Frågor & svar

Question 1

Jag har fått behandling med Trastuzumab var tredje vecka på onkologen. Jag har nu två behandlingar kvar av 17. Under behandlingen har jag fått kollat hjärtat ett antal gånger. Sista gången skrev läkaren i journalen:  "Normalstor vä-kammare utan säkert påvisbara hypokinesier men med globalt ordinär-lätt nedsatt systolisk funktion med föregående eko något sämre funktion men således strax under normalområdet. Rek att man kontrollerar bnp för att värdera ev ökning".  När jag kom till onkologen sa de att läkaren där sagt att något bnp inte behövdes inte kollas. Hur ska jag tolka detta? Räcker med allt jag gått igenom. Vill inte ha hjärtfel också.

Accepted Answer

Hej, Trastuzumab är en antikropp som sätter sig på sådana strukturer som heter HER2. HER2 finns rikligt på cancercellerna i en andel av bröstcancerfallen (10-15 %), men finns även på andra ställen i kroppen, t ex på hjärtmuskelcellerna. Det betyder att även hjärtat påverkas av behandlingen, och om man mäter noga så är det nog så att man i princip alltid ser en viss grad av reduktion av hjärtats pumpförmåga under inflytande av trastuzumab, men i så liten omfattning att man inte märker det. I vissa fall blir effekten större och i enstaka fall så uttalad att man kan få besvär av det. Det viktiga är emellertid att effekten på hjärtmuskeln är vad man brukar kalla reversibel, d v s att påverkan går över då man slutar med medicinen. Detta är en skillnad jämfört med andra orsaker till nedsättning av hjärtfunktionen som kan vara bestående. I ditt fall verkar det vara en liten påverkan som med all sannolikhet inte leder till besvär och där man kan utgå ifrån att hjärtfunktionen kommer att återhämta sig när behandlingsåret är slut.

Question 2

Hej! Behandlas med zoladex och tamoxifen efter bröstcancerdiagnos maj 2019. Får injektion vart 12e vecka. Jag reser bort och skulle behöva antingen ta injektionen i sju dagar tidigare, dvs det blir 11veckor mellan injektionerna eller annars skjuta upp så att det blir 13 veckor mellan injektionerna (8 dagar "för sent"). Det gäller Zoladex 10,8 mg. Vad tycker du är bäst för mig att göra?

Accepted Answer

Den beredning som ges var 3e månad är formellt inte godkänd för bruk hos kvinnor efter bröstcancer, men kan säkert fungera i de flesta fall. Man bör kolla med provtagning för att bekräfta att äggstocksfunktionen är ordentligt nedtryckt, vilket är syftet med behandlingen. För att svara på din konkreta fråga så hade jag valt det kortare intervallet.

Question 3

Har en fråga….
Står följande CT rygg visar 0,5 cm stor uppklarning i TH 1 har därefter gjort en MR rygg som inte visar några metastaser
Man rekommenderar remiss för granskningssvar av CT rygg i TH 1 och sacrum och jämförelse av MR rygg
Betyder detta att det inte är något farligt man har sett och jag kan andas ut

Accepted Answer

Jag kan inte ha någon kvalificerad uppfattning, men ser baserat på det du beskriver att man tittar seriöst på detta och inte vill lämna något åt slumpen. Du verkar vara i goda händer!

Question 4

Hej Skulle gärna vilja höra era ord om min diagnos? Har en invasiv duktal bc. Tumörstorlek 16 mm och vänster axill 2 stycken SN med mikrometastaser i båda lgl (2 mi/2) histologisk grad 2 med nekros och kalk inom och strax intill tumören. Er 100% PgR 90% Ki67 27% (intermediär) Her2 1+  Sammanfattningsvis  Luminal A tumör T1N1. Jag har blivit opererad tårtbit och det krävdes ingen mer operation. De fick bort det de skulle. Går just nu på sex cellgiftsbehandlingar ec och doc. Därefter strålning 15 ggr. Får även zoledron i sex år samt kommer få antihormonell behandling. Vill gärna höra om återfallsrisk?  Samt vad ni menar med aggressiv och allvarlig cancer? Är det någon skillnad?  Vänligen Karin

Accepted Answer

Hej, eftersom du ska få zoledronsyra gissar jag att du kommit genom klimakateriet, låt mig anta att du är 60 år gammal, det har inte så stor betydelse för återfallsrisken. Om man matar in dina data i modellen med det antagandet får man fram att risken att dö uppskattas till ca 27 % efter 10 år och att denna risk minskat till ca 15 % med den behandling du genomför din behandling. Man kan förstås råka ut för annan sjukdom också, i det fall att du är 60 beräknar modellen den risken till 9 %, och i så fall är risken att dö i bröstcancer ca 6 %, eller ca en av 20.

Question 5

Hej

Jag tog för två dagar sedan ett vävnadsprov i mitt vänstra bröst och väntar nu på svar. Hur är det om tumören är godartad, alltså benign. Har googlat lite men kan inte få fram min undran om man alltid gör ett ingrepp och tar bort den godartade tumören för att vara säkra.

Accepted Answer

Vilken åtgärd som eventuellt blir aktuell är förstås beroende av vad det är för någon slags knuta. Det går inte att svara på din fråga innan man vet vad det är. Man tar inte bort alla typer av förändringar.

Question 6

Hej, jag är livrädd 😭 jag var hos min läkare i går för en undersökning av mina bröst. Jag har haft en knöl i ca 2 månader, den är hårt och stor som en ärta.

 Jag har knöliga bröst, men innan har hon bara sagt jag är inte orolig Kristina men vi kollar upp knölen för säkerhets skull, men igår så sa hon jag kan inte lova att den är ofarlig. Jag har inte knappt sovit i natt jag är livrädd att den är elakartad. Jag fyller 33 i september.

Hur ser prognosen ut för min ålder, har läst någonstans att det är sämre prognos ju yngre man är.

Nu är det midsommartiden och jag kommer nog få vänta 1-4 veckor.

Jag är livrädd!

Tusen, tusen tack på förhand!

Accepted Answer

Hej Kristina, jag får lust att skriva som jag gör ibland: "Var inte rädd". Men jag tänker att det väl är en klen tröst. Det är förstås inte möjligt för mig att ha någon uppfattning om just din knuta. Men man kan väl i alla fall säga att för det första är det ovanligt med bröstcancer hos 32-åringar, och för det andra om det skulle vara cancer i alla fall så verkar det ju vara en liten, vilket i så fall är prognostiskt gynnsamt. Det finns ett flertal godartade förändringar som skulle kunna visa sig på det sätt som du beskriver.

Question 7

Min mamma har fått bröstcancer, opererats och skall strålbehandlas. Lite valmöjlighet har hon. I ett landsting kan hon få behandling med mycket högre stråldos 5 gånger och hon är färdigbehandlad. Väntetid blir dock ca 3 månader från det att hon opererades. Eller behandling 15 gånger med lägre stråldos. Hon har möjlighet att påbörja behandling ca 7 veckor efter det att hon opererats. Vad är bäst? Med tanke på återfallsrisk pga väntetid, biverkningar, effekt? 
Vidare, strålas hela bröstet eller ett avgränsat område? Beror det i så fall på vilket av ovanstående behandlingar man väljer? 5 gånger men högre stråldos eller 15 gånger, lägre stråldos?

Accepted Answer

Effekten av behandling på det ena eller det andra sättet är med all sannolikhet helt likartad. När man doserar strålning spelar den totala dosen roll, men även hur stor den dagliga dosen är ju högre totaldos man ger desto lägre dagsdos ger man för att åstadkomma samma effekt. "Förr i tiden" gav man 50 Gray (som är enheten för stråldos) på 25 behanldingstillfällen, nu ger man på det flesta ställen 40 Gray på 15 gånger, och på vissa ställen 26 Gray på 5 tillfällen. Dessa doser är jämförbara avseende effekt.

Question 8

Vad innebär ett besked (corebiopsi): LCIS, B3 och att man ska vara med på en kod 3 rond?

Accepted Answer

Hej, det betyder att man kommer att granska ditt fall vid en konferens där läkare från kirurgen, onkologen, mammografin och patologen tillsammans bedömer vilket fynd man gjort och vilka eventuellt ytterligare åtgärder som ska genomföras. Du måste vänta på den bedömningen innan du kan få ett korrekt svar. JAg vill inte gissa vad man kommer att säga,

Question 9

Hej!
A. Vet man, att ITC förekommer inkapslade ute i kroppen, eller är det ett logiskt antagande?

B. Vad aktiverar dem så att de börjar bilda metastaser?

C. Kan man som patient förebygga detta på något sätt?

Accepted Answer

ITC är ett speciellt fynd som förekommer i lymfkörtlar som man undersöker i samband med t ex sentinel node undersökning. Det är oklart vad det riktigt utgörs av, det finns de som anser att det är godartade (snälla) celler som hamnat i lymfbanorna t ex i samband med att man punkterat genom huden vid biopsi i bröstet. Man kan tänka att helt normala hudceller hamnar i lymfkörtlarna i samband med att man sticker genom huden. Det viktiga är i alla fall att man inte kan se att det går sämre för patienter som har ITC i lymfkörtlar i axillen jämfört med de som inte har det. Det jag tror att du syftar på i A är den man kallar "mikrometastaser"  d v s spridda cancerceller som slagit sin ner på andra ställen i kroppen (bortom bröst och axill) och som om de lämnas obehandlade kan leda till framtida sjukdomsbesvär t ex skelettmetastas. Det är något helt annat än ITC. Sådana celler, som man inte kan se på röntgen,  har slagit sig ner t ex i skelettet, eller andra inre organ tidigt i sjukdomsförloppet, innan det man vet att det finns en cancer i bröstet, och det är sådana celler man bekämpar med adjuvant kemoterapi och hormonbehandling.

B: det är en svår fråga som jag inte kan besvara. 
C: Ja absolut! Genom att genomgå medicinsk tilläggsbehandling (cytostatika, antihormonell behandling, antikroppar och bisfosfonater)

Man väljer ut tilläggsbehanlding b l a baserat på risken att det ska finnas sådana spridda celler, risken är t ex större om man har spridning till axillen eller om man har en hormonell tumör som har hög delningshastighet (Luminal B).

Question 10

Hej!

Jag har en knöl i bröstet som vuxit mycket de senaste månaderna. Jag försökte få en tid idag på VC men fick inte tid p.g.a. att det inte ansågs vara ett akut ärende och därför fick jag ingen akuttid idag på VC utan får vänta någon vecka. Stämmer det att knöl i bröstet som växer snabbt inte räknas som akut ärende och inte ska prioriteras på VC?

Mvh

Accepted Answer

Om du får en tid inom en vecka så har man prioriterat dig, även om man inte gett dig en akuttid. Jag tänker att det är korrekt. Ditt ärende är förstås angeläget, men måste inte från medicinsk synpunkt inte tas om hand samma dag som t ex en misstänkt lunginflammation.

Question 11

Hej, jag sökte vård för knöl i bröstet men sedan har även hela mitt bröst svullnat upp rejält. Biopsier är tagna både på knölarna samt på en lymfkörtel som visade sig vara förstorad. Det var även massvis med vätska i mitt bröst och det togs ut närmare en dl som skickades på prov, jag har förstått att det är misstanke om BIA/ALCL på grund av vätskan. 
De senaste månaderna har jag varit enormt trött och trott att detta berott på stress men nu när jag ser på mitt bröst som är flera storlekar större än mitt andra bröst så misstänker jag att detta kan vara orsaken till min enorma trötthet. 

När jag fick träffa en läkare på bröstkirurgen så upplyste hon mig om att det kan vara farligt att ta ut mer vätska pga att det inte är konstaterat ännu vad det är för vätska och rådde mig att stå ut med att bröstet fortsätter fyllas på med vätska även om det gör ont. 
När kirurgen rådgjorde med en kollega som fick komma och kika på mitt enormt svullna bröst så sa kollegan något helt annat och det skickades en remiss för att göra en punktion och tömma vätskan.  

Är det på något sätt farligt att tömma ut vätskan med punktion såsom den första läkaren sa? 

Det känns lite oroande med så olika besked. Kan ytterligare punktering av själva vätskan på något sätt skada om det visar sig vara ALCL?

Accepted Answer

Hej, jag kan inte tänka mig att det är farligt att tömma ut vätskan. Du skriver inte huruvida du har implantat i bröstet. Jag uppfattar att det du funderar på är ifall det skulle finnas ett implantatassocierat lymfom i vätskan. Det skulle i så fall vara en enda orsaken att misstänka en sådan diagnos. Det är förstås viktigt att inte glömma bort denna diagnos, samtidigt måste jag framhålla att det är ett extremt ovanligt tillstånd. De allra allra flesta fall av vätskebildning i bröstet beror inte på ACLC.

Question 12

Hej! När en familjemedlem har fått veta att hon har bröstcancer, kan resten av familjen få göra en mammografi? Eller är det bara om man känt knölar eller något konstigt i sina bröst?

Accepted Answer

Hej. För de flesta gäller att man får göra mammografi inom ramen för mammografiscreening (kvinnor) eller om man känner tex en knöl i bröstet. För de som har en ärftlig eller familjär cancer kan Cancergenetisk mottagning ibland rekommendera kvinnor i en släkt att göra mammografi oftare, tex en gång per år.

Question 13

Jag måste få veta om detta stämmer som sköterskan sa till mig.
Man tar ju mammografi för att se att man inte har cancer,MEN om man var där 11 månader innan o inget visades då o nu är det cancer.
Hon sa till mig att det kan sitta långt in och växer väldigt sakta o sen kommer till en punkt o då är det en knöl man känner.
Jag tycker det låter så konstigt för om det är så ja då kan man ju lika gärna strunta i att ta mammografi ju.
Sen fått kolla extra som då visat sig vara körtlar men inga prover tagits på dom.
Kan det ha varit cancer redan då må tro?
Detta gäller min älskade mamma.
Har även i lymfkörtel med.
Svaret får vi nu den 29e på proverna o systern s att det är cancer som dom ser.
Jag är så ledsen o orolig nu.
Mvh linda

--

Accepted Answer

Hej. Jag vill först säga att det är bra att gå på mammografiscreening då chansen ökar att hitta en bröstcancer när den är liten - har ofta då bättre prognos. Den är ibland inte möjlig att känna, tex om den ligger djupt i bröstet. Ibland är dock cancern så liten att den inte syns på mammografin vid screeningtillfället. Den hinner då växa lite mer och man kan känna en knöl, innan nästa mammografi. Om en cancer upptäcks mellan två mammografiscreeningundersökningar kallas den för en intervallcancer. Det är därför viktigt att söka för en knöl i bröstet, även om man nyss gjort mammografi.

Question 14

Har en ca 4 mm stor hård knöl i höger bröst. Har fått tid för mammografi mm den 6/7. Är 41 år och väldigt orolig för cancer. Själva bröstet ser helt normalt ut. Nu undrar jag, får man alltid cellgifter vid bröstcancer? Det är nästan det som skrämmer mig mest. Och om tumören är liten, finns det då chans att det räcker med att ta bort en del av bröstet och slippa cellgifter?

Accepted Answer

Hej. Nej, man får inte alltid cytostatika vid bröstcancer. Det som avgör är tex tumörstorlek, om det finns cancerceller i lymfkörtlar och bröstcancerns biologi. Ibland kan även låg ålder göra att valet "tippar över" till att ge cytostatika. Målet är att så ofta som möjligt ta bort en del av bröstet, vilket förstås är lättare med en liten tumör. Många knölar är inte cancer utan godartade knölar.

Question 15

Hej
Jag avslutade min strålbehandling för bröstcancer i oktober, hade då en viss rodnad och svullnad som nu är bättre. I förrgår fick jag behandlingsdropp mot Her2, igår tog jag min andra dos Pfizer och nu i morse tränade jag. Jag märkte efter duschen att min bröst som jag fick strålning mot var lite rödare. Nu på kvällen har det minskat lite men jag har klåda. Jag tränar mycket och har försökt göra det hela tiden och inte märkt någon reaktion förens nu. Kan det bero på kombination Pfizer och träning?

Accepted Answer

Hej. Jag skulle gissa att det är en slump att rodnaden kom i samband med vaccinationen. Förhoppningsvis ger det med sig med klådan.

Question 16

Jag ser att jag i min fråga missade en siffra. Ledsen för det.
Tumören var 0,8 mm totalt område 1,5 cm
Gör det någon skillnad?

Mvh
Karin

Accepted Answer

Hej. Nej, det blir ingen skillnad i bedömningen.

Question 17

Opererades för BC 2000, ER positiv HER2 negativ. 5 år med Tamoxifen. Återfall 2015 med skelettmetastaser, Letrozol samt Zometa. 2019 upptäcktes  levermetastaser, övergick till Ibrance+Faslodex samt Zometa. 2021 ökande markör till 78, Exemestan +Afinitor. Fått besked att nästa steg är Kapecitabin. Finns någon ytterligare/bättre  behandling, inom eller utanför 
landet? Borde det inte göras en biopsi för att säkerställa tumörtypen eftersom det är den ursprungliga diagnosen som används? Fått Zometa sedan 2015, är det inte väsentligt att fortsätta med den? Väldigt tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att Kapecitabin ofta brukar vara en bra behandling att använda, tex i det läge du beskriver. Det finns även annan cytostatikabehandling att ta till framöver, men jag skulle nog också valt Kapecitabin (om det inte finns någon studie att vara med i, men det måste du fråga din behandlande läkare om). Om du menar din bröstcancer 2000 när du säger "den ursprungliga " diagnosen, så kan jag hålla med dig och att  vi nästan alltid gör en ny biopsi av metastasen om det går. Eftersom du haft bra effekt av din behandling så kan man kanske gissa att det är "samma" diagnos. Vad gäller Zometa brukar skelettet tillslut bli mättat och man kan göra uppehåll i behandlingen efter ett par tre år.

Question 18

Hej,

Jag är 62 år (längd 169 och ca 58 kg, två barn första vid 32 års ålder) och valde den 17/5 att göra en mastektomi på mitt vänstra bröst.
I journalen finns många förkortningar som jag var alltför spänd för att fråga om på mitt besök efter operationen.
Spaltar upp lite info här;
Invasiv ductal cancer DCIS grad 3
Tumörstprlek 5 mm varav 8 mm invasiv del.

Vad betyder detta;
Radikalitet: Ja 
BRE/NHG: 5/grad 1
LVI: nej
ER 100%
PR 80%
KI-67 11% (Vet att under 20% är bra)
Her2/neu IHC: 1+

"portvakten" (1st) togs bort - ingen spridning 
(Igll:1 SN
Med mestastas:0)

TNM:pTb NO Mx

Jag ska äta aromatashämmare i 5 år sa doktorn. Jag fick Anastrozole utskrivet.
Naturligtvis har jag Googlat på detta, och det är inte trevliga biverkningar. Tydligen väldigt vanliga också.
Tamoxifen verkar ungefär likadant.
Jag har alltid mått dåligt vid låga halter av östrogen. Tex vid amning och även delar av menopaus.
Jag förstår att ni inte kan råda mig i mitt beslut.
Men jag undrar; 
Hur stor är min chans till överlevnad i BC om jag äter medicinen (Anastostrzol) mot att jag inte gör det.
Och hur långt fram i livet kan man sia om det?
Vet man något om återfall i BC eller annan cancer när det gäller "min" cancer?

Blir det någon skillnad om jag tar en mindre dos? Eller måste "alla" ta samma dos? Jag menar att vi är alla olika vad gäller vikt och längd.
Mvh
Karin

Accepted Answer

Hej. Förklarar först lite "uppspaltat" på informationen angående din cancer och sedan lite på de övriga funderingarna:

Din invasiva bröstcancer var 5 mm inom ett 8 mm stort område där det dessutom fanns DCIS ("förstadium till bröstcancer") där det totala måttet inklusive det invasiva om rådet blev 8 mm.
Radikalitet: Ja  - Betyder att tumören är borttagen i sin helhet
BRE/NHG: 5/grad 1 - Tumören graderas 1 (av 3) i en skala där man kan säga att grad 1 är bra och där är cellerna ganska lika som de "vanliga" cellerna.
LVI: nej - inga cancerceller i kärl
ER 100% - cancercellerna uttrycker progesteronreceptor - är känsliga för östrogen
PR 80% - cancercellerna uttrycker progesteronreceptor (= "hormonkänslig")
KI-67 11% (Vet att under 20% är bra) - är ett mått på tillväxthastighet och 11% kan man säga är ganska låg (= bra)
Her2/neu IHC: 1+ - Cancercellerna har inget överuttryck av Her2-receptor
"portvakten" (1st) togs bort - ingen spridning (Igll:1 SN Med mestastas:0) = 1 portvakt utan cancerceller
TNM:pT1b NO Mx = p betyder att man har tittat på operationspreparatet. T1b= tumör 6-10 mm. N0 = ingen spridning till lymfkörtlar. Mx = eftersom det bedöms som låg risk för återfall har ingen metastasutredning gjorts (helt enligt nationella riktlinjer) och man sätter därför x efter M (metastas) som betyder att man inte har utrett detta. 

Om vi tittar på biverkningar i FASS eller likande så har de flesta läkemedel jättemånga biverkningar. Det betyder inte att alla får alla biverkningar och inte heller att biverkningarna som eventuellt dyker upp påverkar livskvaliteten. Ofta går det att lindra eventuella biverkningar som dyker upp. Idag använder vi samma dos till alla eftersom det inte finns studier som säger att vi ska göra på annat sätt. Den antihormonella behandlingen är en viktig del av behandlingen som minskar risken för återfall och bröstcancerdöd. Däremot går det förstås inte att ge några garantier. 

Din bröstcancer var liten och prognosen är mycket god, dvs risken att du ska få återfall är mycket liten. Hur stor vinsten är med den antihormonella behandlingen är svårt att svara på, tycker jag i %. I vårdprogrammet står det att om tumören är 10 mm eller mindre kan man ibland avstå från antihormonell behandling, men det är viktigt att man har en dialog med sin läkare inför ett sådant beslut. Man kan tex prova och se hur man mår på behandlingen innan beslut tas att avbryta/avstå.

Question 19

Planerad behandling blir dostät EC90 x 4 följt av veckovis paklitaxel x 9, postoperativ
strålbehandling med startfraktionering 2,67 Gy x 15
samt en boost 2 Gy x 8.

Accepted Answer

Det är en kortfattad beskrivning av den cytostatikabehandling som planeras, efterföljt av strålning där en extrados (boost) kommer att ges mot det opererade området i bröstet skulle jag tro. Om det är du som ska genomgå detta så får din dr och sköterska berätta mer om detaljerna!

Question 20

Hej, min mamma drabbades av bröstcancer 2014, hon behandlades då med starka cellgifter och strålning. Inget återfall.
Idag har hon en obehaglig smärta under fötterna kombinerat med nedsatt känsel och domningar, detta gör att hon har svårt att gå, köra bil längre sträckor och framförallt blir det ett dagligt lidande och nedsatt livskvalitet. 

Hon har gjort flera utredningar som inte visar ngt utan hon får ist goda resultat. Bla besök till neurofysiolog. Hon har även provat flera nervsmärtstillande preparat utan framgång. Härnäst inväntar vi kallelse till Neurolog på Sofiahemmet dit remiss skickats. 

Jag tänker att detta är en biverkan av cellgifterna och att hon inte kan vara ensam om detta utan det måste finnas fler med liknande symptom. Har ni någon erfarenhet av detta eller liknande? Vart kan hon vända sig för att åtminstone få en förklaring till vad som är fel. Finns det andra med liknande symptom?
Stort tack för svar!

Accepted Answer

Det låter som neuropati efter taxanbehandling. Neuropati kan förstås även ha andra orsaker (diabetes t ex) Ibland vet man inte vad det beror på. Det låter som om hon är väl undersökt, troligen finns det inte så mycket att göra mer än att hantera symtomen av dessa besvär som kan vara nog så störande.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Kan äggstockarna vakna till liv igen?

Kosttillskott

Afinitor/Exemestan

Östrogen efter cancer

Hur stor effekt ger tamoxifen?

Ärftlighet

Oroväckande journalanteckning, uppskjutet provsvar

Om efterkontroller och återfallsrisk, mm.

Gentest

Implantat

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss