Frågor & svar

Question 1

Hej!
Jag är 28, frisk osv. Fick i mellandagarna ett rött litet utslag precis till vänster om bröstvårtan på vänster bröst som kliar, mycket. Har testat lite kortisonsalva på men märker inget skillnad. Har även fått ett litet utslag bakom vänster armhåla som kliar ungefär samtidigt. 
De är små, som en lillfingernagel men kliar väldigt. Bör jag kolla upp vad det är? Har aldrig fått liknande. Har ingen bröstcancer i släkten men man blir ju orolig.
Tack

Accepted Answer

Hej, det låter ju inte som bröstcancer men snarare som eksem eller någon reaktion på något du haft kontakt med. Kortison låter som en bra idé att testa. Släpper inte detta kan du visa upp det för din vårdcentral, men du behöver inte vara orolig för bröstcancer.

Question 2

Jag ska opereras den 11/1 för cancer in situ vä bröst. Jag har samtidigt blivit erbjuden av mitt jobb att vaccineras mot Corona veckan före. Är det lämpligt att göra strax innan op?

Accepted Answer

Hej! Nu vet jag inte om du redan har tagit ditt beslut men jag tror inte det gör varken till eller från att ta sprutan innan.

Question 3

Hej,
Blev opererad den 16/12, mastektomi vänster bröst. Invasiv lobulär cancer. Tumörens egenskaper enligt PAD, 30 mm, ingen spridning till lymfkörtlar, grad 2, ER 100%, PgR 100%, HER2 normal, Ki67 2%. Luminal A.
Fortsatt behandling med Letrozol i 5 år. Jag känner mig helt tom och är väldigt orolig för att cancern kommer tillbaka. Är det någon nytta med att göra ultraljud privat? Tycker det är svårt att känna igenom brösten.

Accepted Answer

Hej! Din oro och känsla av tomhet är en ofta förekommande reaktion på bröstcancersjukdomen. När man tittar på egenskaperna hos den tumör du opererats för så var den en ganska snäll variant, vilket man ser på den mycket låga tillväxten (Ki67 2 %) och den höga hormonkänsligheten (ER+PR 100 %). Toppenbra att det inte fanns spridning till armhålan. Därmed är din prognos mycket god. Jag tror inte att ultraljud ger dig något mervärde; med tiden kommer du att kunna känna igen hur bröstområdet känns, och om du hittar någon nytillkommen förhårdnad eller knöl så ska du förstås visa upp den för din läkare. Visst är det svårt att förstå sig på hur brösten/bröstområdet ska kännas i början, men det blir lättare med tiden!

Question 4

Hej, jag är en 52 årig kvinna. Min bröstvårta blir vit i huden. Typ när jag fryser eller den blir stor vad kan detta vara/ orolig

Accepted Answer

Hej! Det är inget att vara orolig för: om du är kall och de små musklerna vid bröstvårtan/vårtgården drar ihop sig så drar även blodkärlen ihop sig vilket gör att huden vitnar.

Question 5

Hej! Jag är 23 år och har under ett halvårs tid haft problem med var och blod från min ena bröstvårta. Det kom kort efter att jag slutat amma min son. Bröstet blir rött, min hud är något tjockare vid vårtgården på det bröstet som är besvärligt. Det bildas en hård knöl precis bakom bröstvårtan som blir fylld med var och blod som jag då måste klämma ut, det gör väldigt ont också. Hela bröstet blir dessutom hårdare än det andra när jag får dessa varbildningar. Jag har ätit två olika kurer med antibiotika och det förbättras bara en kort period. Första gången blev de bättre i 5 dagar och andra gången ca 1-2 veckor. Jag har varit hos bröstmottagningen och väntar på svar på ett cellprov som jag tagit, men går varje dag och är orolig för att det ska vara bröstcancer. Vad skulle det kunna vara annars och låter detta som om det skulle kunna bero på en bröstcancer?

Accepted Answer

Hej, vad jobbigt det låter! Men nej, det låter inte som bröstcancer. Det du beskriver är antagligen en inflammation i mjölkgångarna, som ibland hålls igång av små "stopp" i dessa. Det kan vara så att du behöver en längre tids antibiotikabehandling. Värme anses också kunna skynda på läkningen.

Question 6

Hej! Jag är 16 år och har under några månader känt en ”knöl” i mitt bröst. Jag har lagt märke till den extra mycket innan och under mensen. Jag får panik bara av att tänka på de så har därför känt på brösten och jämfört. Jag kan inte känna att det är en ”extra knöl” utan jag känner samma ”knöl” i andra bröstet fast jätte mycket mindre. Den gör i te ont eller så men jag kan känna även när jag inte har mens! Vad ska jag göra? Kan de va bröstcancer?

Accepted Answer

Hej! Bröstcancer förekommer inte i din ålder, men du kan naturligtvis ha en godartad knöl i bröstet. De vanligaste är fibroadenom, som består av bindväv och körtelväv. Dessa är ofarliga men känns precis så som du säger, mest innan och under mensen. Egentligen behöver du inte göra så mycket förutom att ha lite koll på om knölen blir betydligt större, och i så fall visa upp den på din vårdcentral. Även fibroadenom opererar man ibland bort ifall de växer snabbt och/eller förorsakar besvär.

Question 7

Hej,jag är en kvinna på 49 år som har opererats med mastektomi pga DCIS.
Nu har jag fått svar på den patologiska undersökningen, som jag har läst på mina sidor,men jag har dock några frågor som ni kanske vill vara snälla att hjälpa mig med.
Vad menas med DCIS med apokrina drag och nekros. 
Det står även nukleär grad 3 och kärngrad 3. Har jag förstått det rätt, att det skulle vara mer fördelaktigt att ha en lägre grad ?
Tilläggas bör att området med förkalkningar var 70mm.
Det förekom även två förkortningar, som ni kanske förstår, pTis(DCIS) och NOMx ?
Innan min operation så sa läkaren att jag med största sannolikhet inte behövde någon efterbehandling. 
Kan ni göra någon bedömning utifrån denna information,huruvida ni tror att denna tesen stämmer ?
Kan tillägga att jag behandlas i Region Skånes regi (det verkar förekomma en del regionala differenser i vårdbehandlingen ).
Tack på förhand !
Vänligen Caro

Accepted Answer

Hej! DCIS är en förkortning för duktal cancer in situ vilket innebär att cancercellerna i ditt fall är "omgärdade" av ett intakt basalmembran /ett slags hinna runt en mjölkgång) vilket betyder att cellerna per definition inte kan sprida sig med lymfa eller blod. Apokrina drag säger något om cellernas utseende och arkitektur och har ingen påverkan på din prognos eller behandling. Nekros är döda celler (ofta det som syns som kalk på röntgen) och är vanlig vid högre grad. Nukleär grad och kärngrad är samma sak, och graderar hur pass avvikande cellkärnorna ser ut. Ja, det är "bättre" med lägre grad, men tänk på att vi fortfarande pratar om DCIS, dvs "förstadium". pTis är en klassifikation som betyder att man på mikroskopsiska undersökningen ("p") bara hittat in situ förändringar, ingen invasiv tumör ("T" står för tumör, "is" för "in situ"). N0 innebär att det inte föreligger spridning till lymfkörtlar, och Mx att man inte har någon information om fjärrspridning (man gör ju ingen skiktröntgen eller dylikt om man inte har en invasiv tumör).
I vissa regioner diskuterar man hormonell behandling vid större DCIS med nekros, så helt utesluta kan jag inte att detta kommer tas upp vid ditt återbesök.

Question 8

Hej jag är en kvinna på 34 år, 2 barn ålder 5 samt 2 år, så avsluade amning för ca 1,5 år sedan. I höstas, tror det var september, mitt vänstra bröst började ömma samt känns lite varmt , öm på sidan ut mot armhålan, höll i sig ca 2 veckor försvann sedan. Kom tillbaka nu, suttit i en vecka, samma sak igen, kan inte känna några knölar direkt, mest lite knöligt, . Har väldigt tomma bröst, känns mest beningt liksom, däremot är vänstra bröstet mer fylligt, men har alltid varit så. Ringde bröstenheten, hon sa att det mest troligt är en bröstinflammation, trodde bara man fick detta vid amning?! Jag skulle använda sport bh tight i 2 veckor och har det inte problemen förvunnit återkomma.Känner mig såklart ändå väldigt orolig, bör det inte kollas upp mer?

Accepted Answer

Hej! Eftersom brösten är särskilt hormonellt aktiva organ så är det väldigt vanligt med ömhet som kan komma och gå i perioder och olika mycket i olika faser i livet. Om ömheten är övergående och inte uppträder tillsammans med andra symtom som rodnad, knölar, hårdhet, feber, svullnad etc, så behöver man inte kolla upp det. Ibland kan det räcka med tajta kläder eller en bygel som trycker så bröstet blir ömt.

Question 9

Hej, jag är en kvinna på 52 år. Jag fick en inflammerad talgkörtel i bröstet 22/11. Den läkte efter ngn månad. Men efter det så vitna min bröstvårta ibland, det känns som det är dålig blodcirkulation i den. Färgen blir normal efter en halvminut.

Accepted Answer

Hej! Om bröstvårtan vitnar kan det vara så att blodkärlen drar ihop sig en kort stund för att sedan vidgas igen. Det betyder inte att blodcirkulationen är dålig. I teorin kan "sammandragningen" hänga ihop med läkningsprocessen efter din talgkörtel även om jag inte har hört denna beskrivning förut. Men bröstvårtan är mycket väl försörjd med blodkärl från alla håll, så den har alltid tillräckligt med syretillförsel.

Question 10

Hej,
Jag är opererad för lobulär bröstcancer med mastektomi . Jag hade flera invasiva tumörer och flera focin med cancer in situ.
I min journal står det att jag troligtvis hade intramammar metastas. Innebär detta att metastaserna fanns i bröstet och att just de cellerna försvann i och med mastektomin, eller finns de kvar i närområdet? 
Har genomgått omfattande cytostatika och strålbehandling. Även fått Zometa intravenöst vid sex tillfällen och står på medicineringen med T . Letrozol under fem års tid .
Vänligen
A

Accepted Answer

Hej! En intramammar metastas är en tumörhärd i en lymfknuta som sitter i själva bröstet. Ja, eftersom en sådan metastas befinner sig i bröstet är den bortopererad med mastektomin, och har antagligen upptäckts först vid den mikroskopiska undersökningen efter din operation.

Question 11

Hej! Min mamma har fått diagnos hormonkänslig cancer her2 negativ.  Är her2 negativ samma som her2 positiv?? Är det olika bröstcancer eller de lika??? Hon har fått en mycket stark behandling 4EC och 12st snällare cytostatika! Plus 5 år tabletter som sänker östrogenet, och strålning. Hon hade en tumör som var 16mm utan spridning. Mycket tuff behandling. Svara mig gärna om her2 positiv är samma sak som her2 negativ? Det verkar som de som har her2 positiv är mer aggressiv cancer,eller?? Hon har luminal b her2 negativ.

Accepted Answer

Man kan inte säga att HER2-positiv är mer aggressiv, i alla fall inte om man får modern och bra behandling. Men de är olika och ska hanteras  på olika sätt. Se mitt tidigare svar idag.

Question 12

Är 53 år, och hade 2015-2016 lobulär bc, har genomgått och avslutat ex cytostatika, strålning, mastektomi, axillutrymning och rekonstruktion med implantat. 
Började 2016 med Tamoxifen, men fick efter ca 3 år ledbesvär främst i händerna. Har konstaterats vara varken reumatism eller artros. I dialog med onkolog så tog jag en paus under 1 månad med Tamoxifen, och det gav snabbt resultat då den intensiva värken avtog.
Därefter bytte till Anastrozol, och känner efter fyra månader att ledbesvären ännu finns där dagligen (trots daglig sjukgymnastik sedan 1 år) men inte lika intensiv värk. Har fått ytterligare minskad värk efter att ta följande kosttillskott: 
- Magnesium (en tablett per dag innehåller 60 mg)
- Kalciumtablett kombinerad med Vitamin D (en tablett per dag innehåller 500 mg Kalcium samt 10 µg D-vitamin)
- Omega 3 Forte 70% (tre kapslar per dag innehåller totalt 1800 mg)
Skulle gärna fortsätta ta dessa kosttillskott då jag känner att de hjälper mig. 
Kan dessa kosttillskott påverka effekten av Anastrozol?
Med vänlig hälsning, E

Accepted Answer

Nej, det kan jag inte tänka mig.

Question 13

Hej! Min mamma behandlas med cytostatika i förebyggande syfte. Hon ska få 4 st Doser EC och doser 12 st paklitaxel. Varför ger man olika doser i Sverige. När kan man säga att man har fått fulldos? I vissa regioner ger man 3 st EC och 9st paklitaxel. Minskar man återfall om man tar flera doser enligt forskning?? Jag tycker vi inte har fått så bra information, för min mammas diagnos. Det jag vet är att hon har hormonkänsling bröstcancer luminal b,Her2 negativ. Vad menas Her2posetiv?? Kan flera olika diagnoser av bröstcancer?? Hänger inte riktigt med. Hon har inte någon spridningen till lymfa, hon är 54 år har kommit in i klimakteriet. Cell hastighet 42%. Hon hade en tumör på 16 mm. Men behandling är mycket tuff, vilken är det bästa behandling för att inte få återfall? De tog inte bort hela hennes bröst, Är det inte bättre att ta bort hela för att minska återfall?

Accepted Answer

Jag ska försöka svara på dina frågor.
1) Man ger litet olika behandlingar och på litet olika sätt i olika delar av landet, men skillnaderna minskar. Det är bra. Det är svårt att i ett enskilt fall bedöma exakt vad som är full behandling. Både generella och individuella faktorer spelar in. Din mamma verkar hur som helst ha fått en rejält stark behandling.
2) HER2 positiv är en typ av bröstcancer (ca 10-15 % av alla som opereras) som kännetecknas av att det finns ett protein HER2 som sitter på ytan av de cellerna. Det finns behandling med speciella antikroppar (treastuzumab t ex) som riktar in sig på de proteinerna. Bröstcancerfall som inte har HER2 har ingen nytta av HER2-antikroppar.
3) Ja, det finns olika former av bröstcancer, man brukar dela in dem i 4-5 grupper.
4) Nej det är inte bättre att ta bort hela bröstet om det är möjligt att operera med bröstbevarande kirurgi.

Question 14

Hej, jag hade en lobulär bc som jag är rädd för att den sprider sig. Den var 45 i extent. Högt ki67 60 Har fått dostät cellgifter 4dc o 4ec och strålning både på bröst och axillen. I axillen hade jag två macrometastaser och två micrometastaser. Räknas det som fyra stycken när jag frågar efter min prognos? Gjorde mastektomi före behandling. 
Nu tar jag leteozol och zoladex och får zoledronsyra. 
Om jag har spridda celler. Kan de dödas med den behandlingen jag har eller ligger de bara och vilar och någon gång får fart. 
Kan träning hjälpa till att få cellerna att vila eller ta död på dem? Har görat att träning kan hjälpa för att motverka återfall. Min cancer är lobulär och är rädd att inte cellgifterna tagit. Har förstått att lobulär inte är lika känslig för cyto. 
Jag gjorde en ct bul och bål för två år sedan vid diagnos. Luminal b med er100 och prg på 7 ej her2 skickades på ishtest. Gjorde axillutrymning på ytterligare 7frisks körtlar. 
Känns som att min prognos är så dålig på grund av många omständigheter.

Accepted Answer

Hej, 
ja, jag skulle säga att man ska uppfatta det som fyra positiva körtlar.

Behandlingen kan ta kål på cancerceller, inte bara få dem att lägga sig i viloläge. Hur vet jag det? 

Om man tittar på en gammal jämförelse mellan patienter som fick fem års tamoxifen efter sin operation och patienter som inte fick det så ser man en tydlig skillnad mellan antalet med återfall efter fem år. De som ätit tamoxifen har förstås färre återfall. Om man sedan tittar på skillnaden efter tio år, när vare sig den ena eller den andra gruppen ätit tamoxifen under de senaste fem åren så är skillnaden mellan de behandlade och de obehandlade STÖRRE än den var efter fem år. Om behandlingen endast fick celler att lägga sig i viloläge skulle man förvänta sig att skillnaden minskar med tiden.

Det är på liknande sätt med cytostatika. En av de första studierna av cytostatika efter bröstcancerkirurgi gjordes i Italien på 70-talet av Dr Bonnadonna. I den studien randomiserades (slumpades) patienter med körtelpositiv bröstcancer mellan CMF-behandling och ingen cytostatikabehandling. Man har redovisat 30-årsdata från den studien och ser fortfarande en tydlig skillnad mellan den behandlade gruppen och den icke behandlade gruppen. Efter 30 år är dubbelt så många i livet bland de behandlade som bland de icke behandlade. Om behandlingen endast la celler i viloläge skulle man förvänta sig att skillnaden skulle ha minskat med tiden.

Du oroas av att det finns negativa faktorer i din situation. Men glöm inte att det också finns en stor möjlighet att du fortsätter att vara frisk efter din bröstcancerresa! Och fortsätt att hålla igång kroppen, det är bra på många sätt.

Question 15

Hej än en gång. Tack för svaret  ang detta svåra. Det var  konstigt att jag själv  fick avgöra ang cyto. Förstår inte riktigt detta än. Kanske var det något missförstånd. Hur ser ni på prognosen efter mina siffror? Hoppas jag inte valt helt fel med behandlingen. Har ändå  aromatoshämmare. Tack Mvh N

Accepted Answer

Ja. På ett sätt är det förstås du som måste välja, eftersom det är du som ska genomföra behandlingen. Men jag tänker att det är vår uppgift inom sjukvården att du inte ska behöva stå ensam med beslut du fattar. Om det är 2 % skillnad med och utan behandling, så tycker jag inte att det är orimligt att tycka att det är en så liten nytta att inte är värt besväret.

Question 16

Hej,
Jag hade en hormonpositiv, grad 2, Ki67=15, ILC, multifokal 5*5,5*3 cm tumör som opererats med lyckad mastektomi och ingen spridning till lymfkörtlar. Ingen inväxt i bröstmuskel men mycket nära. Fick både Paklitaxel och EC samt strålning och får nu 10 år med Zoladex + Anastrozol samt stärkande Zolodronsyra i 3 år. Med det känner jag mig trygg i att ha gjort allt som går och lever livet till fullo...har dock på sistone känt av smärta i revbenen på sidan där tumören var. Tänker att detta beror på att jag tränar hårt eller i övrigt är spänd men känner samtidigt inte samma smärta på andra sidan. Hur skulle du tänka? Kan jag avvakta någon månad och se om det går över eller bör jag ringa till bröstmottagningen. Det borde väl vara rätt osannolikt att jag skulle fått skelettmetastas med så god behandling samt ingen spridning till lymfkörtlar eller hur? Kan man ens få spridning till övriga kroppen utan spridning till lymfkörtlar?
Tillägg...Min behandling var klar i september så det har enbart gått 3 månader...

Accepted Answer

Hej, jag blir inte mycket orolig för din hälsa när jag läser det du skriver. Och jag tycker att du tänker helt rätt. Avvakta ett par veckor och om det då fortfarande besvärar tycker jag att du ska kontakta din  bröstmottagning.

Det låter som du säger mindre sannolikt att du drabbats av skelettspridning nu. Låter mer som det har med din träning att göra. Men det är inte omöjligt även med negativa körtlar, fast mindre sannolikt.

Question 17

Hej! Jag har under ett par dagar märkt att jag fått små ”knottror” på brösten, dem är små och lite lätt röda. Dem kliar inte. Har inga andra problem med brösten förutom att dem är lite ömma ibland. Är det något som jag borde kolla upp? Jag har läst att bröstcancer inte är så vanligt i min ålder (18 år) så det kanske inte är något jag behöver oroa mig över?

Accepted Answer

Nej, jag tror inte att du behöver vara orolig. Om plitorna inte försvinner skulle jag visa upp dem för skolsyster.

Question 18

Hej, jag har lite frågor om vad som händer efter avslutad cytostatika och strålning. Jag fick min sista cytostatika i september och var klar med strålning i slutet av oktober. Mår överlag bra men känner av lite efterdyningarna. Får nu dropp, Ogrivi, var tredje vecka fram till juli, och äter Tamoxifen varje dag och ska äta det i fem år. Äter även Losartan varje dag pga högt undertryck, började med det för va 3 veckor sen. Mina frågor är följande
1. Jag har ofta ont i huvudet, lite yrsel och är trött, är det pga blodtrycket?
2. Jag har gått upp ca 5 kg i vikt sen november, hänger det ihop med mina behandlingar? Jag tränar ca varannan dag och både styrka och kondition, det har jag försökt hålla igång under hela min behandling i varierande mängd och då gick jag inte upp i vikt, och jag äter ungefär likadant som normalt.
3. Jag har tidigare haft domningar i tårna men har nu domningar på översidan av ena foten och nu på sistone har det i bland känts som att jag tappar styrseln i foten och får problem när jag går. Kan nervproblem komma efter behandling eller kan det bero på annat?
4. Jag är fortfarande svullen i bröstet efter strålningen, antar att även muskelmassa blir påverkad av strålning och jag har haft spänningar/strålande smärta av och till sen strålningen men det är mindre nu. Jag tycker alltid att det känns bättre efter träning. Ska jag tänka på något speciellt gällande träning?
5. Jag fryser och svettas om vartannat, är det pga hormonbehandlingen?

Jag tycker själv att jag mår bättre när jag tränar och jag vet att mitt hjärta är bra eftersom jag precis gjort hjärtultraljud men jag är ändå lite fundersam över hur länge biverkningar sitter i. 

God fortsättning
Anna

Accepted Answer

HEj!  Jag tar det punkt för punkt:
1) tröttheten är du nog inte ensam om i den situation du befinner dig. Yrsel och HV är det svårt att uttala sig om på detta sätt, du måste be din doktor värdera den saken. Ring till kontaktsjuksköterskan.
2) Utan att ha säkra belägg upplever jag att det är vanligare att man går upp i vikt under en bröstcancerresa än motsatsen. Se även under punkt 5) nedan.
3) JAg skulle i första hand tro att det beror på den taxanbehandling du genomgått (docetaxel eller paklitaxel), den kan påverka de långa nerverna och ge upphov till sk neuropatibesvär som jag te sig så som du beskriver.
4) På kort sikt ser man inte att muskelmassan påverkas av strålningen, men det kan vara så på lång sikt just där strålningen träffat. Det är vanligt med symtom (smärta, domning, ilningar) i det behandlade bröstet. Det skulle kunna finnas ett inslag av vara lymfödem i huden över bröstet om du är svullen där. Jag tror du kan träna på som du vill, men gör inte sådant som gör ont i det behandlade området.
5) Ja det kan det vara. Kanske har du just kommit in i klimakteriet som ett resultat av behandlingen och då kan det vara en annan förklaring. JAg uppfattar att det även kan påverka kroppsvikten i så fall.

Fortsätt att hålla igång kroppen, det är alltid bra! En del biverkningar kommer säkert att gå över, men inte allt. Det kostar på att genomgå en bröstcancerresa. Förhoppningsvis kan du ändå finna att du kan leva ett riktigt gott liv.

Question 19

Hej, i gen. Prosigna testet gjordes nyligen. Menar att jag nu tar Anastrozole i ett antal år. Mvh

Accepted Answer

OK, nu fattar jag. 

Det ditt "fall" illustrerar är att även om det säkert i stort är en fördel med genexpressionsbaserad diagnostik så trollar det inte bort problemet med att fatta beslut om behandling. Och det trollar inte heller bort problemet med överbehandling, även om det kan leda till ett mindre behov av just det, Alltså att ge cytostatika till personer som inte hade behövt det.  

Om det är som du säger, att man har två %-enheters nytta av cytostatika så menar man att om man behandlar en grupp individen som är "som du" med cytostatika och att man avstår i en annan grupp av "likadana" patienter och så ser man efter en viss tid, t ex 10 år hur många som är i livet och kan du konstatera att i gruppen behandlade är 2% fler i livet än i gruppen icke behandlade. T ex 87% istället för 85%. Man kan även uttolka det som att om man behandlar 100 patienter så botas 2 av cytostatikan, vilket på engelska också kan kallas att "number needed to treat" är 50, d v s att var femtionde patient som behandlas blir botad av behandlingen.

De 85 % som förblev friska utan cytostatika motsvarar de "överbehandlade", och de 13 % som råkade illa ut trots att de fick cytostatika skulle man kunna säga var "underbehandlade" trots att det fick cytostatika. Problemet är att i förväg veta vem som är vem. 

Prosigna används för postmenopausala patienter med körtelnegativ ER-positiv, HER2-negativ sjukdom för att underlätta detta beslut en smula. De som har höga värden har en högre risk för återfall och har därigenom en större nytta av tillägget av cytostatika. För de som har låga värden är det tvärt om, d v s att de har lägre nytta av behandlingen eftersom de har en bättre prognos med lägre risk för återfall.

Du har hamnat i mellangruppen. Tyvärr finns det en mellangrupp. Men tyvärr finns det inte riktigt en mellangrupp när det gäller att ge cytostatika. Antingen ger man eller så ger man inte cytostatika. 

Jag brukar i dessa situationer trösta mig med att det kan finnas flera sätt att göra rätt. Man måste välja den ena av de vägar som står till buds. Kom ihåg att det inte är som i operan Trollföljten av Mozart där prins Tamino kommer till ställe där han ska välja mellan olika dörrar att gå in i, och bara en av dörrarna leder till lyckan. Verkligheten är inte så svart-vit. Både att ta och att inte ta cytostatika leder till för- och nackdelar. 

Jag hoppas du kan för stöd av din läkare att resonera dig fram till vad som är bäst för dig. Kanske har du redan gjort det.

Question 20

Hej, igen! Som framgår av min fråga har vänsterkammarfunktionen gått ned från 69% till 59%, dvs 10%.
Jag tog en paus på en månad, då det förbättrades till 61%.
Sen återupptog jag Herceptin-behandlingen och genast försämrades det till 60%.
Har full förståelse för att du har mycket att göra, speciellt i dessa tider, skulle dock uppskatta om du läser frågan istället för att skumma igenom.

Accepted Answer

Jag har läst din fråga. Tråkigt om du inte är nöjd med svaret. Skillnaden mellan 60 och 59 % faller inom den statistiska felmarginalen, och bör inte uppfattas som en försämring i den aktuella situationen. Men visst, det fanns en nedgång på 10 % -enheter under den tidigare behandlingen. Min refexion är att den paus på en månad man gjorde är kort om man tänker att antikropparna ska gå ur blodet och sluta att påverka hjärtmuskeln. Man kan även fundera på om värdet på 69 % är "i överkant", vilket skulle kunna bero på att man mätt i en situation där du ansträngt dig eller hade hjärtklappning, och att din vanliga hjärtfunktion egentligen var något lägre. Om det skulle vara på det sättet blir skillnaden mellan 69 % och 59 % inte heller så anmärkningsvärd. 

Detta forum lämpar sig inte för att komma med bud på hur man "ska" göra, det är ansvarig mycket bättre på att göra. Det gör ansvarig läkare bättre.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

låg värde vita blodkroppar

Zolendronbehandling

Strålning

Väntetid ???

Fundering om entocort o tamoxifen

Klimakteriet

Tamoxifen 5 eller 10 år

letrozol

Tumör ej radikalt opererad

Godartat? Bör det tas bort?

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss