Frågor & svar

Question 1

Hej,
Det har varit mycket skriverier och på tv, även här hos, prat om rekonstruktion.
Jag blev opererad för bröstcancer. I mitt fall tog de en del av bröstet, inte hela.
Att få en rekonstruktion är oerhört viktigt för mig. Något jag sagt till läkare och kirurg åtskilliga gånger. De säger att jag kan få symmetri operation, alltså minska det friska bröstet, men inte få tillbaka min storlek.
Sedan min operation har jag mått fruktansvärt dåligt. Jag erkänner inte höger sida, tittar inte på det och rör det inte. 
Jag känner mig stympad, detta vet de om.
Jag undrar om det ”bara” de med mastektomi som har rätt till rekonstruktion.
Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej!

Vid ställningstagande till rekonstruktion är det flera faktorer man behöver väga in. Sannolikt har du också fått strålbehandling vilket gör att det är låg sannolikhet för att man ska kunna rekonstruera med en protes och få ett bra resultat. Om bröstet är deformerat med till exempel indragningar kan man eventuellt göra någon form av lokal lambå. Om bröstet har en bra form bör man kanske inte riskera det genom att göra en operation då alla operationer medför risk för komplikationer. Även vid rekonstruktion efter mastektomi behöver man oftast göra en förminskning av det andra bröstet för att få symmetri.

Question 2

Hej, jag är en tjej i 23 års åldern. Jag har nu under ett tag haft lite ont i mina bröst, det känns när man trycker in dom och när man ligger på mage. Jag är orolig att det är något farligt men jag vågar inte heller gå till en läkare angående problemet. Jag känner inga knölar, mina bröst har inte förändrats utseende mässigt och jag har inte ont i vanliga fall. Det känns när man trycker in dom och när man ligger på mage som jag skrev tidigare.

Accepted Answer

Hej!

Ömhet i bröst är mycket vanligt och i de allra flesta fall inte tecken på något farligt. I din ålder är bröstcancer extremt ovanligt, särskilt om man inte har någon i släkten som fått bröstcancer vid mycket ung ålder.

Question 3

Heje, 
Har nog inte riktigt förstått min diagnos och min prognos.. har tagit detta väl oavsett utgång. Vore dock tacksam för rak och ärlig hjälp att tolka detta. 
Tack på förhand 
Min journal lyder: 43 årig kvinna med nydiagnostiserad 3 cm stor vä sidig bröstcancer. Kliniskt ca 3-4 cm stor resistens i vä bröst, på ultraljud mäter förändringen 30 x 25 x 15 mm. Corebiopsi visar invasiv mucinös cancer grad 2. ER 100%, PR 100%, Ki-67 huvudsakligen låg mkt fokalt ca 45% i hot spot. HER2 0.
Onkologisk behandling
Konferensen rek i första hand neoadjuvant terapi, kan screenas för PREDIX Lum B studien. Utanför studien rek kemoterapi med EC x 3 följt av Docetaxel x 3

Accepted Answer

Hej. Det är inte alltid så lätt att förstå det som står i en journalanteckning. 
Det finns en cancer i vänster bröst som med ultraljud mäter 30 mm i största diameter. Vävnadsprov från tumören visar bröstcancer som är känslig för hormoner (ER/PR 100%) men inte för trastuzumab (Her2 0). Ki 67 (tillväxtmarkör) är låg men på vissa ställen i tumören ser man lite högre värde. Rekommendationen är att ge behandling innan operationen. I första hand föreslås att ta reda på om deltagande i klinisk studie kan vara aktuell (PREDIX Lum B-studien).
Om studie inte blir aktuellt planeras cytostatikabehandling i 4,5 månader (preliminärt 6 behandlingar totalt med 3 veckors intervall).  
Att vara med i en studie är frivilligt och du kommer att få bra information om studien för att ta ett beslut om det är så att deltagande kan vara aktuellt.

Question 4

Blir det fler biverkningar av Letrozol ju längre tid det går? Vilka biverkningar kommer i början och vilka biverkningar blir det efter några års användande?

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att biverkningarna av aromatashämmare (tex Letrozol) ofta kan bli lite lindrigare med tiden istället för tvärt om. I början får många tex svettningar och vallningar och ledvärk. Slemhinnorna i underlivet kan bli skörare. Efter några års användande finns risk för benskörhet, särskilt om det finns fler riskfaktorer för detta. Aromatashämmare kan ge många olika biverkningar och det är svårt att räkna upp alla men ingen får alla biverkningar och ofta finns hjälp att få för att lindra besvären. Därför är det viktigt att har en dialog men sin kontaktsköterska eller läkare för att få råd och stöd om det uppstår biverkningar som påverkar livskvaliteten.

Question 5

Skulle det ge samma effekt att operera bort livmoder och äggstockar som att äta Tamoxifen? I båda fallen upphör väl kroppens östrogenproduktion och det är väl målet?

Accepted Answer

Hej. Nej, det blir inte riktigt samma sak. Östrogen bildas i äggstockarna hos en kvinna som inte kommit in i klimakteriet. Med åren avtar östrogenproduktionen där och kroppen börjar istället att producera östrogen i tex fettväv istället. Så om äggstockarna tas bort kommer kroppen att producera östrogen på annat sätt. Tamoxifen blockerar östrogenets väg in i cellerna och har därför effekt (att förebygga eller bromsa bröstcancer tex) oavsett var östrogenet har bildats.

Question 6

Hej,
Jag var hos gynekologen därför att jag tycker att jag springer ofta och kissar + att det blir väldigt akut när jag är nära toaletten. Hon undersökte mig och sa att jag hade lite förträngning och rekommenderade att jag skulle börja med östrogen vaginalt och använde det livet ut.
Kan det öka risken för bröstcancer och livmodercancer?

Jag lider ju inte jätte mycket av detta så jag undra om jag ska hoppa över att ta östrogen?

Med vänliga hälsningar
Katrine

Accepted Answer

Hej. Den som använder östrogen lokalt i underlivet har inte någon ökad risk att drabbas av bröstcancer. Oftast används östrogen ett par dagar i veckan, efter en "laddningsperiod". De doser som kommer ut i blodet är försumbara och mycket låga. Om du har mycket besvär från dina urinvägar kan du prova och se om östrogen hjälper dig.

Question 7

Hej, jag undrar om man bör vara försiktig med oralsex när man tar cabecitabin? Jag menar om min partner kan få i sig cytostatika från mitt saliv?
Är det då skadligt för honom?

Accepted Answer

Hmm. Jag tänker att man bör undvika intim kontakt tills läkemedlet gått ur kroppen, vilket går på ett par timmar vis capecitabinintag. Jag tror dock att risken för att en partner ska skadas av den exponering som skulle kunna bli resultatet av nära kontakt under behandlingstiden inte är så stor. De flesta lever tillsammans med en person som har cytostatika i sig under en begränsad period av sitt liv. Det är skillnad för personal på en cytostatikamottagning som lever med detta dagligen under åratal. De ska förstås vara rädda om sig och se till att inte få spill på sig av läkemedel, eller kroppsvätskor som kan ha cytostatika i sig.  Men det korrekta svaret är att även anhöriga ska undvika exponering för cytostatika. Jag kan inte låta bli att tycka att det låter fint att du har energi över för sex under din behandling!

Question 8

Efter diagnos 15 mm invasiv cancer grad 3, trippelnegativ, Ki-67 95%, metastasfri sentinel node, förslaget för behandling blev adjuvant cytostatika EC100 x 3 + Doc100 x 3, strålbehandling mot bröst inklusive boost. Cytostatikabehandlingen började efter operationen. 

Finns det andra behandlingar som kan minimera risken för återfall?

Accepted Answer

Det låter som en adekvat behandling i ditt fall som följer rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet.  Det finns förstås även andra typer av cytostatika som man kan välja, paklitaxel istället för docetaxel till exempel, men det förslag som du berättar om är helt korrekt.

Question 9

Hej!

Vilka faktorer styr när man väljer att behandla med strålning eller inte? Dvs när behandlar man med strålning, när behandlar man inte med strålning och VARFÖR?

Har gjort mastektomi pga hormonkänslig, aggressiv, multifokal bröstcancer. 47 år.

Stort tack på förhand.

Accepted Answer

Det var en bra fråga! Det är tre saker som strålningen kan bidra till att förebygga. 1) det man kallar lokalt recidiv, vilket är ett det kommer tillbaka en cancerknöl i det tidigare operererade bröstet, eller på bröstkorgsväggen efter mastektomi. Efter bröstbevarande operation kan det röra sig om återfall efter den tidigare bröstcancern, eller - i synnerhet om den har andra egenskaper - en ny bröstcancer som uppstått separat från den första vid ett senare tillfälle. 2) Regionalt återfall, d v s återfall i lymfkörtlar i armhåla, eller i vissa fall ovan nyckelben eller invid bröstbenet. 3) spridd bröstcancer som dyker upp någon annanstans. 
Strålning bedrar till att förebygga alla dessa tre former av återfall. 
När det gäller 1) så ges det i de allra flesta fall strålning mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi då risken i dessa fall är ganska hög att det kan finnas kvar enstaka cancerceller i den bröstgång som cancern satt i och som delvis kan finnas kvar efter operationen. Strålningen minskar effektivt denna risk till en nivå som liknar den risk som finns efter mastektomi. I vissa fall av "snäll" hormonkänslig bröstcancer utan spridning till armhålan och i synnerhet om man får hormonell behandling är risken för lokalrecidiv så låg att man kan avstå från bröstbestrålning efter bröstbevarande kirurgi.
Om det var en litet större tumör eller om den vad vad man kallar multifokal, d v s att det finns flera tumörer inom ett område på mer än 5 cm i bröstet rekommenderas även strålning mot bröstkorgsväggen efter mastektomi för att undvika lokalrecidiv, det är kanske det som gäller dig?.
2) Regional bestrålning ges i de flesta fall av körtelpositiv bröstcancer. I dessa fall ger man vanligen även strålning mot bröst eller bröstkorgsvägg också då det kan finnas celler kvar i lymfbanorna mellan bröst och armhåla t ex.  

Det är alltså i första hand tumörstorlek, eventuell spridning till armhålan och den kirurgiska operationsmetod man använt som styr när och hur man rekommenderar att ge strålbehandling.

Question 10

Hej, igår upptäckte jag en knöl/knuta i armhålan emot högra bröstet. Har förstått att man ofta misstänker infektion i kropp eller så. Knölen är ungefär som en ärta och jag kan tycka att den ligger under huden, ser ingen öppning på den alls (tänker om det kan vara inflammation i hårsäck eller finne).
Den är hård och helt hudfärgad, och ser liksom bara ut som en ”kille”
Av hud, alltså ingen rodnad alls.
Väntar på tid att få den undersökt men vill gärna bolla med någon då vi har mycket cancer i släkten (dock inte bröstcancer vad jag vet) 

Jag är 28 år

Accepted Answer

Hej!

Det låter inte som, något farligt utan kanske som något fibrom eller liknande i huden. Men det är svårt att säga säkert utan att ha sett det och det kan vara bra att kolla upp om du är orolig.

Question 11

Hej, jag är 21 år och har i ca 2-3 år märkt att min västra bröstvårta ibland blir indragen. Vet inte om den alltid gjort så eller inte. Böstvårtan går oftast direkt tillbaka till att stå ut om jag rör vid den. Är det något jag bör kolla upp?

Accepted Answer

Hej!
Indragna bröstvårtor är ganska vanligt som normaltillstånd. Med tanke på din låga ålder och att den bara dras in ibland och kommer ut direkt är det mycket osannolikt att det rör sig om bröstcancer.

Question 12

Hej! För ungefär 1 månad sen fick jag ca 6 utslag, i hudfärg, runt bröstvårtan. Det ser nästan ut som finnar, vilket det inte är. De är i storleken av toppen av en öronrensare. Har inga besvär generellt sätt av de, men det det gör ont så snabbt man rör de. Är det något jag bör vara orolig över?

Accepted Answer

Hej!

Ibland kan man  se små upphöjningar på vårtgården, som består av små körtlar. De brukar dock inte vara ömma, så det kan ändå vara bra att kontrollera detta.

Question 13

Hej! Jag var för en månad sedan på vc då jag hade hittat en knöl i bröstet, läkaren konstaterade detta och skickade remiss till mammografi. Nu en månad sedan har jag fortfarande inte fått en kallelse. 
Är det så att screeningen går före oss som har hittat en knöl? Hur länge ska man behöva vänta? Jag är under 40 år. 
Det är väldigt psykiskt påfrestande att vänta på  en undersökning och att inte ens få en tid.

Accepted Answer

Hej!
Det är påfrestande att gå och vänta på undersökning och man försöker alltid minska väntetiden så mycket man kan. På många mammografiavdelningar är dock belastningen stor och väntetiderna blir längre än vi skulle vilja. Screeningmammografin och de så kallade kliniska undersökningar pågår parallellt och påverkar oftast inte varandra så mycket eftersom det vid en klinisk undersökning också oftast är en mammografiläkare med. Tiden till mammografiundersökning kan vara olika och är kortare om man bedömer att sannolikheten för cancer är hög.

Question 14

Hej! 

Jag är en tjej på 25 år. Har ett barn på snart 2 år som jag natt annat. 

Jag har under någon månad haft ont i vänster bröst. Det gör ont på sidan av bröstet ner mot bröstväcket. Ibland uppåt mot bröstet och ibland även inom mot armhålan, bak mot ryggen och upp mot nyckelbenet. Jag kan inte hitta någon öm punkt utan det gör ibland ont och ibland ömt. Ibland har jag ont på samma sätt på höger bröst också. 

Jag har varit hos en läkare på gyn mottagningen som har känt igenom brösten och även tagit blodprov samt prover på min bröstmjölk. Allt visade på bra och han tyckte inte att han kände någonting i brösten förutom körtlar som kändes likadant på båda brösten. 

Jag är däremot så otroligt orolig över vad det kan vara. Vet ju såklart att man han ha ont i brösten av andra anledningar och att det kan ömma till vid olika tillfällen i månaden men jag har aldrig känt såhär och har aldrig haft symptom så länge utan att det försvinner. Det hjälper när jag tar Alvedon och Ipren. 

Hur ska jag gå vidare med detta? Jag känner själv att det ända som kommer lugna mig är att göra fler undersökningar som exempelvis mammografi.

Accepted Answer

Hej!

Ömhet i bröst är väldigt vanligt och oftast inte tecken på något farligt. Om du är orolig är det ändå bra att kolla upp det på en bröstmottagning, antingen via remiss från vårdcentralen eller att du själv tar kontakt med mottagningen.

Question 15

Hej! Jag är 47 år och gjorde min senaste mammografi UA för ett par månader sedan. Jag har idag för andra gången på ett par veckor vaknat med en fläck på underlakanet (ca 1 decimeter diameter, ljusbrun/tefärgad) i brösthöjd. Det måste bero på att något av mina bröst vätskat sig (troligen det vänstra eftersom jag nästan alltid sover på vänster sida) under natten. Detta gör mig förstås livrädd. Jag har prövat att klämma på brösten, men då kommer ingen vätska. Har förstås googlat och läst att detta kan vara tecken på bröstcancer. Hur orolig behöver jag vara? Hur ställer man diagnos när det inte handlar om en knöl i bröstet?

Accepted Answer

Hej!

I de flesta fall är vätska från brösten inte på grund av cancer, särskilt om den inte är blodig. Man ska dock alltid kolla upp detta. Man gör oftast en undersökning med mammografi och ultraljud och ibland sprutar man kontrast i en mjölkgång och röntgar.

Question 16

Hej,
Efter graviditet och amning har min ena vårtgård fått förändrad form. Vänstra är fortsatt symmetrisk och rund men min högra vårtgård har blivit större samt mer oval i formen. Är det vanligt att vårtgårdarna ändrar form efter amning eller bör jag kolla upp?

Accepted Answer

Hej!
Det är vanligt att bröst och bröstvårtor ändrar form efter graviditet och amning. Det kan ändå vara bra att söka läkare om du tycker att bröstet har ändrat sig påtagligt.

Question 17

Hej
Jag så här står de i min journal anteckningar. Jag fattar ingenting. Va innebär detta. 
Sen står de slutvårdensanteckning där kan jag inte se va de har skrivit. Jag får inte fram de? Va innebär slutvårdensanteckning i journalen . 
Tumör upptäckt via
Eget palpationsfynd
Radiologi förändring bröst
: Fynd: Fibroadenomliknande men osäkert Sida: Vänster Lokalisation klockan: 12 Avstånd till mamill: 50 mm Djup: Cirka 4 mm Storlek vid mammografi: 6 mm Storlek vid ultraljud: - Palpabel: Nej Mammografikod: 3 Ultraljudskod: - Utförd provtagning: Vakuumbiopsi
Patologisk förändring bröst
: Corebiopsi vänster bröst: Fibroadenos. Mikroförkalkningar.
Malignitetsmisstanke avskriven
Brevsvar till patient
Huvuddiagnos
N602 Fibroadenomatos i bröstkörtel
Åtgärdskod
XS008 Konferens om patient

Accepted Answer

Se svar på fråga från 22/10.

Question 18

Hej! Jag är 25 år och mina bröstvårtor står alltid ”inåt” så länge jag inte fryser eller rör vid dom. Läste på internet att det dock är ett tecken på bröstcancer? Bör jag kolla upp det?

Accepted Answer

Hej!

Nytillkommen indragning av en bröstvårta kan vara ett tecken på bröstcancer. Det är dock också vanligt att man "alltid har haft" indragna bröstvårtor och att det är ett normaltillstånd, vilket det låter som i ditt fall.

Question 19

Hej, jag har nu avslutat min behandling för HER2-positiv bröstcancer. Multifokala tumörer gjorde att det krävdes en mastektomi. Jag har även genomgått cytostatika, strålning och antikroppsbehandling. 

Nu kommer frågan om rekonstruktion upp. Jag vill verkligen inte genomgå en rekonstruktion. Jag trivs med min platta sida, tycker det är fint! Dessutom förknippar jag nu bara bröst med bröstcancer. Jag vill inte ha nya bröst, vare sig rekonstruerade eller protesbröst. 

Däremot vill jag bli symmetrisk. Det är svårt att klä sig med bara ett bröst, jag känner mig halv. Jag vill bli helplatt. Jag har hittils pratat med tre olika kirurger och alla har sagt nej. Däremot kan alla erbjuda en rekonstruktion som är långt mer riskfylld och kostsam, både för mig och för regionen. Hur kan det få vara så? Var ska jag vända mig för att få bli symmetriskt platt?

Accepted Answer

Hej!
Det har blivit allt vanligare att man pratar om att operera bort även det friska bröstet ur symmetrisynpunkt. Det har funnits, och finns fortfarande, en viss motvilja mot att operera bort ett friskt organ. Men som du skriver, är ju en rekonstruktion en större, dyrare och mer riskfylld operation än att operera bort ett bröst och om man verkligen har tänkt igenom detta som patient och är säker på sin sak är det absolut rimligt att överväga det. Jag tycker att du ska ta kontakt med din bröstmottagning igen och påtala detta. Man har också rätt till en second opinion på en annan enhet. Eftersom en sådan operation sannolikt inte går att göra som dagkirurgi i öppenvård krävs det en remiss från ditt sjukhus. Annars behöver du bekosta operationen själv.

Question 20

Hej , jag skrev i tidigare tråd men min fråga var lite rörig. 

Så kortfattat jag är 33 år gammal och jag har gjort mammografi 2 gånger. Första gången september 2020 och igen nu den 27/9 2021 .  

Blev mest skickad på mammografi pga oro och häsloångest och fått lugnande besked båda gånger där allt såg jättebra ut på både röntgen och ultraljud. 

Har även palperat brösten hos läkare på vårdcentralen vid 3 tillfällen och senast den 11 oktober. 
Jag gjorde en egen undersökning hemma igår i duschen och känner att när jag tar upp armen att på höger sida på själva bröstets ovansida så känns det som en förhårdnad eller en knöl men när jag tar ner armen så känner jag ingenting i bröstet alls . 
Kan det vara en körtel? 
Bör jag vara orolig att det är bröstcancer trots att mammografi/ultraljud inte visat något ? 

Skämms även och fråga vårdcentralen om läkaren missat detta när han kände för drygt en vecka sen då han gjorde en ordentlig palpering , vill liksom
inte dumförklara någon läkare . 

Även hört att det är svårare att hitta cancer på mammografi när man är under 40 år , Är det möjligt att om det är en knöl jag har på 1,5 cm är missad på röntgen? Hur säker är metoden 
Tacksam för svar

Accepted Answer

Hej!

Mammografi är mindre bra hos yngre kvinnor. Ultraljud är dock en mycket bra metod om man har ett begränsat område (tex en knöl) som man undersöker. Det låter alltså som att den undersökning du har genomgått är adekvat.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Negativa effekter av cellgifter

Fråga om förkalkning..

Nekad sjukpenning för rehabilitering

Biverkningar Anastrozol

Verzenios

Fibroadenom som gör ont

Indragen hud

Intraduktalt papilom med atypi

Mikrokalk

Diagnosförsäkring och integritet

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss