Frågor & svar

Question 1

Hej! Jag är 49 och har hittat ett flertal knölar i mitt bröst. Jag har fått vänta så länge på mammografi. Från det att jag kontaktade läkare till min tid för mammografi på St Görans kommer det ha gått två och en halv månad. Jag är så klart mycket orolig över att denna väntan kommer att ha stor betydelse i det fall att de hittar något. Finns det något man kan göra för att förkorta väntetiden? Är det normalt att det tar så här lång tid? 
Mvh Sofi

Accepted Answer

Hej. Jag förstår att det kan kännas länge. Normalt är det lite längre väntetider på sommaren, eftersom verksamheterna drar ned kapaciteten. Väntetiden beror också på hur den läkare som skrev remissen har bedömt knölarna i bröstet. Generellt brukar inte en månads fördröjning ha någon stor betydelse för prognosen, om det skulle vara så att man hittar något man vill ta bort. Du kanske kan meddela mammografienheten att du kan komma med kort varsel (om du kan det) - det kan ibland leda till att man får komma på en lucka som uppstått pga tex avbokning.

Question 2

Hej, jag opererade bort hela mitt högra bröst för 10 år sedan på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Något år senare gjorde jag en rekonstruktion (av ryggmuskeln) och vänster bröst förminskades. Nu har ålder och vikt tagit ut sin rätt på det vänstra bröstet. Det hänger långt nedanför det högra.
Har jag någon möjlighet att få det lyft som en fortsättning på min behandling eller är det något jag måste åtgärda privat?

Accepted Answer

Hej. Jag är lite osäker på vad som gäller, men jag tror att du får det bästa svaret om du vänder dig till kirurgkliniken där du bor för att få svar.

Question 3

Vad innebär detta? Florid lobulär cancer in situ, E-cadherin negativ med ett expansivt växtsätt. Vilken behandling kommer att ges vid detta? Hur ser prognosen ut? Kan det vara en god idé att operera bort brösten profylaktiskt? Jag har opererats tidigare för papillom, har detta något samband? Är detta en ärftlig form av cancer?

Accepted Answer

Hej. Florid lobular cancer in situ är en typ av förändringar i bröstet som inte räknas som cancer, men kan ge en liten ökad risk att få cancer i framtiden. Prognosen är god. Ofta brukar man operera bort LCIS-området och lämna kvar den friska delen av bröstet. Det brukar inte vara nödvändigt att operera bort båda brösten i förebyggande syfte. Vad jag vet har det inget samband med tidigare papillom-operation. Det är ingen ärftlig form av förändring och det klassas inte som invasiv cancer.

Question 4

Jag har blivit opererad (bröstbevarande operation) pga diagnosen Ductal canser in Situ och nu efter analysen av den borttagna vävnaden ser jag detta i min Journal:
I PAD DCIS grad 3 med komedonekros, 35 x 20 mm. ER-negativ. Sentinel node 0 av 2.
Innan operationen gjordes hade Magnet bild (MRI) på bröstet visat en 55x40x39 mm stor tumör. Jag undrar vad betyder 35 x 20 mm. Är det den volym av tumören som är borttagen? I så fall sitter fortfarande hälften av tumören i min bröst. Kommer jag behöva opereras igen eller kan det behandlas med strålbehandling? Jag ska besöka min läkare och onkolog nästa vecka. Tacksam för svar!

Accepted Answer

Jag gör ett undantag och svarar innan du varit på ditt besök: Att måtten blir olika i mikroskopet och på MR ska inte tolkas på det sätt som du gör. Tänk istället att det är som att se på tumören med olika glasögon. Det blir inte en exakt överensstämmelse mellan måtten eftersom metoderna tittar på litet olika saker. Det viktigaste är den mikroskopiska undersökningen och att man i den ser att operationen är vad man kallar radikal, d v s att tumörcellerna inte når ut i kanten av det man opererat bort. Vid DCSI vill man dessutom ha ca 2 mm marginal.

Question 5

Hej!

Först vill jag tacka för möjligheten att i detta forum ställa frågor och få svar – toppen!

Jag har en fråga som jag förstår handlar om valet mellan pest eller kolera. Efter två och ett halvt års behandling med Tamoxifen har jag en del biverkningar som jag betraktar som bagatellartade, såsom håruttunning och smakbortfall. 

Dock har jag den här våren drabbats av blödningar i huden som bekymrar mig och jag vill veta hur farligt jag egentligen lever. Först vaknade jag mitt i natten av att något rann över ansiktet och halsen och när jag kom upp fick jag en smärre chock: det blödde ymnigt från en knappt synlig (millimeterstor) röd prick på ena kinden. Ett kort tag därefter upptäckte jag knallröda ojämna märken på benen, märken som försvann efter ett par veckor. Och nu senast lyfte jag en låda som visserligen var tung, men som jag utan större problem klarade av. Lyftet orsakade ingen skada och ingen smärta. Dagen efter upptäckte jag en blödning under huden på fingrarna på ena handen, en mörkröd blödning som spred sig runt fingrarna och sedan försvann på tre-fyra dagar.

Tumören jag hade var liten, av elakt slag, utan spridning. Planeringen är att jag ska fortsätta med Tamoxifen förebyggande i fem år, vilket jag förstås gärna vill, men nu börjar jag undra över dessa biverkningar och tar gärna emot synpunkter från er.

Vänligen, Eva Larsson

Accepted Answer

Hmm, jag tror inte att detta har med tamoxifen att göra. Du bör söka på vårdcentralen för att ta reda på ifall det finns någon anledning att misstänka att du är lättblödande och vad det i så fall beror på.

Question 6

Hej! 

Jag är 23 år gammal. 

Jag undrar hur det skulle gå till om man vill göra en Utredning av eventuell ärftlighet. Pratar jag med min husläkare om det? 

Min mamma fick bröstcancer vid 52 år. Min mammas farmor och hennes syster hade båda bröst cancer. Systern gick bort. 

Jag vill bara veta hur det går till. Som 23-åring får jag ingen mammografi eller koll. Jag är så klart lite orolig. 

Tack!

Accepted Answer

Hej du kan vända dig till den genetiska kliniken där du bor. (finns på följande ställen: Umeå, Uppsala, Karolinska Solna, Södersjukhuset, Göteborg, Linköping eller Lund)  Du kan antingen få en remiss av din husläkare, eller ringa själv och be att få tala med en cancergenetisk vägledare. Det bästa är inte att testa dig nu, utan att man reder ut familjen, och i samband med det testar din mamma.

Question 7

Jag fick min bröstcancer 2010 , tog bort hela bröstet, sedan cellgifter och strålning, därpå 1 år femar, därpå 9 år tamoxifen. Deltog i panterstudien, fick den tuffa armen.  Cellgifter varannan vecka. 
Min studie avslutades i mars, 2 månder   efter börja jag blöda kraktigt  i underlivet. Jag är 55 år har inte haft menstration på typ 5-6 år. 
Var hos gynokolog, 27 Maj fortfarande inget svar. och nu har de gått på semester. Onkologen vill inte hjälpa mig. Det var mycket blod i mitt prov och befarar att det måste tas om när de väl fått svar någon gång i Augusti. Detta känns inte rätt, är detta normalt, är detta normal behandling, jag är matt, frustrerad och har inte orken att få hjälp längre, givetvis är jag rädd för livmodercancer

Accepted Answer

Hmm, det är klart att du måste få svar på analysen efter den provtagning som jag utgår från genomfördes i samband med den gynekologiska undersökningen. Det borde finnas en ersättare till din gynekolog. Om det är en privatpraktiserande, som jobbar ensam skulle jag föreslå att du kontaktar din bröstmottagning, varifrån man bör kunna se resultatet av den mikroskopiska undersökningen i alla fall om den är gjord på sjukhuset. Även om tamoxifen förvisso ökar risken att insjukna i livmodercancer, så är det långt ifrån säkert att det är det du råkat ut för, man ser ofta det man kallar polyper som inte är cancer också. Det är fullt möjligt att du har rätt och att man bör göra en ny provtagning till hösten, men det verkar orimligt att du inte ska få någon typ av svar på din undersökning p g a semester.

Question 8

Hej!

Har Luminal A spridd bröstcancer i skelettet och har fått byta behandling från Ibrance till Paclitaxel. Hur ofta sker det att cellgiftet inte har någon verkan på denna sorts cancer?

Accepted Answer

Hej, jag tänker att det alltid väcker tankar om framtiden när man som patient måste byta behandling i din situation. Jag kan inte riktigt ge en siffra på det du efterfrågar. Men generellt kan man säga att man kan räkna med att behandlingen i övervägande majoriteten av fallen har en effekt. Men att man naturligtvis inte kan räkna med att denna effekt varar för evigt. Det är därför viktigt att kontinuerligt övervaka och utvärdera behandlingseffekten, och de biverkningar som uppstår i de flesta fall. Vanligen sker detta genom regelbundna återbesök då läkaren och patienten samtalar med varandra och läkaren undersöker, genom röntgenundersökningar, i de flesta fall skiktröntgen och i vissa fall kan man även ha nytta av t ex ca15-3 och andra blodprover för att övervaka behandlingseffekten.,

Question 9

52 år, Lobulär cancer, grad 2, i höger bröst, 2 tumörer tårtbit/bortopererade, ingen spridning till lymfkörteln.
Tumör 1) 16x3 mm, Ki67% 33, ER 95%, PgR 85%, HER2 1+/neg. Luminal B
2) 15x11mm, Ki67% 14, ER 95%, PgR 95%, HER2 1+/neg. Luminal A
Behandling:cellgift, anti-hormontabletter 5 år och strålning. Vad är gränsvärdet för cellgift för Ki67? Är det mellan 20-30, över 30%, med ovan övriga siffror? Överväger nyttan av cellgifter mot ev biverkningar/lång behandling 6ggr var tredje vecka. Återfallsrisk om jag avstår cellgifter? Hur lång tid efter strålning kan jag ta ev cellgift om jag ser förändringar?

Accepted Answer

Hej, när de gäller Ki67 är det tills vidare så att det finns olika gränsvärden på olika ställen, men man kan säga att  värden över 30 % kan räknas som höga överallt. Prognosen styrs av tumör 1 d v s  den som vi kallar Luminal B. Överlevnaden efter 10 år kan uppskattas till 87 % med bara operation och strålning, och förväntas öka till 89 % med hormonell behandling och 91 % med kemoterapi. Om du ska ha cellgift så ska det ske före strålbehandlingen. Om du är postmenopausal (har slutat menstruera) kan ett molekylärgenetiskt test addera litet prognostisk information. I första hand ifall det skulle visa en låg återfallsrisk, vilket skulle kunna vara ett stöd för att inte ge cytostatika. Det finns ingen definierad gräns för hur stor eller liten nytta man ska se för att man ska anse att cytostatika ska ges, i ett fall som detta med en begränsad tilläggsnytta är det något man får diskutera.

Question 10

Jag kämpar med Anastrozolorsakad smärta i axlar, muskelfästen till bröstmuskler, armbågar, handleder och fingrar. Nu har det även tillkommit smärta/värk i overarms- och underarmsben. Den kommer och går. Om ni som barn haft växtvärk så är det ungefär så det känns. Är det också utlöst av Anastrozol eller ska jag be om metastasutredning? Visserligen nämns skelettsmärta som biverkning i vissa listor men inte i alla. Det är ledsmärta som nämns i alla listor. Vad göra?

Accepted Answer

Hej. Anastrozol kan ge besvär från leder och muskler, på det sätt du beskriver. När värken är så generell som den verkar vara för dig är den orsaken kanske den mest troliga. Jag tycker att du ska prata med din läkare/sköterska och beskriva dina besvär. Ibland kan man göra en kort paus från medicinen för att se om besvären går tillbaka, men jag råder dig att göra det i samråd med din vårdgivare. Ibland kan man prova en annan typ av aromatashämmare, som ger samma förebyggande effekt men förhoppningsvis mindre biverkningar.

Question 11

Hej,

Min syster har fått diagnosen bröstcancer och har nu börjat med cytostatikabehandling. Jag tänker att det kan vara bra för henne att få i sig lite kosttillskott när hon går igenom detta då det knappast kan skada. Min fråga är om det finns något kosttillskott som hon inte ska få i sig? då det kanske främjar tillverkning av östrogen(som jag misstänker är dåligt) eller annat som förmodligen är dåligt.

Accepted Answer

Hej. Generellt brukar jag inte rekommendera kosttillskott om det inte är så att det finns ett särskilt behov för något ämne (säkerställd brist). Att äta allsidig kost brukar vara det bästa.

Question 12

Hej, 
Jag är en 42 årig kvinna som fick diagnosen Her2 positiv bröstcancer i december med spridning till två körtlar i armhålan. Har nu genomgått behandling med cellgifter, antikroppar och operation. Efter operationen fick jag reda på att det inte fanns några cancerceller kvar vare sig i bröstet eller i körtlarna. Ett bra resultat enligt kirurgen. 
Ni till min fråga: innan jag påbörjade behandling med cellgifter hade jag ibland värk i brösten och som stickningar/ små hugg. Nu upplever jag att jag fått tillbaka dessa känningar i mitt friska bröst. Efter första MR såg de ngt i detta bröst som sen friades. Efter det har jag gjort flera MR men de har inte sagt ngt mer om det bröstet. Jag slutade min cellgiftsbehandling i april, opererades i maj och genomgår just nu strålning och antikroppar. 
Är detta ngt jag ska be dom kolla upp igen? Känner mig orolig att jag har bröstcancer även i det bröstet. 
Är det brådskande eller kan jag avvakta och prata med min onkolog som jag ska träffa i september? Har så svårt att släppa denna oro.
Tack på förhand.

Accepted Answer

Hej!

Värk och andra känningar i bröstet är mycket vanligt och sällan något tecken på något farligt. Om du känner denna oro och "känner igen" symtom är det dock bra att ta kontakt med läkare för bedömning.

Question 13

Min fru var på rutin mamogrfi men blev återkallad. Vi var väldigt nervösa och efter en andra koll ville läkaren även göra ett ultraljud. Väl där va läkaren positiv och sa att det såg bra ut och hon hittade vattenfyllda blåsor. Hon gock sedan ut och rådfrågade en anna läkare och de tog sedan beslut om att ta nya bilder och ta prov som ska skickas på analys. För att vi ska bevisa att det inte är något sa läkaren. Vi fick samtidigt en läkar tid om en månad att träffa läkaren och få information om svaren.
Vi är nu oroliga att läkaren bara sa så för att lugna oss då väntetiden för provsvar var lång.
Hur vanligt är det att man skickar prov på något man som läkare är säker på? Om läkaren hade misstänkt något, brukar de vara tydliga med det redan vid ultraljudet?

Accepted Answer

Hej!

Det är mycket vanligt att prov tas från förändringar som inte ser ut som cancer i första hand. Det ska görs ibland även på cystor (vätskefyllda blåsor) om man till exempel inte kan tömma ut den ordentligt eller om vätskan är lite trögflytande eller av flera andra skäl som inte innebär att det är en cancer. Hur mycket mammografiläkare berättar om vad de ser och hittar skiljer sig nog väldigt mellan olika läkare. Många mammografiläkare tycker att det är bröstkirurgens uppgift att ge besked om vad man har hittat.

Question 14

Har upptäckt att det gör ont precis nedanför höger bröst, lite åt höger vid sidan / revbenen. Bröstben/revben. Upplever viss ont i bröstet också men inte så som smärtan nedanför. 
Jobbigt när jag sitter, eller ligger på höger sida., det värker och gnager,svidande och stickande känsla. Jag har ont hela tiden men smärtan tilltar ibland och då ökar även pulsen och jag känner mig andfådd. 
Lägger jag höger arm under bröstet och mage så kommer smärtan. 
Så någon triggerpunkt verkar finnas i höger bröst på sidan eller under det. 
Har haft ont i 10 månader, gjort koll av galla lever njurar , magsäck , tarm m m. Inget fel hittas. 
Nu är jag orolig över att det kan vara bröstcancer. 
Har haft godartade tumörer o cystor tidigare ,varav en är bort opererad. Och har även alltid sen jag fått cystorna haft ont i brösten så jag har inte märkt något skillnad nu om jag rör dem och kan inte finna några nya knutor.

Accepted Answer

Hej!

Värk i brösten (ofta bara på ena sidan) är väldigt vanligt och sällan tecken på något farligt. I ditt fall låter det mer som att det sitter i muskeln under. Jag antar att man även har undersökt hjärtat med tanke på att du beskriver att pulsen ökar ibland och att du känner dig andfådd, annars kan det vara värt att göra det för säkerhets skull. Det ter sig inte som bröstcancer i första hand, men om du är orolig är det ändå värt att kolla upp.

Question 15

Vad betyder ER 95procent
PR 85 procent Ki 67 21procent
HER2 neg
Hormonell bröstca.
1cm i ena bröstet planerad op och strålbehandling förebyggande

Accepted Answer

Hej!

ER står för östrogen och PR för progesteron. Procentsiffran betyder att tumören är 95 och 85 % känslig för respektive kvinnligt könshormon. Tumören har alltså en bra känslighet för hormoner vilket är bra då man har sett att prognosen för denna grupp är bättre. Ki 67 21% betyder att 21 % av cellerna är i delning, vilket är halvhögt. Tumören är också väldigt liten och sammantaget låter det som att prognosen är väldigt bra, och planerad behandling är enligt riktlinjerna.

Question 16

Har oregelbunden mens pga p-piller. Ändrade dosen för ca 3 månader sen och fick blödningar konstant. Har tidigare kollat upp en förstorad lymfkörtel i armhålan som de tog biposi på ( visade friska celler). Kände igenom brösten och tyckte mig känna något avvikande i ena ( samma sida som lymfkörteln är på)Tryckte kanske för hårt. Dagen efter var jag väldigt öm i bröstet och fick även mens. Samma kväll bröt en förkylning ut med feber. 
Värken i bröstet avtog inte. Kollade bröstet i spegeln och såg 2 streck från armhålan till under bröstet.
 Nu är de mer tydliga och det känns som två hårda strängar. Inget rött eller svullet. Känns som en knöl som strängarna går till och det gör ont. 
Läkaren på vc tyckte jag skulle kontakta bröstenheten så gjorde det och har tid för utredning om flera veckor. När jag sträcker upp armen blir det som indragningar där sträcken går. Vad kan det vara? Känns nästan som ett blodkärl.Orolig för att det skulle vara ett tecken på cancer. 
Har inte opererat brösten och är fullt frisk i övrigt, ingen cancer i släkten, är 32 år.

Accepted Answer

Hej!

Det du beskriver skulle kunna vara ett inre "blåmärke", det vill säga att ett eller flera kärl har brustit inuti bröstvävnaden, men det är bra att du har fått tid för att kontrollera detta. Du skriver inte hur många veckor det är till undersökningen. Om det rör sig om månader bör du kanske försöka skynda på den om knölen inte minskar spontant.

Question 17

Hej! Under tiden jag ammade blev ett blodkärl på mitt större (och mer mjölkfyllda) bröst mer framträdande. Jag slutade amma i november - 19 men blodkärlet är fortfarande påtagligt och utbuktande. Inte precis hela tiden, men ofta. Är detta något som är normalt efter graviditet och amning när detta har varit mitt "problembröst" (högt mjölkflöde, begynnande mjölkstockning och white spots) eller bör jag undersöka om detta är malignt? 

Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej!

Vidgade blodkärl är vanligt och ofarligt och kommer ofta efter att bröstet har växt relativt hastigt (som i samband med graviditet).

Question 18

Jag fick diagnosen lobulär bc trots aberant positiv E cadherin. Det går inte ihop. Kanske diagnosticerades den på andra grunder? Är det skillnad i behandling av duktal och lobulär cancer, alla andra egenskaperna är lika?

Accepted Answer

Hej!

Patologen gör en samlad bild av hur tumören ser ut och klassificerar den enligt vissa kriterier. Ibland kan det vara en blandform. Det spelar ingen roll för prognosen eller behandlingen om tumören är lobulär eller duktal.

Question 19

Hej,
Jag har under dagen haft lite ont och varit öm om mitt vänstra bröst samt upplever att bröstet är lite hårdare på vänstra undersidan. Nu på kvällen känns det likadant men det känns som en knöl bildats där det innan kändes hårt. Jag är 23 år och min mens ska börja på söndag (om 6 dagar), och vill bara fråga fråga om detta är normalt eller om jag bör söka vård (och när isåfall)?
Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej!

Bröstvävnad är knölig, särskilt hos yngre kvinnor. Brösten påverkas också mycket av hormoner i kroppen och är mer knöliga i samband med mens. Om du inte har flera i släkten som haft bröstcancer vid ung ålder är det mycket osannolikt med bröstcancer vid 23 års ålder och jag tycker absolut att du kan avvakta och se om knölen minskar efter mensen.

Question 20

Hej
För ett år sedan opererades jag (partiell mastektomi) för en 100 % hormonkänslig tumör på 20 mm. De två lymfkörtlar som tagits ut var cancerfria: BRE/NHG: Preliminärt 6/grad 2 ER: 100 % PR: 100 % Ki-67: 15 %. 
Jag har precis fått veta att min årskontroll skjuts upp till hösten.
Jag sökte strålbehandling på annan ort eftersom vårdköerna var för långa i min hemmaregion.
När jag nu frågar andra sjukhus är det långa köer överallt. Verkar vara svårt att få tid till mammografi tyvärr.
Jag tycker att det bränner ofta i armhålan, där lymfkörtlarna togs bort. Det bränner även under det drabbade bröstet
och jag undrar om det är biverkningar efter strålbehandlingen. Idag kände jag efter 
var det brändes och upptäckte då att en tjock åder var synlig under bröstet
enda ned mot magen, den delar sig ungefär vid naveln och syns inte längre ned än så.
Det knäppte till och brände när jag följde den och jag blev lite chockad att se hur tydligt den syntes. 
Är detta något jag kan vänta med att undersöka tills vårdkön ger mig min årskontroll eller ska jag söka 
för den synliga ådern?

Accepted Answer

Hej!

Det är beklagligt att köerna är så långa, och vi vet att det är påfrestande att vänta. Den brännande känslan låter som att nerverna har blivit påverkade efter operation och strålbehandling. Vidgade kärl kan man ofta se efter strålbehandling och låter inte som något farligt.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Cytologiprov visa intrraduktalt papilom

Utslag på bröst

Utslag och kliande/ömmande våtgårdar

Fibroadenom och p-piller

Ska jag ta bort portvaktskörtel eller ej?

Knölig bröst

Knöl i ena bröstet

Venporten stramar

Liten tumör men spridning

Mens tillbaka trots anastrozole

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss