Hej, det blir mycket om östrogen denhär blåsiga morgonen. Det är mest sannolikt inte livmodercancer. I din ålder är det en ovnalig biverkan. Det skulle kunna bero på att äggstockarna vaknat till liv, vilket tillsammans med tamoxifen - till skillnad från aromatashämmare - inte är avgörande för effekten av medicinen. Och i så fall är det helt enkelt en menstruationsblödning. Men det skulle också kunna vara en polyp i livmodern. Jag tycker att detta bör följas upp. Skulle föreslå att man tar ett känsligt östradiol och gör en gynekologisk undersökning. Vart du ska vänd dig beror nog litet på var du bor. Börja med att tala med den enhet som ansvarar för din tamoxifenbehandling så kan de hänvisa dig vidare.

Östradiol på 210 skulle jag tro talar för att dina äggstockar är aktiva, då är det inte lämpligt med aromatashämmare. Antingen får man stänga av äggstockarna genom zoladex (eller operation av äggstockarna) eller så byter man till tamoxifen. Detta svar med reservation för att jag inte vet referensvärena för östradiol på ditt laboratorium.

Hej, bra fråga! Orsaken är att aromatashämmarna fungerar endast om kvinnan är postmenopausal, d v s att äggstocksfunktionen är avstängd.Om äggstockarna vaknar igen, eller zoladex inte slår ut äggstockarna komplett är effekten av letrozol otillräcklig. Det finns ett prov som heter känsligt östradiol som man ska kontrollera. Jag kan inte se om det är det provet du redovisar, eller "vanligt" östradiolprov. Det är olika referensvärden på olika lab, så jag vågar inte riktigt bedöma dina värden. Jag skulle tro att du for illa av medicineringen p g a biverkningar av att östrogenet blev så lågt. Skulle tro att det absolut mest rimliga därför nu är att du fortsätter med tamoxifen.

Hej, denna fråga vore det bäst om någon från mammografienheten svarade på men jag tänker att det är en rutinfråga på många ställen. Jag har ringt vår mammografienhet och de säger att det ser nog olika ut i landet men att det är en vanlig fråga som ställs.

Hej, utifrån det du beskriver låter det inte som något som har med bröstcancer att göra, vilket också är väldigt ovanligt i din ålder. Eftersom du ammar tänker jag att det kan ha med det att göra, men givetvis ska du göra en undersökning. Bra att du fått tid redan om två veckor så du får utreda detta eftersom du känner så stor oro. Hoppas mina ord har lyckats lugna dig lite.

Hej, Det är svårt att svara på när man inte sett förändringen och fått undersöka dig. Det bästa är att du tar kontakt med din vårdcentral för bedömning.

Hej Lena! Tyvärr måste man själv ordna den hjälp man behöver. Strålbehandlingen brukar inte påverka varken möjligheten att köra bil eller att åka med allmänna kommunikationer. Skulle det inträffa något speciellt som skulle göra att det blir problem med att ta sig till strålningen så kan du be personalen om hjälp.

Hmm, är det inte bättre att föröka leva mindre stressigt? Jag vet inte exakt vad du syftar på för medicin, men spontant tänker jag att det är vanskligt att manipulera ett så viktigt hormon som kortisol i förebyggade syfte. Man kan ta tamoxifen eller aromatashämmare i förebyggande syfte, och därmed minska risken att insjukna i bröstcancer, men de flesta tycker nog inte att biverkningarna i relation till en så pass måttlig effekt som detta ger upphov till gör att nytta/biverkningsrelationen faller ut på ett rimligt sätt. Du tänker kanske att man kunde göra liknande försök efter en bröstcancer för att förebygga återfall inte ny cancer. Spontant tänker jag att det är smartare att rikta in sig på östrogen (som kemiskt är släkt med kortisol, båda bildas av kolesterol!) som är tämligen specifikt för bröstcancer, och är sk målriktad terapi. För länge sedan fanns det föregångare till aromatashämmarna som inte var lika specitikt inriktade på östrogen utan stängde av binjurarna av bara farten, om man skulle ta den medicinen var man tvungen att samtidigt äta kortison för att inte få brist på binjurebarkshormon - cortisol. Jag uppfattar att det var besvärligare än dagens i och för sig också biverkningsbehäftade mediciner. Kort sagt, en intressant tanke och man ska aldrig säga aldrig, men jag hade satsat på en annan häst.

Vet inte riktigt, kan du dela med dig av litet mer av utlåtandet?

Hej det måste du fråga din behandlande läkare om. Hen har mycket bättre överblick över din situation.