Frågor & svar

Question 1

Hej 
Jag år 28 år gammal och har en smärta i vänstra bröst, det gör ont och känns ömt när man rör på bröstet ! mesta dels under delen av bröstet. Har trott att de kan vara BH:n som sitter spänt men har vilat och har ej haft BH under nån månad men det känns fortfarande. Har ilande värk under armhålet då o då ? Har ammat för ca ett år sedan och sover ofta på den sidan. 
När någon kommer åt mitt bröst så hoppar jag till för de gör ont. 
Behöver jag vara orolig ? 
Med vänlig hälsning, 
Gabriela

Accepted Answer

Hej! Ont eller ömhet som inte kommer med någon knöl, hudförändring, vätska från bröstvårtan eller hårdhet behöver man inte söka för eftersom risken för bröstcancer då är extremt låg. En inflammation/infektion borde bli antingen synlig (rodnad) eller hård (knöl). Men har du uttalade besvär kan du förstås bolla med din husläkare. Vissa kvinnor säger att jättenattljusolja (finns på hälsokostaffär, apotek) har hjälp dem, kanske värt att prova?

Question 2

Hej!
Jag undersöks för misstanke om Pagets bröstcancer (går under många andra namn också). Den yttrar sig som "eksem" på bröstvårtan och kommer från mjölkgångarna. Ca 4 % av BC är Pagets, så det är ganska ovanligt och många i sjukvården har inte ens stött på det under en hel yrkeskarriär!
Jag undrar om det finns någon community  för Pagets i bröstet? Det enda jag hittar är amerikanska sidor och grupper. Jag tar gärna emot tips och info :-) 
Mvh, Gitte

Accepted Answer

Hej! Jag vet tyvärr inte om någon community specifikt för Pagets, men bland Bröstcancerförbundets medlemmar finns säkert flera som har haft det. Jag blir förvånad att du säger att många kollegor inte stött på det - jag har sett rätt många under mina år (det kanske var fler år redan än vad jag trodde...;-)), och oftast är det ju bara förstadium och därmed en relativt snäll åkomma! Håller tummarna dock att du kanske ändå inte har det!

Question 3

Vi kan utan svårigheter dissikera upp och öppna fascia axillaris. Man identifierar där tre stycken lymfkörtlar med kraftigt ökad aktivitet, varav en är mycket diffust avgrändad. Ingen blåfärg. Ingen ytterligare aktivitet och inget patologiskt att palpera. Hemostaskontroll. 
Har fått neoadjuvant cellgiftsbehandling o nu tårtbitsoperation o man tog ut 3 portvaktskörtlar. Her2+ Ej hormonkänslig
Vad avgör om man ska opereras igen o ta bort lymfkörtlar och eventuellt hela bröstet.

Accepted Answer

Hej! Inga lätta begrepp du! Man har alltså öppnat i din armhålan, och hittat 3 lymfknutor som hade tagit upp isotop (den sprutan du fick innan operationen, med radioaktiv vätska) men inte blå färg. Man var nöjd med dessa tre och hittade inget mer avvikande. Hemostas är blodstillning, alltså man kollade att inget blödde. Flera lymfknutor skulle behöva tas bort ifall någon av de tre uttagna innehåller metastaser. Och hela bröstet behöver man ta bort ifall det var mycket mer sjukdom i bröstet än förväntat, och ifall det inte blev borttaget med denna operation och inte går att ta bort igenom att bara ta en mindre bit till.

Question 4

I oktober efter rutin mammografi kontroll blev jag diagnosticerad  3-4 mm stor strålig förändring i vb.
Mellannålbiopsi från detta visar invasiv duktal kancer grad 1 I november
 I decmeber operarades det ,tumören som sätt ca 2cm från hudnivå och sektorn sträcker sig djupt bskom tråddpetsen ,dock riktligt med parenkym och mot djupet kommer vi inte mot facian?
Vad betyder : "mot djupet kommer vi i te mot facian" har de tagit utt hela cancer område.? Min fråga är vad nådde de inte mot djupet mot facisn?
Preparatet väger 35,4gram.Röngen visar att förän med minsta marginal på 11 mm.är med i preparatet.
Öperatonsberättelse: snit i sxilen ,oppnar axillfacian och finner två stycken sentinel node med utslag på 1700 respektive 1500counts,. Vad betyder 1700,1500 counts är min fråga?   
Mastektomi med 4×5 mm stor invasiv tubulär mammarcancer, Nottingham histologisk grad I.ER:100%,PgR: 95%,He2:1+, Ki67:11% . Ingen in situ-komponent. Radikalt excitera.pT1a NOMx.
Tumörstorlek, mikroskopisk storlek av största invasiva focus, mm:5x4m
HISTOLOGISK GRAD (NHG):1östrogenreceptor(SP1),%100progesteron receptor(1E2),
%:95 HER2protein(4B5):1+SISH HER2:Ej utförtKi67(MIB1),%:11.
MIN FRÅGA , kan ni tolka dena finnd, är det fleracancer celer ssmtidigt dvs flersa sort -multifokala? Min fråga är:
Kan vilken betydelse har den cytology/ palogi find ang. olika HER och dämed positiva:
HER 2:1+ och  HER2 protein(4B5):1+ SISH HER2 
Mina frpgor:
Finns det täcken för snabbt vexande och spridning? Hur är graden av farlighet?Vilken är prognos utifrån dessa markörer? Hur offta procentuellt hittar man den cancer sort : invasiv duktal tubulär?
Kan man bota den med hormonterapi,strolninh, cytostatika.
Hur stor är risken i återal och spridning till andra årgan
Det visar sig att de två linfokörtlar är benigna! Min fråga ska man ta ut ytterligare lymfokörtlar?

Accepted Answer

Hej! Counts är antal signaler man får när man håller en mätare över armhålan efter att du har fått sprutan med radioaktiv vätska (isotop) för att hitta portvakten. Antal counts spelar ingen roll för dig som patient. Att man inte nått fascian betyder att man inte gick hela vägen till bröstmuskeln, men man har uppenbarligen lyckats väl med att ta bort hela tumören eftersom marginalen är mycket god. Jag blir lite förvånad att du skriver du har gjort en mastektomi eftersom tumören var väldigt liten, och snäll i sin biologi, Nej, den var inte HER2 positiv. Den var långsamväxande och hormonkänslig, egentligen den "bästa" sorten tumör man kan ha. Frisk lymfkörtlar är toppen, nej, man behöver inte ta fler. Denna typ av tumör kan man absolut hindra från att återkomma med antihormonell behandling; cytostatika låter det inte som om du behöver. Strålning behöver du bara om ditt bröst är kvar. Nej, tumören betecknas inte som multifokal vad jag kan läsa.

Question 5

Hej, för 1,5 vecka sedan genomgick jag en tårtbitsoperation + axillutrymning och en vecka efter operationen fick jag serom i armhålan. Det spänner och gör ont, min kontaktsjuksköterska vill avvakta med ev tömning, antar pga infektionsrisken (?) men hur lång tid tar det innan det försvinner? Hur lång tid ska jag behöva lida av det innan jag ska propsa på tömning? Finns det några tips för att snabba på läkningen?

Accepted Answer

Hej! Serom i armhålan är obehagliga, även om det inte behöver vara mycket vätska så finns ju ingen plats för den att ta vägen och det spänner och är "i vägen". Om du lider av det tycker jag definitivt man tömmer det!  Visst finns det en viss infektionsrisk, men den är inte så pass överhängande att du ska lida istället.

Question 6

Jag har haft sekretion från bröster efter avslutad behandling mot trippelnegativ bröstcancer. Efter ny mammografi, ultraljud och biopsi konstaterades en 3x9 mm stor förändring i en mjölkgång, utan malignitet. Kontaktsköterskan kunde dock inte redogöra för vad förändringen bestod av. Vad kan det vara? Behöver jag vara orolig och söka second opinion? Då och då får även jag en svälld "åder" över bröstvårtan. Det visste man inte heller vad det var.

Accepted Answer

Hej! Sekretion med fyndet av en liten förändring i en mjölkgång brukar kunna vara ett s k papillom (som en liten polyp) vilket kan vara helt ofarlig. Men man ska ta biopsi ifall man ser någon förändring, och då brukar man ju också få en fingervisning om vad det kan vara för något. Svällda ådror kan man få efter kirurgi och/eller strålning, inget att vara orolig för om det kommer och går ibland.

Question 7

Hej. Helt plötsligt har jag fått svullet och ömt bröst. Mest på vårtgården. Lite varmt också. Känns som en knöl inne i bröstet och ungefär som när man hade mjölkstockning. Är 51 år och i övrigt frisk

Accepted Answer

Hej, det kan ju vara en inflammation som utgår från mjölkgångarna - det sätter sig ofta precis bakom. Behöver alls inte vara allvarligt, men jag tycker du bör visa upp det för en läkare.

Question 8

Hej! Opererades för 3,5 veckor sedan med direktrekonstruktion med onkoplastik samt axillutrymning. 
Jag har TNBC grad 3, och hade vid diagnos en primärtumör på 5,5x6 cm samt lymfkörtelmetastas om 2 cm. Efter neoadjuvant cytostatika syntes tumören knappt på mammografi+ultraljud och lymfkörtlarna hade helt normaliserats. Tumörområdet i bröstet kunde dock fortfarande palperas till 4x5 cm, även om det inte längre var hårt.
Jag väntar nu på svar från patologen, men i min journal kan jag läsa mig till att de under operationen ska ha fått bort allt med god marginal, dock att marginalen fick justeras en gång p g av utlöpare. Jag känner sedan några dagar dock en stor, hård knöl, på samma ställe där tumören satt. Jag har varit på återbesök på kirurgen och sjuksköterskan trodde att det var ett hematom, men kan det verkligen vara det? 
Det hårda har en väl avgränsad kant, och är åtminstone i storlek som tumören var. Det fanns inte där de första två veckorna efter operationen, och mina hjärnspöken gör mig livrädd för att det fanns kvar cancerceller som nu hunnit växa till sig i väntan på strålning. Jag har ingen feber och snabbsänka visade inte på någon infektion. Kan ett hematom vara stenhårt och så stort? Bör man inte tömma det isf?

Accepted Answer

Hej, jag förstår din oro, det är ju obehagligt att känna en knöl på samma ställe igen! Men tumörer som precis har tagits bort kan inte växa till så där, även det skulle finnas rester kvar (vilket jag hoppas att du snart får svar på att det inte finns!). Jag antar att du har gjort någon typ av bröstbevarande kirurgi, och att du har antingen format om bröstet (typ reduktion, där man "möblerar om" inuti bröstet) eller en flanklambå (en vävnadsbit från flanken fälls i in bröstet). I båda fallen kan den vävnad som ska fylla ut defekten bli hård; dels så kan det bara vara så att du känner den "nya" vävnaden läka in, men det kan även vara en så kallad fettvävsnekros vilket innebär att den flyttade vävnaden fått för lite blodförsörjning och fettvävnaden börjat "gå under" (inget farligt även om det låter dramatiskt!). Ett ultraljud kan ofta ge svar på vad det hårda står för. Ett hematom är ju ett alternativ också, eller en ansamling av sårvätska ("serom"), även detta syns på ultraljud. Du kanske kan fråga din läkare om ett ultraljud skulle vara en bra idé?

Question 9

Hej,

Jag är 29 år gammal och upptäckte för cirka tre veckor sedan en knöl i vänster bröst precis ovanför bröstvårtan, nästan på. Jag kontaktade vårdcentralen och fick träffa en specialistläkare i allmänmedicin som kände på knölen och sa att jag har en mandelformad knöl som är godartad då den bla är mjuk, hon nämnde även att det är en Fibroadenom. Hon sa att jag inte behöver vara orolig men att rutinen är att jag ändå måste gå på mammografi samt genomgå biopsi och skickade därför en remiss till bröstmottagningen i Malmö. Mina frågor är egentligen dels om det verkligen går att känna att en knöl är godartad samt om det är en Fibroadenom? Jag har läst att en Fibroadenom gör ont. Jag har inte ont i knölen, känner ingenting. Gör en Fibroadenom alltid ont? Eller sa hon det kanske för att lugna ner mig?

Jag undrar även om jag kommer behöva genomgå biopsi om de inte hittar knölen. Dvs om det inte syns något på bilderna och läkaren inte kan känna knölen?

Accepted Answer

Hej! Ja det är rätt lätt att känna ett typiskt fibroadenom, och det är helt korrekt att ändå låta det undersökas. Det låter ju som om man kan ta en biopsi eftersom du känner en knöl men nej, om man varken känner eller ser en knöl så tar man ingen biopsi. Inte alla fibroadenom gör ont!

Question 10

Hej,
Under en tid har jag upptäckt att jag har ont när jag trycker på höger sida av mitt vänstra bröst (på ”utkanten”). Det värker inte annars, utan enbart vid tryck. Det känns som ett blåmärke men inget man kan se med blotta ögat. Kan inte avgöra om det rör sig om bröstet, bröstkorgen eller musklerna. Är 35 åt gammal. Har inga barn och är inte gravid. Hittar inga knölar eller ojämnheter. Har inte tränat eller sovit på mage under minst en månad. Vad kan det vara? Det som oroar mig är att det pågått ett bra tag nu men jag har inte tagit det på allvar förrän nu.
Tacksam för svar 🙏🏼

Accepted Answer

Hej, om jag förstår det rätt så sitter det onda vid övergången mellan revbenen och bröstbenet? Där kan man faktiskt ha ont i brosket, lite som en inflammation. Du behöver inte oroa dig för bröstcancer om du inte får några andra symtom såsom knöl eller hudförändringar. Du kanske kan testa att ta Ipren eller Brufen någon vecka och se om det avklingar?

Question 11

Hej. Jag är en 16 åring tjej. Som på senaste har börjat få ont i det vänstra bröstet. Smärtan som jag känner verkar komma ifrån bröstvårtan och nedåt. Jag jag känt denna smärta i cirka  2 månader. Är detta något jag behöver kolla upp?

Accepted Answer

Hej! Brösten ändrar sig en hel del i dina unga ålder och denna hormonella aktivitet kan inte sällan medföra värk eller ömhet. Om du inte samtidigt känner en knöl är smärtan inget du behöver söka för, det är väldigt vanligt att ha och inte farligt.

Question 12

Hej! undrar om läkaren har rätt att inte informera patienten om de olika kirurgiska metoderna, bestämmer själv att det kommer att vara en mastektomi och skriver sedan i journalen att han förklarade de olika metoderna, och vi kom överens om att det skulle vara en mastektomi. (Konferensen rekommenderade mastektomi, men uteslut inte bröstbevarande kirurgi, det står i journalen om  patient insisterar på bröstbevarande kirurgi behövs en bra markering kl-8)

Accepted Answer

Hej, nej, läkaren har inte rätt att höra så. Det står i patientlagen att man bör informera om de metoder som finns tillgänglig, och om det konstaterades att bröstbevarande kirurgi också var möjlig så måste båda alternativen diskuteras (det tycker man även man gör om man kanske inte kan utföra ett av alternativen, men då kan man ju förklara det inte går). Och självklart skriver man inte något i journalen som man inte har sagt. Kanske bra att be om att få träffa en annan läkare?

Question 13

Hej! 
Jag är 30 år och har varit överviktig dom senaste 10 åren ungefär. Jag är livrädd för att jag har fått inflammatorisk bröstcancer.

Jag har sedan en tid tillbaka haft väldigt ont ikring mitt vänstra bröst, inte inuti själva bröstet egentligen, men på sidan av bröstet, mellan bröst och armhåla.. Jag känner ingen direkt knöl någonstans, känner bara en sån fruktansvärd smärta i "skelettet/revbenen" när man trycker och känner efter. Det känns mer som att det gör riktigt ont i underhudsfettet?

Jag gick till VC med detta idag och en läkare kände igenom båda brösten och armhålor. Hon hittade ingen knöl någonstans, och kände ingenting konstigt sa hon. Men hon ville ta min oro på allvar och skicka en remiss till en bröstmottagning/bröstcentrum(?) i Borås för att låta mig göra en trippeldiagnostik. Hon sjukskrev mig även tiden fram tills att jag får min tid där.

Tusen tankar snurrar runt i huvudet nu och jag är så himla orolig.
Betyder det att hon misstänker att jag faktiskt har bröstcancer nu när hon skickade iväg mig att göra en trippeldiagnostik?
Kan ni snälla förklara lite hur det går till vid trippeldiagnostiken? 
Vad händer om dom inte hittar någonting vid mammografin, går man ändå vidare med ultraljud då? 
Och biopsi/vävnadsprov? Om det inte finns någon tumör att ta prov från?
Förstår ni hur jag menar?

Hon sa även att man skulle få besked på sin trippeldiagnostik redan samma dag som man är där, stämmer detta?

Snälla snälla hjälp mig att lugna mig.. I mitt huvud har jag redan ställt mig in på det värsta.. :(
Tycker ni det låter som inflammatorisk bröstcancer? Eller någon annan typ utav bröstcancer för den delen.

Mvh Livrädd

Accepted Answer

Hej! Först av allt: nej, det låter inte som inflammatorisk bröstcancer. Då borde du ha rodnad och svullnad i bröstet och brösthuden, ser lite ut som en infektion. Man brukar också känna knölar i bröst eller armhålan.
Trippeldiagnostik innebär att man känner (som din husläkare gjorde), tar bilder (röntgenläkaren bedömer om det räcker med mammografi eller om man behöver komplettera med ultraljud) och tar biopsi. Som du själv misstänker kan man inte ta biopsi om man varken känner något eller ser något. Så om man inte känner något hos dig (som jag förstod det som?) och man heller inte ser något på bilderna så kommer man inte behöva ta något vävnadsprov.
På din fråga om man får svar samma dag kan jag tyvärr inte svara, det varierar mellan olika centra.

Question 14

Hej, jag är fördigbehandlad för bröstcancer och har ätit Tamoxifen i 5 år.
Jag har aldrig mått så bra som de åren i hela mitt liv, då denna hormondämpande medicin gjort gott på många plan. Helt fantastiskt att den även dämpat/kontrollerat mina vredesutbrott och depressioner jag levt med sedan barnsben. Äntligen började livet igen vid 50-års åldern. 
Nu har jag haft riklig mens i 12månader och humörsvängningar kommer tillbaka. Hjälp, vill inte tillbaka till detta igen.
Vad kan jag göra!?? Sunshine

Accepted Answer

Det var ju litet udda med någon som gillar tamoxifen. Om du nu är 50 + 5 år så borde du nu vara 55, och klimakteriet borde realistiskt att döma vara nära förestående. Kanske är den nu rikliga mensen ett tecken på det. Antar att du funderar på om du kan fortsätta med tamoxifen ett tag till för att fortsätta att må bra. Det skulle man väl kunna tänka sig, men jag tycker att du även ska undersökas av en gynekolog nu för att man ska få klarhet i vad de rikligga blödningarna beror på.

Question 15

Hej,

Min syster har efter ett fall fått flera frakturer i sin rygg (hon är benskör) och är nu sängliggande/kan komma upp i rullstol men har otroligt ont. 57 år.

Med anledning av detta vill onkologen nu inte rekommendera cellgifter som annars var tanken. Onkologen sa att det ändå var gränsfall att det skulle göra nytta, KI 67 på 32 %, grad 1, 11 mm, spridning till en portvakt. Övriga friska efter utrymning. Radikalt opererad. Luminal B.

Så med anledning av frakturerna o risken att de inte läker är cellgifter ute ur leken. Istället Letrozol och strålning.

Dock läser vi om Letrozol på Fass och att det inte bör användas efter ett benbrott. Det är även så att kända biverkningar ju är muskel värk och ledvärk och musklerna behöver min syster ju för att på sikt kunna bli mer mobil än va hon är nu, då det är en fara för blodproppar om hon blir sängliggande för länge. Känns också olägligt att börja med denna medicin i detta smärtläge hon redan är i.

Så vår fråga är egentligen - hur länge kan man skjuta på starten av Letrozol utan att faran för återfall ökar? Kan några veckor göra någon större skillnad? 

Väldigt tacksam för svar kring hur NI tänker kring det. Kommer även vid tillfälle prata med onkologen igen men de är nästan omöjliga att nå då de har massor att göra så vi är intresserade av vad NI hade rekommenderat i detta fall.

Tacksam för svar så fort ni bara kan då vi är väldigt konfunderade och ledsna över frakturerna ,

Mvh Ingrid

Accepted Answer

Hej, det låter som om din syster lever i en krävande situation. Och medicinskt komplicerad. Det gör att jag inte vågar ha en uppfattning om hur man bör göra. Din kära systers doktorer har hela bilden, jag har bara en del av den.  Försök att få tag i dem igen!

Question 16

Läste svar här om lokal recidiv jämfört med ny tumör och allvarlighetsgraden där under pågående behandling. Har frågat förut tror jag men tappat svaret. Fick vänstersidig bc 3 år efter högersidig bc. Ingen spridning i lymfan, lägre värden på ki67, radikalt borttaget...kort sagt allt lyckat om man nu kan säga så....det min hjärna fastnat på är ju att jag fick en ny primärtumör trots pågående behandling med Tamoxifen. Äter nu Anastrozol som jag vet har en annan verkningsmekanism men får panik ibland av känslan att blev jag resistent mot det ena kommer jag bli det mot det andra så det blir endast en fråga om när skiten är tillbaka inte om. Lägger jag in för stor betydelse i att ny cancer kom under pågående behandling? Tamoxifen ger ju inte ett 100% skydd eller hur?

Accepted Answer

Det är nog vanligen litet mindre gynnsamt att en ny bröstcancer dyker upp under pågående behandling, men det innebär ju inte att det finns en möjlighet att hantera det.  Långt därifrån

Question 17

Jag är 49 år och behandlad för hormonkänslig invasiv ductal cancer i vänster bröst. Mastektoni inkl axil utrymning varav 3 med cancer, cellgifter, strålning och nu tamofixen.

Min fråga rör min 15-åriga dotter som fått en p-stav insatt i armen. Baserad på progesteron tror jag.
Är detta egentligen inte farligt, med tanke på ärftlighet och progesteronets inverkan på bc???

Accepted Answer

Man kan inte säga att hormonell antikonception är kontraindicerat "bara" för att mor haft bröstcancer.

Question 18

Hej,
Jag är 43 år. Har BRCA2 och gjorde dubbel mastektomi 2013 och tog bort äggstockarna 2015. Jag upptäckte i somras två små knölar i höger bröst som opererades bort direkt. I journalen står: PAD påvisat T1 4 x 2 mm stor invasiv duktal cancer grad 2. T2 9 x 6 mm invasiv duktal bröstcancer, grad 2, ER över 95%, PR 25%, Ki-67 24% i hotspot, HER2 negativ. 0/4 SN. PAM50 påvisar Luminal A, ROR score 43 med riskkategori intermediate.
Under hösten har jag fått 6 kurer adjuvant cytostatika och i januari får jag 23 x strålning (15 + 8 boosters). Därefter blir det aromatashämmare. 
Jag vet ganska bra vad varje förkortning ovan betyder, men jag undrar hur ni ser på min prognos? Och jag undrar om Ki-67 på 24% är högt?

Accepted Answer

Hmm, du verkar tillhöra den mycket lilla grupp som drabbats av en bröstcancer efter att ha genomfört riskreducerande kirurgi. Du hade inte haft bröstcancer tidigare?

Din situation är allstå litet ovanlig. RoR och PAM50 talar för att prognosen är god.

Jag kan inte säga om Ki67 är 24 % är högt eller lågt, det måste du höra om på din enhet. Men jag skulle bortse från Ki67 när man har gjort en PAM50 med RoR (Risk of Recurrence), jag skulle lita mer på RoR.

Question 19

Hej och stort tack för att ni bidrar så generöst med er kunskap.

Jag har en fråga kring värdet av Tamixofenbehandling för mig. Det är sagt att den skall fortgå i fem år sedan skall man byta till någon annan post-menopausal variant. 

Tamixofen är svår biverkningsmässigt, har tagit nu den ett knappt halvår. Har stora besvär med vallningar, både varm- och frossvallningar. De gör nattsömnen till nästan komiskt störd. Förutom detta får jag mycket hudsprickor och alla slemhinnor torra som fnöske, och stelhet i alla leder. Men nattsömnen och dess kast mellan köld och hetta är det värsta. Som jag förstår kan detta fortgå i flera år?

Hur stor är egentligen tilläggseffekten av denna behandling? Finns det ett läge när det inte är värt att fortsätta med detta p.g.a. biverkningar eller kör man alltid på ändå? Vet ni hur länge dessa biverkningar annars kan fortgå? I alla fem år? 

Beskriver här nedan vad jag vet om min cancer.

Jag är 47 år och fick 2020 bilateral bröstcancer. 

På höger sida HER2 positiv invasiv duktal cancer.  Huvudtumören var 22 x 10 mm. Höger corebiopsi: BRE/NHG: 8/grad 3, ER: 50 % svag intensitet, PR: 30 % svag till stark intensitet, Ki-67: 54 %, Hercep-test: +3, SISH-amplifierad. Med spridning till iallafall 3 lymfkörtlar på höger sida.

På vänster sida hade jag en tumör på 10x 6 mm av Lumninal A-typ. Vänster Corebiopsi: Invasiv duktal cancer BRE/NHG: Preliminärt 7/grad 2, ER: 100 %, PR: 100 %, Ki-67: 11 %, Hercep-test: 40 % med infärgningsscore 1+ delvis 2+ SISH-test: Inga belägg för amplifiering.

Jag behandlades med antikroppar (pågår fortsatt) och cytostatika enligt program och tumörerna gick i nästan full regress.  Jag gjorde sedan bilateral mastektomi, delvis p.g.a. att man även hittade en CHEK/157Thr-genmutation. Patologiska rapporten efter op. visade att tumörerna påverkats väldigt mycket av behandlingen och spridningen till lymfan på höger sida som man hittade innan hade vad jag förstår gått tillbaka så mycket av behandlingen att man inte längre kunde hitta cancer där. Nu är jag även strålad på höger sida efter operationen.

På efterträffen efter operationen med onkologen var tonen lättsam kring cancern, den hade svarat så bra att det fanns inte minsta skäl till någon oro framåt.  Tonen var mer som att man haft en allvarligare förkylning. Jag upplevde närmast att man viftade bort alla risker för återfall som minimala så bra som cancern svarat på behandling. Jag skulle bara leva på och inte tänka på detta mer, var ungefär kontentan.

Hur går det ihop med behovet av en såpass invasiv behandling som Tamixofen i fem år och sedan ännu en hormonblockerande sort? Är det verkligen nödvändigt då?

Cancern har ju svarat toppen på behandlingen, både brösten är nu borttagna, och återfallsrisken så låg att den knappt var relevant lät det som. På eget bevåg har jag hittat en siffra på motsvarande mindre än 10% som återfallsrisk efter denna behandling för HER2-cancern. Kan det stämma?

Om jag skulle sluta ta Tamixofen, hur mycket skulle då återfallsrisken ändras? 

Om jag måste fortsätta med Tamixofen, bedömer ni det som riskfritt att iallafall prova akupunktur mot vallningarna? En sjuksköterska på avd rekommenderade detta, är det ok ihop med den behandling jag har nu? Om man med akupunkturen försöker få igång hormonsystemen kanske det förstör ändå för behandlingen?

Längtar så efter vanlig nattsömn igen. Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej

Jag förstår din tanke. Jag tror man kan säga att det saknas en pusselbit i kunskapskedjan i din situation. 1) Det stora oxfordstudien visar att effekten av tilläggsbehandling med tamoxifen bidrar på ett tydligt sätt till att förebygga allvarliga återfall.
2) i de studier där man sett att prognosen efter patologisk komplett remission (pCR)  är  god har patienterna fått hormonbehandling. 

Det är alltså svårt att säga i hur stor omfattning den hormonella behandlingen bidragit till att det gått bra efter komplett remission.

Man ska även komma ihåg att effekten av pCR är störst efter receptornegativ bröstcancer. 

Jag kan alltså inte säga hur stor del din tamoxifenbehandling bidrar med. Och jag kan inte råda dig att avstå från den behandlingen. JAg uppfattar att effeken av skupunktur på sikt är begränsad. JAg hade velat föreslå att man provar med en låg dos venlafaxin (37-75 mg) under ett par månader. Ibland hjälper det på vallningar.

Question 20

Hej Niklas!
Är det någon fördel med att upptäcka eventuella återfall tidigt? Vinner man något på detta i termer av överlevnadsår eller på annat sätt?

Accepted Answer

Detta var en svår fråga som jag måste klura på ett tag.

Det kan tyckas konstigt, men det kan man inte säga. Inte generellt i alla fall.

När det gäller att ställa diagnosen bröstcancer i bröstet är det tvärtom. Mammografiscreeningen leder till tidigare diagnos vilket av allt att döma är en fördel då det leder till större chans till bot i de fall man identifierar en bröstcancer tidigt. Baksidan av detta är att det även leder till en viss överdiagnostik. Detta gäller även efter en tidigare bröstcancerdiagnos, vilket gör att man följer upp bröstet/en efter en bröstcancerdiagnos.

När det gäller att upptäcka återfall i resten av kroppen finns det däremot inte något som talar för att tidig upptäckt av återfall i kroppen är en riktig fördel. Det kan tyckas konstigt och svårsmält. De studier man gjort kan inte visa att det är bättre med tidig upptäckt av spridd sjukdom. Dessa studier är förvisso inte helt moderna, och det vore sannolikt av värde att studera detta igen, men tillsvidare finns det inte något som talar för att man regelmässigt ska leta efter (screena för) metastaser. 

Personligen tror att man ska tänka såhär:
Bota bröstcancer gör man bäst i början, d v s i anslutning till diagnosen och under det närmaste året och åren när det gäller hormonbehandling och skelettstärkande  därefter. 

Tidig upptäckt av spridd sjukdom skulle vara värdefullt om man på det sättet kan behandla med i syfte att bota några som annars inte kunde botas, men i princip är det inte möjligt. Det som är viktigt i återfallssituationen är HUR man svarar på given behandling snarare än exakt NÄR man startar behandlingen. 

Ett exempel: Det verkar inte spela så stor roll om en metastas är 10 mm stor eller 30 mm stor. I det exemplet kan man säga att under den tid metastasen vuxit till från 10 till 30 mm har den inte utsatts för någon ny behandling och bör därigenom inte ha haft möjlighet att utveckla resistens mot annan behandling. Chansen att svara på ny behandling är alltså i princip samma om metastasten är 30 mm eller 10 mm. 

Detta är förstås sant till en viss gräns. Om man upptäcker ett återfall i en situation då man har så mycket metastaser att det är svårt att behandla, har det förstås gått för långt, men då har man ju i princip alltid  en situation med ett symtomgivande återfall. Och i dessa fall har man ju vanligen haft besvär ett tag som bör kunna leda till att man förstår att det kan finnas ett återfall. 

Att man inte ska leta efter återfall regelmässigt betyder alltså inte att man aldrig ska göra t ex en CT undersökning. Men det är inte till nytta att göra det eller ta CA15-3 t ex en gång om året på personer som är symtomfria och friska efter bröstcancer. Däremot måste man förstås i händelse av symtom som kan tyda på återfall i många fall genomföra röntgenundersökkningar och provtagningar. 

Jag tänker att det viktiga är att man efter en bröstcancerresa har möjlighet att snabbt få kontakt med en kontaktsjuksköterska som  vid behov kan arrangera med ett besök hos läkare för att ta ställning om man det behövs någon form av utredning.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Förändring i ena bröstvårtan

Bröstcancer i ung Ålder

Läsa på 1177

Sekretion från höger bröst

behandling av äldre

Bröstcancer?

Kan man lita på biopsin?

Kan man lita på vävnadsprov ?

Hinner det sprida sig?

Hinner cancern sprida sig?

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss