Frågor & svar

Question 1

Hejsan!
Min mamma har haft bröstcancer och fick operera bort ena brösten.
Snart fyller hon år och tänkte att min present till henne ska vara någon slags rekonstruktion till brösten, men har tyvärr inga råd med riktiga plastoperationer.
Därför undrar jag om det finns någon slags behandling som inte kostar mycket och har effektiva svar, för min mamma har haft problem med att bada och ha på sig klänningar osv. Och jag vill gärna försöka göra det enklare för henne.
Tack

Accepted Answer

Det var en fin tanke, vilken dotter du är!

Men, jag tycker du ska satsa på att ge henne något annat och höra av vid till den kirurgiska bröstmottagningen och be dem erbjuda henne rekonstruktion. Om det inte finns något som gör en  sådan operation medicinskt olämplig kan de hjälpa henne med det. Det behöver hon inte betala mer än vanlig patientavgift för.

Question 2

Jag fick diagnosen lobulär bröstcancer i augusti. Tumören var stor och jag fick därför cytostatika (EC90 x 3 och Docetaxel x 3) innan operation. Sista behandling den 22 dec 2020. Därefter genomfördes mangetkameraundersökning och tumören tycktes vara borta. Mastektomi och sentinel node i början av februari. Det visade sig att det fanns en 122 mm stor tumör kvar (invasiv lobulär grad 2, ER 80%, PR 40 % HER2-negativ. Ki67 11 %) Noggrannare analys av lymfkörtlar visade på metastaser varför jag fick axillutrymning i början av mars.10 av 14 körtlar hade metastaser men ingen med perikapsulär växt. Sedan mitten av mars äter jag Tamoxifen och jag är planerad för strålning med start i mitten av april. Sedan är jag färdigbehandlad. Jag  är 53 år och hade mens fram tills jag inledde cytostatiskabehandlingen, men den försvann och har inte återkommit därefter. Jag har dock haft "klimakteriebesvär" som nattliga svettningar och stela leder under flera år.
Nu till mina frågor:
Jag är orolig för att det har förflutit så lång tid mellan de olika delarna av min behandling. Totalt nästa 4 månader mellan sista cytostatikabehandlingen och start av strålning.  Under tiden har det ju funnits kvar cancerceller i min kropp. Hur bedömer ni det? Borde jag t ex få mer cytostatika?
Jag såg att man vid konferens planerade att ge mig Zometa. Sedan finns en anteckning om att jag inte ska få det då jag är premenopausal. Finns det någon anledning för mig att ifrågasätta detta? Jag vill förstås ha allt jag kan få som kan hjälpa mig att slippa få tillbaka cancern.
Uppföljning verkar bli mammografi för min del. Min tumör gick inte att se på mammografi trots dess storlek. Den var också svår att se med ultraljud. Borde jag begära att bli undersökt med t ex magnetkamera vid uppföljning?

Accepted Answer

Hej, man kunde tänka sig att ge dig det man kallar postneoadjuvant capecitabin under t ex 6 x 3 veckor.

Det är förstås bättre om den ena behandlingen länkar in i den andra utan längre uppehåll så att man blir klar någon gång, men det är förstås långt ifrån säkert att det fanns cancerceller kvar efter din operation. Och i just ditt fall, men långsamväxande cancerceller så är troligen inte tiden avgörande.

Question 3

Hej!
Jag började med Tamoxifen i höstas efter operation, men fick besvärliga biverkningar, och min onkolog föreslog byte till Fareston. Det fungerar mycket bra och jag skulle säga att jag är nästan helt fri från alla klimakteriumliknande biverkningar som jag hade. Dock verkar nästan ingen annan få Fareston, och jag undrar varför. Jag vet att få studier är gjorda på Fareston men att de är likvärdiga, men vad är egentligen skillnaden på preparaten? Och varför verkar så få läkare förskriva det?

Accepted Answer

Hej, det var ett intressant påpekande. Formellt är Fareston inte godkänt som förebyggande behandling av kvinnor med tidigare bröstcancer. Godkännandet gäller behandling av spridd sjukdom. Det finns dock data som talar för att effekten avseende återfall är likartad med Fareston och tamoxifen, och det finns i gällande regelverk ingenting som hindrar en läkare att skriva ut preparatet t ex i den situation du föreslår, vid svårigheter att stå ut med biverkningar av tamoxifen. Fareston borde kunna ge likartade besvär, men det är klart att vi alla är olika, så det kanske passar bättre för någon. 

Varför gör man inte detta? Jag tror att man helt enkelt inte tänker på möjligheten, det är bra att du tar upp saken.

Question 4

Hej!
Jag har behandlats för trippelnegativ tumör I höger bröst. Jag fick neoadjuvant kemoterapi följt av operation och strålning. Efter operation fick jag besked om att det fanns enstaka tumörceller kvar efter kemoterapin som togs bort vid operationen. Jag har sedan strålats 15 ggr. Min fråga är om jag borde fått behandling med Capecitabin då det fanns cancerceller kvar i bröstet vid operationen? 
På grund av mutation i BRCA2 har jag nu gjort en dubbel mastektomi i förebyggande syfte och väntar på en operation där äggstockar och äggledare ska tas bort. Räcker det sedan att göra mammografi som vanligt eller behövs några andra kontroller?

Accepted Answer

Jag kan inte uttala mig tvärsäkert om detta. Det finns troligen orsak att överväga capecitabin, men man måste titta på helheten, för att fatta ett bra beslut, det kan jag inte göra på detta sätt.

Question 5

Hej,

Jag tycker det är svårt att förstå hur stor nytta antihormoner gör. Någonstans har jag läst att risken för återfall minskar med 40 %, någon annanstans att den minskar med 2 %. Eller är det så att man inte vet. 

Självklart vill jag inte ha återfall i bröstcancer men samtidigt känns det som om antihormonerna (som jag äter sen ett halvår tillbaka) gör annan skada på kroppen, både fysiskt och psykiskt som kanske i sig förkortar mitt liv och definitivt min livskvalitet. Hur bra är det att muskler, leder, hjärta, hjärna åldras i förtid?  Hur bra är det att man inte längre varken orkar träna eller knappt promenera pga värk och stelhet. Jag känner mig förutom, ledbruten och stel alltmer deppig och orolig. Inget känns särskilt roligt när allt plötsligt blivit så tungt.  Hur värdefullt är det att (knappt) överleva fem år när man som jag kommer avluta medicineringen i 70-årsåldern. Är det inte bättre att vara vital och glad de närmsta åren än möjligen om fem år (om jag inte dör av något annat då).  

Om jag visste att riskerna för återfall minskar ordentligt är jag så klart beredd och fortsätta med antihormonerna men är risken bara minskad med ett par procent känns det varken meningsfullt eller särskilt klokt.

Vänliga hälsningar

Accepted Answer

Hej, det var en mycket bra fråga! Och jag tror att den döljer ett vanligt och mycket begripligt missförstånd, som handlar om hur man kan beskriva samma sak på olika sätt med statistik. Ska försöka förklara begripligt. Det är inte säkert att jag lyckas.

Det handlar om skillnaden mellan det man kallar absolut riskminskning och relativ riskminskning. Det handlar litet om man ser det från det ena eller det andra hållet, litet som resonemanget om ett halvfullt eller ett halvtomt glas.

Ett exempel: Antag att vi har en person som är opererad för cancer och utan behandling har 70 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år. Om man ger tilläggsbehandling ökar sannolikheten att vara i livet till 80 %.

Det betyder det att den absoluta nyttan av behandling avseende risk att dö är 10 %-enheter (från 70 till 80 %).

Samma sak kan beskrivas som en relativ riskminskning med 33 %; risken att dö minskar med 30 % till 20 % och  10 % (som är skillnaden)  av 30 % blir 33 % 

Ett annat exempel: Om man istället ger samma behandling till en person som har 90 % sannolikhet att vara i livet efter 10 år kommer den relativa effekten av behandlingen att var samma (33%). Risken att dö minskar alltså med 33% från 10 % till 6,7% (skillnaden på 3,3% av 10 % är 33%). I detta exempel kommer 93,3% att överleva efter 10 år vilket motsvarar en absolut nytta av behandlingen i form av minskad risk att dö på 3,3%-enheter. 

Man brukar skriva %-enheter  när man menar absolut riskreduktion för att man ska förstå att det är det man talar om. Det gör även de politiska reportrarna på radio då de talar om skillnader i % i opinionsmätningar.

De flesta förebyggande tilläggsbehandlingar funkar på detta sätt, de ger en viss relativ riskminskning, vilket leder till att patienter med allvarlig prognos får en större absolut nytta av sin behandling än den som man har om man från början har en  mer gynnsam prognos.

I det andra exemplet ovan kan man alltså korrekt beskriva nyttan som 33% relativ nytta eller 3,3% absolut nytta. Båda är rätt men låter ganska olika. När man ska ta ställning till om man ska ta en tilläggsbehandling är det vanligen bäst att titta på den absoluta nyttan av behandlingen.

Jag är glad om någon har förstått detta, det är inte så lätt. Men faktiskt viktigt för att man ska kunna ta ställning på ett bra sätt.

Question 6

Hej! Jag har tidigare skrivit till er men fick inte svar på alla frågor som är viktiga för mig. Och det har dykt upp nya frågor. Jag är 44 år och konstaterades med trippelnegativ BC i oktober 2020. Tumör 10mm x 8mm, högt Ki 91 %, frisk sentinel node. Valde mastektomi pga att det fanns hög risk för ärftlighet då mamma drabbades av samma sort vid samma ålder. Gensvar visade dock efter operation att jag ej bär på mutation av generna.

Inga kvarvarande cancerceller konstaterades i bröstvävnad efter operation. 

Jag hade mens innan diagnos men har nu vid cellgiftsbehandlingen (3 doc och 3 ec var tredje vecka) förlorat mensen och det känns som att jag kommit in i klimakteriet. 

Jag har läst om selodeonsyra. Vad gäller för oss som kommer i klimakteriet vid behandling? Kan den behandlingen vara nyttig för oss? Ska jag be om second opinion kring den behandlingen? 

Jag har oxå läst om Capecitabine, är den behandlingen nåt för mig?

Slutligen så har jag förstått att det finns högre risk vid TNBC för spridning direkt i blod även om lymfan är frisk. Hur stor är den risken vid ganska liten tumör, dock högt Ki  - ökar den risken ju större tumören är? Och vid högt Ki?
Ökar risk för återfall vid högt Ki?
Jag är oerhört rädd för spridning. 

Stort tack för att ni finns där! Jag upplever onkologerna lite stressade och oxå svårt med telefonmöten nu under pandemin. Mvh Kea

Accepted Answer

Hej jag tänker att det viktiga är att du har haft en liten tumör. Den var förvisso aggressiv, men du har ju också fått en aggressiv behandling. 

Zoledronsyra brukar man rekommendera i enlighet med vårdprogrammet vid körtelpositiv sjukdom, så det skulle inte vara aktuellt för dig oavsett.

Jag skulle inte heller rekommendera capecitabin till dig, det är aktuellt i de fall man efter preoperativ kemoterapi har kvarvarande celler i bröst eller armhåla. 

Nyckelordet i ditt fall skulle jag säga är att tumören faktiskt var mycket liten, det är bra!

Question 7

Har precis genomgått en mastektomi. Cancern var knöl nr 2 i samma bröst, den första var luminal A men den nya knölen vet de ännu inte. Den var enligt biopsin 12 mm, hormonkänslig och Ki67 12%. Kirurgen skulle egentligen bara ha opererat bort knölen, men med tanke på att jag opererades för luminal A i januari och fick ny cancer /recidiv snabbt ville jag ha bort bröstet. Skulle ha fått strålning, men den sköts upp. Nu sade kirurgen innan operationen att jag förmodligen inte behöver strålning, men cytostatika. Min fråga är (kanske dum) varför cytostatika behövs om bröstet är bortopererat. Jag hade vid första operationen ingen spridning till portvaktskörteln.

Accepted Answer

JAg känner att du lämnar litet för litet uppgifter för att jag helst ska förstå. OM du hade en tumör i januari och nu genomgått mastektomi där man hittat en till tumör skulle jag inte i första hand kalla det ett återfall utan skulle tippa att det var en tumör som inte uppmärksammats i den första vändan. Men jag kan missförstå.

Generellt ger man cytostatika för att bekämpa sk mikrometastatisk sjukdom, d v s att det skulle kunna finnas enstaka celler på andra håll i kroppen än bröst eller armhåla som man vill behandla bort.

Question 8

PAD visade en multifokalt växande invasiv duktal cancer med ett foci på 70 mm och ett på 22 mm och ett totalt extent på 10 cm inkluderande DCIS. I axillen metastasering till 13 av 24 undersökta lymfkörtlar. Panel med ER 100 %, PGR 50 %, HER2 1+ samt Ki-67 67 % på operationspreparatet. CT thorax-buk utan anmärkning och patienten har därefter fått adjuvant kemoterapi med dostät EC-90 x 4 följt av veckovis paklitaxel x 12, som avslutades v 53. Patienten har även fått adjuvant behandling med zoledronsyra och startar nu upp med endokrin terapi med exemestan med planerad extended behandling med tamoxifen. Jag har ingen aning om vad detta betyder på svenska. Klassas denna ca som spridd bröstcancer eller ? jag har mått bra hela tiden och varit sjukskriven 4 månader 50% och har sen 1/3 jobbar heltid (på kontor) i samband med att jag började jobba 50% bytte jag även jobb så det har varit mycket nytt. Känner mig nu trött, slut, "hjärntrött/dement", skulle du råda mig att gå ner på 50% ett tag igen?

Accepted Answer

Hej, nej det räknas inte som spridd bröstcancer. Du är frisk efter din bröstcancer och tar nu medicin i syfte att förebygga återfall. 

Svårt att ha en tydlig uppfattning om sjukskrivningen. Som du beskriver det låter det ju som om det är svårt för dig nu. Din sjukskrivning hittills är troligen kortare än det genomsnittliga.Ta ett snack med någon av dina kontaktsjuksköterskor.

Question 9

Hej Aina! Jag fick bröstcancerdiagnos och blev sjukskriven i mitten av april 2020. Mastektomi, axillutrymning, cytostatika och strålning. Nu Zoladex, Letrozol och skelettstärkande. Klar med strålning i mitten av dec 20. Började jobba efter nyår, 2 v på 25%, 6 v på 50%, och nu 75%. Sjukskrivningen går ut nu i slutet av mars men jag behöver mer tid för återhämtning pga fatigue. Kirurgen har nu förnyat ytterligare en en månad och skickat ett (skit)slarvigt läkarintyg till fk utan att prata med mig. FK ringde mig när det blev uppenbart att det inte finns någon bedömning bakom intyget och nu lutar det åt avslag. Alt prövning mot hela arbetsmarknaden. Är ju på väg tillbaka och vill inget hellre än att jobba men har ingen uthållighet och vill inte riskera att åka på bakslag. I beslutsstödet står ju tydligt att arbetsförmågan kan vara nedsatt upp till ett år efter avslutad behandling, men hur förhåller det sig till prövning mot hela arbetsmarknaden från dag 366?

Hälsningar "trött"

Accepted Answer

Efter 365 dagar sker alltid prövning mot hela arbetsmarknaden. Detta är tyvärr lag och från detta kan det tyvärr inte göras undantag. Att återhämta sig helt från en cytostatikabehandling tar tid. Det är därför som vi i beslutsstödet klargjorde att arbetsförmågan kan vara nedsatt i upp till ett år efter avslutad behandling. De kvarstående problem man har efter en cytostatikabehandling har man ju oavsett vilket arbete man har. Det finns därför inget arbete som man har större förutsättning att klara av än det arbete som man redan har. Därför ska prövningen mot hela arbetsmarknaden innebära att den försäkrade har rätt till fortsatt sjukpenning även efter dag 365 så länge man inte kan återgå i sitt vanliga arbete. De flesta handläggare på Försäkringskassan tolkar lagen/beslutstödet på detta sätt, vilket innebär att de flesta som behandlats med cytostatika får ha kvar sin sjukpenning även efter dag 365. Tyvärr finns det Försäkringskassor som tolkar lagen/beslutstödet på fel sätt vilket drabbar enskilda personer väldigt hårt. Dessa försäkringskassor brukar tyvärr ofta kräva att sjukskrivande läkare på organnivå ska redogöra för objektiva undersökningsfynd som styrker att det finns en arbetsoförmåga.  Detta går ju inte att göra eftersom de vanligaste problemen efter en cytostatikabehandling är trötthet, koncentrationssvårigheter etc etc. Detta syns ju varken i blodprov eller på röntgenundersökningar. Mot de Försäkringskassor som intar denna attityd brukar det i stort aldrig hjälpa att få kompletterande läkarintyg. 
Jag tycker du ska ta kontakt med Försäkringskassan och förklara att du ju följer den uppgjorda planen för återgång i arbetet so ju  är fullkomligt rimlig enligt beslutsstödet. Jag tycker att du också ska påpeka att med de kvarstående problem som du har så finns ju inte förutsättningarna för att du ska klara något annat på arbetsmarknaden förekommande arbete än det arbete du redan har. Fråga också efter Försäkringskassans uppfattning hur fatigue ska kunna styrkas. Om Försäkringskassan efter att du har kontakt med dem fortfarande lutar åt att dra in din sjukpenning så är du väl kommen att höra av dig igen.

Question 10

Hej,
Jag är 44 år, avslutade behandling för trippelnegativ bc i mitten på december. 

Mensen kom tillbaka efter cyto och var regelbunden i ca 8-9 månader förutom under strålningen. 

Har nu fått enorma problem med vallningar, torra slemhinnor och sömnproblem. Jag vaknar i genomsnitt varannan timme av svettningar. Jag har värk i leder och är antingen arg eller ledsen. 

Har vi trippelnegativa några alternativ, förutom ”naturliga” när livskvaliteten blir så påverkad av dessa besvär? Vad anser ni? 

/Karin

Accepted Answer

Hej, jag skulle föreslå att du ber att få prova med venlafaxin. Om lyckan är god skulle det kunna hjälpa.

Question 11

Hej! Ska troligtvis få cellgifter och har av mina läkare blivit erbjuden kylmössa. Har dock läst om risken att den gör att inte alla cancerceller för. Vad är eran åsikt om detta?

Accepted Answer

Hos oss erbjuder vi inte kylmössa. Det beror i första hand på att vi bedömer att det skulle leda till längre väntetider innan man kan starta behandling.

Syftet med kylmössan är förstås att den del av kroppen ska exponeras mindre för cytostatika genom att blodgenomströmningen i hårbotten minskar. Det är det som gör att man höjt ett varningens finger för metoden då det ju ibland förekommer metastaser i huden på huvudet.

Jag tror dock inte att någon på riktigt har kunnat visa att mössan innebär en sådan risk för metastaser i huden på huvudet i verkligheten. Men jag tror inte heller att någon har kunnat visa att så inte alls skulle kunna vara fallet. Det skulle nämligen fordra en mycket stor (och dyrbar) studie för att bevisa att det är helt ofarligt.

Jag skulle personligen tro att risken med kylmössa är störst om den leder till att alla patienter får vänta längre på behandlingsstart.

Question 12

Jag har haft hormonpositiv BC, luminal A-B med storlek över 5*5 cm men ingen spridning till lymfkörtlar. Fått EC, Paklitaxel, strålning förutom mastektomi och står nu på Anastrozole i 10 år. "Aktiva" behandlingen var klar i sep -20. Jag har 2 symptom som jag inte riktigt hittar bra orsaker till..sedan i december har jag haft ont i en punkt på ryggen som är på samma nivå som en punkt på revbenen/bröstryggen som också smärtar. Just där känns revbenet lite bredare än andra sidan (men jag har brutit revben för många år sedan så det skulle ju kunna förklara skillnaden i strlk men inte värken). Det andra symptomet är att jag sedan januari haft tryck/lockkänsla för ena örat med lite ringningar och sus. Nu har det blivit lite lättare smärta vid ögat/ögonbrynet också. Jag vill extremt ogärna höra av mig till mottagningen och verka "nojjig" och vill absolut inte göra undersökningar "i onödan" men vill ju inte heller ta onödiga risker och ber därför ödmjukt om din kloka input till om jag kan släppa det här tillsvidare. Förmodligen kommer jag ha ett återbesök nån gång i juni och undrar om jag kan vänta med att ta upp det då?

Accepted Answer

Det är förstås inte så lätta att på detta sätt på ett underbyggt sätt säga att det där inte är något att oroa sig för, även om jag kanske i första hand tror att det inte är tecken på metastaser. 

Om jag var som du, skulle jag be att få tidigarelägga junibesöket till april månad. Då kan du få en mer kvalificerad bedömning.

Question 13

Funderar en del över nyheten häromdagen att det är ok att sänka dosen om man har jobbiga biverkningar av tamoxifen. Att mindre dos kunde va lika effektiv och att biverkningarna skulle bli mildare. Som ni säkert förstår så blir man väldigt nyfiken på detta då det är ganska påfrestande med dessa tabletter. Man är tacksam att de finns men finns möjlighet till bättre livskvalitet griper man efter varje halmstrå!

Accepted Answer

Det är förstås en mycket spännande och intressant studie. 

Jag måste dock trycka på att man i studien inte kunde visa att effekten i form av förebyggda bröstcanceråterfall eller död i bröstcancer var lika stor med den lägre dosen. Det man såg var att den mammografiska densiteten kunde minska med tamoxifen i även lägre dosnivåer.

Man kan baserat på denna studie inte generellt rekommendera en lägre tamoxifendos.

Question 14

Februari förra året var jag på Mammografi på min hemort. Fick sedan ett brev svar att inga tecken på bröstcancer hittades denna gång. Några dagar senare fick jag ett annat brev: 
Vi har granskat dina mammografiska bilder utförda i hälsokontroll regi 2020-02-17. Angående detta får du ett separat friskbrev. P.g.a bröstcancer i din närmaste släkt rekommenderar vi individuella hälsokontroller med mammografi varje år till 74 års ålder. Hör av dig om du inte vill använda denna inbjudan.
Jag hörde inte av mig eftersom jag ville ha denna inbjudan till den Mammografimottagning som hade skickat detta brev. Nu i februari 2021fick jag en ny kallelse på den sedvanliga mammografin på min hemort och jag gick dit, inte till mottagningen som jag fått brevet av. Fick nu ett svar från mammografimottagningen som hade skrivit inbjudan: 
Kallelse till kompletterande undersökning på Mammografimottagningen. För en tid sedan gjordes in röntgenundersökning av bröstkörtlarna på Dig. Vi ber Dig nu komma för en kompletterande röntgenundersökning av brösten. Du kommer att vi besöket träffa läkare, som ger Dig svar när undersökningen är slutförd.
Nu undrar jag om detta är "inbjudan" som man vill komplettera med eller är det så att dom har sett något? Jag blir förvirrad eftersom jag har en syster som får varje år åka till mammografimottagningen som jag fick inbjudan från, där gör min syster flera olika undersökningar och inte bara mammografi. På min syster har dom hittat godartad kalk och hon har alltid cystor som dom kollar upp.
Min mormor, morbror och kusin har haft bröstcancer. Nu blir jag orolig och rädda att dom har sett något. Vad kan det vara som dom vill, har dom sett något eller är det en komplettering till mammografin som ska göras dvs inbjudan?

Accepted Answer

Hej, jag förstår inte heller riktigt. Tänker att det bästa är att du går till mottagningen och ber att de förklarar.

Det viktigaste är väl att du gör de uppföljande undersökningar som rekommenderas. Syftet med mammografiscreening är förstås att hitta fall av bröstcancer, men att bli tillbakakallad behöver inte innebära att det är det man hittat. Faktum är att de flesta som återkallas inte har cancer.

Question 15

Hej!
Jag läser om studien av minskad dosering av Tamoxifen hos premenopausala kvinnor, de positiva resultaten vad gäller minskad brösttäthet och att den önskade effekten kan uppnås också vid betydligt lägre doser än 20 mg.

Min fråga är: vilket är då syftet med Tamoxifen hos postmenopausala kvinnor, bortsett från att skydda mot återfall, vilket ju gäller alla grupper?  Finns det något annat (direkt) syfte än att minska brösttätheten?
Tacksam för svar.

Accepted Answer

Syftet med tamoxifen är inte i första hand att minska brösttätheten, utan att förebygga återfall om man tar det efter operation. Det kan vara så att en minskad brösttäthet signalerar att man även ser en minskad risk för återfall, men enligt min bedömning måste man studera det ytterligare innan man generellt kan gå ut med en rekommendatation om att minska dosen tamoxifen.

Question 16

Hej! 
Fyllde 50 för några månader sedan och har för lite drygt en månad sedan avslutat 5-årig behandling med Tamoxifen, efter hormonreceptiv bröstcancerdiagnos i dec 2015. Stadium 2 dock utan spridning lymfkörtlar. Mastektomi vä bröst, direktrekonstruktion men med efterföljande beslut om kompletterande strålbehandling i fem veckor pga tumörområdet som bedömdes ligga nära bröstbenet (tror jag var anledningen). 
Har varit i kontakt med bröstmottagningen och frågat om aktuellt med fortsatt Tamoxifen-behandling i ytterligare 5 år då jag läst om att detta blir allt vanligare för att minska ev återfallsrisk ytterligare. Givetvis ganska jobbiga biverkningar men behandlingen ger en trygghetskänsla och jag hade därför mer än gärna fortsatt i fem år till. Fick dock till svar att riktlinjerna just nu säger att man är färdigbehandlad efter fem år om ingen spridning till lymfkörtlarna. Oron för återfall är nu tillbaka då jag dessutom får känslan av att jag inte har gått igenom klimakteriet ännu pga hormonella spänningar i bröstområdet samt småblödningar. Undrar därför om det inte är en riskfaktor för ev återfall om man fortf inte har gått igenom klimakteriet vid avslutad antihormonell behandling? Kan man testa detta på något vis, ex blodprov? Just nu känner jag mig helt oskyddad om något skulle börja växa tillbaka vilket ger en stor oro men vad kan/bör jag göra åt saken? Räcker det verkligen med årlig mammografi då man bara ser ett mycket lokalt område, har jag fått förklarat för mig. Tacksam för råd för att undvika denna jobbiga 'fritt fall' känsla.

Accepted Answer

Det finns en sak jag skulle vilja framhålla i denna situation. Den stora metaanalys (sammanslagen studie) där man redovisat utfallet med respektive utan tamoxifen under fem år efter diagnos och som alltså inkluderat kvinnor som slutat med tamoxifen efter 5 år kunde man se en tydlig skillnad i andelen som drabbats av allvarliga återfall efter 5 år till fördel för de som fått tamoxifen (förstås). MEN: när man tittade efter 10 år, alltså efter det att man väntat ytterligare 5 år och alla de som fått tamoxifen allts skulle ha slutat med medicinen och inte ätit tamoxifen under dessa 5 år, VAR SKILLNADEN I ANDEL ÅTERFALL MELLAN DE SOM FÅTT TAM OCH INTE FÅTT TAM ÅR 0-5 STÖRRE ÄN VID TIDPUNKTEN 5 ÅR!

Detta skulle man kanske inte ha trott. Intuitivt, kunde man tänka sig att några av de som sluppit återfall med tamoxifen under år 0-5 istället skulle få återfall åt 5-10, men så var det alltså INTE! 

Effekten av tamoxifen sitter alltså i även efter det att man slutat ta tabletterna!

Question 17

Tack för svar. Men måste jag verkligen vänta detta halvår för att få veta hur den 4 mm förändringen utvecklar sig/vad det är. Kan man inte redan nu begära någon vidare undersökning där man kan se bättre? De sa att det är så litet så man kan inte se vad det är nu. Men det borde väl gå med annan metod? Ska jag nu bara sitta lugnt i båten och vänta ett halvår eller finns det något annat jag kan begära/önska? Tacksam för svar, fullständig text nedan! /Ingrid 

Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas.
 
 2021-03-19
 Tack för ditt betryggande svar N! 
 
 Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto.
 
 
 Kompletterande information
 2021-03-19
 Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh 
 
 
 Cytostatika eller inte
 2021-03-19
 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. 
 
 Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. 
 
 Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det?
 SVAR:
 Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha.
 SVAR:
 OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför.
 SVAR:
 Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt.
SVAR:
Det är vanligt att man ser sk bifynd vid CT-undersökningar (skiktröntgen) (och andra bilddiagnostiska undersökningar) men jag kan inte ge en % på exakt hur vanligt det är. Cystor är vanligt. Jag brukar tänka som så att man har ju födelsemärken och andra prickar på huden, och nu menar jag förstås inte melanom, utan vanliga snälla "prickar". Man har förstås sånt även på insidan av kroppen. Utan att veta om det - förrän man gör en CT. 
 
 När vi skickar på en CT för att utesluta tecken till spridning är det röntgenläkarnas uppgift att ta reda på vad man ser. Ibland kan de t ex baserat på hur kontrasten beter sig tillräckligt säkert säga vad en förändring är, ibland måste man göra en biopsi, ibland kan en kompletterande undersökning med annan metod (MR t ex) ge avgörande information. Ibland, vilket kan vara litet jobbigt, måste man vänta och se hur en förändring eventuellt utvecklar sig, eller inte förändrar sig. Ibland visar det sig att man gjort en CT för flera år sedan i något annat sammanhang, det kan vara bra, då det ger möjlighet att jämföra. 
 
 Jag tänker att allt detta är rätt jobbigt för den utsatta. Man vill förstås ha ett tydligt, helst friskt svar på stubben.

Accepted Answer

Hej, jag tror inte jag kan svara bättre än jag redan gjort. Man kan förstås diskutera hur långe det är klokt att vänta på att göra den uppföljande undersökningen.

Question 18

Hej!

Tack för en toppensida!

Jag har flera funderingar.

Min svärmor (bosatt och behandlas i Perth, Australien) blev i juli 2020 diagnostiserad med spridd HER2 positiv (tror jag) bröstcancer. Cancer har spritt sig till nedre ryggen.
Hon fick cellgifter varje vecka i sex månader och svarade mycket bra, och hon har kunnat arbeta, simma etc under hela perioden.
Hon har ingen smärta eller liknande, hon känner sig inte sjuk vilket är glädjande.

Hon får någon hormonbehandling var tredje vecka och tar blodprov var femte vecka för att se att hennes värden fortfarande är ok. Hon träffar även onkologen var sjätte vecka för att diskutera provresultaten etc.

Däremot har hon inte valt att operera bort sitt bröst eftersom det redan är spritt. Hur ser man på det i Sverige? Är det alltid rekommenderat att operera bort bröstet/n även fast det är spritt?

Hur ser en sådan här prognos ut, kan man leva fem år till exempel utan problem eller är det för svårt att säga? Jag vill bara åka ner dit och vara med henne denna ”sista” tid i livet och låta barnen få skapa minnen med henne, så känner mig så stressad angående hela COVID-situationen då det är svårt att ta sig dit. Jag undrar lite om vi har tid att vänta med att åka (tex ett år) eller om vi gör bäst i att börja planera en flytt tillbaka så snart som möjligt.

Tacksam för all vägledning som går att få.

Mvh Karolina

Accepted Answer

Hej, det finns inte stöd för att det är till nytta att operera bort cancern i bröstet om man insjuknat i en bröstcancer som är spridd vid diagnos, om man med nytta menar hur länge man kan hålla sjukdomen stången, och patienten lever. Det finns i alla fall två sk randomiserade studier där man undersökt detta. 

Det kan ändå finnas situationer, vilket även studierna visar, där det kan vara en bra idé att operera bort bröstet. I vissa fall kan en operation bidra till att åstadkomma det man kallar "lokal kontroll", d v s att cancern i bröstet leder till besvär som lindras om tumören tas bort. Ett sådant exempel kan vara att tumören bildar ett sår.

Question 19

Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas.

2021-03-19
Tack för ditt betryggande svar N! 
 
 Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto.
 
 
 Kompletterande information
 2021-03-19
 Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh 
 
 
 Cytostatika eller inte
 2021-03-19
 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. 
 
 Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. 
 
 Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det?
 SVAR:
 Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha.
 SVAR:
 OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför.
SVAR:
Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt.

Accepted Answer

Det är vanligt att man ser sk bifynd vid CT-undersökningar (skiktröntgen) (och andra bilddiagnostiska undersökningar) men jag kan inte ge en % på exakt hur vanligt det är. Cystor är vanligt. Jag brukar tänka som så att man har ju födelsemärken och andra prickar på huden, och nu menar jag förstås inte melanom, utan vanliga snälla "prickar". Man har förstås sånt även på insidan av kroppen. Utan att veta om det - förrän man gör en CT. 

När vi skickar på en CT för att utesluta tecken till spridning är det röntgenläkarnas uppgift att ta reda på vad man ser. Ibland kan de t ex baserat på hur kontrasten beter sig tillräckligt säkert säga vad en förändring är, ibland måste man göra en biopsi, ibland kan en kompletterande undersökning med annan metod (MR t ex) ge avgörande information. Ibland, vilket kan vara litet jobbigt, måste man vänta och se hur en förändring eventuellt utvecklar sig, eller inte förändrar sig. Ibland visar det sig att man gjort en CT för flera år sedan i något annat sammanhang, det kan vara bra, då det ger möjlighet att jämföra. 

Jag tänker att allt detta är rätt jobbigt för den utsatta. Man vill förstås ha ett tydligt, helst friskt svar på stubben.

Question 20

Hej! kvinna på 65 år, fick bröstcancer 2018(Tumör 4cm i bröstet), fick cytostatikabehandling och tumörn opererades i början av 2019. Fick sedan lokal strålbehandling mot bröstet efteråt. BC var ER positiv och PR negativ, HER2 negativ. 12/2020 CT visar spridning till skelett (L2: en tumör 17mm) och biopsin visar trippelnegativ cancer. Tumören ska behandlas med strålning 10ggr och sedan cytostatikabehandling. Undrar hur sannolikt är det att BC ändrar formen? och i så fall kan den ändra formen igen och vad blir min prognos då? Finns det andra behandlingar som än cytostatikabehandling?

Accepted Answer

Hej jag har missat denna frågan. Nu tar jag ändå itu med den! Det händer att man vid återfall ser att tumören har andra egenskaper än en det hade i bröstet. I en studie såg man att Östrogenreceptorn kunde ändra sig i upp till en tredjedel av fallen. Det är mer gynnsamt om tumören behåller sin östrogenreceptor.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Stickande känsla

Konstiga symptomer?

Stel i skulderbladet eft Strålning?

I väntan på magnetröntgen och provsvar

Trippelnegativ brörstcancer - Adjuvant behandling vid kvarvarande sjukdom – Bisfosfonater, PARP-hämmare, annat?

HER 2 låg

täta bröst och orolig

Mikrokalk

Vad händer om man får trippelnegativ igen?

Fundering på svar

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss