Frågor & svar

Question 1

Hej, jag letar efter information om Her 2 positiv, som jag behandlas för. Har förstått att det är en aggressiv cancer men tack vare det finns en riktad behandlingsmetod mha antikroppar kan man idag nå bättre resultat än tidigare. 
Har jag förstått rätt? 

Hittar mest gammal info på nätet om Her 2 positiv. Var kan jag läsa mer om historiken och om själva upptäckten av riktad behandling? Hur det kom sig och etc. När upptäckten gjorde, år/vem och vilket land/länder som gjorde den. Skillnader före och efter. Ja, jag vill nämligen förstå och och vill lära mig mkt om her 2 positiv. Går bra att läsa både eng och sv.

Accepted Answer

I Princip har du rätt i det du skriver. HER2 är ett fantastiskt exempel på att vetenskapen på relativt kort tid har lett till utveckling av behandling mot en allvarlig sjukdom som på ett tydligt sätt förändrat livet för ett stort antal människor. Både patienter och deras familjer tänker jag. 

Den viktigste personen i denna resa brukar man säga är Dennis Slamon en amerkansk forskare och läkare, och om det är någon som förtjänar ett nobelpris så är det väl han. Han var även central vid utveckligen av CDK4/6 hämmarna.

Det finns en film om utvecklingen av trastuzumab, jag har inte själv sett den, men du inspirerar mig att göra det nu: Den heter "Living Proof" https://en.wikipedia.org/wiki/Living_Proof_(film)

Question 2

Vad är skillnaden mellan ett lokakrecidiv från en ny tumör? 

Enligt forskare sägs att lokalrecidev är farligare är en ny tumör i bröstet och en av fyra patienter med återfall/recidiv senare utvecklar spridd bröstcancer och avlider av sjukdomen,,,  är det så oavsett behandling?

Hur vet man säkert att ingen spridning har skett? Vilka undersökningar behövs?

2015 fick lokalrecivdiv jag opererade och fick efterbehandling tabletter letrozol i 5 år under pågående behandlingen efter 4,5 år fick igen recidiv på toraväggen !
Hur vanligt är den ? Är det kört för mig med alternativ spridning?

Accepted Answer

Ett äkta lokalrecidiv kommer som du säger från de celler som fanns i bröstet tidigare vid ett första bröstcancerinsjuknande. Sådana celler har uppenbarligen förmågan att bita sig fast. Vid en ny primär bröstcancer är det litet annorlunda, i alla fall om den nya tumören uppkommer länge efter den första. T ex efter mer en fem år sedan man slutat ta homonbehandling. I det senare fallet är prognosen samma som vid den första bröstcancern, med hänsyn taget till tmöregenskaperna förstås. I det förra fallet är prognosen något allvarligare.

Man gör datortomografi eller eventuellt MR för att utesluta tecken till det vi kallar "makroskopisk" spridning i kroppen. Samtidigt måste man ofta räkna med "mikroskopisk" spridning, vilket är det vi bekämpar med medicinsk tilläggsbehadnling.

Question 3

Hej. När jag fick min br diagnos förra året ville läkaren göra en datortomografi av buk och lever för att utesluta metastaser. Jag var så rödd för resultatet och avbokade. Fick preoperativ behandling pga grad 2, her2 och spridning till 1 lymf. Efter operation och strålning och fortsatt behandling valde jag att göra testet ändå och den var grön, alltså inget oroande. Kan inte sluta tänka på att det kan ha funnits metastaser som försvann av cellgifterna och som nu kan komma tillbaka. Kanske skulle jag fått annan behandling tänker jag om man fann något då.

Accepted Answer

Ja så skulle det kanske teoretiskt kunna vara, men det är inte så sannolikt. Det kan förekomma att en metastas försvinner helt och hållet, men det är inte det vanliga. 

Du är vad mig anbelangar frisk efter bröstcancer, och det mest sannolika är att du kommer att fortsätta att vara det. 

Det gäller oavsett hur det varit med dendär röntgen. Du har förstås samtidigt en viss risk för återfall, och det är inte så att den risken varit noll om CT var normal även före behandling. Det finns inte någon anledning för dig att anklaga dig själv för att du inte gick på dendär CTn.

Question 4

Hej!
Finns det några risker med att ta vaccin för Covid19? Är orolig för biverkningar. Avslutat cellgiftbehandling, operation och strålbehandling. Har och har haft stora problem med biverkningar. Är nu under behandling med antikroppar och och ska prova ut en antiöstrogentablett (tålde inte Tamioxfen)

Accepted Answer

Det finns förstås ingen medicinsk åtgärd som saknar biverkningar. Jag känner mig dock övertygad om att fördelarna med covid19 vaccin kommer att överväga framför de biverkningar som kan förväntas. Man kan alltid jämföra och oroas när man tänker på vaccinationen av svininfluensan och de problem som de av narkolepsi får utstå. 

Situationen är idag annorlunda, Covid19 vänder uppochner på hela samhället på ett sätt som inte svininfluensan gjorde. Vi måste få stopp på denna pandemin. Vaccinationen är där kanske det viktigaste vi kan göra.

Jag kan inte se att du skulle ha större risk för biverkningar än andra medborgare.

Question 5

Hej!
Jag är en 55-årig kvinna som op för bc i augusti och september -09.
Duktal ca 16x13 mm Elston 6. Även 2 små satellittumörer, utbredda områden med dcis samt lymfovaskulärt engagemang. ER +80 %, PgR + 15% samt Ki 67 + 13 % hög proliferation. Hr2-negativ. Jag har fått beh FEC x3 + Tax x3. Strålad x25. Mastektomerad. 
Jag gjorde sesan en full hysterektomi för att kunna äta Femar/Letrozol i 5 år följt av Tamoxifen nu på 6:e året. 
Med nya studier som kommit undrar jag om jag kan tillhöra de som är betjänta av ytterligare förlängd hormonbehandling?
Då jag vet att min variant av cancer kan återkomma och metastasera även efter många år är min oro för återfall stor. 
Finns det något som talar emot ytterligare medicinering med Tamoxifen eller Letrozol?
Tacksam för svar. 
Helena

Accepted Answer

Du skriver inte något om hur det var i armhålan, men om du nu har tagit hormonell terapi i 10 år uppfattar jag att du rimligen bör sluta.

Question 6

Hej
Jag diagnostiserades med her2+ och er+ BC under hösten 2015. Då var jag 33 år.  Jag gjorde partiell mastektomi och har fått strålning, cytostatika (EC och docetaxel), zoladex, Herceptin, och nu är jag inne på 5:e året med Tamoxifen.

Bröstet har återhämtat sig efter alla behandlingar och har varit helt symtomfritt i minst 1 år.

För ungefär en månad sedan hände nåt med mitt bröst (samma bröst som cancern var i). Det blev varmt, svullet och rödflammigt. Bröstet blev ömt och det stickte i det. 
Under månaden som har gått har symtomen minskat efter hand, men har inte försvunnit helt och hållet. Kvar finns svullnaden, en viss ömhet och stickningar.

Jag ammar inte och har ingen mens. Det är endast det ena bröstet som är påverkat. 

Jag undrar om inflammatorisk BC kan se ut såhär; alltså att inflammationen snabbt bryter ut och sedan långsamt avtar till lindriga symtom. Eller utesluter en bröstinflammation som spontant blir bättre inflammatorisk cancer?

Accepted Answer

Hej jag vågar inte alls ha någon uppfattning om detta i detta forum. Du måste förstås få en riktig bedömning snarast!

Question 7

Jag är 64 år har behandlats för bröstcancer 2020 med operation, cytostatika, strålbehandling, Herceptin och antiöstrogen. Jag hade ingen spridning och behandlingarna har gått väldigt bra. Jag avslutade cytostatika i juli och strålning i augusti. Jag har nu 7 behandlingar kvar med Herceptin. Jag arbetar 100 % och ska vara vaccinatör för Covid -19 vaccinationerna i min kommun. Vi vaccinatörer kommer att få vaccin nu. Kan jag ta vaccinet? Kan det påverka min antikroppsbehandling med Herceptin?

/Agneta

Accepted Answer

Jag kan inte se att det skulle vara ett problem för dig att ta vaccinet. Fint att du kan bidra till att bekämpa pandemin som är ett elände!

Question 8

Hej!
Jag tänkte börja äta nyponpulver mot min artros i mina knän. Hört att det är bra mot ledbesvär.
Hade bröstcancer 2015, operation och cellgifter, her2pos och har Palb2 gen.
Andra bröstet och äggstockar ska opereras bort i år. Så min fråga är vågar jag äta nyponpulver?

Accepted Answer

Jag tror inte att det skulle innebära någon risk för dig att äta nyponpulver.

Question 9

bröstcancer 1994 med sektor och axillutrymning. Opererat högersidig bröstcancer 1998 med sektor och sentinel node, postoperativt strålbehandling25 gg mot vänster och25gg mot  höger bröst samt Nolvadex i fem år. Lokalrecidiv  i höger bröst 2015 och jag genomgick mastektomi + letrozol i fem år. Recidiv igen  på toraxväggen 2020 uppkommit under pågående behandlingen! operades  och fick cellgift bebandling + 10 år tamoxifen frågan är
Varför får man så kallas recidivcancer och hur många kan man få? Hur kunde det hända under pågående behandling?
 Hur kan man lita  på tabletterna nu som ska tas i 10 år? oro för spridning

Accepted Answer

HEj, recidiv betyder "återfall" d v s att samma gamla tumör som tidigare behandlats dyker upp igen. Det är det som är det knepiga och ärligt talat farliga med bröstcancer.

Grovt sett finns två slags återfall.
 
1) Lokoregionala  återfall som kommer i bröstet, på bröstkorgsväggen (efter mastektomi) eller i lymfkörtlarna i närheten av bröstet
2) Spritt återfall som visar sig någon annanstans i kroppen.  

Vid återfall av det första slaget siktar man på att på nytt avslägsna tumören och ge tilläggsbehandling för att förebygga spridda återfall. I den andra situationen är det oftast inte möjligt att helt behandla bort sjukdomen utan man måste fokusera på att minska symtom och hålla sjukdomen i schack.

Varför drabbas man av återfall då? Ja det beror på att man vid den första behandlingen av cancern inte lyckats få bort den helt och hållet. Eftersom vi inte har de "perfekta" behandlingarna vet vi att det tyvärr är så i vissa fall.

Question 10

Hej!
2016 Her 2 positiv bröstcancer med 6 cytostatika kurer, 16 herceptin injektioner och 25 strålningar. Lång rehabiliterings tid, varit sjukskriven i nästan 2 år. 2017 dog mamma plötsligt då hade jag ej återhämtat mig I början av 2019 uttmattningssymtom med mycket kroppsliga symtom. Arbetat i varierande grad ej över 50%. Har kvarvarande symtom med uttalad stresskänslighet, mentalt trötthet, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter samt  svårighet att strukturera upp och planera min vardag. Lätt att tappa tråden, svårt att ta in instruktioner och lära mig nya rutiner. Vissa svårigheter att filtrera intryck. Jobbar som distriktssköterska på en vårdcentral med en bra anpassad aktivitet på jobbet. Blir trött efter en arbetsdag. Ej hjälpt att få andra arbetsuppgifter eller någon annan arbetsplats. Känner mig trygg med chefen och kollegiorna och arbetsuppgifterna som jag gjort i många år har astma och KOL mottagning. Min läkare anser det bästa för mig är jobba 50% och söka sjukersättning för resten. Pratat med min handläggare på Försäkringskassan som pratat med sina kollegior och det är ingen som känner igen dessa symtom efter en cytostatika behandling som min läkare och onkologen säger. Kan ju vara i kombination med annat. Jag är ensamstående med 2 tonårspojkar, uppväxt med en scitzofren mamma med allt det innebär. Läst och jobbat samtidigt alltid kört på och ej lyssnat på kroppens signaler. Finns det något jag kan hänvisa till FK? Hur kan jag lägga fram detta att det stämmer för FK? Har tidigare fått vetenskapliga artiklar som ligger som beslutsstöd. Blir så stressad att de inte känner till detta?

Accepted Answer

Den problem du beskriver är välkända följdsymptom efter en cytostatikabehandling. Ofta går de över efter några månader, men ibland kan problemen finnas kvar flera år efter avslutad behandling.  De kan också förvärras i samband med andra stressfyllda upplevelser. Att byta arbete är aldrig ett alternativ eftersom det snarast förvärrar problemen. Sjukersättning kan inte beviljas eftersom detta kräver att problemen är livslånga. Man brukar säga att de problem som du beskriver är multifakoriella dvs det finns en rad bakomliggande faktorer som ger upphov till problemen och som också gör att de kvarstår. Om du går in på 1177 och söker på cancerrelaterad trötthet så hittar  du en film som både förklarar orsaken till problemen och ger tips om vad som kan göras för att förbättra situationen. Trots försäkringsmedicinskt beslutstöd som beskriver problematiken kan det var svårt att få gehör hos Försäkringskassan eftersom handläggarna  ofta kräver objektiva medicinska fynd på organnivå för att bevilja sjukpenning. Mitt råd är att du kontaktar din husläkare och ber att få en utredning om av vad  som orsakar dina problem och vad som kan göras åt dem. En sådan utredning brukar ju också bidra till det finns objektiva fynd som underlättar kontakten med Försäkringskassan.

Question 11

Hej! Jag fick min bröstcancerdiagnos för mer än 5 år sedan, och hade då ingen sjukförsäkring utan endast bas olycksfallsförsäkring. Jag förstod det tidigare som att jag kan tecka sjukförsäkring (samt trygghetskapital och livförsäkring) först 5 år efter diagnos hos de stora försäkringsbolagen iaf. Därför tittar jag på detta nu, men blir inte helt klok på vad som är möjligt och inte. Finns det någon försäkring som gäller för om jag skulle få ett eventuellt återfall, metastasering eller kanske benskörhet eller något kopplat till mitt lymfödem? Finnd det något försäkringsbolag som är mer generösa än andra kring detta? Stort tack på förhand!

Accepted Answer

För att man kunna få ersättning för ett sjukdomsfall krävs att skadan har inträffat under den tid försäkringen gäller. Det är troligt att återfall, metastasering etc räknas  som sjukdom som har inträffat i samband med den preliminära cancerdiagnosen och är därför inte ersättningsbara. Det gäller sannolikt hos alla försäkringbolag. Mitt råd är att du kontaktar Konsumenternas Försäkringsbyrå (Konsumentrnas.se). Där kan man få råd både via webben och via telefon i samband med att man tänker teckna en försäkring. Där kan du få ett korrekt svar på de frågor du har

Question 12

Hej,

Om man har haft en makrometastas av elva uttagna - vad är risken då för spridning till andra organ?

13 mm. Luminal B. Hastighet 32 %. 100 ER, 6 PgR. Graderas som grad 1. Her 2 ej klar än. Jag är 57 år.

Behöver verkligen få svar på ovan fråga. Samt om denna tumör bild alltid kräver cytostatika!

Hur stor risk är det att min tumör som jag hade är HER2 positiv?

Accepted Answer

Hej, jag tänker att du måste ställa frågan om cytostatikan till din onkolog. Jag gissar att du ännu inte träffat hen. Det är flera saker som är oklara, och som gör mig obenägen att ge mig in i denna diskussion. 

Jag vet inte om Ki67 är ett värde på Ki67 som är högt eller intermediärt på din enhet, skulle inte tro att det är lågt, å andra sidan är grad=1, vilket kan fordra en extra diskussion med patologen. HER2-är förstås också avgörande, och sedan är jag oklar på om det skulle kunna vara så att man kommer att föreslå dig ytterligare operation för analys av fler lymfkörtlar i armhålan. Du får gärna återkomma med din undran efter det att du fått dessa ting utredda av din läkare.

Question 13

Vad är det som gör att vissa cancerceller inte dör vid upprepad cellgiftsbehandling och hur påverkar det risken för återfall?

Accepted Answer

Olika cancerceller har olika egenskaper. Man brukar tala om olika kloner av cancerceller. I vissa fall kan cytostatikan hjälpa till att eliminera alla kvarvarande cellkloner efter operationen, men det kan också vara så att vissa kloner av celler kan ha egenskaper som gör att de inte går under vid cytostatikabehandling. Sådana celler blir ju kvar efter cytostatikabehandlingen och kan  om behandlingen ges förebyggande (adjuvant) i samband med operation förklara att vissa individer drabbas av återfall trots att de fått tilläggsbehandling med cytostatika. Risken för återfall efter cytostatika är förstås lägre efter en cytostatikabehandling än om man inte gett cytostatika, men det blir alltid (?)  så att en viss andel av risken för återfall kvar. 

Det går inte att säkert veta om det finns sådana motståndskraftiga cellkloner kvar i kroppen efter en cytostatikabehandling, men det finns sätt att bedöma risken för att det gör det. Det viktigaste är att efter en preoperativ behandling titta på de effekten av att ha kvarvarande invasiva cancerceller i bröstet i den bortopererade vävnaden från bröst och armhåla. 

Ffa vid sk trippelnegativ och HER2-positiv bröstcancer signalerar kvarvarande cancerceller i bröst och axill en ökad risk för att det även kan finnas sådana celler i kroppen. Och tvärtom, om man inte har kvarvarande celler i bröst och armhåla, är risken att det finns kvarvarande celler ute i kroppen liten. Detta är orsaken till att man ofta föreslår modifierad medicinsk behandling efter operationen även om man fått tuff behandling före operationen, framför allt vid trippelnegativ och HER2-positiv bröstcancer..

Question 14

Finns det någon koppling mellan bruk av Stesolid och Stilnoct bröstcancer?

Accepted Answer

Utan att ha gjort en ordentlig genomgång av saken vågar jag ändå bestämt hävda att det inte finns något samband mellan dessa läkemedel och bröstcancer, om du menar att de skulle påverka risken att insjukna i bröstcancer.

Question 15

Fick biverkningar av Nivestim i samband med cyto-behandlingen. När jag tog sprutan själv svullnade tungan upp och vid nästa cyto svullnade halsen upp, var tvungen att sluta med Nivestim. Har fått Herceptin 14 st sprutor av 17, den tål jag däremot. Min fundering är: kan jag vaccinera mig mot corona, har inte det också med vita blodkroppar att göra?

Accepted Answer

Det går med all säkerhet bra för dig att vaccinera dig. Jag har förstått att risken för allergiska reaktioner verkar vara högre om man är allergsk mot många saker, men om det enda du varit med om i den branchen är det du beskriver så kan jag inte se att det skulle vara ett  problem.

Question 16

Hej, Jag fick för 5 år sedan hormonkänslig bröstcancerdiagnos vid 36 års ålder: lobulär, ki 12%, multi-fokal/diffus tumärr 70x40 cm, spridning till 11 av 13 lymfkörtlar etc. Vid 5årskontrollen fick jag veta att jag inte längre kan vara inskriven hos onkologen utan måste vända mig till vårdcentralen i första hand, trots jag har biverkningaar, lymföden, tar aromatshämmare - samt en mkt långsamväxande tumör med kvarvarande risk i många år till (vilket onkolgen bekräftar). Onkologen anser att eftersom jag har gjort dubbel mastektomi och har implantat är det inte längre nödvändigt med årlig mammografi varpå hen hänvisar till det vanliga screeningprogrammet vartannat år samt ultraljud årligen via vårdcentral. Jag känner mig inte trygg i att detta är en adekvat uppföljning för min diagnos, och lyfte detta även med läkare på mammografi nyligen. Denna läkare tyckte det lät konstigt och menade att jag visst har nytta av årlig mammografi framförallt för lymfkörtlarna, samt trodde att receptskrivning sker via onkologen. Jag skulle därför vilja höra ditt uttlåtande kring detta - bör jag/ har jag någon rätt att vara kvar hos onkologen? Bör inte årlig mammografi vara standard för mitt fall och ultraljud ske på bröstcentrum snarare än vårdcentral årligen? Dela gärna med dej av dina tankar och råd kring detta. 

Stort tack på förhand!

Accepted Answer

Hej, det är ju rätt som du säger att det finns en kvarvarande risk för återfall. Men inte i första hand i brösten. Jag anser för min del inte att det finns skäl att genomgå mammografi och ultraljud av brösten när du genomgått mastektomier på båda sidorna. Där håller jag helt med onkologen. Det som är viktigast är förstås att du känner dig trygg och att du vet vart du ska vända dig med dina frågor. 

Jag skulle i första hand tro att det föreligger någon form av missförstånd mellan dig och onkologkliniken. 

Vårdcentralen är en utmärkt instans som du säkert ska ha kontakt med i vissa fall, men jag håller med om att det låter underligt att du inte kan vända dig till onkologen med de bekymmer som har med behandling och den tidigare bröstcancern att göra. Det kan vara svårt för en primärvårdsläkare att hantera, då hen inte är van vid dessa problem på samma sätt som vi onkologer. Och det låter för mig inte lämpligt att låta dem skriva remisser på mammografier som du inte har nytta av. 

Onkologen ska förstås inte ta hand om alla hälsobesvär som uppkommer, men det är ändå onkologen som bör ansvara för din medicinska cancerbehandling, som jag uppfattar fortsatt pågår, och dess biverkningar . Jag vet förstås inte hur det är organiserat i din region, och kanske har du väldigt långt till onkologkliniken? Men det verkar ju ändå rimligt att vi onkologer behåller ansvar för det onkologiska så länge behandlingen pågår.

Så tycker jag.

Question 17

Hej,

Min svärfar diagnostiserades med aggressiv prostatacancer (Gleason 8) vid 55 års ålder. Hans moster fick bröstcancer i 50-60 års åldern och gick bort. Jag är orolig att min svärfar kan bära genen BRCA, vilket i sin tur innebär att min fru plus mina barn kan ha ärvt anlaget.

Hur stor är sannolikheten att min svärfar har BRCA-genen?

Hur ser möjligheterna ut att få göra en utredning?

Med vänliga hälsningar,

Accepted Answer

Jag  kan inte ge en %-sats på rak arm, men jag uppfattar att familjen uppfyller gängse kriterier för att kunna genomgå molekylärgenetisk testning avseende bl a BRCA2, vilket torde vara den mest sannolika genen i så fall. Mest sannolikt om man testar är trots det att man inte hitta en mutation. Hör av dig till närmaste genetiska klinik och tala med dem! Du ska kunna få tala med en genetisk vägledare som kan guida dig. Testning förutsätter att din svärfar är med på att göra det.

Question 18

Hej!
Jag har ätit tamoxifen i ca 1 år och 6 mån och har ca 8 år och 6 mån kvar. 
Jag undrar om jag kan "äta" äppelcidervinäger eller om det har en negativ påverkan på tamoxifens effekter?
Jag har sökt men hittar inte någon sådan information.
Tacksam för svar!
Hälsningar 
Teresia

Accepted Answer

Jag tror inte att det påverkar effekten av Tamoxifen.

Question 19

Vad gäller ang. antioxidanter när man är klar med cellgiftsbehandling och strålning? Bör eller bör man inte ta sådana kosttillskott? Bör man vara försiktig med mängden antioxidanter i kosten? Jag äter t.ex. mycket bär.

Accepted Answer

Hej, som alltid gäller att en balanserad kost med mycket naturliga råvaror är bra, då blir det automatiskt ingen "överdosering" av enstaka beståndsdelar. Att äta frukt har aldrig visats vara farlig!

Question 20

Hej. 
Jag är 28 år gammal och gravid. 
Sökte för ett tag sedan för en några mm stor knuta i bröstet, jag själv trodde det var någon form av fettknuta, den är ganska rund, rörlig och inte fast i omgivningen. Ultraljud visar ingenting avvikande alls men jag bad ändå om att få göra ett cellprov. Cellprovet visade en liten förändring, ett sparsamt men benignt fynd. Läkaren säger att jag inte behöver oroa mig för detta, men det är lättare sagt än gjort. Jag är väldigt orolig vilket resulterar i att jag trycker och känner på knutan/tumören väldigt ofta. Knutan har inte förändrats alls, men runt omkring tycker jag mig känna förändringar.. min läkare trodde jag utvecklat någon irritation i form av en lymfsträng, och det stämmer säkert. Det känns lite som ett ”streck”, men jag tycker också att det börjar bli som små ”minikörtlar” runt området. Kan det vara som jag trycker/palperar för mycket och på tok för ofta? Att det skapas irritation?

Accepted Answer

Hej! Om jag förstår rätt så uppträdde den lilla knölen under din graviditet, och även de förändringar du nu känner kom under graviditeten? Brösten förändrar sig ju väldigt mycket under den tiden och det kan skapa knöligheter som man inte känner igen. Det är jättebra att utredningen visade att din lilla knöl var ofarlig, och att den sedan dess inte har förändrat sig. Om du känner helt nya knölar så får du nog visa upp dessa igen, men annars kan man också avvakta lite och låta lite tid (2-3 veckor) gå utan att känna - då har man bättre "referensramar" än om man klämmer mycket och ofta, och kan bättre bedöma om det verkligen finns något nytt.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Vilka sjukhus erbjuder kylmössa?

Lite orolig?

Känselbortfall efter partiell mastektomi

Cellgifter

Östrogen

Trippelnegativ bröstcancer

Fråga om operation

Vilken nytta har man av Anastrozol (forts.)

Kosttillskott vid zoledronbehandling

Tamoxifen

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss