Frågor & svar

Question 1

Jag är 65år .Fick plötsligt ont i armhåla som gick ut i vänster bröst i början av pandemin. Trodde jag fick en tyst hjärtinfarkt . Varit till läkare och kollat hjärta som inte antydde nåt fel där .Då hade jag fortfarande ömhet under armhåla och öm i bröstben . Läkaren kände på bröstben och kollade lymfkörtlar . Läkaren tror det beror på stress . Känner av till och från i armhåla men nu ömt i själva bröstet också .Känner inga knölar och inga förändringar på bröstets utseende . Men läst att det finns bröstcancer utan kännbara knölar .Blir orolig när det kommer till och från .

Accepted Answer

Hej! Dina symtom låter inte alarmerande avseende bröstet då det vore väldigt ovanligt att inte känna annat än ömhet, som inte heller sitter i men kommer och går. Låter lite som om det kan ha varit en inflammation i brosket mellan revbenen och bröstbenet, det kan kännas som en hjärtinfarkt faktiskt. Om du inte upplever mer eller ökande besvär från själva bröstet, eller upptäcker nya förändringar, så tror jag du kan avvakta.

Question 2

Jag är gravid i veck 33 och har upptäckt en mjuk svullnad i vänstra armhålan, ingen knöl i vad jag kan känna men är som en fettkudde. Inväntar tid till mammografi då läkare undersökt mig men inte kände något men ville ändå vara helt säker. Den gör inte ont men den finns där som en svullen liten kudde, bör jag vara orolig?

Accepted Answer

Hej, det låter som om du har lite bröstkörtelvävnad som ligger i din armhåla. Det är ganska vanligt och inget farligt alls. Ofta märker man det först just under graviditeten då bröstkörteln ju växer och svullnar, och då blir man varse om att något svullnar i armhålan. Bra att du gör en mammografi för att bekräfta detta, men du behöver inte vara orolig.

Question 3

BC 2020 i höger bröst (65 år)och då upptäcktes en genmutation CHECK 2. Har fått remiss för ärftlighetsutredning och fått detta resultat. 

CanRisk analys xxxxx BK CanRisk beräknar pats KVARVARANDE risk att insjukna (upp till 80 åå), från insjuknandeålder: KONTRALATERAL BC 6.7 %

Betyder det att jag har en riskfaktor på 6,7 % att få BC i mitt vänstra bröst eller...... Vad är risken för att få cancer igen i mitt högra bröst?

CanRisk beräknar LIVSTIDSRISK för dotter att insjukna, från 20 års ålder: BC 18.8% . Betyder det att min dotter har ungefär dubbelt så stor risk att få bröstcancer som snittet av befolkningen, under förutsättning att hon också har CHECK 2 (vilket jag inte vet ännu) eller är det oavsett?  Borde min dotter ha tätare mammografi ?

Accepted Answer

Detta betyder att din risk att få bröstcancer i det andra bröstet är 6,7% upp till 80 åå. Det uppfattas inte som en hög risk.

Om din dotter bär mutationen är rekommendationen att hon går på årlig mammografi efter 40 års ålder istället för var 18e månad.

Question 4

När började anvisningar om max 5 års hormonsubstitutbehandling gälla? Händelsen är i dagsläget kanske för gammalt. Behandlingen pågick 1997-2007.

Accepted Answer

Denna länk innehåller SBUs rekommendationer från 2002 
https://www.sbu.se/contentassets/e2b16a3dd4e44e79a503357872557407/behandling_ostrogen_2002.pdf www.sbu.se ”Behandling med östrogen”.. 
Detta är rekommendationer som gällde under den tid hormonsubstitutbehandlingen pågick. Som du ser så är SBU mycket tydliga med att man  inte ska ge hormonsubstitutsbehandling under en längre tid utan att ha samrått med patienten kring riskerna. SBU är en mycket tungt vägande instans.
Om det är för sent att driva ärendet eller inte beror på när skadan visade sig dvs datum för bröstcancerdiagnosen. Det får inte ha gått mer än tre år sedan diagnostillfället.
Det är alltid många faktorer som spelar in för om ersättning kommer att beviljas eller inte, så därför är det alltid svårt att i förväg veta hur LÖF ställer sig. Enda sättet att få veta är att anmäla skadan och då åberopa att ordinationen har skett på ett felaktigt sätt. Det är också viktigt att uppge att det i strid med rekommendationerna från SBU inte skedde något samråd med patienten kring den förhöjda risken för bröstcancer. 
När man anmäler ett ärende till LÖF så behöver man bara uppge när skadan skedde och vad den består av samt berätta var man behandlades när skadan inträffade (dvs ordinationen) och när den visade sig (bröstcancerdiagnosen). LÖF samlar in de journalanteckningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras och tar vid behov kontakt med berörda läkare.

Question 5

Ponera att en läkare  skriver ut hormonersättning till kvinna under 10 års tid utan att tala om risk för cancer. Kvinnan får cancer 10 år efter att på egen hand, vid 57-års åldern ha slutat med denna medicinering. Inga andra riskfaktorer föreligger. Går det att få ersättning för vårdskada (är det prövat)?

Accepted Answer

All ordination av läkemedel ska följas upp regelbundet. Den ordinerade läkaren ska tillsammans med patienten regelbundet förvissa sig om att nyttan av läkemedlet överstiger riskerna med detsamma. Eftersom det finns en rekommendation att inte ordinera hormonersättningspreparat i mer än fem år, måste det finnas mycket starka skäl att ordinera behandlingen längre tid än så. Skälet till detta är att en längre tids användning än fem år ökar cancerrisken. Att inte ha informerat patienten om detta är definitivt olämpligt.
Så till frågan om vårdskada. När och hur ersättning kan utgå regleras i Patientskadelagen. Krav på ersättning i denna typ av ärenden ställs till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) under förutsättning att skadan skett hos vårdgivare där vården finansieras av regionen. (Gäller nästan all vård.)  När ärendet kommer till LÖF sker en individuell bedömning. Att en läkare inte har informerat en patient om biverkningar har jag svårt att tänka mig skulle ge rätt till ersättning. Däremot kan man enligt Patientskadelagen få ersättning vid ”förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar”. 
Jag tycker det skulle vara intressant att se hur LÖF ställer sig till det faktum att en patient har ordinerats en behandling under 10 års tid som enligt de rekommendationer som finns inte bör överstiga fem år.  Jag skulle rekommendera den 57-åriga kvinnan att göra en anmälan till LÖF med motiveringen att hormonersättningspreparatet har ordinerats på ett felaktigt sätt. Hon har ju allt att vinna på detta. Det enda hon behöver göra är ju att fylla i anmälningsblanketten. Om man inte är nöjd med LÖFs beslut kan man gå vidare till Patientskadenämnden. Min erfarenhet är att i många av de ärenden som LÖF avslår får patienten rätt när man vänder sig till Patientskadenämnden.
 Eftersom LÖF alltid gör individuella bedömningar går det inte riktigt att säga om motsvarande ärendet är prövat eller inte.

Question 6

Aktuellt
	
Jag genomgick högersidig mastektomi och sentinel node  den13/1. I bröstet hittade man en multifokal lobulär cancer där största tumören mäter 13x11 mm. Det fanns även lobulär cancer in situ. ER 90 %, PR 100 %, Elstongrad 2, 6 poäng. Ki-67 11 % intermediär. HER-2 3+. I axillen 2 sentinel node körtlar utan metastas.
	
Jag kommer att påbörja detta vecka 9: Sedvanlig postop cytostatika ad modum Docetaxel 80-100 x3 +- G-CSF följt av EC90 x3 + G-CSF stöd. Konkomitent med Docetaxelen ska Trastuzumab ges. Efter det sedvanlig antihormonell behandling beroende på menopausalstatus och totalt 1 års behandling med Trastuzumab. Ingen indikation för strålbehandling eller Zometa.

Accepted Answer

Med dessa faktorer och denna behandling har du god prognos. Du anger inte hur gammal då är men risken att du ska råka illa ut i bröstcancer (=dö av bröstcancer) inom tio år är ungefär 5 % eller kanske t o m knappt det. Jag har räknat i åldersintervallet 30 till 50 år.

Question 7

Hej!
Jag var 47 år när jag fick bröstcancer 2019 och äter tamoxifen sedan dess ca 1,5 år tillbaka. Jag hade känt av lite sköra slemhinnor innan jag blev sjuk men det blev mycket värre efter ett tag med tamoxifen. Trots blissel 3 ggr i veckan har jag svårt med samlivet, det gör ont och blir som svidande småsprickor. Jag har flytningar samt återkommande bakteriella vaginoser och svampinfektioner. Förutom det mår jag bra.

Nu har min gynekolog i samråd med onkologen erbjudit mig att i perioder om två-tre månader använda vagifem för att sedan efter den kuren underhållsbehandla med blissel så länge det går och sedan ev upprepa. Min tumör var 13mm hade ER 95%, PR 20%, her2 neg, KI67 18%. NHG2 och neg sentinel. Jag fick strålning och tamoxifen i 5 år.


Det känns ju såklart bra om dessa besvär skulle försvinna eller åtminstone minskas men funderingar finns ju såklart över hur riskfyllt det är att ta starkare lokalt östrogen?
I vissa studier har jag läst att även PR-nivån kan ha betydelse för effekten av tamoxifen. Kan mitt låga PR-uttryck göra att tamoxifen fungerar sämre på mig? Hur vet man egentligen att tamoxifen fungerar på individnivå? Går det att kolla eller får det bara visa sig? Kan jag ta starkare lokalt östrogen men ändå känna mig trygg att det inte sker till för hög kostnad i större risk för återfall?

Accepted Answer

Jag har inget absolut svar på denna fråga, men min uppfattning är följande:

Om det finns en cancercell i kroppen på en kvinna som haft en hormonreceptorpositiv bröstcancer så är det den eller dem man vill bekämpa med tamoxifen. Man utgår då från att dessa celler också har hormonreceptorer. Tamoxifen kan påverka sådana eventuella celler genom att sätta sig i dess östrogenreceptor och blockera den, ungefär som en nyckel i ett nyckelhål. Tamoxifen sätter sig på samma ställe som östrogen. Östrogen kommer därför inte till, eftersom tamoxifen binder sig starkare till receptorn än östrogen. 

Jag tror att risken av att under en kortare tid tillföra en liten dos vagifem i vaginalslemhinnan mot bakgrund av detta resonemang är helt riskfritt. Jag tycker att den strategi som din gynekolog föreslår är rimlig att prova för att se om det kan hjälpa dig.

Det finns saker man kan titta på som signalerar känslighet för olika typer av hormonbehandling, men dessa metoder är inte i kliniskt bruk eftersom man inte riktigt vet hur man ska använda dem. Det finns t ex sällsynta fall av mutationer i östrogenreceptorn vid primär bröstcancer som i framtiden kan komma att ha betydelse för hur man ska behandla. Men jag kan inte riktigt se hur det skulle påverka det ställningstagande du står inför just nu ens om man kunde göra en sådan analys.

Question 8

Hej! 
Fick min diagnos i augusti -20 och är opererad med bröstbevarande kirurgi. Jag har genomgått cytostatikabehandling i 18 veckor och ska snart påbörja min strålbehandling. 
Min fråga till er är om det är möjligt att operera bort båda brösten och ersätta med implantat istället för att strålas? Om det rent medicinskt ger mig samma resultat även om min cancer inte är ärftlig?

Accepted Answer

Hej, du presenterar två frågeställningar. 

De "randomiserade" studier där man lottat patienter till antingen bröstbevarande behandling (=bröstbevarande kirurgi + strålning mot bröstet), eller mastektomi (att operera bort hela bröstet) har visat att dessa två behandlingar ger likartat resultat med minst 20 års uppföljning vad gäller risk för återfall och risk att dö av bröstcancer. I dessa studier opererade man bort det bröst där det fanns en cancer, inte det andra bröstet.

Man kan därför (under förutsättning att det inte finns spridning till armhålan) säga att båda behandlingsalternativ är likvärdiga vad gäller återfallsrisk. Om det finns spridning till armhålan är det ju vanligen så att man strålar av det skälet och då faller detta resonemang.

Den andra frågan tänker jag handlar om ifall man kan få ta bort båda bröstet istället för att bara det ena (det med cancer i). Frågan är kontroversiell och har diskuterats även offentligt på sistone. Att ta bort det andra bröstet påverkar inte prognosen vad gäller återfallsrisk av den cancer man vill behandla, men kan på kort sikt leda till ökad risk för komplikationer. Det är en risk man kanske inte bör ta  i början, då det t ex kan leda till uppskjuten start av kemoterapi eller strålbehandling.

En annan orsak till att "vi i sjukvården" står på bakhasorna när det gäller att ta bort det friska bröstet är att många förstås reagerar rätt kraftigt på sitt cancerbesked och då vill ha bort hela problemet så fort som möjligt, och är påverkade av det då man efterfrågar större kirurgi än nödvändigt. Men det är också uppenbart att det finns kvinnor som önskar samma sak efter att ha funderat länge och väl på saken.

Det är en knepig fråga.

Question 9

Hej Jag är opererad för TNC (tårtbit ) fått cellgifter och strålats och klassas nu som färdigbehandlad.
Men man vet ju att TNC kan ge återfall.
Vad är riktlinjer för vilka efterkontroller du tycker man kan kräva?

Accepted Answer

Hej, du är nu frisk efter bröstcancer. Det finns förstås en viss risk för återfall, men vid trippelnegativ bröstcancer sjunker den kraftigt efter ett par år.

Du ska förstås gå på mammografiundersökningar i enlighet med de rutiner som gäller i din region. 

Du ska också tydligt veta vart du ska vända dig om du behöver fråga om något. Hos oss har vi ersatt de planerade återbesöken med återbesök vid behov, det har visat sig fungera bättre. Jag anser att du ska inte behöva precisera exakt varför du vill ha ett återbesök, det räcker med att du vill tala med doktorn och vill bli undersökt. Det kan finnas litet olika rutiner avseende detta på olika ställen.

Det finns inte något stöd för att man bör röntga kroppen om det inte finns några oroande symtom från kroppen.

Question 10

Hej, jag diagnosticerades med bröstcancer i juli 2020 och opererades kort därpå. Allt har gått fint: upptäckt tidigt, Smidig operation där bara tumören togs ut, ingen spridning, slapp cellgifter och har tagit mig an tamoxifen och strålning. Har mått bra psykiskt hela vägen, fysiskt största delen och jag har kunnat träna som jag vill. Dock hade jag i höstas och nu igen följande biverkningar som jag uppfattar det av tamoxifen: Extrem trötthet, dåsighet, lågt blodvärde, nattliga vallningar/frysningar, huvudvärk. När jag ringer min cancermottagning - då som nu - svarar alla sjuksköterskor samma sak: nej, det är inte biverkningar av Tamoxifen, det är cancerbeskedet som kommit ikapp dig. Va? Jag är inte en person som oroar mig, och jag har hela tiden känt att jag har mått så bra jag kunnat, mått psykiskt bra hela vägen. Men kontaktsjuksköterskornas svar ter sig väldigt nonchalant för mig - varför tillstår man inte att ja, det är en effektivbehandling men ja, med det kommer också ett gäng biverkningar? Gärna med tips utifrån erfarenhet. Jag har jobbat 100% till största delen bortsett från några veckor i höstas när jag var som tröttast under strålningen, nu var jag tillbaka på 100% - men sedan förra veckan kan jag inte jobba, jag bara sover, promenerar lite och sover igen. Vad tänker du kring biverkningarna (varifrån de än kommer)? Hur ska jag gå vidare? Ska jag försöka få tag i min onkolog (bortom väggen av komtaktsjuksköterskor) och/eller fortsätta reda i mitt låga blodvärde med vårdcentral? Stort tack på förhand!

Accepted Answer

Naturligtvis har tamoxifen biverkningar. Det har jag litet svårt att tro att kontaktsköterskorna inte vill tro. Och det är klart att även psykiska faktorer spelar in i hur man mår.

Lågt blodvärde förstås kan inte förklaras av varken psykiska faktorer eller tamoxifen. Jag tänker att man bör kolla upp litet andra saker, t ex sköldkörtelprover och orsak till eventuell blodbrist. Kanske hittar man ingenting, men då vet man ju i alla fall det.

Question 11

Tidigare fanns cancerbehandling som leder till sänkt immunförsvar med under fas 2 av vaccinering mot covid (oavsett ålder). Förändringen med att sänka åldersgränsen till 65 år från 70 ledde till att 62 åriga personer som genomgår cellgiftsbehandling hamnar i fas 3 av vaccinering. 1) hur bör man tolka den förändringen? 2) om det är så att ett ”misstag” skett, hur påverkar bröstcancerförbundet FHM för att belysa misstaget? 3) vilken organisation i Göteborg ansvarar för vaccinering av Bröstcancerpatienter? Vårdcentral? Onkologienhet där man behandlas? Eller upp till varje individ att hitta en lösning?

Tack på förhand för svar

Accepted Answer

Hej, jag kan inte svara för bröstacancerförbundet, det måste du fråga dem om.  Jag tror kanske inte att det är ett misstag, det har kommit en relativt stor studie i Lancet där man tittade på risken att råka illa ut av covid hos cancerpatienter (i klartext, risken att dö av covid). Man följde upp 800 patienter och kunde se att de riskfaktorer som pekade ut de som det gick dåligt för inkluderade ålder, manligt kön och att ha högt blodtryck eller annan hjärtkärlsjukdom. 

Däremot råkade patienter inte illa ut i större utsräckning om de inom 4 v före ett positivt Covidtest hade fått kemoterapi. Man kunder inte Inte heller påvisa att andra cancerbehandlingar ledde till en större risk att råka illa ut.

Kanske litet överraskande.  Ibörjan sa man ju att cancerpatienter tillhörde en riskgrupp. Jag tror dock att man då dragit alla cancerpatienter över en kam och i gruppen fanns ett antal lungcancerpatienter, som rökt och hade nedsatt lungfunktion. Sådana cancerpatienter har säkert en större risk att råka illa ut.  

För att få reda på hur vaccinationen ska gå till, titta på 1177 och på västra götalands hemsida.

Question 12

Hej! 
Ska påbörja min cytostatika behandling nu på torsdag. Har några funderingar kring ev kommande biverkningar. 
1 Om man blir illamående, hur snart brukar de symtomen komma och hur länge håller de i sig? Jag har fruktansvärd kräkfobi och känner mig väldigt orolig för detta. 
2 Om man tappar håret, hur snart efter påbörjad behandling brukar det ske? Detta oroar mig inte alls lika mycket som illamåendet men det skulle vara skönt att vara så förberedd det går. 
3 Hur nedsatt blir immunförsvaret, kan man fortsätta träffa barnbarn som går på förskola? Skulle kännas väldigt tomt utan den glädje barnbarnet ger.

Accepted Answer

Hej, enligt min erfarenhet brukar det ofta kännas bättre efter start av kemoterapi än just före start.

När det gäller illamående har vi idag mycket effektiva mediciner som illamående, det brukar inte vara det dominerande problemet skulle jag säga. Om man mår illa brukar det komma dygnet efter behandling, och ibland även senare. 

Det tar ett par veckor innan håret faller av, jag uppfattar att de flesta snaggar sig då för att man inte ska fälla hår överallt.
 
DEt är oftast så att man är riktigt låg i sina värden och därmed infektionskänslig under ett par  dagar. Ibland drabbas man av feber under de dagarna, oftast kan man inte riktigt säga exakt vad det beror på men i de flesta fall är det hon tarmbakterier som kommer ut i blodet och orsakar infektion. Tarmbakterierna kan du inte undvika att umgås med. Jag tycker man ska tänka såhär: Försök att undvika att drabbas av infektioner men gå inte i ide. Jag tänker att du inte ska träffa personer inklusive barnbarn som är infekterade, men det går bra att träffa folk som inte är infekterade. 

Sen har vi ju alla coronarestriktioner att ta hänsyn till.

Question 13

Jag går just nu igenom taxolbehandling en gång/veckan pga av min bc. I dagsläget har jag fått åtta behandlingar och har fyra kvar. Har nu fått yrsel samt balansrubbningar har svårt att gå utan att hålla i mig i något. Är det ok att fortsätta denna behandling eller kan man sluta efter åtta behandlingar. Vilket alternativ har jag? Är orolig för att få en neurologisk skada som består.

Accepted Answer

Boten får inte vara värre än soten. Ibland måste man bryta p g a biverkningar. Om de effkter du redovisar bedöms bero på neuropati till följd av paklitaxel är det med all sannolikhet rimligt att avbryta.

Question 14

Hej
Opererades för cancer in situ grad 3 med nekros i april -20 strålades 15 ggr sista strålningen var i juli-20. Är fortfarande ganska öm i bröstet (opererades med onkoplastikteknik) har nu i ett par dagar varit väldigt öm i revbensbågen under det opererade bröstet. Har också haft en del hosta ett par månader främst på morgonen. Funderar över om det är biverkningar av strålningen? 
Mvh 
Christina

Accepted Answer

Hej! Det kan förstås vara en följd av strålningen och operationen, men ömheten kan också vara ett resultat av din hosta...medan det är svårt att koppla hostan till din behandling. Det är kanske så att du ska kolla upp din hosta på vårdcentralen först?

Question 15

Hej 
I en månads tid nu har jag haft ömma bröst. När jag ligger ner så kan jag känna två lite hårdare knölar som sitter på varsin sida men uppe på bröstkorgen. Jag har inne för något år sedan för att kolla en annan knöl nära armhålan då sa de att cancerläkare gör inte ont. Jag är 32 år gammal och undrar om jag ska boka tid för att kolla dem? Det är endast när jag för dem och sover på mage som de kan ömma. Tack för svar

Accepted Answer

Hej, ömhet i brösten behöver man inte söka för, det är väldigt vanligt och inte sjukligt. Däremot om du känner knölar i bröstet behöver du be om en bedömning på din vårdcentral.

Question 16

Hej! Jag är 19 år och har i några år ( kanske alltid men det var för 2-3 år sedan jag lade märke till det) haft en inåtvänd bröstvårta.  Den inåtvända bröstvårtan kan vara utåt ibland men då ser den inte riktigt ut som den andra. Den är nämligen ”kluven” och ibland kan det finnas väldigt lite vit vätska på bröstvårtan. Jag har inte tänkt så mycket på detta under alla år men sen såg jag att det kan vara ett bröstcancer symptom och blev väldigt orolig. Jag började trycka och känna efter knölar och kände att det i en viss punkt gjorde ondare på det bröstet med den inåtvända en det andra bröstet när jag tryckte. Men jag känner ingen knöl. ( Vet att jag fick en armbåge där för mer än en vecka sedan i och med sportaktivitet men är tveksam  på om det kan vara orsaken till smärtan såhär långt efter ). Finns det någon anledning till oro?

Accepted Answer

Hej! En inåtvänd bröstvårta kan vara helt naturlig, och visst kan den vara kluven också. Detta är i sig inget tecken på någon sjukdom! Framförallt inte om du har haft det länge (och inte i din unga ålder). Vit vätska får absolut komma, det är normalt. Det är klar, genomskinlig vätska eller blod som vi vill undersöka närmare.

Question 17

Mammografi för ett år sedan ua. Har sedan upplevt stickningar och sveda från övre delen av vänstra bröstet inuti. Jag känner ingen knuta och har varit på VC och både sjuksköterska och läkare har undersökt mig. Senast för ett par månader sedan sa läkaren att det var kanten på bröstkörteln hon kände. Nu tycker jag att stickande, ömhet och svullnad gör sig påmint igen. Vad kan det vara? Är livrädd för cancer.

Accepted Answer

Hej, det är sällsynt att en tumör ger sig tillkänna på det sättet, utan att du känner någon knöl eller ett fastare område. Men har du återigen ökade besvär skulle jag nog kontakta VC igen och be dem att undersöka. Då kan man bedöma om det behövs en ny remiss för mammografi.

Question 18

Hej,
Jag undrar vilken bröstcancer egenskap är mest avgörande för risk för lokalt återfall? Om en grad 1 bc med mycket god prognos får spridning hur ser det då inte ut för högre gradiga. 
Är lympectomy mindre fördelaktigt? Vad avgör utöver radikal borttagning av tumör om det uppstår lokalt eller bortom bröst återfall. 
Har storleken på lymfkörtel metastaser mer betydelse för spridning än antalet. Tex 3 makrostora än några få mm stora. Hur stor är risken att det kan finnas en spridning till övrig del av kropp som inte syns på ct  vid fåtal positiva lymfkörtlar som opererats bort.
Tack så mycket

Accepted Answer

Hej, du frågar efter lokalt återfall (i bröstet), som mest påverkas av att tumören är radikalt borttagen, om det nu sker med bröstbevarande kirurgi ("tårtbit" eller mastektomi. Nej, "lumpektomi" (bröstbevarande kirurgi) är inte mindre fördelaktig! Lokala återfall uppträder mer sällan idag än förr, mellan 0,2 och 0,5 % per år. Strålbehandling bidrar naturligtvis också stort till en minskning av återfallsrisken. Armhålans har mest betydelse för återfall bortom bröstet, och där är det mest antalet metastaser i armhålan man tittar på. En exakt risk går inte att säga i ditt fall eftersom det ingår många fler faktorer, t ex vilken biologi tumören hade. Men det kan säkert din onkolog svara på!

Question 19

Om cancern fanns nära bröstmuskeln men utan att spridas till den, brukar man vid årliga kontroller titta på muskeln på något sätt (mammografi, ultraljud eller annat)?

Accepted Answer

Hej! Ja, muskeln syns vid mammografi samt vid ultraljud. Fast om tumören inte satt "i" muskeln eller växte över på den så brukar återfall inte komma i muskeln ändå, det finns naturliga skikt emellan bröst och muskeln som gör att de separeras.

Question 20

Hej 
Avslutade min behandling i mitten av januari med strålning. Innan dess cellgifter och följande operation. Har ännu inte haft något uppföljande samtal med läkare. Min fråga: 
Är jag ( 50+ ) att betraktas som riskgrupp? 
I vilken fas kommer vaccin att erbjudas? 
Hur funkar immunförsvaret efter denna behandling, är det ok att ta vaccin?

Accepted Answer

Du bör uppfatta dig som andra människor, du tillhör baserat på det du berättat inte någon riskgrupp. Du bör räkna med att bli vaccinerad tillsammans med din åldersgrupp.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Kod 4 oregelbunden lågekogen förändring

Ärftlighet

Opererades 2021

Smärta 10 år efter mastektomi

Luminal A och Luminal B

Grad respektive stadie?

Förebyggande mastektomi

Orolig

Förstår inte journalen

Uppkomna symptom från knöl i väntan på mammografi

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss