvårtan så hela bröstvårtan kommer att tas bort.. och slutbesked får man 2-3 veckor efter operationen. Är inte 2-3 veckor ganska lång tid? Är det inte möjligt att cancern hinner sprida sig i 2-3 veckor? Och tänk att första biopsi jag hade gjort var den 1 december, så jag har haft cancer i mig i minst 1,5 månad tills man får slutbesked och vidare behandling. 
Ingen cancerbakgrund i min familj, vilket gör att situationen blir fruktansvärt svår för mig, svårt att acceptera det, jag är för ung för allt detta. Kommer jag att klara mig?

Accepted Answer

Hej!

Det tar cirka 2-3  veckor för att göra iordning det man opererar bort med fixering och färgning och undersökning i mikroskop, så det låter absolut inte som en lång tid. Jag förstår att det är påfrestande att vänta men för prognosen spelar det inge roll, och tumören är ju då dessutom bortopererad.

Question 12

Hej!
Jag har en 22-årig dotter som blivit diagnostiserad med spridd DCIS och rekommendation om att göra en mastektomi.
Hon sökte för att det kom blod från bröstvårtan och då bestämdes det att ta bort knutan, samtidigt hittade man en knuta till. Knutan som det kom blod från var en ofarlig polyp däremot fanns 4 mm DCIS i den andra.
Det blev ytterligare en operation där man tog bort mer vävnad och i den vävnaden fanns multifokal växt av DCIS 22mm
Förändringarna syntes inte på vare sig ultraljud eller mammografi.
Vänster bröst ska opereras bort med direktrekonstruktion i januari 
Höger bröst har oxå någon polyp och några cystor. Nu är hon jätteorolig att det ska finnas DCIS även i höger bröst och har önskemål om att få ta det samtligt som vänster för att slippa denna enorma oro, men nekas att ta bort höger.
Vi tar inte bort frisk vävnad svarar doktorn, men dem har ju faktiskt ingen aning vad som finns i det bröstet.
Lyckats tjata sig till en Mr- röntgen innan operationen. Nu till min fråga…
Syns alltid DCIS vid en Mr undersökning?

Accepted Answer

Hej!

Jag förstår er oro och med tanke på din dotters unga ålder bör man ju här fundera över ärftlighet (även om det inte brukar vara DCIS utan oftare invasiv cancer) och det påverkar förstås också hur man ska tänka angående det andra bröstet. 
Tyvärr är inga undersökningar 100 % tillförlitliga, men MR är det känsligaste vi har och är en mycket bra undersökning även för att hitta DCIS:

Question 13

Hade ett område ökat antal kalk i bröstet efter mammografi kontroll, det blev SVF. Dom tog riktade biopsier och fick ut 2 vävnadsprov med mikrokalk,  det var inte cancer.  Kan man med säkerhet säga att alla andra "mikrokalkar" är benigna? Det var ett område med ganska många "kalkavlagringar" 
Tätare mammografikontroller. Hur ofta ska det kontrolleras enligt nationella riktlinjer? 
3 månader har gått sedan biopsierna togs, nu känner jag smärta i området, ej rött eller värmeökat, bör jag söka igen? Hur stor procent blir malignt med tiden? 
Tacksam för svar

Accepted Answer

Hej!

Det finns många olika sorters kalk i bröst, de flesta är godartade medan några kan vara tecken på något elakartat. Om man har tagit prov som visar godartat fynd är det osannolikt att det finns något elakartat i området. Det är dock svårt att säga hur det bör kontrolleras då det beror på vad provet visade. Detta brukar beslutas i samråd mellan kirurg, patolog och mammografiläkare. Om du har nya symtom kan det ändå vara höra av dig till mottagningen igen.

Question 14

Hej, när jag trycker med två fingrar (ganska hårt) längst med bröstbenet mellan brösten fast någon centimeter mot själva bröstet så kan jag känna som någon körtel? det hoppar till när jag drar över just det stället, men när jag sedan känner på den så känner jag ingen knöl utan det är mjukt. Det känns nästan som bubbelplast. Det är ingen knöl jag känner (har ett bekräftat fibroadenom sedan innan och det är verkligen ingen knöl som den). Om jag känner under bröstvårtan och trycker omkring så känns det likadant där, lite buckligt och som bubbelplast och de rör sig och hoppar till på samma sätt som den andra gör. Jag tror inte det är cancer eller något farligt, men jag undrar mest om man kan ha små körtlar eller vad det nu är lite överallt i utkanten på bröstet? I andra bröstet så finns dom där också men de känns tydligare i det ena bröstet, kanske mer bröstvävnad där? Just den ”körteln” jag tänker på känner jag inte på andra sidan av bröstbenet. Har varit väldigt petig och känt och tryckt varje dag i mina bröst för att leta efter knölar och det var så jag upptäckte körteln, och jag måste leta en del för att just hitta dom. Har läst på era andra frågor och svar och där beskriver ni att brösten är ojämna och lite knöliga och att brösten består av små små vävnad/körtlar. Jag är 22 år, Inget har förändrats de senaste månaderna och mitt fibroadenom är oförändrad på fem år. Men kan brösten skilja sig på körtlar och vävnad? Vill påpeka att jag endast känner något litet när jag väl drar hårt med fingrarna över huden och när jag då känner den så trycker jag och det är inget där, kanske är körtlar som samlar ihop sig när jag drar så. Det är mjukt som bubbelplast och jag känner samma bucklighet i resten av undersidan i bröstet. Hoppas ni förstår vad jag menar

Accepted Answer

Se svar på den andra frågan.

Question 15

Hej igen jag skrev nyligen en fråga (som ni ännu inte svarat på) med samma rubrik som denna. Vill bara förtydliga att jag inte känner något när jag känner i cirklar över bröstet utan bara när jag trycker hårt och ”letar” det är verkligen ingen knöl utan det känns knottrigt/bubbelplast/buckligt och just en sån kula på ett ställe som inte finns i andra bröstet. Men alla sånna knottror/körtlar känner jag i den undre halvan av bröstet och de känns likadant (22 år)

Accepted Answer

Hej!

Bröstkörtel är knölig i sig och knöligheten förstärks när man känner över revbenen. Så det är sannolikt normal bröstvävnad som du känner, men om du är orolig bör du söka läkare.

Question 16

Jag är 45 år och har sedan snart en vecka tillbaka ont i höger bröst. Speciellt i bröstvårtan. Den är lite svullen och smärtar vid beröring. Känt igenom bröstet och känner inga knölar mer än att området runt bröstvårtan känns spänt. Inga hudförändringar och vätskar inte. Inga kännbara förstorade lymfkörtlar i armhålan. Går på mammografier och aldrig varit något. Detta kom akut förra veckan utan förvarning. Har hormonspiral. Dagarna innan detta kom så hade jag oerhört ont i ryggen på hö sida vilket försvann efter 2 dagar..sedan kom detta. Samband?  Jobbar inom vården så tankarna snurrar. Googlat symtom (vilket man inte ska göra) och största oron är väl inflammatorisk bröstcancer. Har stora bröst och läste att det kan maskera det mesta. Finns det fog för oron? Har ingen ärftlig bröstcancer i släkten.

Accepted Answer

Hej!

Ömhet i bröst är mycket vanligt men väldigt sällan tecken på cancer om man inte känner en knöl. Vid en inflammatorisk bröstcancer brukar det finnas rodnad och uttalad svullnad (ödem). Det låter inte i första hand som något som du behöver vara orolig för men det är ändå bra att söka läkare för att du ska kunna känna dig lugnare. Jag har svårt att se något samband med ryggvärken.

Question 17

Hej Yvette,
Jag gjorde en DIEP 2017 och nu  behöver jag göra en ny rekonstruktion av mitt andra bröst, eftersom jag nu genomgått BC med cellgift/strålning en gång till samt ny masektomi. Vilka metoder finns  att tillgå i mitt fall? Jag vill ej flytta min ryggmuskel eftersom jag simmar och önskar få behålla balans av muskler.  Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej!

Det finns flera möjligheter även om du redan har opererats med DIEP. Det har blivit allt vanligare att man tar vävnad från låren eller ändan. Tyvärr har ju alla metoder sina nackdelar, men det vore bra om du kan få remiss till en plastikkirurg och gå igenom för- och nackdelar.

Question 18

Opererad med bröst bevarande kirurgi. Invasiv NHG 3 , DISC2, tumör 38 mm, ER 80 % PR 1 %, Ki67 54 %, en metastas i sential node 6mm, her2 negativt. Nu ska jag ta beslut om att vara med i senomac studie eller genomföra axilliärtömning,  svårt val hur ska jag tänka , kvinna 59 år.

Accepted Answer

Se föregående svar.

Question 19

Diagnos.invasiv adenocarcinom NHG3 , DCIS 2  ER 80 %,PR 1% ,54 % KI67 Her2 negativt i sentinelnod fanns en makrometastas 6 mm. Skanu välja mellan Senomac studie  eller Axilliartömning, hur ska jag tänka är en 59 årig kvinna

Accepted Answer

Hej!

Det finns nu många studier som visar att det inte förbättrar prognosen att operera bort flera körtlar (axillutrymning) utan bara ökar risken för besvär, bland annat svullnad, i armen. I många länder är det rutin att avstå från axillutrymning, och det kommer det snart att bli i Sverige också.

Question 20

Hej, slutade amma runt maj månad i år, det kommer fortfarande mjölkliknande vätska ifall man klämmer på brösten. Upptäckte idag att de kommer mörk brun vätska från en mjölkkanal i ena bröstet. Blir så klart orolig och ska kontakta vårdcentralen men håller på att gå av pga oro att det skulle vara cancer.

Accepted Answer

Hej!

Om det kommer mjölkliknande vätska från flera gångar i båda brösten är det inte ett tecken på cancer. Om det kommer vätska från bara en gång bör man kontrollera det, särskilt om det är blodigt. Det vanligaste vid vätska från en mjölkgång är dock ändå att det inte är cancer.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Kompletterande undersökningar

Mikrokalk

DCIS plus invasiv cancer = två olika mutationer?

Tamoxifen och doping

Letrozol

Håravfall efter operation (eller sen verkan av cellgifter?)

Orolig 31-åring

Kapecitabin

Tumör bara minskat 2mm

Fråga: bh-material -bröstcancer??

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss