Visar 10 av 5968 träffar
Jag vänder och vrider på all statistik kring adjuvant behandling. Jag har själv fått ordinerat cellgifter, trazusumab, zoladex och aromatashämmare. Dessa mediciner ges till många kvinnor trots en väldigt marginell effekt, med många många biverkningar till följd. För hormonbehandlingen t ex, går det att läsa att man har dubbelt så stor risk att utveckla bröstcancer utan den. Men det är ju inte riktigt sant, när man tittar närmare på statistiken. Det har en väldigt marginell effekt och så mycket som drygt 13 av 15 kvinnor får behandlingen i "onödan" med svårt fysiskt lidande som följd. Klart att det är dubbelt så stor risk om man plockar ut enskilda siffror, det går att säga vad som helst med statistik. En vän till mig fick nyligen prostatacancer, den allra mest aggressiva formen. När han frågade sin läkare om efterbehandling efter operationen och tog mig som exempel fick han ett skratt till svar och kommentaren: "Män skulle aldrig finna sig i att bli behandlade i onödan, så som många kvinnor blir. Vi har slutat med hormonbehandling och sånt, vi övervakar med blodprov i stället." Det är ju förskräckligt om det är så. Och nu till min fråga: Skulle inte mammografi var tredje månad vara mer effektivt och dessutom billigare och mer skonsamt för kvinnorna? Kritiker säger ju att det till största del är screeningen som har ökat överlevnaden i bröstcancer.
Hej detta var en riktigt intressant fråga. Och svår. Överbehandling är ett reellt problem i samband med förebyggande behandling. Tyvärr är intensivare mammografiövervakning inte en lösning. Mammografi förebygger ju inte återfall, kan bara påvisa det. Och det är inte heller återfallen i brösten som är det som detta i första hand handlar om, utan spridning på andra håll i kroppen. Ja, det är viktigt att man använder statistik på rätt sätt. Antag att man efter operation av bröstcancer har 15% risk att drabbas av allvarligt återfall (spridning) och att den risken kan minska till 10 % risk med hormonell tilläggsbehandling. d v s 5 % absolut tilläggsnytta. Vi bortser för tillfället från att man även får en halverad risk för ny bröstcancer i det andra bröstet. Man kan då korrekt säga att man minskar risken för spridd bröstcancer med en tredjedel. Men man kan också säga att för att en patient i denna situation ska slippa ett allvarligt återfall måste man behandla 20 patienter. "Problemet" är att prognosen även utan behandling är ganska god. Generellt kan man säga att ju större risk för återfall man har, desto större nytta av behandlingen får man. Om man har en mycket god prognos, t ex 95 % recidivfri överlevnad blir tilläggsnyttan så liten att det inte är rimligt att behandla. Men verkligheten är sådan att många patienter har en situation som liknar den jag skisserar ovan. De mätningar vi kan göra på tumörvävnaden, grad, hormonkänlighet, HER2, Ki67 och genexpressionsanalys hjälper till att fatta beslut om vem som har "tillräcklig" nytta av behandlingen. Men jag håller med om att detta är genuint svårt, olika personer kan kan olika uppfattning om vad som är "tillräcklig" nytta, men alla är inte beredda att fundera konkret i dessa banor, utan föredrar att få ett tydligt råd om vad som rekommenderas. De effekter som skisseras ovan kan tyckas begränsade, samtidigt är det införande av medicinsk tilläggsbehanlding som tillsammans med bra mammografiscreening succesivt har lett till att prognosen efter bröstcancer är avservärt bättre idag än tidigare.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Nytta med adjuvant behandling?Hej Niklas
Opererades för bröstcancer februari 2022, därefter cellgifter 6doser och strålning 16 ggr med boost. Tumör 15 mm, ER och progesteron positiv, HER2negativ, KI6724%, ålder 41 år. Har en fundering gällande hormonell behandling. Påbörjade i aug 2022 zoladex och tog två sprutor men det avbröts pga biverkningar som var ohållbara och jag mådde verkligen extremt dåligt både fysiskt och psykiskt. Tanken var från början Zoladex+Letrozol. När zoladex avslutades i oktober påbörjade jag tamoxifen i november. Klarar tamoxifen helt ok och mår mycket bättre nu. Efter ett blodprov i mars där man testade känsligt östradiol så konstaterar man att det ligger väldigt högt även för en kvinna i min ålder. Har fått tillbaka menstruationen måndadsvis. Nu vill man sätta in zoladex igen alternativt om det inte fungerar operera bort äggstockar.
Vad är tilläggsnyttan för en person med min tumörbiologi och ålder att lägga till zoladex? Påverkar zoladex också testosteron nivåer? Mådde under cytostatika helt ok psykiskt trots att östrogen nivåerna var extremt låga. Det blev en extremt stor skillnad psykiskt och fysiskt när zoladex sattes in och funderar på om det beror på att också zoladex tar bort testosteronet? Uppgiven när jag precis fått tillbaka glädjen i tillvaron och en kropp som orkar igen…::
Hej, det var en knepig fråga som jag inte tror att jga kan svarar på på det sätt du önskar. Jag kan nämligen inte exakt säga hur stor tilläggsnyttan är. Den är större ju yngre man är, och du är ju ung, i synnerhet om man var under 35 vid diagnos, men det finns troligen en effekt även i ditt fall. Jag är däremot inte medveten om ifall det finns data som säger att nivån på östradiol säger något om risken för återfall. Eg tror jag inte att det säkert är större risk med ett högre premenopausalt värde än ett lägre. Det förefaller hur som helst rimligt att göra ett nytt försök med zoladex. Men det är verkligen en grannlaga bedömning hur man ska göra om du mår distinkt dåligt av den åtgärden. Det måste du förstås diskutera med din läkare.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar ZoladexHej, när jag 17 dagar efter min första cytostatikabehandling tog blodprov inför den andra behandlingen visade det sig att jag hade lågt värde gällande de vita blodkropparna. En läkare från sjukhuset ringde på kvällen och "varnade" mig för att jag kunde bli sjuk av en infektion. Jag har nu blivit sjuk av oro för att bli sjuk och vet inte hur jag ska förhålla mig till detta. Är inte detta en vanlig bieffekt av cytostatikabehandling? Hur lång tid efter behandlingen är det normalt med lågt antal vita blodkroppar?
Så har jag en fråga om hur blodtrycket påverkas av behandlingen. Jag har enalapril mot högt blodtryck (problemet har varit undertrycket som legat över 90), men när jag nu tar mitt blodtryck här hemma har det legat på i snitt 115/76. Kan det vara en effekt av behandlingen och ska jag sluta med enalaprilen? Vad skulle det annars kunna vara tecken på?
Lena 68 år
Hej, vi tar blodtrycet först. Jag uppfattar alltså att du hade ett litet högre tryck på dina enalapril tidigare? 115/76 låter för mig som en framgångsrik blodtrycksmedicinering under förutsättning att du inte mår dåligt och blir yr och vimmelkantig förstås. Sen till de låga värdena. Det är nog en av de vanligaste biverkningarna av våra bahandlingar, att de vita blodkropparna sjunker. Det ska man ha respekt för, men inte vara jätterädd. Vi har flera sätt att hantera detta, benmärgsstimulerande sprutor och modifierin av dosen. Vid våra behandlingar brukar de låga värdena i de allra flesta fall vara kortvariga, enstaka dagar. Om man får skjuta upp nästa kur, är det lämpligt att t ex sänka dosen litet nästa gång.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar låg värde vita blodkropparHej!
Jag fick bröstcancer 2019.
Det var en hormonkänslig tumör med spridning till portvaktskörteln. Efter operation, cytostatika och strålning behandlades jag med skelettstärkande dropp s.k bisfofonater. Fick min sista behandling i oktober 2022.
Nu måste jag rotfylla en tand och är orolig för att jag kan drabbas av nekros i käken. Hur stor är risken för detta?
Det viktiga är att du informerar tandläkaren. Men om du "bara" ska göra en rotfyllning tror jag inte att risken är så stor. Operationen håller ju sig "inom" tanden. Det som kan vara vanskligare är om man måste dra ut en tand. Men käkkirurgerna och tandläkarna har idag tekniker som kan hantera risken för den typen av komplikationer som kan uppstå efter bisfosfonatbehandling. Det är viktigt att den som ska göra ingreppet är väl insatt i de problem som bisfosfonaterna skulle kunna medföra.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar ZolendronbehandlingHej!
Vad är det som avgör om strålning behövs eller inte? Jag har en bekant som opererade bort ena bröstet i behandlingen. Hon genomgick cellgifter men behövde ingen strålning. Är det på grund av att hela bröstet opererades bort? Eller är det på grund av att hon passerat klimakteriet? Eller något annat?
Efter en mastektomi är det framför allt förekomst av spridning till körtlar som gör att man rekommenderar strålning. Men även hur utbredd tumören var i bröstet spelar roll. Om den hade en större utbredning än 5 cm rekommenderar man strålning även om axillkörtlarna var friska.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar StrålningHej,
Hur lång tid är acceptabel väntetid från mastektomi, (1 bröst) till start av mdk rekomendation "adjuvant behandling:Planering
EC 100 x 3, Docetaxel 80-100 x 3.
Strålbehandling mot toraxväggen 40
Gy/15 fraktioner. Endokrin terapi 5 år."?
Är alltså opererad 16/3 2023. Tycker det är lång tid till 1sta inbokade besök hos onkologiavdelningen 9/5.... ? Vad är rimligt? På förhand tack.
JAg håller med om att det låter länge. Inom en månad är en lämplig målsättning om det inte finns speciella omständigheter.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Väntetid ???Jag har kolit o måste äta entocort men även tamoxifen.
Min fråga är hur dessa 2 läkemedel passar ihop?
Jag har kollat upp detta i FASS och kan inte se att det skulle vara något förväntat problem med den kombinationen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Fundering om entocort o tamoxifenHur påverkas val av behandling utifrån om man är i klimakteriet eller inte? Hur skiljer sig behandlingen åt utifrån det?
Klimakteriet2017 blev jag diagnostiserad med Her2positiv bröstcancer. Tumören var 6cm stor i vänstra bröst med lätt metastasering till lymfkörtlarna. Jag är nu frisk och har ätit Tamoxifen i 5 år. Min onkolog, vid sista besöket, sa att jag kunde fortsätta med Tamoxifen i 5 år till trots att jag har fått all skydd. Samtidigt sa hon att jag kunde avsluta min behandling då Tamoxifen gav mig mycket biverkningar i form av smärta och trötthet, samt hyperplasi i livmodern. Jag har svårt att bestämma mig om jag vill fortsätta med Tamoxifen och riskera andra typer av cancer, plus alla jobbiga biverkningar eller om jag avslutar behandlingen. Vad rekommenderar ni mig att göra?
Tamoxifen 5 eller 10 årHar ätit letrozol Mylan i 3 år , med stora biverkningar med värme/svettvallningar och stelhet , torra slemhinneo mm, kan det hjälpa om man byter fabrikat som en del säger ?
Och sen undrar jag vad pT2N1a betyder ? har genomgått c-gift, strålning, o nu då letrosol.
Hormonkänslig 100% Ki 30, duktal invasiv B-lik T3 Ca med 2 smittade lymfkörtlar av 10, hur stor är återfallsrisken , har fått för mej att min Bc har stor återfallsrisk, alltså högprofiliterad ?
Har inte tänkt så mycket på det förut, men nu efter 3 år börjar tankarna komma, tror att jag inte "förstått" vad jag gått igenom förrän nu, är det normalt ?
letrozol