Visar 10 av 5867 träffar
2023-02-17
Hej, jag vet att yngre bröst är knöliga men hur vet man vad som är vad? Stryker jag lätt över brösten så är de inget konstigt. Men ju mer jag börja klämma och pilla med fingrarna känns de som bubbelplast varav de är lite större knutor på ena stället men mindre på andra. De är mjuka och samma konstisens som bubbelplast. Jag känner de bara mellan två fingrar när jag ”letar och trycker” mig fram i brösten. Är de normalt? Vet att man ska känna efter mens osv men det är alltid såhär. Ska tillägga att jag är 23 år, gjort ultraljud förra året u.a.
Vanliga knöligheter?2023-02-17
Hej,
Jag har utretts i flera veckor angående bröstcancer. Har en lesion i höger bröst med enstaka mikrokalk.
Gjorde först mammografi ultraljud och finnålsbiopsi. Den biopsi blev misslyckad. Fick göra en grovnålsbiopsi. Svaret är ductala proliferationer.
Åtgärd ingen åtgärd patienten ska göra mammografi enligt sedvanlig rutin.
Jag frågade sjuksköterskan som ringde vad det är jag har för något men hon sa bara att det såg fint ut. Den här knölen bekymrar mig ändå. Den gör ont och jag har svårt att använda bh.
Knöl i bröstet2023-02-17
Jag upptäckte en knöl i ena bröstet för ca 2 år sedan. Mammografi och ultraljud genomfördes och läkaren uppgav att allt såg normalt ut, men att han också ville göra en biopsi eftersom han tydligt kunde känna knölen i bröstet. Jag gick hem och inväntade tid för biopsi och fick efter några veckor ett brev från remitterande läkare på VC att de skulle ”stänga” ärendet eftersom svaret på remissen var bra och att ingenting onormalt hade hittats. Jag kontaktade då avdelningen som genomfört undersökningen och mammografin för att fråga varför det inte blivit någon biopsi, eftersom det var beskedet jag fått av läkaren på plats. Jag fick då till svar att det inte fanns något att undersöka vidare. Jag kontaktade avdelningen ytterligare en gång då jag hade svårt att släppa känslan av att det blivit någon miss på vägen, men fick återigen till svar att det inte fanns någon anledning att göra en biopsi. Jag har sedan dess haft svårt att släppa detta helt och har därför försökt att ha lite koll på knölen för att se om den förändras. Vad jag kan känna är knölen oförändrad i storlek och den är fortfarande rörlig, precis som tidigare. Bör jag kontakta VC igen och kräva en biopsi? Min oro är att det blivit en miss eller att mitt ärende har blandats ihop med någon annans, jag förstår annars inte varför läkaren helt plötsligt skulle ändra åsikt när han var så tydlig med att en biopsi skulle göras. Finns det en risk att det kan vara en tumör, även om den inte ändrat storlek på två år? Jag är 35 år och har 2 barn.
Oro kring (eventuellt) felaktigt besked2023-02-17
Imorgon är det 4v sedan jag genomgick en mastektomi.
Min andra. Symmetriskäl - 2017 tog jag bort vänstra bröstet pga cancer. Tyvärr drabbades jag denna gång av flera komplikationer. Den första var en blödning som krävde reoperation inom samma dygn. Hade bara varit hemma ngr timmar innan jag fick söka akuten. Nästa komplikation kom dygnet efter att dränet plockats bort: infektion som krävde antibiotika. Har dessutom behövts tömmas 4x på serom.
Mina infektionsprover (CRP, leukocyter) är nu normala igen och Hb närmar sig. Dock är jag trots avslutad Dalacinbehandling fortfarande subfebril. Bröstkirugen säger sig inte ha någon förklaring men det känns väldigt olustigt. Inga virusbesvär som halsont eller snuva o hosta, bara en temperaturhöjning (37.8-38.0) som följer kort efter att jag stigit upp på morgon. Jag känner mig inte sjuk, bara trött.
Vad råder ni mig till? Är det bara att vänta ut och tänka att kroppen jobbar på högvarv eller finns det något annat som bör undersökas?
Sub-febril i veckor efter mastektomi2023-02-17
Jag var väldigt tveksam till direktrekonstruktion med medicinskt silikon vid min bröstcancer operation med mastektomi, och tog upp min oro och tvivel med min bröstkirurg o sköterska. Dels var jag nedsatt sen många år, och under utredning för ME/CFS (tidigare kallat kronisk trötthetssyndrom) ME har bla autoiumuna drag vilket jag tydligt berättade.. Jag har även flera födoämnesallergier. Jag har även läst om kvinnor som blivit sjuka av sina silikon bröstimplantat. Jag tog upp allt detta och undrade om jag verkligen var en lämplig kandidat. Min bröstkirurg sa att "man reagerar inte på sjukvårdens "top noch" medicinska silikon" och han var väldigt drivande och övertygade om att direktrekonstruktion skulle vara det bästa för mig.. både psykiskt för att slippa vakna enbröstad efter operationen, samt för att slippa bli snedbelastad i ryggen som enbröstad. Två smärtsamma veckor efter min operation med mastektomi och direktbröstrekonstruktion sprack op.ärret upp med en stor glipa och det rann ut massor med gul sårvätska, och död svart vävnad fick klippas bort längst op.ärret. Jag hade under hela tiden tagit min förskrivna antibiotika samt noga följt alla råd. Så två veckor efter operationen fick implantatet opereras ut, och det visade sig sen vara en stark autoiumun reaktion som fick en allvarlig autoiumun reumatisk bindvävssjukdom Systemisk skeleros att bryta ut. Jag står nu på hög dos immundämpande medicin då mitt immunförsvar efter detta blivit överaktivt o angriper bindväven. Det finns flera dokumenterade fall både med cellneckros vid direktrekonstruktion pga svårare läkningsprocess, samt flera fall då autoiumuna sjukdomar som tex Systemisk skleros har brutit ut... Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion? Det är ju faktiskt ett främmande material som kroppen som ska acceptera, samtidigt som mastektomi såret ska läka! Mycket begärt av en cancerangripen kropp.. Läser efteråt att det ju ändå räknas som en form av högrisk ingrepp..
Jag förstår överhuvudtaget inte hur kirurgen kunde med all presenterad fakta om mitt nedsatta allmäntillstånd, känslighet och min oro och tvivel kunde tycka att jag var en lämplig kandidat för direktrekonstruktion med medicinskt silikon? Hur hans riskkalkyl såg ut? och att jag skulle slippa bli snedbelastad i ryggen (har c-kupa) o ev må sämre psykiskt enbröstad skulle uppväga ev. risker med komplikationer för en nedsatt känslig patient som dessutom utreds för en sjukdom med autoiumunitet det förstår jag inte!
Man är i ett väldigt utsatt omskakat tillstånd o måste kunna lita på att sjukvården fattar det bästa och säkraste alternativet för patienten! En direktrekonstruktion är ju faktiskt inte en medicinsk nödvändighet så borde ju bara förekomma när patienten har bättre hälsoförutsättningar samt själv insisterar på det! Jag tror detta med tiden kommer uppdagas hur olämpligt riskmässigt och hälsomässigt det är med direktrekonstruktion med medicinskt silikon! Synd om alla kvinnor som under tiden inte upplyses om riskerna, och riskerar att få onödigt lidande och komplikationer som cellneckros som leder till en operation till med explant, autoimuna reaktioner och autoimuna sjukdomar. I USA tex upplyser de bättre om riskerna, men där riskerar ju läkaren att bli stämd vid ev svårare komplikationer... Tänkvärt och värt debattering..
Hej!
Det är verkligen beklagligt att du inte har fått mer information, och framför allt att den information du har fått verkar ha varit ganska ensidig. Det låter inte heller som att din kirurg har varit så lyhörd för dina funderingar och önskningar eller din oro.
Hur mycket och vilken information som ges till patienter i olika sammanhang varierar nog tyvärr, och vissa kirurger har kanske mer egna åsikter som får styra. Så ska det ju inte vara, utan beslut ska ske i samråd med patienterna, och man behöver vara extra försiktig med större ingrepp som inte är livsnödvändiga. Ibland kanske läkare kan tänka att det blir för mycket information att ta emot, särskilt i samband med cancerbesked, och att det kan bli svårt för patienten att besluta om för många aspekter läggs fram.
Jag tror att sjukvården i allmänhet skulle behöva bli mycket bättre på informationsdelen, och kanske till viss del ta efter USA med utförlig skriftlig information.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion vid mastektomi2023-02-17
Hej!
Vad innebär när läkaren misstänker att en förändring är en komplexcysta och vill ta biopsi? Är komplexcystor farliga? Kan de vara maligna?
Går det att ta biopsi på en cysta?
Cysta2023-02-17
Tack för den snabba svaret, så det de kommer göra är att de försöker tömma cystan och sedan ta biopsi?
Jag förstår bara inte hur man kan ta biopsi på något som är vätska. Är det omkring liggande vävnaden de tar biopsi på?
Komplexcysta? Följd fråga2023-02-17
Hej!
Jag har förstått att olika cytostatika har olika effekt på cancerceller, och att man kombinerar olika preparat för bäst effekt. Jag är nyfiken på verkningsmekanism för Docetaxel och EC (som i sig är ju en kombination av två preparat). Anledningen till att jag frågar är att jag har fått tre kurer av Docetaxel 100 (full dos först och de andra två på 80%) och tre EC90 (full dos först och två resterande på 80%) och väntar på operation. Tumören har svarat bra och har blivit aningen mindre och betydligt glesare.
Redan efter den fjärde kuren (första EC) började mitt hår komma tillbaka på riktigt och hela kroppen blev så småningom precis som innan cytostatika med avseende på den snabbväxande cellerna. Brösten har nog också blivit lite tätare igen, efter att ha varit riktigt mjuka efter docetaxel. Jag ska opereras snart och bara hoppas att inte heller min tumör "rest huvudet" och börjat växa igen under dessa veckor sedan första EC och fram till operation nästa vecka.
Är det så att docetaxel är hårdare på de snabbväxande cellerna än EC? På vilket sätt är de tänkta att påverka cancercellerna?
(Min cancer är duktal invasiv luminal B, ÖG100%, PG0%, HER2+ neg. Ki67 21. Ingen synlig spridning till lymfkörtlar.)
Hej, förr i världen gav man endast C (som i cyklofosfamid i en regim som hette CMF) det var en regim man började undersöka på 70-talet och som med 30 års uppföljning har visat sig långsiktigt förbättra prognosen efter bröstcancer tydligt. På den tiden hade man inte så bra mediciner mot illamående så det var rikitigt tufft för patienterna. Så småningom undersökte man tillägget av E (som i epirubicin; i USA gav man istället A som i adriamycin) till CMF: Hos oss kallades det FEC, och detta ledde till en förbättring av utfallet efter behandling jämfört med CMF. Ytterligare senare har man undersökt tillägget av taxaner (docetaxel eller paklitaxel) vilket lett till ytterligare ett steg av förbättrad prognos. C, E och A är läkemedel som verkar genom att påverka DNA och orsaka skador på DNA som cancerceller har svårare att reparera än normala celler. Taxanerna fungerar på ett annat sätt, genom att påverka en struktur som kallas microtubuli och har en viktig funktion vid celldelningen. Samma struktur finns även i kroppens nerver, vilket är orsaken till att taxanerna har en påverkan på nerverna - stickningar i fingrar och tår neuropati, ni vet. Ett litet sidospår för ca 10 år sedan var att man kom fram till att F (fluorouracil) på det sätt som det gavs i FEC, inte ledde till någon effekt därför har man nu tagit bort F ur regimerna och ger istället EC. Att man kombinerar olika läkemedel beror på att olika mediciner kan ha olika resistensmekanismer, och genom att kombinera undviker man att det får betydelse för behandlingseffekten. Dessutom leder det i viss mån till en mindre belastning på kroppen eftersom även biverkningarna skiljer sig åt. Det blir t ex bara halva dosen Epirubicin som kan påverka hjärtat om man först ger EC och sedan en taxan som inte påverkar hjärtat.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Skillnad mellan Docetaxel och EC?2023-02-17
Hej Niklas!
Jag har lite funderingar hur min prognos ser ut, jag är 33 år och jag har varit ganska orolig över att jag hade en makrometastas. Enligt min läkare så svarar hon: Enligt PAD-utlåtandet så rör det sig inte om någon periglandulär växt.
Vad menas med det?
Ur min jornal:
Pat opererad med vänstersidig sektorresektion och sentinel node. Man finner då ej radikalt exstirperad invasiv duktal cancer på 25 mm, BRE 6, grad 2-tumör, ER 100 %, PR 100 %, Herceptest 1+, Ki-67 global på 17 %. I axillen en makrometastas av en uttagen lymfkörtel. Här finns indikation för adjuvant cytostatikabehandling och konferensen beslutar om att börja med EC x 3 följt av veckovis Paklitaxel x 9 och under tiden erbjuda cancergenetisk screening avseende bröstcancerpanel följt av endokrin terapi i form av Tamoxifen i kombination med Zoladex och förlängd endokrin terapi efter fem års behandling.
Som sagt, hur ser prognosen ut för mig?
Periglandulär växt betyder att cancercellerna som finns i en körtel i armhålan växer ut på utsidan av lymfkörteln. Lymfkörteln har en liten kapsel, en hinna som omger körteln, om det växer genom den hinnan kallas det periglanduär växt. Det anses inte spela någon roll för prognosen om det är så. Nu till prognosen: Enligt predictmodellen är statistiskt 74 % i livet efter 10 år med de faktorer du anger om man bara opererar och strålar. Med tillägget av kemoterapi och hormonell behandling är det istället 87%. Man måste räkna med att 2 % råkar illa ut av någon annan orsak, således kan man uppskatta att 11% råkar illa till följd av sin bröstcancer. 90 % sannolikhet för att det går "bra" alltså.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Fundering över makrometastas2023-02-17
I vänster bröst ses en nytillkommen cm- stor förändring med diffussionsinskränkning.
Hej, det låter som fikonspråk, vi har alla våra respektive yrkesjargonger och specialord för att beskriva olika saker. Jag känner mig osäker på vad man menar, men skulle tro att det går att förstå om man läser hela utlåtandet, det bör finnas en konklusion på slutet av svaret.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Röntgensvar